skog – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Thu, 18 Jun 2026 07:06:23 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg skog – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Digitala betalspärrar stoppar skogspromenader i Nederländerna https://nyadagbladet.se/utrikes/betalsparrar-skogspromenader-nederlanderna/ Sat, 20 Jun 2026 07:15:49 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233447 I Nederländerna möter naturbesökare allt oftare bommar, kortautomater och digitala biljetter även när de bara vill ta en promenad. Kritiker varnar för att tillgången till skogar och naturreservat håller på att bli en fråga om betalningsförmåga och digital kontroll. Nationalparken De Hoge Veluwe tar i år ut en inträdesavgift på 13,85 euro för vuxna och 6,95 euro för barn mellan 6 och 13 år, enligt parkens egna prisuppgifter. Vid parkens entréer accepteras endast kortbetalning. För en familj med två vuxna och två barn landar bara inträdet på 41,60 euro, drygt 460 kronor. Om man tar bilen in i parken eller betalar för parkering utanför entrén stiger kostnaden ytterligare. Nya Tider rapporterar att även mindre naturområden har avgifter och spärrar. Vid Pan van Persijn i Katwijk krävs entréavgift enligt besökssajter, och i flera naturreservat har biljetter, parkeringsavgifter och fysiska barriärer blivit en del av naturbesöket.

Naturen blir en lyxvara

Frågan har väckt lokal kritik i Nederländerna. I regiontidningen De Gelderlander har invånare beskrivit hur naturen förvandlas till en kommersiell lyxvara. En insändarskribent varnade för att De Hoge Veluwe riskerar att bli "en park för de rika". Ella de Hullu, ordförande för den ideella miljö- och kulturarvsstiftelsen Veluwse Bekenstichting, har kritiserat de stora naturorganisationernas kontroll över mark och tillträde. — De gör anspråk på ensamrätt. Om vi accepterar det här kommer det att skapa problem även i andra områden, säger hon enligt Nya Tider. Parkens egen förklaring är att området drivs av en självständig stiftelse med begränsat offentligt stöd. De Hoge Veluwe uppger att endast 12 procent av intäkterna kommer från subventioner och att entréavgifterna finansierar skötsel, naturvård och drift. [caption id="attachment_218234" align="alignnone" width="640"] Genrebild. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet.[/caption]

