penningtvätt – Nya Dagbladet

BankID-spärr slog ut företagaren Michael: ”Helt avskärmad”

Markus Andersson — Sun, 14 Jun 2026 13:05:31 +0000

Michael Fridebäck berättar i en intervju med Modiga Människor hur han från en dag till en annan förlorade tillgången till sina bankkonton och sitt BankID. Enligt Fridebäck ströps tillgången till lön, myndighetspost och företagets ekonomi i en kedja av digitalt beroende. Fridebäck intervjuas av Zoia Zakariasdotter i programmet Modiga Människor. Samtalet kretsar kring hans konflikt med Nordea, en friande tingsrättsdom efter misstankar i samband med en transaktion samt hans fortsatta försök att få ut handlingar och driva en civilrättslig process mot banken. Fallet ligger nära en större debatt om bankernas makt över grundläggande betalningsfunktioner. Finansinspektionen inledde i april en kartläggning av hur banker hanterar skyldigheten att erbjuda betalkonton, med hänvisning till att konsumenter riskerar att hamna i kläm mellan penningtvättsregler och rätten att delta i vardagens ekonomiska liv.

"Jag kommer inte in någonstans"

Enligt Fridebäck började allt den 18 april 2025, när hans bankkonton och BankID plötsligt spärrades utan förvarning. Han säger att han först trodde att problemet hängde ihop med tidigare frågor om Revolut, men att situationen snabbt blev långt mer omfattande. — Jag kommer inte in någonstans. Alltså jag är helt avskärmad, berättar Fridebäck i intervjun. Han beskriver hur han vid tillfället arbetade från Cypern och hur bankens besked blev att han behövde resa till Sverige och legitimera sig på ett bankkontor. När han gjorde det, enligt egen utsago på ett Nordeakontor i Haninge, fick han ändå inte någon omedelbar lösning. — De ber mig vänta på det här brevet, säger han. Brevet ska enligt Fridebäck ha innehållit en begäran om att han skulle redogöra för fem transaktioner. Kort därefter fick han besked om att kontona avslutats och att BankID skulle vara spärrat i tolv månader. Fridebäck vänder sig i intervjun mot att beslutet, som han beskriver det, fattades innan svarstiden löpt ut.

Lön och företagskonto låstes

Konsekvenserna blev enligt Fridebäck omedelbara. Lönen skickades tillbaka till arbetsgivaren, räkningar blev liggande och företagskontot blev otillgängligt. Han berättar också att utbetalningsavier i praktiken inte hjälpte eftersom de krävde digital identifiering eller banktjänster för att kunna lösas in. — Jag får inte ut min lön för den blir ju tillbakaskickad till min arbetsgivare. Jag kan inte betala mina räkningar. Jag kommer inte in någonstans, säger han. Fridebäck beskriver den digitala låsningen som ett moment 22: utan BankID kunde han inte logga in på Kivra eller läsa sin myndighetspost, inte hämta kontoutdrag, inte hantera momsdeklarationer och inte enkelt öppna ett nytt konto. När banker bad om tidigare kontoutdrag blev kravet, enligt honom, i praktiken omöjligt att uppfylla. — Du kan alltså inte logga in på din post. Man har panik. Man kan inte göra någonting, säger han. Han säger att följderna också drabbade hans aktiebolag. Bokslut, deklarationer och myndighetskontakter försenades, påminnelseavgifter och andra ärenden hopade sig och bolaget tappade enligt honom sitt värde.

Friande dom men fortsatt spärr

I intervjun berättar Fridebäck att han senare kallades till förhör med anledning av pengar som kommit in på kontot. Han säger att han nekade till brott och att tingsrätten därefter friade honom. — Jag blev helt friad av tingsrätten. Det står klart och tydligt i domen att jag inte hade en aning om – och inte heller kunde förväntas veta – var de här pengarna kom ifrån, säger han. Trots detta fortsatte enligt Fridebäck bankens spärrar under lång tid. Han ifrågasätter särskilt varför BankID spärrades när kontot redan hade stängts, och beskriver BankID som mer än en banktjänst – en identitetshandling som numera krävs i stora delar av vardagslivet. — Om nu pengar kom från bedrägeri, som Nordea hänvisar till, då tycker jag att det är rätt att man spärrar ett konto under en kortare tid för att utreda. Men varför spärrar man mitt BankID? frågar han i programmet. Fridebäck säger också att han drivit ärendet till Allmänna reklamationsnämnden, men att processen där enligt honom inte gick vidare eftersom banken inte lämnade ut de uppgifter han behövde. Han har även begärt ut uppgifter med stöd av dataskyddsförordningen, GDPR, och uppger att Integritetsskyddsmyndigheten inlett tillsyn mot Nordea efter hans anmälan.

