<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>nedstängningar &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/nedstangningar/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 15 Oct 2025 11:03:53 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>nedstängningar &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Tonåringars hjärnor åldrades snabbare under nedstängningarna</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/tonaringars-hjarnor-aldrades-snabbare-under-nedstangningarna/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/tonaringars-hjarnor-aldrades-snabbare-under-nedstangningarna/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 15 Oct 2025 14:02:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[coronakrisen]]></category>
		<category><![CDATA[coronarestriktioner]]></category>
		<category><![CDATA[nedstängningar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=188629</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nedstängningar, avbrutna fritidsaktiviteter och skolstängningar åldrade tonåringars hjärnor i förtid, enligt forskning från University of Washington. Flickor drabbades i allmänhet betydligt hårdare än pojkar.</strong>

Studien, som publicerades i Proceedings of the National Academy of Sciences, inleddes under 2018 och byggde på att man med hjälp av magnetkameror tittade på hur hjärnstrukturen hos 160 tonåringar förändrats över tid. Deltagarna var mellan nio och 19 år gamla när studien påbörjades. Under 2020 blev man tvungen att pausa studien på grund av samhälleliga nedstängningar och restriktioner, varpå forskarna beslöt skifta studiens fokus till att undersöka hur nedstängningarna påverkat tonåringarnas hjärnor. Under 2021 kunde studien återupptas.

Genom att mäta tjockleken på hjärnbarken, vilket är det yttre lagret av vävnad i hjärnan som styr hjärnans högre funktioner som resonerande och beslutsfattande, upptäckte forskarna att hjärnorna hos tonårspojkar åldrats 1,4 år i förtid efter nedstängningarna. Flickornas hjärnskanningar påvisade ett accelererat åldrande om 4,2 år.

<hr />

<em>Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 15 september 2024.</em>

<hr />

Hjärnbarken tunnas ut när man åldras, men kronisk stress kan också orsaka liknande förändringar i hjärnan. Under 2018 och 2021, det vill säga mellan den första skanningen och uppföljningen, var förtunningen dock mycket större än vad forskarna förväntat. Förtunningen visades vara utbredd i hela den kvinnliga hjärnan och förekom i 30 regioner över båda hjärnhalvorna och alla lober, visade skanningarna. I den manliga hjärnan var förtunningen begränsad till endast två regioner, båda i occipitalloben, som påverkar avstånds- och djupseende, ansiktsigenkänning och minne.

–<em> Alla tonåringar uppvisade i allmänhet detta accelererade åldrande</em>, <a href="https://www.nbcnews.com/health/mental-health/covid-lockdowns-teen-brains-aged-prematurely-rcna169966" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> forskaren Patricia Kuhl till NBC News.
<h3>Social interaktion viktigare för flickor</h3>
Att flickors hjärnor i allmänhet drabbades hårdare kan bero på att social interaktion är viktigare för flickor än för pojkar, menar Kuhl. Pojkar tenderar att samlas kring sport och fysisk aktivitet, medan tonårsflickor tenderar att förlita sig på personliga relationer för känslomässigt stöd och ökad självidentitet. Kuhl menar att coronakrisen var särskilt skadlig för unga personer, eftersom de redan var i en tidpunkt i livet då de upplever intensiva förändringar i sin känslomässiga och beteendemässiga utveckling, vilket gjorde isoleringen än mer skadlig för deras hälsa.

– <em>Pandemin var naturligtvis dramatisk och oväntad, men den var också dramatisk och katastrofal på ett sätt som inte bara påverkade den fysiska utan också den psykiska hälsan</em>, säger hon.

Tidigare forskning har också visat på hur framförallt barns psykiska hälsa påverkats negativt av nedstängningar och restriktioner under coronakrisen. Bland annat visar en <a href="https://nyadagbladet.se/norden/norsk-studie-covid-restriktioner-kopplas-till-psykisk-ohalsa/" target="_blank" rel="noopener">studie</a> på att norska ungdomars psykiska hälsa försämrades under coronarestriktionerna i Norge. En annan studie <a href="https://nyadagbladet.se/halsa/nedstangningar-ledde-till-psykisk-ohalsa-hos-barn/" target="_blank" rel="noopener">har</a> också visat att barn som genomlidit nedstängningar under coronakrisen upplever fler sociala, emotionella och beteendemässiga svårigheter.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/tonaringars-hjarnor-aldrades-snabbare-under-nedstangningarna/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nedstängningar kan ha haft negativ inverkan på barns syn</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/nedstangningar-kan-ha-haft-negativ-inverkan-pa-barns-syn/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/nedstangningar-kan-ha-haft-negativ-inverkan-pa-barns-syn/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 01 Oct 2024 06:13:55 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[coronakrisen]]></category>
		<category><![CDATA[nedstängningar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=189986</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I en metastudie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften <em>British Journal of Ophthalmology</em>, analyserades forskning som omfattade över fem miljoner barn och tonåringar från 50 länder på sex kontinenter. Ökningen av närsynthet hos barn var ”särskilt anmärkningsvärd” efter coronakrisen, menar forskarna.</strong>