Digitaliserad naturförvaltning

Men debatten handlar om mer än biljettpriser. När kontanter ersätts av kortbetalningar, appar och QR-koder blir tillträdet till naturen beroende av digital infrastruktur. För äldre, barnfamiljer och turister utan rätt betalmedel – eller för personer som vill undvika digital registrering – kan tröskeln bli högre. Forskare pekar också på att digital teknik förändrar skogsförvaltningen globalt. I artikeln A horizon scan of global issues on forests and livelihoods for 2026, publicerad i Forest Policy and Economics, skriver forskarna att AI, satellituppkoppling och digital teknik kan förbättra skogsskyddet men också öka risken för övervakning och utestängning. För nederländska naturbesökare blir konflikten konkret vid grinden: vem ska ha rätt att röra sig i skogen, och på vilka villkor?]]> Älg och rådjur kan öka mångfalden i skogen https://nyadagbladet.se/miljo/alg-och-hjort-kan-oka-mangfalden-i-skogen/ Thu, 04 Jun 2026 05:54:42 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232365 Måttligt bete i unga produktionsskogar kan ge fler växt- och insektsarter möjlighet att etablera sig. Men för hårt betestryck kan få motsatt effekt, visar en ny avhandling från SLU. Klövvilt betraktas ofta som ett problem för skogsbruket eftersom djuren kan skada unga träd. Men doktoranden Joseph Anderson vid Sveriges lantbruksuniversitet visar att betet också kan gynna den biologiska mångfalden, om trycket är lagom stort. I avhandlingen har han undersökt hur älg, kronhjort, dovhjort och rådjur påverkar unga produktionsskogar. Data som har samlats in under minst tio år i olika delar av Sverige visar att artrikedomen bland kärlväxter var störst där betestrycket var medelhögt. — En miljö är mest artrik där det finns lagom stora störningar. Till exempel gynnas vissa arter efter en skogsbrand. Klövviltets betande är en störning i mindre skala och jag ville ta reda på om den främjar artrikedomen, säger Joseph Anderson i ett pressmeddelande från SLU. När älg och hjort betar tunnas vegetationen ut, vilket släpper in mer ljus nära marken och skapar mer variation. Det kan ge utrymme för fler växter och insekter. I vissa fall gynnades även skalbaggar när vegetationen blev glesare. Men högt eller koncentrerat betestryck kan få motsatt effekt. Då kan klövviltet hämma tillväxten av viktiga lövträd, exempelvis ek, som många arter är beroende av. Joseph Anderson anser därför att förvaltningen inte bara bör fokusera på antalet djur, utan även på balansen mellan skogsproduktion, föryngring och biologisk mångfald.]]> Dave slog vindrekord – skogsskador begränsade https://nyadagbladet.se/vader/stormen-dave-slog-rekord-skogsskador/ Wed, 08 Apr 2026 07:37:51 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=226893 Stormen Dave svepte in över Sverige på påskdagen med vindbyar som nådde upp till 39,8 meter per sekund – och slog därmed ett 45-årigt rekord för april. Trots det var skadorna efter stormen inte lika omfattande som efter stormen Johannes. SMHI utfärdade orange varning för stora delar av landet när stormen drog in. Räknat i vindstyrka är Dave den starkaste stormen i april månad sedan 1981. — Dave satte definitivt sina avtryck i våra rekordböcker, sade klimatolog Sverker Hellström vid SMHI, som rapporterar om vindrekordet. De högsta vindbyarna uppmättes vid Måseskär (39,8 m/s), Väderöarna (38,6 m/s) och Vinga (33,5 m/s). Även inlandet drabbades hårt: Hällum noterade 32,6 m/s och Såtenäs 31,0 m/s. När det gäller skogsskador är skadebilden spridd och mindre omfattande än befarat. Störst skador har rapporterats från Halland, Örebro, Kalmar, Jönköping, Östergötland och Västra Götaland. — Det är i dessa län, eller delar av län, som vi fått uppgifter om störst skador, uppger Lennart Svensson, nationell skadesamordnare vid Skogsstyrelsen. Vindfällen har främst inträffat i hyggeskanter, fröträdsställningar, lämnade hänsynsträd och nyligen gallrad skog – områden som är särskilt utsatta när kraftig vind tränger in. Skogsstyrelsens inventering av stormskadorna pågår och resultatet väntas den 14 april 2026. — Att få en överblick av skadorna är viktigt, men att arbeta i stormskadad skog kräver specialkunskap. Olyckor kan lätt inträffa och därför uppmanar vi skogsägare att anlita professionell hjälp, såvida man inte har gedigen kunskap och erfarenhet, sade Lennart Svensson.

