Parisavtalet – Nya Dagbladet

Sveriges klimatprojekt i Ghana havererar – gav inga minskade utsläpp

Emil Fjellstedt — Fri, 03 Jul 2026 06:35:06 +0000

Sveriges försök att räkna hem utsläppsminskningar genom solcellsprojekt i Ghana avbryts. Efter flera år finns inga bekräftade resultat – och Energimyndigheten vet inte ens om några solceller har installerats inom projektet. Den svenska regeringen har framhållit internationella klimatprojekt som en viktig väg för att nå Sveriges egna klimatmål. Tanken är att svenska skattemedel ska finansiera åtgärder i andra länder, samtidigt som Sverige får tillgodoräkna sig de påstådda utsläppsminskningarna. Nu stoppas ett av prestigeprojekten i Ghana helt av Energimyndigheten, rapporterar SVT. Projektet gällde solcellsanläggningar och skulle enligt planerna ge Sverige 165 000 ton i så kallade koldioxidekvivalenter fram till år 2030. Satsningen skulle därmed bidra till att Sverige på papperet närmar sig det långsiktiga klimatmålet till 2045. Men utfallet blev noll. Sedan projektet inleddes 2024 har inga utsläppsminskningar kunnat bekräftas. — Vi bedömer att tidplanen inte kan hållas, säger Sara Sundberg, avdelningschef för klimatavdelningen på Energimyndigheten, till SVT.

Oklart om något har byggts

Avtalet slöts 2023 mellan Energimyndigheten och det svenska bolaget Stella Futura, som skulle genomföra klimatåtgärderna på plats i Ghana. Trots mer än två års arbete har bolaget inte ens lyckats presentera en godkänd projektplan – det första steget i processen. Energimyndigheten kan inte heller säga om några solceller faktiskt har satts upp inom ramen för projektet. — Jag kan inte svara på om företaget installerat några solceller, säger Sara Sundberg. På frågan om det alltså kan vara så att ingenting har hänt under åren svarar hon: — Det kan det absolut vara. Vi kommer in i ett tidigt skede när projekten inte finns på plats, och det är så den här typen av finansiering fungerar. Projektet stoppas även på grund av en tvist kring ett ägarbyte som genomfördes förra året, då Stella Futura köptes upp av ett annat bolag. Kontraktet var värt 90 miljoner kronor, men pengarna kommer enligt Energimyndigheten inte att betalas ut.

Klimatkompensation som politiskt verktyg

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) har tidigare beskrivit internationell klimatkompensation som en viktig del av regeringens klimatpolitik. På klimattoppmötet i Dubai 2023 sade hon att Sverige såg en möjlighet att ”gå före” genom den här typen av system. Modellen bygger på artikel 6 i Parisavtalet, där länder kan finansiera åtgärder utomlands och därefter räkna hem utsläppsminskningarna själva. Förespråkare beskriver det som ett sätt att göra klimatåtgärder där de är billigast, medan kritiker länge har varnat för att systemet gör det möjligt för rika länder att köpa sig fria från åtgärder på hemmaplan. Genom Ghanaavtalet blev Sverige ett av de första länderna att använda det nya systemet. Utöver Ghana har Sverige slutit liknande avtal med Dominikanska republiken, Kenya, Nepal, Rwanda och Zambia. Ghana är det enda land där Sverige hittills har påbörjat projekt.

Fler problem med Ghana-satsningar

Det havererade solcellsprojektet är inte den första svenska klimatsatsningen i Ghana som väckt frågor. Aftonbladet rapporterade i fjol att Sveriges planer på 48 000 elmopeder i Ghana då bara hade resulterat i 152 fordon. SVT kunde 2024 även visa att Stella Futuras pilotprojekt i Ghana bara hade resulterat i 39 kilo minskade koldioxidutsläpp – ungefär motsvarande en bilresa mellan Stockholm och Göteborg. På frågan om Energimyndigheten borde ha avbrutit satsningen tidigare svarar Sara Sundberg: — Det är väl något vi får titta på när vi utvärderar processen. SVT har sökt Stella Futura, som inte har återkommit.