Enligt <a href="https://bjo.bmj.com/content/early/2024/08/14/bjo-2024-325427" target="_blank" rel="nofollow noopener">studien</a> har förekomsten av närsynthet hos barn ökat med 36 procent mellan 1990 och 2023 och idag är ett av tre barn i världen närsynt. De högsta siffrorna finns i Asien, där 85 procent av barnen i Japan och 73 procent i Sydkorea är drabbade. I Kina och Ryssland ligger siffrorna på över 40 procent. Lägst förekomst finns i Paraguay och Uganda, med omkring en procent, medan Storbritannien, Irland och USA ligger på runt 15 procent.

Det finns flera faktorer som kan påverka menar forskarna. Bland annat var närsynthet mer vanligt förekommande i hela Östasien, men genetik spelar också roll. I exempelvis Singapore och Hongkong påbörjar barn sin utbildning redan vid två års ålder, vilket innebär att de fokuserar ögonen mer i böcker och på skärmar under sina första år så att det anstränger ögonmusklerna och kan leda till närsynthet, visar forskningen. Jämförbart i Afrika, där man börjar vid sex till åtta års ålder, är närsynthet sju gånger ovanligare än i Asien.

Ökningen var även ”särskilt anmärkningsvärd” efter coronakrisen, menar forskarna. Detta eftersom ett stor antal länder tvingade sina medborgare att stanna inomhus under längre perioder vilket ledde till att barn använde skärmar mycket mer än vanligt.

”<em>Framväxande bevis tyder på ett potentiellt samband mellan pandemin och accelererad synförsämring bland unga vuxna</em>”, skriver forskare från bland annat Sun Yat-Sen University i Kina.

Forskarna varnar att närsynthet hos barn är ett växande globalt hälsoproblem som kan komma att påverka miljontals fler barn fram till 2050.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/nedstangningar-kan-ha-haft-negativ-inverkan-pa-barns-syn/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fler barn lades in på psykakuten under coronakrisen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/fler-barn-lades-in-pa-psykakuten-under-coronakrisen/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/fler-barn-lades-in-pa-psykakuten-under-coronakrisen/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 10 Apr 2024 10:55:40 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[coronakrisen]]></category>
		<category><![CDATA[nedstängningar]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk ohälsa]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=177720</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Antalet barn med allvarliga psykiska problem ökade markant under coronakrisen i USA.  Forskning visar att barnakutmottagningarna tog emot fler barn och tonåringar som behövde läggas in för psykiatrisk vård än tidigare.</strong>

I studien, som <a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/acem.14910" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerats</a> i Academic Emergency Medicine, jämförde man intagningar på nio barnakutmottagningar i USA mellan åren 2017 och 2022 för barn i åldrarna fem till 17 år. Vidare delade man in det i perioderna januari 2017 till februari 2020 (innan pandemi), mars 2020 till december 2020 (tidig pandemi) och hela 2021 (midpandemi) samt hela 2022 (sen pandemi).

Där framkom att det fanns en stor ökning av intagna barn på de psykiatriska avdelningarna under coronakrisen jämfört med innan. Besök som innebar att barnet stannade i över tolv timmar på psykiatrisk akutmottagning ökade från sju procent till hela 15 procent under 2021, och till nästan 20 procent under 2022. Även antalet fall av barn med diagnoserna bipolär sjukdom, schizofreni och även missbruk ökade under coronakrisen.