Johannes värre för skogen

För jämförelse fälldes hela 10,9 miljoner kubikmeter skog när stormen Johannes drog in över Sverige den 27 december 2025 – den värsta stormskadan för svensk skog sedan stormen Per 2007. Johannes drabbade framför allt Dalarna och Gävleborg, där frånvaron av tjäle gjorde att träden stod utan fäste i den blöta marken. Tre personer miste livet och över 40 000 hushåll blev strömlösa. Hellström valde att sätta stormen i ett större perspektiv: — Vi ser det mer som en variation i det normala mönstret, sade han på frågan om stormen kan kopplas till klimatförändringar.]]> Norge slopar gruvdrift på havsbotten https://nyadagbladet.se/miljo/norge-slopar-gruvdrift-pa-havsbotten/ Sat, 06 Dec 2025 07:18:28 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=217968 I statsbudgeten för nästa år har partierna enats om att satsa mer pengar på Norges natur. Bland annat kommer man investera i naturrestaurering och avskaffa den kontroversiella djuphavsbrytningen. Det är norska Arbeiderpartiet (Ap), Senterpartiet (Sp), Rødt, Sosialistisk Venstreparti (SV) och Miljøpartiet De Grønne (MDG) som under veckan kommit fram till ett förslag till nästa års statsbudget. Fokuset har legat på miljö och natur, där man bland annat avsatt över 1,3 miljarder norska kronor till frivilligt skogsskydd - vilket är det högsta någonsin. Enligt uppgift ska dubbelt så mycket skog som idag kunna skyddas. Vidare kommer man att lägga 100 miljoner norska kronor på naturrestaurering. — De senaste dagarna har budgeten stärkts med en kraftfull satsning på miljön och större utsläppsminskningar, säger SV-ledaren Kirsti Bergstø i ett pressmeddelande.

Djuphavsbrytning stoppas

Förra året fick den norska regeringen stark kritik från andra politiker och även Världsnaturfonden efter att ha röstat ja till så kallad djuphavsbrytning, det vill säga gruvdrift på havsbotten. Där hoppades man på att kunna utvinna mineraler som kobolt, magnesium, nickel och koppar. Problemet med denna typ av gruvdrift är bland annat att man inte vet exakt hur den påverkar ekosystemen - men alla studier som hittills gjorts visar att det påverkar negativt. Nu väljer man dock att slopa gruvdriften och hoppas istället kunna skydda ekosystemen i havet. — Det kommer inte att ske någon gruvdrift på havsbotten under hela denna mandatperiod. Vi har förhindrat en potentiell, gigantisk naturkatastrof – och istället valt att skydda livet i ett av de mest sårbara ekosystemen vi har: havet. Det är enormt, säger Ingrid Liland, finanspolitisk talsperson i MDG. Statsbudgeten kommer att debatteras innan den klubbas igenom, men eftersom alla partier verkar överens förväntas budgeten bli antagen.]]> Skogsmikrober i sandlådan – Åbo testar unikt koncept för barns hälsa https://nyadagbladet.se/miljo/skogsmikrober-i-sandladan-abo-testar-unikt-koncept-for-barns-halsa/ Thu, 16 Oct 2025 06:42:23 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=215146 En ny typ av sandlåda har installerats i Kuppisparken i Åbo. Istället för vanlig sand innehåller den jord från skogsbotten fylld med mikroorganismer som enligt forskning stärker barns immunförsvar. Åbo stad tar nu ett unikt steg för att motverka hälsoproblem hos barn som växer upp i stadsmiljö. I Kuppisparken har man byggt landets första sandlåda som blandar traditionell leksand med humus och mikrober från skogen. Initiativet bygger på forskning från Naturresursinstitutet, Helsingfors universitet och Tammerfors universitet som visar att exponering för skogsmikrober förbättrar regleringen av barns immunsystem. Studien visade att barn som lekte i sand berikad med skogsjord uppvisade en förbättrad immunreglering. Upptäckten är särskilt viktig eftersom barn i städer i allt högre grad drabbas av immunrelaterade sjukdomar som allergier, astma, atopi och diabetes typ 1. Orsaken kopplas till att stadsbarn har begränsad kontakt med den mångfald av mikroorganismer som finns i naturen.