USA lämnar FN:s klimatkonvention – överger 66 organisationer

Jan Sundstedt — Thu, 08 Jan 2026 09:26:39 +0000

Trumpadministrationen meddelar att USA drar sig ur 31 FN-organ och 35 andra internationella organisationer. Bland dem finns FN:s klimatkonvention – grundstenen i det internationella så kallade klimatarbetet – vilket gör USA till det första landet att lämna avtalet. I ett memo till högt uppsatta regeringsmedlemmar listar Donald Trump de organisationer som USA ska lämna eftersom de "verkar i strid med amerikanska nationella intressen". Klimatkonventionen UNFCCC, som USA nu överger, är moderavtalet till Parisavtalet från 2015. Alla andra länder i världen är medlemmar. Även FN:s befolkningsfond UNFPA, som arbetar med familjeplanering och mödra- och barnhälsovård i över 150 länder, samt jämställdhetsorganisationen UN Women finns bland de organ USA lämnar. Enligt Vita huset främjar organisationerna "radikal klimatpolitik, global styrning och ideologiska program som strider mot USA:s suveränitet och ekonomiska styrka". Utrikesminister Marco Rubio kallar dem misskötta, onödiga och slösaktiga. Beslutet återspeglar Trumps långvariga skepsis mot multilaterala institutioner, särskilt FN.

Today, President Trump announced the U.S. is leaving 66 anti-American, useless, or wasteful international organizations. Review of additional international organizations remains ongoing.
These withdrawals keep a key promise President Trump made to Americans - we will stop… — Secretary Marco Rubio (@SecRubio) January 8, 2026

Trump vill ha "drömmilitär"

Samtidigt skriver Trump på plattformen Truth Social att han vill höja USA:s försvarsbudget kraftigt. "För vårt lands bästa, särskilt i dessa mycket oroliga och farliga tider, bör vår militärbudget för år 2027 inte vara 1 biljon dollar, utan snarare 1,5 biljoner dollar", skriver presidenten. Den nuvarande budgeten ligger på 901 miljarder dollar, vilket innebär att förslaget kräver en ökning på nästan 600 miljarder. Donald Trump hävdar att utgiftsökningen kan finansieras med höjda tullavgifter, men enligt tankesmedjan Tax Foundation är det osannolikt att tullintäkterna kan nå sådana summor.

Meloni betonar sin ”klimatpolitik” – håller fast vid Parisavtalet

Sofie — Tue, 08 Nov 2022 08:51:48 +0000

Italiens nya ledare Meloni sade under måndagen att man kommer att stödja Parisavtalet och kampen mot den pågående ”klimatkrisen”. – Att bekämpa klimatförändringarna är en gemensam strävan som kräver fullt engagemang från alla länder, sade premiärministern. Det var i september som partiet Italiens bröder (Fratelli d’Italia) tog hem valet i Italien som landets största parti. Partiledaren Giorgia Meloni blev därmed landets första kvinnliga premiärminister. Meloni och hennes parti har profilerat sig som nationalkonservativt och har av sina motståndare anklagats för bland annat ”fascism”. I vad som synes vara ett försök att motverka detta har Meloni redan hunnit alliera sig med Israel och understryker globalistiskt inriktade positioner - däribland att hon är ”redo att samarbeta med Nato”. Nu menar även Italiens nya premiärminister att hennes nya regering kommer att stödja Parisavtalet från 2015, som innebär ett åtagande att bland annat minska koldioxidutsläppen på ett sätt som gör att den globala temperaturen inte stiger mer än 1,5 grader. – Trots ett mycket komplext internationellt scenario, som redan har påverkats av pandemin och den ryska aggressionen mot Ukraina, är Italien fortfarande starkt engagerat i att fortsätta sin väg för utsläpp av koldioxid i full överensstämmelse med målen i Parisavtalet, sade Meloni under klimatkonferensen COP27 i Sharm el-Sheikh i Egypten under måndagen. Vidare menar Meloni att man måste göra mer för att svara på den pågående ”klimatkrisen”, vilket kommer att kräva fullt engagemang från alla länder. – Att bekämpa klimatförändringarna är en gemensam strävan som kräver fullt engagemang från alla länder och pragmatiskt samarbete mellan alla stora globala aktörer. Tyvärr måste vi erkänna att detta inte sker i nuläget, sade Meloni.

USA lämnar formellt Parisavtalet

Osignerad — Tue, 05 Nov 2019 11:08:11 +0000

USA har meddelat FN att man har för avsikt att lämna Parisavtalet som ingicks år 2015 vid den internationella klimatkonferensen. Detta rapporterar Reuters. Donald Trump har tidigare sagt att USA kommer lämna avtalet. Utrikesminister Mike Pompeo meddelar att man nu kommer verkställa utträdet och säger, likt det Trump tidigare har sagt, att avtalet innebär en ”orättvis ekonomisk börda” för USA. USA är den enda nation som lämnat avtalet. Processen kommer ta ett år. Andreas Swedberg/NB Nyhetsbyrån