Antalet flickor som sökte akutvård för psykiatriska problem ökade mest, enligt studien. Det gällde främst under 2021 och 2022.
<h3>"Unik sårbarhet för flickor"</h3>
– <em>Vi observerade en unik sårbarhet för flickor under pandemin, vilket tyder på att flickors psykiska hälsa kräver mer uppmärksamhet</em>, <a href="https://www.mirror.co.uk/news/health/cases-children-suffering-severe-mental-32494318" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Dr Jennifer Hoffmann vid Ann &#38; Robert H. Lurie Children's Hospital of Chicago, till brittiska Mirror.

Hoffmann menar att ökningen också visar på att de långa vistelserna för barn på psykmottagningar vittnar om en belastning på hälsosystemet i USA.

– <em>Den dramatiska ökningen av långa vistelser på akutmottagningar vittnar om belastningen på systemet och svårigheterna att hitta lämplig psykiatrisk vård för barn, både på sjukhus och ute i samhället</em>, säger hon.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/fler-barn-lades-in-pa-psykakuten-under-coronakrisen/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svensk Harvard-professor kritiserade vaccintvånget &#8211; sparkades</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/svensk-harvard-professor-kritiserade-vaccintvanget-sparkades/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/svensk-harvard-professor-kritiserade-vaccintvanget-sparkades/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 14 Mar 2024 16:03:35 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[coronarestriktioner]]></category>
		<category><![CDATA[covidvaccin]]></category>
		<category><![CDATA[Harvard]]></category>
		<category><![CDATA[Martin Kulldorff]]></category>
		<category><![CDATA[nedstängningar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=175572</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den svenske epidemiologen och professorn Martin Kulldorff tvingades lämna sin tjänst vid Harvard University på grund av sina åsikter om vaccintvång och nedstängningspolitiken. Professorn betonar vikten av att återinföra "akademisk frihet" på universitetet och menar att "<em>vetenskapen inte kan överleva i ett samhälle som inte värdesätter sanningen</em>".
</strong>

Professor Kulldorff var en framträdande motståndare till vaccinationstvång och skolnedstängningar under coronakrisen. Tillsammans med professor Sunetra Gupta vid Oxford University och Jay Bhattacharya från Stanford publicerade han Great Barrington Declaration 2020, som argumenterade för åldersbaserat fokuserat skydd istället för universella nedstängningar där man implementerade specifika förslag på hur man bättre kan skydda äldre, samtidigt som barn och unga vuxna får leva nära normala liv. Deklarationen hade, förutom de tre professorerna, nära en miljon signaturer, däribland tiotusentals forskare och personer inom vårdyrken.

"<em>Deklarationen klargjorde att det inte fanns någon vetenskaplig konsensus för skolstängningar och många andra nedstängningsåtgärder</em>", förklarar Kulldorff i en essä i <a href="https://www.city-journal.org/article/harvard-tramples-the-truth" target="_blank" rel="nofollow noopener">City Journal</a>.

Professorn menade även att vaccintvången var "<em>ovetenskapliga och oetiska</em>" och talade istället för att naturlig immunitet var vägen att gå. Han har själv arbetat med amerikanska myndigheter för att ta fram säkerhetssystem för vaccin under två årtionden. Åsikterna gjorde att Kulldorff och de andra professorerna fick stark kritik från sina kollegor och även allmänheten. Nu berättar epidemiologen att han inte längre arbetar på Harvard University, där han haft en tjänst sedan 2003.

"<em>Jag är inte längre professor i medicin vid Harvard</em>", skriver han. "<em>Harvards motto är Veritas, latin för sanning. Men, som jag upptäckte, sanning kan få dig sparkad</em>".
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">I am no longer a professor of medicine at <a href="https://twitter.com/Harvard?ref_src=twsrc%5Etfw">@Harvard</a>. Here is the story of my Harvard experience until I was fired for clinging to the truth.<a href="https://t.co/zSOQlNJTY2">https://t.co/zSOQlNJTY2</a></p>
— Martin Kulldorff (@MartinKulldorff) <a href="https://twitter.com/MartinKulldorff/status/1767312395959980034?ref_src=twsrc%5Etfw">March 11, 2024</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>"Vetenskapen kan inte överleva"</h3>
Epidemiologen har även förespråkat Sveriges mildare restriktioner, där han menar att det var bra att hålla skolor och förskolor öppna för att "avbryta deras utbildning skulle missgynna dem". Däremot fick han inte publicera sina åsikter i amerikansk media, berättar han.