Uppföljning avgör framtiden

Den nya leklådan är konstruerad av lågor – naturligt omkullfallna träd – och fylld med en blandning av sand och humus från skogsbotten. Designen är medvetet enkel för att kunna replikeras om konceptet visar sig lyckat. — Jag blev entusiastisk över Naturresursinstitutets forskning som visar att sand som blandas med jord som innehåller mikrober från skogen förbättrade barns motståndskraft. Jag tänkte att lådan vore lätt att testa vid en lekplats i staden. Utifrån användarerfarenheterna bedömer vi om en sådan leklåda kunde tas i bruk i större utsträckning, säger Anna-Kaisa Hatakka, ansvarig byggherre vid Åbo stad, i ett pressmeddelande. Staden kommer nu att följa hur populär den nya leklådan blir bland barn och föräldrar. Om projektet lyckas kan det innebära en ny riktning för Åbos lekplatser, där man de senaste åren allt oftare valt gummimattor framför naturliga underlag som gräs och grus.]]> Formgivare: ”Svenskt virke håller inte längre måttet” https://nyadagbladet.se/miljo/formgivare-svenskt-virke-haller-inte-langre-mattet/ Sun, 03 Aug 2025 18:22:15 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=210614 Rickard Nordström, formgivare och möbelsnickare, menar att Sveriges skogsbruk har förlorat fokus på kvalitet. I en debattartikel i Bonnierägda DN kritiserar han den svenska skogsindustrins jakt på volym framför värde – och uppmanar till en ny skogsstrategi. Medan Sverige är världens näst största exportör av sågade barrträvaror lever vi med en paradox: för att få tag på riktigt bra trä tvingas svenska hantverkare och möbeltillverkare importera virke från Östeuropa. Det menar formgivaren och möbelsnickaren Rickard Nordström, som i en debattartikel i slår larm om svensk skogsindustris fokus på kvantitet framför kvalitet. "Sverige är världens näst största exportör av sågade barrträvaror och en av de främsta exportörerna av massa och papper. Vi har mer produktiv skog per invånare än något annat land – ändå råder brist på trä: det trä som ska synas, kännas, levas med", skriver Nordström.

Monokultur har ersatt mångfald

Efter att ha rest genom hela landet från Skåne till Norrbotten beskriver Nordström hur Sveriges skogar har förvandlats till monokulturer av planterad gran och tall, även på marker där lövträd naturligt växte tidigare. "Överallt möts man av samma bild: ett land draperat i monokulturens grågrönhet – planterad gran, planterad tall, och självsådd björk, i ständig växelverkan", säger han. Enligt Nordström har detta lett till att träd som inte passar den sydsvenska jordmånen eller klimatet planterats på fel platser, vilket resulterat i "snabbtväxande men lågkvalitativ skog". Problemet förstärks av att träden inte får växa färdigt innan de tas ner. "På stubbarna syns det: träden får inte utvecklas, de hinner knappt bli träd", konstaterar han.

Spill har blivit huvudprodukt

Det som tidigare var restprodukter från skogsbruket – massaved, flis och emballage – har enligt Nordström blivit huvudprodukt. Samtidigt produceras "nästan inget av det skogen en gång gav: hållbart vackert virke för byggnader och inredningsindustrin". Nordström, som arbetat med trä från hela världen i över 60 år, ser detta som en ironisk utveckling när världen samtidigt möbleras med träd från Östeuropa som fått växa under lång tid. "I södra och mellersta Sverige hade vi kunnat odla ädellövträd av högsta kvalitet – björk, al, ask, lönn, alm och ek – om bara viljan funnits att tänka långsiktigt", menar han.

Kräver kulturförändring

Lösningen ligger enligt Nordström inte i teknologi utan i attityd. Medan svensk skogsindustri "domineras av otålighet och bulkproduktion", kräver ädellövskog "omvårdnad, kunskap, tid – och en kultur av förvaltarskap". Han framhåller att riktigt trä inte kan stressas fram: "Det bildas bara en årsring per år, och de ska helst sitta tätt." Ett långsamt växande träd fungerar dessutom som kolsänka i upp till 150 år, och om det sedan blir till byggnad, inredning eller möbler som varar lika länge förlängs kretsloppet ytterligare.