Australien kommer inte följa Parisavtalet

Osignerad — Sat, 18 Aug 2018 18:37:52 +0000

Australien kommer inte att dra ner på utsläppen till de nivåer som sattes i Parisavtalet. Australien skrev under föregående premiärminister Tony Abbotts styre på Parisavtalet, som bestämmer över ländernas utsläpp av växthusgaser. Abbotts efterträdare på premiärministerposten, partikollegan Malcolm Turnbull, meddelar nu att Australien inte kommer att följa Parisavtalets regelverk om att Australien ska minska sina utsläpp med 26-28 procent till år 2030. Utsläppsfrågan har blivit en het potatis inom den australiensiska politiken nyligen. I parlamentet finns ett starkt missnöje mot att Turnbull planerade att följa Parisavtalet. Men trots att Turnbull skrotat planerna på att sänka utsläppen i nivå med Parisavtalet finns det fortfarande ett starkt missnöje mot honom och det är mycket oklart om han kommer fortsätta vara Australiens premiärminister efter valet som väntas hållas nästa år.

Trumps krav på omförhandling av Parisavtalet kan utvecklas till hans största triumf

Osignerad — Fri, 02 Jun 2017 11:29:01 +0000

Idag lämnade USA:s president som väntat beskedet att man drar sig ur Parisavtalet om klimatet i dess nuvarande form. Han menar att USA under Obama förhastat gått med på ett avtal som ensidigt missgynnar USA. Vid en hastig bedömning kan spelplanen för nya förhandlingar för USA tyckas ytterst oförmånlig, man har större delen av övriga världsledare emot sig. Parisavtalet ger i praktiken världens största miljöbov Kina fria händer att fortsätta öka sina utsläpp i minst 15 år till, vilket Trump menar ger dem en orättmätig konkurrensfördel visavi USA som under Obama lovat stora ogenomtänkta nedskärningar. Under de närmaste åren kan dock underlaget för den klimatpolitiska spelplanen komma att helt omkullkastas, varvid det inte alls är uteslutet att Trump i slutändan kommer att framstå som den klara vinnaren. Det är främst två viktiga faktorer som gör den klimatpolitiska spelplanen ytterst instabil. Larmen om klimatet och en skenande global uppvärmning bygger i huvudsak på teoretiska matematiska modeller som bara tar med växthusgasers inverkan på klimatet i beräkningarna. Modellerna har även inbyggt en obekräftad hypotes om förstärkningseffekter som stigande koldioxid påstås kunna ha på vattenångas växthuseffekt. Det politiska underlaget för Parisavtalet bygger helt på dessa modellberäkningar. Det finns ännu inga säkra observationer av klimatets faktiska utveckling som står i överensstämmelse med modellerna vilket framgår av denna figur. Allt tyder på att modellernas skrivbordsprodukter inte beskriver den faktiska verkligheten. Den globala medeltemperaturen har i stort sett legat stilla de senast 20 åren om man undantar de väderfenomenen som kallas El Ninio. Om antagandet om växthusgasernas dominerande inflytande över klimatet hade varit riktiga, så hade temperaturen stigit med den hela tiden stigande koldioxidhalten. Det har den inte. De matematiska modellerna ger med andra ord en falsk bild. De faktorer som styr klimatet är långt mer komplexa. Dessa är dock politiskt ointressant att studera eftersom det bara är människans påverkan som man kan göra politik av. Eftersom klimatet på jorden fluktuerat ganska kraftigt under planetens historia och långt innan människan började släppa ut växthusgaser, så måste det helt enkelt finnas andra faktorer som har långt större påverkan på jordens klimat. Det man ser om man går tillbaka i historien bara under det senaste årtusendet är att jordens klimat verkar ha följt solaktiviteten - alltså förekomsten av fler eller färre solfläckar. Vid hög solfläcksaktivitet har klimatet varit varmare och vise versa. Den lilla istiden som pågick av och till under några hundra år fram till mitten av 1800-talet, sammanföll med en period med låg solfläcksaktivitet. Den uppvärmning på ca. 1 grad C som skett sedan mitten av 1800-talet har på motsvarande sätt skett under en period med stigande solaktivitet. Fenomenet med solaktivitetens inverkan på jordens klimat har förklarats av den danske professorn Henrik Svensmark. När solaktiviteten är hög blir solens magnetfält starkt och det i sin tur inducerar ett starkt magnetfält kring jorden enligt fysikens grundläggande elektromagnetiska lagar. När jordens magnetfält är starkt utgör det en skyddande skärm mot inkommande laddade kosmiska strålar från rymden. Den kosmiska strålningen i atmosfären och på jordytan minskar därvid. Vid låg solaktivitet och ett svagt magnetfält kring solen försvagas även jordens magnetfält och dess förmåga att skärma av delar av den kosmiska strålningen försvagas. Det innebär att långt fler laddade högenergipartiklar tränger ner i atmosfären och kolliderar med gasmolekyler där. Det skapar elektriskt laddade kärnor runt vilka vattenånga lättare kan kondensera, för att på så sätt ge upphov till en ökad molnbildning. När jorden får ett tätare molnskikt ökar jordens albedo och mer av inkommande solstrålar reflekteras tillbaka till rymden, varvid solens uppvärmning av jorden minskar och klimatet blir kallare. Den period med hög solaktivitet som vi haft sedan 1800-talets mitt, verkar nu har kommit till ett slut och senare års solaktivitet visar en snabbt avtagande tendens. Prognoserna för de närmaste decennierna är att solaktiviteten kan sjunka tillbaka till något som liknar den lilla istiden, varvid allt talar för ett betydligt kallare klimat igen. Detta kan komma att visa sig de närmaste åren och det kommer sannolikt att radera ut den lilla uppvärmande effekten av fortsatt stigande koldioxidhalt. Vad ovanstående analys visar är att vi mycket väl kan få ett något kallare klimat redan till nästa amerikanska presidentval. En sådan utveckling kommer givetvis att helt underminera klimatalarmismen och få världens ledare att framstå som korkade och ovetenskapliga. Donald Trump som menat att klimatlarmen varit en politisk bluff, kommer att framstå som den ärligaste och mest vetenskapligt förankrade ledaren. Hans motstånd mot Parisavtalet och klimatalarmismen kan mycket väl göra honom till en store hjälte i hela världen. Den andra faktorn som jag tror kan medverka till att kullkasta den klimatpolitiska spelplanen är en förväntad teknisk utveckling som kommer att skapa ett massivt genombrott för mobil elanvändning för transporer och för lagring av intermittent elenergi från solceller. Många prognoser pekar redan idag på ett när förestående genombrott för övergång från tekniskt komplicerade bilar med fossilbaserade framdrivningssystem till ytterst okomplicerade elbilar. Detta väntade tekniska genombrott kommer på kort tid att helt ändra förutsättningarna i klimatpolitiken. Inom några få år kan en hel värld skratta åt dumma politiker som inte sett detta komma - och den som skrattar bäst blir då Donald Trump. Lars Bern Krönikan har tidigare publicerats på Anthropocene