"<em>Med öppna skolor hade Sverige noll dödsfall i covid i åldersgruppen ett till 15 år, medan lärare hade samma dödlighet som genomsnittet för andra yrken. Jag stöttade det svenska synsättet i debattartiklar som publicerades i mitt hemland Sverige, men trots att jag är Harvardprofessor kunde jag inte publicera mina tankar i amerikanska medier.</em>"

Professorn menar att Harvard bör återinföra "akademisk frihet" och stoppa så kallad "cancel culture" om man vill "förtjäna och återfå allmänhetens förtroende".

"<em>Vetenskapen kan inte överleva i ett samhälle som inte värdesätter sanningen och strävar efter att upptäcka den</em>", skriver han.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/svensk-harvard-professor-kritiserade-vaccintvanget-sparkades/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Dr Phil kritiserar skolnedstängningarna</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/dr-phil-kritiserar-skolnedstangningarna/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/dr-phil-kritiserar-skolnedstangningarna/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 28 Feb 2024 11:27:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[coronarestriktioner]]></category>
		<category><![CDATA[covid-19]]></category>
		<category><![CDATA[nedstängningar]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=174127</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Dr Phil kritiserar skolstängningarna under coronakrisen i tv-programmet The View. Han menar att barnen led, och kommer att fortsätta lida, mer av nedstängningarna än av sjukdomen covid-19 och menar att detta inte bara är en "åsikt" utan ett faktum.</strong>

Psykologen Dr Phil McGraw talade om farorna med sociala medier, som han tar upp i sin nya bok <em>We’ve Got Issues</em>, där han menar att mobilerna gjort att barn slutat leva sina egna liv och istället ägnar dagarna åt att titta på andras.

– <em>Åren -08, -09 kom smartphones och barn började sluta leva sina liv och började titta på när andra levde sina liv, så vi såg den största ökningen och de högsta nivåerna av depression, ångest, ensamhet och självmord, så länge det har förts register, och det har bara fortsatt och fortsatt och fortsatt</em>, säger McGraw till <a href="https://www.youtube.com/watch?v=03OyCFTan54" target="_blank" rel="nofollow noopener">The View</a>.

Vidare ifrågasätter 73-åringen varför man då tog bort barnens stödsystem under coronakrisen, när man stängde ner skolorna, med den vetskapen i ryggen.

– S<em>edan träffar Covid 10 år senare, och samma byråer som visste det, är de byråer som stängde skolorna i två år. Vem gör det? Vem tar bort stödsystemet för dessa barn? Vem tar bort det och stänger ner det?</em>

Det gjorde också att barn som var utsatta för övergrepp lämnades åt sina öden tillsammans med sina förövare och skolan kunde inte längre se och anmäla misstänka övergreppsfall.

– <em>Förresten, när de stängde ner den hindrade de anmälningsskyldiga personer från att kunna se barn som utsattes för misshandel och sexuella övergrepp och skickade i själva verket hem dem och lämnade dem till sina förövare utan någon möjlighet att se dem och anmälningarna sjönk med 50 till 60 procent.</em>
<h3>Whoopi Goldberg försvarar nedstängningarna</h3>
Medvärden Sunny Hostin svarade med att det under tiden var en "pandemi på gång" och Whoopi Goldberg, som också är medvärd, försökte även hon försvara genomförandet av skolnedstängningarna.

– <em>De försökte rädda barnens liv. Vi vet många människor som dog under detta</em>, säger hon.

McGraw avbryter Goldberg och påpekar att det inte var skolbarn som dog, där han sedan tydliggjorde att han menade att den gruppen var den "säkraste gruppen".

– <em>De var den mindre sårbara gruppen, och de led och kommer att lida mer av misskötseln av Covid än de kommer att göra från exponeringen för Covid, och det är inte en åsikt. Det är ett faktum.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/dr-phil-kritiserar-skolnedstangningarna/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Stortinget röstade för skärpt smittskyddslag</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/stortinget-rostade-for-skarpt-smittskyddslag/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/norden/stortinget-rostade-for-skarpt-smittskyddslag/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 20 Dec 2023 12:31:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[coronarestriktioner]]></category>
		<category><![CDATA[nedstängningar]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=168846</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Norska regeringen kommer i framtiden att ha rätt att införa strikta nedstängningar i samhället utan godkännande från Stortinget, enligt ett nytt lagförslag som röstades igenom under måndagen. Förslaget har fått stark kritik där bland andra partiet Venstre kallar det för en "försvagning av demokratin".</strong>

Under coronakrisen valde man i Norge att stänga ner samhället och införa strikta restriktioner för medborgarna. För att införa dessa åtgärder måste regeringen då söka godkännande från Stortinget för att ges befogenhet att göra tillfälliga ändringar i smittskyddslagen och stänga ner samhället.