Förslag på ny skogsstrategi

Nordström uppmanar till en ny skogsstrategi där "staten, kyrkan, akademierna och långsiktiga privata skogsägare avsätter mark för kvalitativ ädellövskog, med omloppstider på 80 till 200 år". "Det kräver bara att vi planterar rätt träd på rätt plats, vårdar dem i början – och sedan överlåter skörden åt en annan generation", förklarar han. Detta beskriver han som "en investering i framtidens industri, arkitektur, kulturarv och klimat" som inte kräver genmodifierade plantor eller ny teknologi. "Det är inte teknologi vi saknar – det är tålamod, en motkraft till kvartalsekonomi", avslutar Nordström sin appell för en mer långsiktig syn på svensk skogsskötsel.]]> Skogen lever när träden dör https://nyadagbladet.se/miljo/skogen-lever-nar-traden-dor/ Thu, 03 Jul 2025 05:15:39 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=205872 När gamla träd dör börjar livet för många andra arter, visar en avhandling. Åtskilliga hotade arter behöver död ved för att överleva, men också ett varierande landskap. Död ved, det vill säga döda träd och grenar i naturen, är livsviktigt för omkring en fjärdedel av Sveriges skalbaggsarter. Även åtskilliga svamparter är beroende av den döda veden för att överleva. Tillsammans med mikroorganismer och svampar bidrar skalbaggar till nedbrytning av trädrester, vilket ger näring till jorden och skapar livsmiljöer för andra insekter som i sin tur blir mat till bland annat fåglar. Däremot är många av dessa arter av svampar och skalbaggar hotade idag, bland annat på grund av att just död ved börjat bli en bristvara - särskilt i bruksskogar. Paulina Bergmark från SLU har i sin avhandling undersökt om dessa arter bevaras bättre i landskap där naturvård kombineras med skogsbruk, något som ofta kallas ekoparker. Statligt ägda Sveaskog startade de första ekoparkerna för omkring 20 år sedan, där syftet är att gynna arter som påverkas negativt av traditionellt skogsbruk. Idag finns det totalt 37 sådana skogar. I fem av dessa ekoparker har Bergmark studerat arter av skalbaggar och svampar som lever i kapade höga stubbar. Vidare jämförde Bergmark resultaten med fyra områden i vanliga produktionsskogar.

Fler rödlistade arter

I ekoparkerna fanns det fler olika sorters träd och även bra tillgång på död ved. I produktionsskogarna fanns däremot många skalbaggar, men inte i lika stor utsträckning som i ekoparkerna. – Generellt hittade vi både fler arter och ett större antal rödlistade arter i ekoparkerna jämfört med i produktionsskogarna, säger hon i ett pressmeddelande. I avhandlingen framkom också vikten av mångfald av träd i skogarna. Olika typer av döda träd gynnar olika arter, menar Bergmark. – I ekoparkernas varierade landskap finns en större andel skog där både gamla och unga träd bidrar till att det skapas ny död ved allt eftersom. Att öka variationen med både lövträd och barrträd som är i olika nedbrytningsstadier kan vara ett effektivt sätt att stärka den biologiska mångfalden i brukade skogar, säger hon.]]> 390 miljoner år gammal skog hittad https://nyadagbladet.se/miljo/390-miljoner-ar-gammal-skog-hittad/ https://nyadagbladet.se/miljo/390-miljoner-ar-gammal-skog-hittad/#respond Wed, 20 Mar 2024 06:05:29 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=175967 I England har forskare hittat rester av en 390 miljoner år gammal skog. De fossila träden, som liknade palmträd, är de äldsta som någonsin påträffats. Fossila skogar har tidigare hittats i New York City i USA, där man bland annat hittat fossiler från ormbunkssläktet Archaeopteris, som man beräknar växte för cirka 386 miljoner år sedan. De spåren av skogarna har tidigare räknats som de äldsta som hittats på jorden. Nu har paleontologer från Cambridge och Cardiff University funnit fler exemplar av tidiga träd i staden Minehead i England. De beräknas vara ungefär fyra miljoner år äldre än de som hittats i USA, vilket gör fynden till de äldsta spår av skog man någonsin påträffat. Forskarna tror att där det nu blivit sandstensklippor vid kusten tidigare funnits en skog som växte för 390 miljoner år sedan, något man tar upp i en artikel som publicerats i Journal of the Geological Society. Skogen härstammar från den så kallade devonperioden, mellan 419 miljoner och 358 miljoner år sedan, då man tror att livet började utvecklas på allvar på land. I slutet av den perioden dök också de första fröbärande växterna upp och de tidigaste landdjuren. – Devonperioden förändrade livet på jorden i grunden, säger medförfattaren professor Neil Davies från Cambridges Department of Earth Sciences i ett pressmeddelande. Den förändrade också hur vatten och land interagerade med varandra, eftersom träd och andra växter hjälpte till att stabilisera sediment genom sina rotsystem, men lite är känt om de allra tidigaste skogarna.