FI: Kontoförlust kan få stora konsekvenser

Finansinspektionen har under våren lyft just risken att människor hamnar utanför vardagens ekonomiska liv när konton nekas eller avslutas. Myndigheten pekar på att banker ska motverka penningtvätt och kriminalitet, men också är skyldiga att erbjuda betalkonto till konsumenter. FI framhåller att banker bör pröva alternativa riskreducerande åtgärder, som begränsningar i belopp eller tjänster, innan en kund helt nekas eller förlorar ett konto. I myndighetens formulering är ett betalkonto en förutsättning för att ta emot lön eller bidrag och betala räkningar. Fridebäck menar att hans fall visar vad som händer när tillgången till centrala samhällstjänster knyts till bankernas system. Han säger att hundratals personer har hört av sig till honom med liknande erfarenheter, och hävdar att medier och politiker underskattar problemet. — Folk får inte lön. Folk kan inte betala sina räkningar. Man hamnar verkligen utanför samhället, säger han.

Vill få saken prövad offentligt

Fridebäck har nu stämt Nordea och beskriver i intervjun processen som "David mot Goliat". Han säger att banken erbjudit förlikning, men att han vill att frågan ska bli offentlig och prövas ordentligt. — Jag vill ha ett avgörande. Jag vill att det här går vidare. Jag vill att det ska bli offentliga handlingar, säger han. Samtidigt beskriver han den personliga kostnaden som mycket hög. Processerna mot bank, myndigheter och domstol har enligt honom blivit ett heltidsarbete, samtidigt som företag och privatekonomi slagits sönder. Mot slutet av samtalet säger Fridebäck att han inte kommer att ge upp. För honom handlar processen inte bara om den egna ersättningen, utan om att någon måste sätta stopp för ett system där bankernas beslut kan få samhällsomfattande följder. — Jag kommer inte vara tyst. Någon i beslutande ställning måste ta sitt ansvar. Någon måste till slut säga: nu räcker det, säger Michael Fridebäck. https://www.youtube.com/watch?v=skqD2kAh7fg

”Vi har tappat kontrollen” – byggbranschen varnar för systemkollaps

Emil Fjellstedt — Fri, 08 May 2026 10:32:31 +0000

Kriminella nätverk använder byggföretag som kulisser för penningtvätt och svartarbete, enligt Fair Play Bygg. Efter tio år med tusentals tips och över 1 650 ärenden till myndigheter varnar projektet nu för att kontrollen över delar av branschen håller på att gå förlorad. Projektet startades 2016 som ett samarbete mellan Byggnads Stockholm-Gotland och Stockholms Byggmästareförening. Enligt Fair Play Bygg har brottsligheten förändrats kraftigt under 2000-talet, rapporterar Byggnadsarbetaren. Tidigare handlade fusket främst om svarta löner. I dag ser Fair Play Bygg mer avancerade upplägg där byggbolag används för att tvätta pengar från bland annat narkotikahandel, vapenhandel och prostitution. Företag kan styras i det dolda av kriminella aktörer, samtidigt som styrelser fylls med så kallade målvakter. — I dag ser jag en risk för systemkollaps. Utländska arbetare är här och jobbar utan att betala skatt i Sverige. Byggföretag fungerar som kulisser för att tvätta svarta pengar. Vi har tappat kontrollen över byggbranschen, säger Fredrik Sirberg, ombudsman på Byggnads Stockholm-Gotland, till Byggnadsarbetaren.