I en nyligen publicerad <a href="https://nyadagbladet.se/norden/norsk-forskare-sveriges-coronastrategi-battre-an-norges/" target="_blank" rel="nofollow noopener">studie</a> kom man fram till att Norges strategi visserligen ska ha räddat omkring 2000 liv, där de flesta var över 80 år, men att det kostat samhället cirka 133 miljoner norska kronor per räddat liv, vilket är ungefär 100 gånger mer än normalt för behandling av dödliga sjukdomar. Norska forskare konstaterade i studien att Sverige, som inte stängde ner samhället utan istället satsade på flockimmunitet, hade en mer effektiv strategi än Norge.

Hälso- och sjukvårdsdepartementet har nu framlagt lagförslag som ska göra det möjligt att vid allvarligt utbrott av allmänfarlig smittsam sjukdom meddela föreskrifter om isolering, infektionskarantän och andra inskränkningar i rörelsefriheten. Med andra ord ska regeringen kunna införa strikta smittskyddsåtgärder utan godkännande av det folkvalda Stortinget.
<h3>Kritiker: Går emot demokratin</h3>
Under måndagskvällen röstade 111 för och 55 emot i Stortinget, rapporterar statskanalen NRK. Venstres partiledare Sylvi Listhaug kallar resultatet av omröstningen för en "försvagning av demokratin".

– <em>Tyvärr var detta en anmärkningsvärd dag i den senaste norska politiska historien</em>, säger Listhaug till <a href="https://www.nrk.no/norge/strammer-inn-smittevernloven-_-kritikken-hagler-1.16683442" target="_blank" rel="nofollow noopener">NRK</a> och fortsätter:

– <em>Jag är besviken över att Erna Solberg och Høyre har gett regeringen en majoritet för ett förslag som kan leda till mycket ingripande åtgärder i människors privatliv genom att kringgå den nödvändiga parlamentariska kontrollen i Stortinget. Resultatet är en försvagning av vår demokrati.</em>

Förslaget har också kritiserats av norska Liberalerna, Fremskrittspartiet och Kristelig Folkeparti.

Det nya lagförslaget har även kritiserats av media de senaste veckorna, där bland andra Schibsted-tidningen VG i sin ledare <a href="https://www.vg.no/nyheter/meninger/i/dwK881/galskap-aa-gi-fremtidige-regjeringer-blankofullmakt-til-aa-stenge-ned-landet" target="_blank" rel="nofollow noopener">kallar</a> det "demokratisk galenskap" medan ledaren i Aller Medias Dagbladet <a href="https://www.dagbladet.no/meninger/autoritaert-forslag/80645546" target="_blank" rel="nofollow noopener">påpekar</a> att stortinget berövar sig själv makt med vad man benämner ett "auktoritärt förslag". Även professorerna Hans Petter Graver och Morten Walløe Tvedt riktar kritik mot förslaget.

"<em>De lagändringar som Stortinget överväger är dramatiska för demokratin, de mänskliga rättigheterna och den norska suveräniteten</em>", skriver de i Aftenposten.

Det formella beslutet gällande lagförslaget kommer att fattas efter den andra omröstningsomgången i Stortinget.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/norden/stortinget-rostade-for-skarpt-smittskyddslag/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Norsk forskare: ”Sveriges coronastrategi bättre än Norges”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/norsk-forskare-sveriges-coronastrategi-battre-an-norges/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/norden/norsk-forskare-sveriges-coronastrategi-battre-an-norges/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 29 Nov 2023 08:12:12 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[coronarestriktioner]]></category>
		<category><![CDATA[nedstängningar]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=166852</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Norges nedstängningar räddade mer än 2000 liv hävdas i en ny studie. Däremot kostade det staten omkring 133 miljoner norska kronor per räddat liv, vilket är 100 gånger mer än man vanligen betalar för behandling av dödliga sjukdomar.</strong>

I studien, som <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1876034123003714" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerades</a> i den vetenskapliga tidskriften <em>Journal of Infection and Public Health</em>, har man jämfört Sveriges och Norges strategier under coronakrisen. Norge var bland de mest strikta länderna i Europa där man bland annat hade hårda kontroller vid gränserna och kontrollerade virusspridningen lokalt i landet. Samtidigt var Sverige det minst strikta landet inom Europa med syfte att uppnå flockimmunitet.