"Märklig skog"

Ett av fynden är Calamophyton, som är ett av de tidigaste kända trädsläktena och liknar dagens palmer något. Däremot var stammarna ihåliga i mitten och trädet saknade blad men hade istället hundratals kvistliknande strukturer. De blev också endast mellan två och fyra meter långa. När träden växte tappade de sina grenar och lämnade då massor av växtavfall som gav näring åt ryggradslösa djur på skogsbotten. Det som också är unikt med fynden är att de bevarats så som de en gång växte. – Det var fantastiskt att se dem så nära sitt hem. Men den mest avslöjande insikten kommer från att för första gången se dessa träd i de positioner där de växte. Det är vår första möjlighet att direkt se ekologin i denna tidigaste typ av skog, att tolka den miljö där Calamophyton-träden växte och att utvärdera deras inverkan på det sedimentära systemet, säger medförfattaren Dr Christopher Berry from Cardiff’s School of Earth and Environmental Sciences. Professor Davies förklarar att skogarna inte såg ut som de gör idag, det fanns inget gräs eller annan undervegetation. Under denna period kunde växter växa tätt på land för första gången i jordens historia och avlagringarna som följde efter att Calamophytons tappade grenar påverkade i sin tur hur floderna flöt genom landskapet, vilket var första gången som flodernas lopp kunde påverkas på detta sätt. – Det här var en ganska märklig skog - inte som någon skog du skulle kunna se idag, säger Davies.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/390-miljoner-ar-gammal-skog-hittad/feed/ 0 Att bo nära natur kan minska biologisk ålder https://nyadagbladet.se/vetenskap/att-bo-nara-natur-kan-minska-biologisk-alder/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/att-bo-nara-natur-kan-minska-biologisk-alder/#respond Wed, 30 Aug 2023 09:12:40 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=154046 Bor man nära grönska kan den biologiska åldern minska, visar ny forskning. De som bodde intill 20 procent grönska var i genomsnitt 2,5 år äldre än de som hade 30 procent natur omkring sig. I en ny studie har forskare undersökt inverkan från natur och parker på biologisk ålder. Där analyserades 924 personers hemadresser i olika städer i USA mellan 1986 och 2006, för att se hur nära de bodde parker eller annan vegetation. De parade sedan ihop dessa data med blodprover som tagits under samma tidsperiod och kontrollerade även andra variabler som utbildning, inkomst och riskfaktorer som rökning. I blodproverna analyserades en typ av kemisk modifiering av DNA som kallas "metylering", vilket är en kemisk process som sker i vårt DNA. I resultaten kunde man se att den grupp som svarat att de bodde på adresser som omgavs av omkring 20 procent grönska, inom en radie av fem kilometer, biologiskt var 2,5 år äldre än de som var omgivna av 30 procent grönska. – Att bo nära mer grönska kan hjälpa dig att bli yngre än din faktiska ålder, säger Dr. Kyeezu Kim, en postdoktoral forskare vid Northwestern University’s Feinberg School of Medicine, enligt Euronews. Ett stort socialt umgänge tillsammans med ökad fysisk aktivitet inverkade dock delvis till den yngre åldern, menar forskarna. Däremot var kopplingen mellan åldrande och grönområden ännu starkare hos personer från mer utsatta bostadsområden. Tidigare studier har visat att naturen kan ha positiv effekt på hälsan, bland annat talas det mer och mer om natur på recept inom vården, som Nya Dagbladet rapporterat om. I en ny undersökning visade det sig också att svenskar tycker det är viktigt med grönska i städer, något denna studie också betonar när det gäller stadsplanering. – Vi anser att våra resultat har betydande konsekvenser för stadsplanering när det gäller att utvidga grön infrastruktur för att främja folkhälsan och minska hälsoskillnaderna, säger Dr. Kim.