Över 3 000 tips

Sedan starten har Fair Play Bygg fått in över 3 000 tips om misstänkt brottslighet på byggarbetsplatser i Stockholmsområdet. Nästan 2 800 av tipsen har gällt misstänkt svartarbete. Drygt 1 650 ärenden har lämnats vidare till myndigheterna. Enligt Fair Play Bygg har arbetet lett till upptaxeringar på över 185 miljoner kronor. Projektets tipsfunktion är anonym. Enligt Sirberg är funktionen avgörande; utan den riskerar företagare och anställda att tystna vid hot och våld. — Om till exempel en företagare hotas till livet för att bidra till penningtvätt kommer personen aldrig att vända sig till polisen. Då är en oberoende tipsfunktion, utan myndighetskoppling, helt avgörande, säger han. Fair Play Bygg har också anmält 352 adresser med allvarliga arbetsmiljöbrister till Arbetsmiljöverket. Enligt projektet har anmälningarna lett till arbetsplatsbesök och viten på över 13 miljoner kronor.

Vill se nationell satsning

Fair Play Bygg vill se en nationell satsning mot arbetslivskriminalitet. Projektet pekar bland annat på de regionala center mot arbetslivskriminalitet som öppnats i Sverige, men anser att de behöver större resurser. Projektet vill även se hårdare kontroll vid offentlig upphandling. Offentliga upphandlingar i Sverige omsätter över 1 000 miljarder kronor per år, samtidigt som Ekobrottsmyndigheten bedömer att den kriminella ekonomin omsätter drygt 350 miljarder kronor årligen. För byggbranschen handlar frågan därmed inte bara om enskilda fuskare, utan om stora skattebortfall och en marknad där seriösa företag riskerar att slås ut av kriminella upplägg. — Vi tappar skatteintäkter i miljardbelopp. Det är ofantliga summor och inget annat än en systemkollaps, säger Fredrik Sirberg.

Amerikansk antihatgrupp åtalas för miljonbetalningar till extremister

Emil Fjellstedt — Fri, 01 May 2026 10:08:59 +0000

Southern Poverty Law Center, en av USA:s mest inflytelserika organisationer mot rasism och extremism, har åtalats av federala åklagare för bedrägeri och stämpling till penningtvätt. Åklagarsidan hävdar att organisationen i hemlighet betalade miljontals dollar till personer med kopplingar till extremistmiljöer – samtidigt som den samlade in pengar på att bekämpa just dessa grupper. Åtalet mot Southern Poverty Law Center, SPLC, väcktes i en federal distriktsdomstol i Alabama och rör misstänkta brott under perioden 2014–2023. Målet har registrerats vid U.S. District Court for the Middle District of Alabama, där domstolshandlingarna finns tillgängliga. Åtalet omfattar flera punkter om bedrägeri, bankbedrägeri och stämpling till penningtvätt. Huvudanklagelsen är att SPLC ska ha vilselett givare om hur pengarna användes, samtidigt som organisationen betalade personer i eller nära de extremistgrupper den utåt sade sig kartlägga och motverka. Amerikanska åklagare hävdar att minst tre miljoner dollar ska ha betalats ut till åtta personer med kopplingar till bland annat Ku Klux Klan och andra vit makt-miljöer. Enligt åtalet ska vissa av de betalda källorna inte bara ha infiltrerat miljöerna, utan även fortsatt delta i eller främja dem.

”Skapade extremism”

Biträdande justitieminister Todd Blanche sade enligt flera amerikanska medier att SPLC inte bara bekämpade extremistgrupper, utan i praktiken bidrog till att hålla liv i den extremism organisationen säger sig motarbeta. — SPLC arbetade inte för att upplösa grupperna. Organisationen skapade i stället den extremism den påstår sig bekämpa genom att betala källor för att underblåsa rashat, sade Blanche enligt referat i amerikanska medier. Enligt amerikanska medier ska en person med koppling till planeringen av den våldsamma Unite the Right-demonstrationen i Charlottesville 2017 ha fått mer än 270 000 dollar. En annan betald källa ska enligt åtalet ha fått över en miljon dollar under flera år för att infiltrera organisationen National Alliance. UPI rapporterar att åklagarsidan beskriver betalningarna som en del av ett system där SPLC samtidigt använde extremistmiljöerna i sin opinionsbildning och insamling. Åtalspunkterna uppges även beröra bankbedrägeri.