Studien gjordes av norska folkhälsomyndigheten FHI tillsammans med svenska SCB där man jämförde dödstalen i båda länderna mellan 2020 och 2022.

Forskarna har kommit fram till att Norge räddade 2025 liv med den strategin, men att det kostade samhället 133 miljoner norska kronor per räddat liv. Vidare fann man att de flesta som räddades var över 80 år och redan hade en sviktande hälsa, men att de fick ett till två års längre livslängd med den norska strategin.

– <em>Kostnaden för de liv som räddades under pandemin är alltså cirka 100 gånger högre än vad staten annars är villig att betala för behandling av dödliga sjukdomar hos människor i arbetsför ålder</em>, <a href="https://www.svd.se/a/jl5WP9/hogt-pris-for-raddade-liv-under-pandemin" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Per-Henrik Zahl från FHI till Schibstedtidningen SvD.
<h3>Barn drabbades hårdast</h3>
Sverige hade i sin tur högre dödsantal än Norge under våren 2020 och mellan december 2020 och januari 2021, men Zahl menar att han trots det hellre skulle ha föredragit den svenska strategin framför den norska. Han pekar på att dödstalen senare ökade i Norge i takt med att man lättade på restriktionerna.

–<em> Jag hade ingen åsikt om vad som var bäst vid den tidpunkten, men när man gör matematiken och tittar på konsekvenserna skulle jag säga att Sverige kom väl ut</em>, säger han.

Vidare framhåller han att konsekvenserna sträckte sig bortom den finansiella aspekten, där särskilt barn och ungdomar påverkades negativt genom att de förhindrades från att delta i förskole- och skolaktiviteter under perioden.

– <em>I Norge var det främst barn och ungdomar som drabbades när de inte fick gå på förskola, skola och fritidsaktiviteter.</em> <em>Det påverkade både den psykiska hälsan och inlärningen,</em> säger Zahl.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/norden/norsk-forskare-sveriges-coronastrategi-battre-an-norges/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Storbritanniens tidigare chefsläkare: &#8221;Nedstängningarna har skadat en generation&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/storbritanniens-tidigare-chefslakare-nedstangningarna-har-skadat-en-generation/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/storbritanniens-tidigare-chefslakare-nedstangningarna-har-skadat-en-generation/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 22 Jun 2023 07:45:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[covid-19]]></category>
		<category><![CDATA[nedstängningar]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=152959</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sally Davies anser att nedstängningarna i Storbritannien skadat en generation barn och menar att särskilt skolan har "oerhört mycket arbete kvar att göra".</strong>

I Storbritannien har man påbörjat en <a href="https://covid19.public-inquiry.uk/" target="_blank" rel="noopener">utredning</a> gällande regeringens handlade under coronakrisen, för att "dra lärdomar för framtiden". Där hör man bland annat åtskilliga personer som varit delaktiga på ett eller annat vis.

Under veckan talade professor Sally Davies, som var chefsläkare för England 2011 till 2019, om coronakrisen och menar att barnen tagit stor skada av just nedstängningarna, rapporterar <a href="https://www.telegraph.co.uk/news/2023/06/20/lockdown-damaged-a-generation-sally-davies-inquiry-covid/" target="_blank" rel="noopener">The Telegraph</a>.

–<em> Jag vet att de i förskolan inte har lärt sig hur man socialiserar och leker ordentligt, de har inte lärt sig att läsa i skolan. Vi måste ha planer för dem, </em>konstaterar hon.

Vidare menar Davies, som idag är chef på Trinity College i Cambridge, att nedstängningarna inte var planerade och att även om hon anser att det var rätt beslut att stänga ner i början så borde man ha gjort det annorlunda.

– <em>Det är tydligt att ingen tänkte på nedstängning. Jag tycker fortfarande att vi borde ha låst ner, fast en vecka tidigare. Men under tiden borde vi ha funderat på om vi behöver gå vidare</em>, säger hon.

En ny <a href="https://www.telegraph.co.uk/news/2023/06/20/covid-19-lockdown-surge-eating-disorders-teen-girls1/" target="_blank" rel="noopener">studie</a> i Storbritannien pekar på att bland annat nedstängningarna i landet skapade en markant ökning av ätstörningar hos unga flickor. Studien visade att det tillkommit 2000 extra diagnoser bland flickor tio till 24 år i landet, en ökning på 42 procent. Davies menar att nedstängningarna har skadat "en hel generation".