Officiellt: USA lämnar Parisavtalet

Osignerad — Thu, 01 Jun 2017 23:08:57 +0000

USA:s president Donald Trump meddelade under torsdagen att USA kommer lämna det av FN uppsatta Parisavtalet, världens största klimatavtal. Tidigare i veckan rapporterades det att Trump hade bestämt sig för att USA skulle lämna Parisavtalet. Detta efter att han närvarat vid G7-mötet i Italien. Under torsdagen höll president Trump en presskonferens vid Vita huset där han deklarerade att USA skulle lämna Parisavtalet, som USA gick med i under Barack Obamas presidentskap. Trump sade bland annat att Parisavtalet skulle få en negativ inverkan på industrin i USA. Indien är ett av länderna som redan deklarerat att de kommer stå kvar vid Parisavtalet även fast USA nu drar sig ur.

Uppgifter: USA planerar dra sig ur klimatavtal

Osignerad — Sun, 28 May 2017 18:00:40 +0000

Enligt uppgifter i amerikansk press kommer USA att lämna Parisavtalet, det största internationella klimatavtalet någonsin. President Donald Trump kommer lämna det officiella beskedet i nästa vecka. I december 2015 kom sammanlagt 196 nationer överens om ett bindande avtal om utsläppet av växthusgaser. Avtalet var en del av FN:s klimatkonferens i Paris (COP21) därav namnet Parisavtalet. Nu ett och ett halvt år senare ser USA ut att dra sig ur avtalet. Källor med insyn uppger att presidenten meddelat flera av sina medarbetare, däribland Scott Pruitt som är chef för miljömyndigheten EPA, att man kommer lämna Parisavtalet, avslöjar Axios. Trump skrev under lördagen på Twitter att han kommer lämna ett officiellt besked huruvida USA kommer att dra sig ur eller inte under nästa vecka.

I will make my final decision on the Paris Accord next week!
— Donald J. Trump (@realDonaldTrump) 27 maj 2017

Att USA skulle dra sig ur Parisavtalet var ett av Donald Trumps vallöften under presidentvalskampanjen.