SPLC kallar åtalet politiskt motiverat

SPLC avfärdar anklagelserna och beskriver åtalet som politiskt motiverat. Organisationen hävdar att den utsatts för ett angrepp från Trumpadministrationen på grund av sitt arbete mot extremism och för minoriteters rättigheter. Den tillförordnade ledaren Bryan Fair har enligt amerikanska medier hävdat att statsmakten används för att angripa organisationer som SPLC. Organisationen försvarar också den tidigare användningen av informatörer som ett sätt att kartlägga våldsamma extremistmiljöer och uppger att information regelbundet delats med polis och FBI. Informatörsverksamhet är i sig inte ovanlig i arbetet mot extremistgrupper. Den juridiska kärnfrågan gäller därför inte bara att SPLC använt betalda källor, utan om organisationen vilselett givare, banker eller myndigheter – och om pengarna i praktiken stärkte de miljöer som organisationen byggt sitt varumärke på att bekämpa.

Kritik mot hatgruppslistor

SPLC har i årtionden haft stort inflytande på den amerikanska debatten genom sina listor och kartor över så kallade hatgrupper. Kritiker har länge menat att organisationen blandar våldsamma extremistmiljöer med lagliga konservativa eller religiösa aktörer, vilket gjort etiketten ”hatgrupp” till ett politiskt vapen. Organisationen har tidigare tvingats dra tillbaka uppmärksammade klassificeringar. År 2018 betalade SPLC 3,375 miljoner dollar och bad offentligt om ursäkt till den brittiske reformisten Maajid Nawaz och Quilliam Foundation, efter att ha pekat ut dem som ”anti-muslimska extremister”. Åtalet ger den kritiken en ny tyngd. Om åklagarsidans uppgifter stämmer har organisationens arbete mot extremistmiljöer i praktiken också skapat ekonomiska drivkrafter att hålla hotbilden levande. SPLC har ännu inte dömts för något brott. Åtalet innebär att åklagarsidan måste bevisa sina påståenden i domstol, samtidigt som fallet redan blivit en symbolfråga i den amerikanska striden om politisk aktivism, extremism och den växande apparaten kring hat- och extremismklassningar.

Ungern beslagtar guld och miljoner på väg till Ukraina

Jan Sundstedt — Sun, 08 Mar 2026 10:19:53 +0000

Ungerska myndigheter har beslagtagit stora mängder kontanter och guld i en utredning om misstänkt penningtvätt kopplad till organiserad brottslighet i Ukraina. Beslaget sker samtidigt som relationerna mellan Budapest och Kiev försämrats kraftigt efter ett kontroversiellt uttalande från Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj riktat mot Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Ungerns nationella skatte- och tullmyndighet stoppade nyligen två fordon som transporterade omkring nio kilo guld samt kontanter motsvarande cirka 80 miljoner i amerikanska dollar och euro. Transporten hade enligt uppgifter lämnat en bank i Österrike och var på väg mot Ukraina. Utredningen rör misstankar om omfattande penningtvätt och illegal kapitalöverföring i skuggan av det pågående kriget. Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó kopplar transporten till organiserad brottslighet: – Det handlar om den ukrainska krigsmaffian.

🇭🇺⚡ Hungary demands explanation from Ukraine — Foreign Minister Péter Szijjártó called for an immediate account of the origin of cash and gold transported by Ukrainian Oschadbank employees.
According to Szijjártó, Ukrainians have moved a staggering amount of cash and gold… pic.twitter.com/tXg8SGsNgO — RusWar (@ruswar) March 6, 2026

Myndigheter: Stora summor har passerat

Ungerska tullmyndigheter uppger att mycket stora summor pengar och värdeföremål har förts genom landet under året. En talesperson för myndigheten säger: – Bara i år har mer än 900 miljoner dollar, 420 miljoner euro och 146 kilo guldtackor transporterats genom ungerskt territorium till Ukraina. Totalt sju ukrainska medborgare greps i samband med insatsen. Enligt uppgifter från regeringskällor övervakade en pensionerad general från Ukrainas säkerhetstjänst SBU transporten tillsammans med en tidigare major i det ukrainska flygvapnet. Ungerska myndigheter planerar att utvisa de gripna.