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/att-bo-nara-natur-kan-minska-biologisk-alder/feed/ 0 Efter 18 år har skogen blivit naturreservat https://nyadagbladet.se/miljo/efter-18-ar-har-skogen-blivit-naturreservat/ https://nyadagbladet.se/miljo/efter-18-ar-har-skogen-blivit-naturreservat/#respond Wed, 14 Jun 2023 09:05:28 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=152212 Skogsbiologen Sebastian Kirppu har kämpat de senaste 18 åren för att få Havsvalladalen i Värmland skyddad. I år hade han tillsammans med vänner en inofficiell invigning av naturreservatet och nu hoppas skogsbiologen att det kan bli en del av Värmlands första nationalpark. Havsvalladalen är en del av Värmlands största sammanhängande naturskogsområde där skogen till stor del domineras av brandpräglad tallskog där tallarna ibland kan vara uppemot 300 år gamla. Skogen är också lövrik där det förekommer väl utvecklade lövbrännor. Längs dalen rinner vattendraget Havsvallan och stora delar av dalgången är blockrik. Blockrikedomen gör skogen sällsynt ur geologiskt värde då det sällan förekommer så pass omfattande blockhav så långt söderut. Stora delar av skogen har varit orörd i närmare 150 år. På grund av detta finns också mycket naturskogsstrukturer som exempelvis död ved i olika stadier av nedbrytning, gamla och grova träd och området har även en hög biologisk mångfald. Skogsbiologen Sebastian Kirppu har de senaste 18 åren kämpat för att få Havsvalladalen skyddad och nu i juni höll han äntligen en inofficiell invigning av det nya naturreservatet. Från början var intresset svalt från staten, men ju mer skogens mångfald uppmärksammades desto starkare blev intresset. – Havsvalladalens signum är stavatallskogen, en stamtät skog som uppkommer efter skogsbrand, och de jättelika stenblocken, säger Kirppu till Natursidan. Det var under 2020 som Kirppu fick beskedet att man väljer att skydda området, invigningen blev dock inställd på grund av coronakrisen. Det är med tårar i ögonen som Kirppu klipper det symboliska bandet för ingivningen av naturreservatet och skålar med sin skara vänner som kommit till skogen tillsammans med honom. Nu hoppas Kirppu att naturreservatet kan bli Värmlands första nationalpark tillsammans med de närliggande naturreservaten Havsjöskogen, Brånberget och Torrknölen. Det skulle i så fall bli ett område på ungefär 3600 hektar. – Här har vi naturskogens alla element, säger han. Det finns stubbar med kol från skogsbränder som rasade här i skogen för mer än hundra år sedan, det pågår självgallring där vissa trädindivider dör i konkurrensen med andra om ljus och näring, och det finns en variation i de olika trädens tjocklek. En naturskog kommer aldrig att vara homogen, den är alltid heterogen med en mångfald av arter.   Havsvalladalen ligger i Torsby kommun i Värmland, cirka 11 kilometer norr om Båtstad.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/efter-18-ar-har-skogen-blivit-naturreservat/feed/ 0