–  <em>De skador jag nu ser på barn och elever från covid, och de pedagogiska konsekvenserna, säger mig att skolan har oerhört mycket arbete kvar att göra, </em>säger hon. <em>Vi har skadat en generation och det är fruktansvärt att som chef för ett college i Cambridge se hur dessa unga människor kämpar.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/storbritanniens-tidigare-chefslakare-nedstangningarna-har-skadat-en-generation/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ökad fetma hos småbarn under coronapolitiken</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/okad-fetma-hos-smabarn-under-coronapolitiken/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/okad-fetma-hos-smabarn-under-coronapolitiken/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 28 Dec 2022 06:07:51 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[barnfetma]]></category>
		<category><![CDATA[coronapolitik]]></category>
		<category><![CDATA[nedstängningar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=139768</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Under den förda coronapolitiken ökade fetma och övervikt hos svenska tre- och fyraåringar markant, visar en ny studie. Allra värst drabbades barnen i fattiga områden av nedstängningspolitiken där andelen tre- och fyraåringar med övervikt gick från 9,5 till 12,4 procent.</strong>

Det är forskare från bland annat Uppsala universitet som har gått igenom BVC-undersökningar av drygt 25 000 barn i Dalarnas, Jönköpings och Södermanlands län, och man noterar att små barn i Sverige blev betydligt fetare under coronakrisen.

Andelen treåriga flickor med fetma ökade från 2,8 till 3,9 procent under nedstängningarna och andelen pojkar med fetma från 2,4 till 2,6 procent. Även bland fyraåringar noterades ”<em>statistiskt signifikanta ökningar av BMI</em>” – och både pojkar och flickor blev fetare.

I så kallade ”socioekonomiskt utsatta områden” drabbades barnen allra hårdast och andelen tre- och fyraåringar med övervikt gick från 9,5 till 12,4 procent samtidigt som andelen barn med fetma ökade från 2,4 till 4,4 procent.

<em>– Antagligen är det väl förändrat rörelsemönster och kanske även intag av sötsaker och annat. Man vet att försäljningen av sötsaker gick upp under pandemin. Det finns också en del andra studier från andra länder som visade att skärmtid ökade under pandemin</em>, <a href="https://sverigesradio.se/artikel/fetma-okade-bland-svenska-smabarn-under-pandemin" target="_blank" rel="noopener">konstaterar</a> Anton Holmgren, barnläkare vid barnkliniken i Halland som varit med och lett studien.

<em>– Det är skrämmande att det redan i så låga åldrar finns klasskillnader kopplat till risken för övervikt och obesitas</em>, <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/fetma-hos-sma-barn-okade-under-pandemin" target="_blank" rel="noopener">kommenterar</a> han vidare.

<strong>Om Sverige likt många</strong> andra länder i Europa hållit förskolorna helt stängda tror Holmgren att fetman bland små barn skulle ha ökat ännu mer än vad den faktiskt gjort.

<em>– Antagligen så är det väl en mindre ökning i Sverige än i en del andra länder, men det var ändå en ökning och det tror vi beror på att det var hårda restriktioner mot att vara lite förkyld på dagis. Det var många barn som var hemma.</em>

<em>– Sedan var det nog många föräldrar som blev oroliga och gjorde mer än vad som egentligen krävdes. Det kom även rapporter från socioekonomiskt utsatta områden om att förskolorna blev tomma, det var många barn som var borta länge från förskolan</em>, fortsätter han.

Bland barn som var fem år gamla noterades inga särskilda BMI-ökningar.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/okad-fetma-hos-smabarn-under-coronapolitiken/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Stanfordprofessor: &#8221;Den akademiska friheten är död&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/stanfordprofessor-den-akademiska-friheten-ar-dod/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/stanfordprofessor-den-akademiska-friheten-ar-dod/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 04 Dec 2022 11:08:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Anthony Fauci]]></category>
		<category><![CDATA[covid-19]]></category>
		<category><![CDATA[Jay Bhattacharya]]></category>
		<category><![CDATA[nedstängningar]]></category>
		<category><![CDATA[Stanford]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=138399</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Jay Bhattacharya, professor i ekonomi och medicin vid Stanfords universitet, har länge varit en av de mest uttalade kritikerna mot nedstängningspolitiken som fördes under coronakrisen. Nu varnar han för att den ”akademiska friheten är död”, och att de inom det akademiska fältet som stod upp mot den totalitära repressionen och bekräftat bedrägliga narrativ tvingas möta ”en djupt fientlig arbetsmiljö”.</strong>