7 Oekraïners aangehouden met 40 miljoen euro en 9 kg goud in 2 bussen.... pic.twitter.com/Q5k3lA7f8b
— Marley164🇳🇱 (@Alfaitalia) March 8, 2026

Diplomatisk konflikt fördjupas

Reaktionen från Kiev har varit kraftig. Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha anklagar Ungern för att olagligt ha beslagtagit tillgångarna. Sybiha hävdar att Ungern har "tagit gisslan och stulit pengar". Ungerska myndigheter avvisar anklagelserna och uppger att Ukrainas konsulära myndigheter informerades omedelbart efter ingripandet. Den diplomatiska konflikten har samtidigt förvärrats ytterligare efter ett uppmärksammat uttalande från Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj riktat mot Ungerns premiärminister Viktor Orbán. – Om Orbán inte backar kommer den ukrainska militären att få hans adress och tala med honom på sitt eget språk. Kommentaren har väckt kritik även inom EU, där flera företrädare i Bryssel fördömer tonläget i den ukrainske presidentens uttalanden.

Vatikanen åter i blåsväder efter nya anklagelser om penningtvätt

Jan Sundstedt — Fri, 15 Aug 2025 08:20:13 +0000

Vatikanen befinner sig åter i fokus för kritik efter anklagelser om att interna system möjliggjort penningtvätt. En tidigare högt uppsatt finanspolis inom Vatikanen hävdar att dokumenterade transaktioner kan ha manipulerats i efterhand. Vatikanen förnekar anklagelserna men säger sig ta dem på största allvar. Vatikanens ekonomi har skakats av nya avslöjanden om påstådda oegentligheter i system som hanterar banköverföringar, rapporterar Politico. Stadsstatens tidigare högsta finanspolis har hävdat att dess lönebyrå kunde ändra namn och kontonummer på transaktioner efter att de gjorts, vilket maskerade mottagarnas och avsändarnas identitet. Det innebar att namn och kontonummer kunde ändras flera dagar efter att en överföring genomförts. Systemet beskrivs som en "huvudnyckel" som kan användas för att dölja pengar som flyttats till privata konton, vilket i sin tur gav stort utrymme för penningtvätt och regelbrott.

Decennier av kontroverser

Vatikanen har fördömt anklagelserna som tekniskt omöjliga, men har samtidigt bekräftat vikten av att utreda saken noggrant. Ekonomiavdelningen under påve Leo XIV försöker stärka kyrkans rykte efter decennier av ekonomiska kontroverser, där Vatikanbanken (Istituto per le Opere di Religione, IOR) varit i centrum för återkommande skandaler om penningtvätt, förskingring och korruption. Trots anklagelserna visar Vatikanens senaste årsrapport en minskning med ungefär en tredjedel av misstänkta finansiella transaktioner jämfört med föregående år. Under 2024 uppger Vatikanens egna rapporter att myndigheterna har fryst flera bankkonton med sammanlagt över två miljoner euro och stoppat tre misstänkta överföringar på drygt en miljon euro. [caption id="attachment_205716" align="alignnone" width="640"] Påve Leo XIV. Foto: Vatican News/X[/caption]

Svårgenomtränglig struktur

Samarbetet med internationella myndigheter, däribland USA:s skatteverk (IRS), har intensifierats för att stärka kontroll och transparens. Senaste årens reformer har dock mött motstånd och Vatikanens komplexa strukturer och vissa automatiska kontrollmekanismer har kritiserats för bristande effektivitet. En omfattande rättsprocess som berör flera högt uppsatta personer inom Vatikanens finansförvaltning, åtalade för bland annat penningtvätt, förskingring och bedrägeri, pågår för närvarande. Historiskt sett har Vatikanens ekonomi varit svårgenomtränglig och saknat modern öppenhet, något påve Leo XIV sedan sitt tillträde arbetat för att förändra.

Klarna bröt mot penningtvättsregler – tvingas böta 500 miljoner

Redaktionen — Wed, 11 Dec 2024 12:35:17 +0000

Finansinspektionen (FI) bedömer att Klarna har misslyckats med att följa de svenska penningtvättsreglerna och tilldelar därför betaljätten en anmärkning samt en sanktionsavgift på en halv miljard kronor. Förvaltningsmyndigheten har undersökt hur Klarna har följt penningtvättsreglerna, bland annat kraven på allmän riskbedömning och rutiner och riktlinjer för kundkännedom, under perioden 1 april 2021 till och med 31 mars 2022, och kommit fram till att Klarna misslyckats med att leva upp till de lagstadgade kraven. ”Den allmänna riskbedömningen har haft betydande brister, till exempel har den helt saknat bedömningar av hur bankens produkter och tjänster kan utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Banken har därutöver saknat rutiner och riktlinjer som fångar upp alla situationer när kundkännedomsåtgärder ska vidtas, när det gäller kunder som använder produkten faktura”, skriver man. – Penningtvättsreglerna ska följas. Det är viktigt för att motverka risken för att företagets verksamhet kan utnyttjas av kriminella. Vår undersökning visar att Klarna inte har följt kraven på bland annat allmän riskbedömning och rutiner och riktlinjer för kundkännedomsåtgärder. Det är därför motiverat att ingripa mot banken, kommenterar Daniel Barr, generaldirektör på FI, i ett pressmeddelande.

"Tar detta på största allvar"

Även om sanktionsavgiften är hög bedömer man inte i dagsläget att det finns skäl nog att utdela en varning till Klarna eller återkalla dess tillstånd. Betaljätten har kommenterat beslutet och betonar att ”det är viktigt att poängtera att beslutet gäller just regeltolkning och tillämpning och inte faktiska fall av penningtvätt”. ”Tillsammans med myndigheter och resten av branschen har vi ett gemensamt uppdrag om att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. Vi tar detta ansvar på största allvar och kommer fortsätta göra vårt yttersta för att bidra till en stark och motståndskraftig finansiell sektor”, skriver man vidare.

Storbank utreds för penningtvätt

Isac Boman — Mon, 15 Apr 2024 11:03:19 +0000

Den amerikanska bankjätten Morgan Stanley utreds nu av flera federala tillsynsmyndigheter. Den här gången är det förmögenhetsförvaltningsavdelningen som är under lupp. Myndigheterna menar att banken varken vet eller verkar bry sig om var de rika kundernas pengar kommer ifrån. Så sent som i februari uppdagades att investmentbanken pekades ut som involverade i en penningtvättsskandal i Venezuela och utreddes av USA:s justitiedepartement och United States Securities and Exchange Commission (SEC) som ansvarar för tillsyn över handeln med värdepapper. Nu har SEC och flera andra amerikanska myndigheter också börjat undersöka Morgan Stanleys avdelning för förmögenhetsförvaltning och även centralbanken Federal Reserve har kopplats in, rapporterar The Wall Street Journal. Man menar att banken inte har tillräcklig kunskap om var de förmögna kundernas pengar kommer ifrån – och heller inte verkar göra några större ansträngningar för att kontrollera detta. Myndigheterna pekar på att investmentbanken inte kartlagt kundernas ekonomiska aktiviteter och historik, det handlar bland annat om internationella kunder som bedöms ägna sig åt olika former av suspekt eller illegal verksamhet.

Beroende av intäkterna

Samtidigt betonas det att banken är beroende av de stora intäkterna från sin förmögenhetsavdelning och så har varit sedan finanskrisen 2008 – detta förmodas också vara skälet till att man inte brytt sig om att i tillräckligt hög grad kontrollera var pengarna faktiskt kommer från. ”Avdelningen genererar stabila intäktsströmmar som Morgan Stanley litar på för att hjälpa till att jämna ut nedgångar inom investment, banking och trading”, påpekar Dagens PS. Tidigare har Morgan Stanley hävdat att man har för avsikt att samarbeta fullt ut med amerikanska myndigheter i alla ärenden kopplade till penningtvätt. Samtidigt som det larmas om att bankerna underlättar för de rikaste att gömma eller tvätta pengar, vittnar vanliga medborgare och småföretagare om hur deras konton godtyckligt stängs ner och hur de plötsligt står utan de verktyg som behövs för att få vardagen att fungera - någonting Nya Dagbladet rapporterat om vid ett flertal tillfällen.