Bhattacharya var en av <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/120-000-i-nytt-upprop-kraver-omedelbart-stopp-for-nedstangningarna/" target="_blank" rel="noopener">författarna</a> till Great Barringtondeklarationen genom vilken tusentals forskare krävde ett omedelbart stopp av nedstängningspolitiken och istället förespråkade en strategi för naturlig flockimmunitet. Nu konstaterar han att de som då vågade stå upp emot och ifrågasätta ”<em>det vetenskapliga prästerskapets</em>” agerande nu har fått se sina liv ”<em>bli ett levande helvete</em>”.

Under en konferens på Stanfords universitet med fokus på akademisk frihet säger Bhattacharya att systemet av idag ”<em>har ett högsta prästerskap som bestämmer ovanifrån vad som är sant och vad som inte är sant</em>” – och att alla förväntas följa deras direktiv.

<iframe title="YouTube video player" src="https://www.youtube.com/embed/OmK7hgbzW2k" width="560" height="315" frameborder="0" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe>

<em>– Den grundläggande premissen är att om du inte har skydd och akademisk frihet i de svåra fallen, när en fakultetsmedlem har en idé som är impopulär bland några av de andra fakulteterna – en mäktig fakultet eller till och med administrationen, om de inte skyddar det har du inte någon akademisk frihet alls</em>, utvecklar han i en intervju med <a href="https://www.foxnews.com/us/stanford-professor-challenged-lockdowns-scientific-clerisy-declares-academic-freedom-dead" target="_blank" rel="noopener">Fox News</a>.

<strong>Bhattacharya som utsattes för</strong> censur, smutskastningskampanjer, påtryckningar och karaktärsmord när han fördömde nedstängningarna, konstaterar att själva syftet med Great Barringtondeklarationen var att visa att det ”<em>inte fanns någon vetenskaplig konsensus</em>” till stöd för nedstängningarna – och att många läkare och forskare faktiskt inte delade makthavarnas uppfattning om vad som var en rimlig lösning för situationen.

Resultatet blev att de som tog ställning mot den repressiva politiken blev utfrysta och uteslutna från diskussioner och debatter och på olika sätt fick svårt att verka inom sina fält.

<em>– Om Stanford verkligen värdesatte akademisk frihet, skulle de ha arbetat för att se till att det anordnades debatter, diskussioner och seminarier, där dessa idéer diskuterades inom fakulteten.</em>

Istället menar han att ”<em>makt ersatte idén om sanningen som det vägledande ljuset</em>” och lyfter bland annat fram den kritiserade amerikanske smittskyddschefen Anthony Fauci som ett skräckexempel.

<em>– Så du har någon som Tony Fauci som säger helt utan ironi, att om du ifrågasätter mig så ifrågasätter du inte bara en man, du ifrågasätter vetenskapen själv… Det är en demonstration av brutal makt, där han effektivt placerar sig som vetenskapens påve snarare än en genuin önskan att lära sig sanningen.</em>

<em>– De försökte systematiskt få det att verka som om alla höll med om deras idéer om COVID-politiken, när det i själva verket fanns djup oenighet bland forskare och epidemiologer om rätt strategi</em>, fortsätter han.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">The conference will be publicly live-streamed. I am at a loss to understand why there are reporters and Stanford professors who object to free speech on campus on issues of public concern. Everyone is free to disagree.
3/3<a href="https://t.co/dnfGVwXA3k">https://t.co/dnfGVwXA3k</a></p>
— Jay Bhattacharya (@DrJBhattacharya) <a href="https://twitter.com/DrJBhattacharya/status/1588286983725404161?ref_src=twsrc%5Etfw">November 3, 2022</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

Bhattacharyas utspel kommer kort efter att nya analyser publicerats där det framgår att en majoritet av de amerikaner som dött av covid-19 tagit en eller flera <a href="https://www.washingtonpost.com/politics/2022/11/23/vaccinated-people-now-make-up-majority-covid-deaths/" target="_blank" rel="noopener">vaccinsprutor</a>.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/stanfordprofessor-den-akademiska-friheten-ar-dod/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>6</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