Nordea utreds för systematisk brottslighet

Redaktionen — Mon, 08 Jan 2024 16:25:09 +0000

För sju år sedan polisanmäldes Nordeas danska filial för brott mot penningtvättsreglerna. Utredningen pågår än idag med dokument som visar att storbanken inte bara haft suspekta samarbetspartner i totalitära diktaturer utan även kopplas ihop med finansiering av terrorism och ekonomisk brottslighet. Det är Berlingske Business som kommit över konfidentiellt material från danska Finansinspektionen som vittnar om ”mystiska ryska kunder med mångmiljonbetalningar från skumma företag i avlägsna skatteparadis, samarbetspartner i odemokratiska stater med terrororganisationer eller utbredd korruption och hundratals varningar om penningtvätt och finansiering av terrorism”. Enligt Finansinspektionen (FSA) har Nordeas brister varit så allvarliga och omfattande att det varit ”uppenbart” att banken ”kan ha utnyttjats för penningtvätt eller finansiering av terrorism”. Nordea ska bland annat i hög grad ha struntat i att kontrollera bankens mest ”riskabla kunder” som kan ha haft kopplingar till terrorism och ekonomisk brottslighet – och privatkunder har i flera fall också kunnat registrera sig som företagskunder.

"Stärkt vårt försvar"

– Sedan 2015 har Nordea spenderat 11 miljarder (danska kronor) på att stärka vårt försvar mot ekonomisk brottslighet och i dag har vi över 3 100 anställda som riktar in sig mot det här området, säger Nordea Danmarks chefsjurist Anders Holkmann Olsen till Berlingske, men vill inte kommentera den pågående utredningen. Vilka Nordeas tidigare samarbetspartner med eventuella terroristkopplingar är, framgår inte. Flera experter spår att storbanken kommer att tvingas betala böter i mångmiljardklassen. Det kan noteras att Nordea och andra storbanker fått hård kritik under senare år för att godtyckligt kasta ut och stänga av kunder med hänvisning till "bristande kundkännedom" - kunder som av olika skäl bedöms som icke lönsamma eller ”jobbiga”. Samtidigt som obetydliga privatpersoner eller småföretag blir av med sina konton menar kritikerna att kriminella och suspekta aktörer som bankerna bedömer som lukrativa kunder, tillåts fortsätta sina bankengagemang.

Regeringen vill ge bankerna ytterligare maktbefogenheter

Jan Sundstedt — Wed, 30 Aug 2023 14:06:31 +0000

I kraft av lagar om penningtvätt och finansiering av terrorism har bankerna i praktiken kommit att tillåtas stänga av konton efter godtycke, ofta med uppenbart politiska motiv. Regeringen vill ytterligare stärka bankernas maktbefogenheter och tillsätter nu en arbetsgrupp som enligt arbetsbeskrivningen ska "motverka och försvåra för kriminella att utnyttja de finansiella systemen". – Det handlar om att öka den totala systemkraften som ska slå mot den ekonomiska brottsligheten, kommenterade justitieminister Gunnar Strömmer (M) under gårdagens presskonferens. Gunnar Strömmer menar att det är "nödvändigt" att bankernas befogenheter stärks ytterligare med motiveringen att ekonomisk brottslighet "kommit ikapp och gått förbi" narkotikaförsäljning som central inkomstkälla för kriminella grupperingar. Den nya arbetsgruppen kommer att bestå av representanter för både justitie- och finansdepartementet. Arbetsgruppens prioriterade områden blir enligt utsago att motverka bedrägerier, försvåra för penningtvätt/terrorismfinansiering och övrig ekonomisk brottslighet samt det något luddiga begreppet "motverka risker inom betalsystemet". – Vi förutsätter att bankerna kan använda delar av sin lönsamhet för att bygga motståndskraft och robusthet mot penningtvätt, brottslighet och terrorfinansiering i sin verksamhet, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M), som också deltog på tisdagens presskonferens. Bankerna, som de senaste åren gjort enorma vinster i den i övrigt ansträngda nationella ekonomin, uppmanas också att i än högre grad skärpa sina rutiner och kontrollsystem, en uppmaning som sker trots varningssignaler från privatpersoner, småföretagare och biståndsorganisationer som utan motivering drabbats av nedstängning och terminerade bankkonton.

"Ökat utbyte mellan polisen och banker"

Arbetsgruppen ska också verka för ett "utökat informationsutbyte mellan polisen och banker för att motverka penningtvätt". Den 1 oktober träder dessutom en reviderad lag som förstärker polisens möjligheter att använda så kallade hemliga tvångsmedel i kraft. Ett stort antal bedrägeribrott, som var för sig inte har tillräckligt högt straffvärde för att hemliga tvångsmedel kan tas i anspråk, ska enligt justitieministern inom kort kunna "läggas ihop" så att brotten totalt sett når upp till den nivå av allvarlighetsgrad där man ska kunna spionera på medborgare. – Dessutom kommer hemliga tvångsmedel nu att kunna användas för fler brottstyper som grovt bedrägeri, utpressning, mened, grovt, penningtvättsbrott och näringspenningtvätt, kommenterar Gunnar Strömmer lagförslaget.

Swedbanks tidigare vd frias i tingsrätten

Sofie — Thu, 26 Jan 2023 11:20:23 +0000

Nu frias Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen från alla misstankar efter åtal för bland annat delaktighet i grovt svindleri. Åklagaren menar att man kommer att titta på domen och sedan ta beslut om eventuell överklagan till hovrätten. Det var 2019 som hela Swedbanks ledning, med dåvarande vd:n Bonnesen, misstänktes för penningtvätt efter att uppgifter kommit ut i skattefinansierade SVT:s Uppdrag granskning, varpå Bonnesen sparkades från sin roll på företaget. När Swedbank sedan utredde ärendet valde man att inte kräva något skadestånd från den tidigare vd:n. Strax därpå meddelade dock Ekobrottsmyndigheten att hon delgivits misstanke om brott, något som Nya Dagbladet rapporterade om vid tillfället. Under januari 2022 åtalade man sedan Swedbanks tidigare vd för grovt svindleri och i andra hand grov marknadsmanipulation. Nu har Bonnesen friats från alla misstankar, meddelar Stockholms tingsrätt. Tingsrätten bedömer att en del av hennes uttalanden varit otydliga och ofullständiga rörande Swedbanks arbete mot penningtvätt. Det handlar om bland annat uttalanden som vd:n gjorde i Svenska Dagbladet och Dagens industri angående Swedbanks kopplingar till Danske Banks estländska filial under 2007–2015. Tingsrätten menar att dessa uttalanden varit ”allmänt hållna” och ”framkommit i huvudsak korrekta”. – Svindleribrottet är närmast en form av bedrägeri mot allmänheten. För straffansvar räcker det inte att någon lämnar oriktiga uppgifter eller utelämnar central information, utan det krävs en vilseledande uppgift som typiskt sett duger till att påverka mottagaren i en viss riktning, säger rättens ordförande chefsrådman Malou Lindblom i en kommentar. Vidare, beträffande åtalspunkter rörande obehörigt röjande av insiderinformation, menar man att Bonnesen berättat om det kommande programmet från Uppdrag granskning vid ett möte med bankens storägare, men endast lämnat allmänna upplysningar om vad hon trodde programmet skulle innehålla. Tingsrätten är enig i sitt beslut. Chefsåklagare Thomas Langrot vid Ekobrottsmyndigheten menar att det finns en sanning i att många mål som riktar in sig på näringslivets toppar ofta ogillas när det gäller ekobrott, men att man nu kommer att analysera domen mot Bonnesen och se om man sedan ska ta det vidare till hovrätten eller inte. – Vi är naturligtvis inte nöjda med utgången utan vi får nu analysera domen och sedan ta beslut om den här domen ska överklagas och på vilket sätt, säger Langrot.