<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>matfattigdom &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/matfattigdom/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 17 Dec 2024 15:59:41 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>matfattigdom &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Barnfamiljer vädjar om hjälp under julen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/barnfamiljer-vadjar-om-hjalp-under-julen/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/barnfamiljer-vadjar-om-hjalp-under-julen/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 18 Dec 2024 06:05:24 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[fattigdom]]></category>
		<category><![CDATA[matfattigdom]]></category>
		<category><![CDATA[Stadsmissionen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=196270</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I år har rekordmånga ansökt om ekonomiskt hjälp inför julen, enligt Göteborgs Stadsmission. Antalet sökande har ökat med hela 38 procent jämfört med förra året.</strong>

Varje år stöttar Göteborgs Stadsmission barnfamiljer som kämpar för att klara sig ekonomiskt under julen. Hjälpen kan bestå av exempelvis julklappar eller presentkort på mat. Enligt Eva Barron, som arbetar på stadsmissionen, har trycket i år varit exceptionellt högt.

– <em>Det handlar om familjer som precis går runt eller till och med går back varje månad. De kan inte spara ihop till julen</em>, säger hon till <a href="https://tt.omni.se/stor-okning-av-familjer-som-behover-julhjalp/a/kwy6mj" target="_blank" rel="nofollow noopener">TT</a> och fortsätter:

– <em>Folk frågar inte efter något överflöd, utan kanske om julskinka eller en present att kunna ge bort.</em>
<h3>Räcker inte till alla</h3>
Julen är en särskilt svår tid för många familjer, menar Barron. När barnen inte får skolmåltider under loven skapas det ofta en extra press hemma, vilket kan leda till att föräldrar tvingas dra ner på sina egna måltider. Dessutom bidrar förväntningarna på julklappar och godare mat till den ekonomiska bördan, vilket kan göra att vissa familjer tvingas avstå från exempelvis mediciner eller att de pantar burkar för att få råd.

I år planerar stadsmissionen att hjälpa cirka 1 600 familjer i Göteborg. Trots den ökade insamlingen kommer dock många att få avslag på sina ansökningar.

– <em>Insamlingen har gått bra, så vi har kunnat utöka lite. Men vi måste ändå göra ett urval och ta dem som har det allra svårast</em>, säger Barron.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/barnfamiljer-vadjar-om-hjalp-under-julen/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Matfattigdomen ökar i Norge</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/matfattigdomen-okar-i-norge/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/norden/matfattigdomen-okar-i-norge/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 19 Nov 2023 07:22:20 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[matfattigdom]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=165925</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En ny rapport från stiftelsen Fafo visar på en oroande ökning av matfattigdomen i Norge, där barnfamiljer och nyanlända flyktingar pekas ut som särskilt utsatta. Cirka 69 procent av matbankerna rapporterar om en ökad efterfrågan sedan coronakrisen.</strong>

I <a href="https://www.fafo.no/zoo-publikasjoner/fafo-rapporter/mathjelp-pa-dugnad" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporten,</a> Mathjelp på Dugnad, har forskare från den samhällsvetenskapliga stiftelsen Fafo gjort en landsomfattande undersökning av det norska matutdelningsprogrammet. Undersökningen har bland annat fokuserat på efterfrågan på livsmedelsbistånd och hur det har förändrats de senaste åren. Vidare har man gått igenom vilka som samlar in mat och vad som gör att norrmännen behöver mathjälp.

Forskarna har hämtat information från 200 matutdelningar och undersökte nära 1 000 matmottagare landet. Över hälften av matbiståndets mottagare var barnfamiljer samt nya flyktingar i Norge, främst från Ukraina och Syrien. 69 procent av matbankerna uppger också att fler hämtar mat nu än innan coronakrisen.

– <em>Vi är vana vid att tänka på norsk fattigdom som ett relativt fenomen. Det betyder att man har det sämre än andra, men att man ändå har det nödvändigaste. Det faktum att det uppstår en ökning av folk som faktiskt inte har tillräckligt med mat, tyder på att vi kan få fickor av absolut fattigdom i Norge. Att folk saknar det livsnödvändiga</em>, säger Tone Fløtten på Fafo, som är ansvarig för rapporten, till norska statskanalen <a href="https://www.nrk.no/mr/fafo-rapport-om-mathjelp-pa-dugnad-_-over-halvparten-av-mottakarane-bur-saman-med-barn-1.16635602" target="_blank" rel="nofollow noopener">NRK</a>.

Rapporten visar även att personer med deltids- eller heltidsjobb och barnfamiljer tar emot matkassar.

–  <em>Det här är grupper som vanligtvis inte har haft en hög risk för fattigdom i Norge</em>, säger hon.
<h3>Ingen god barndom</h3>
Fløtten menar att rapporten belyser att det behövs breda åtgärder inom flera politiska områden för att undvika att fattigdomen breder ut sig och stannar kvar i Norge. Det behöver ses över inom integrations-, bostads-, välfärds- och arbetsmarknadspolitiken och att alla områden är viktiga för att minska problematiken.

– <em>Det är utmanande på många områden, och det är klart att det är extra krävande att det är så många barnfamiljer som hämtar mat. Det strider mot vad vi anser vara en god barndom och mot idealen om social utjämning i Norge</em>, säger hon.

Även i Sverige har man kunnat se en växande matfattigdom, något som bland annat Stadsmissionen <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/stadsmissionen-larmar-matfattigdomen-vaxer-i-goteborg/" target="_blank" rel="nofollow noopener">larmat</a> om. På grund av det ökade behovet av mathjälp har även Organisationen Ätbart nyligen börjat samla alla <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/ny-karta-over-sveriges-matbanker/" target="_blank" rel="nofollow noopener">matbanker</a> i Sverige på en karta för att man lättare ska kunna hitta till dem.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/norden/matfattigdomen-okar-i-norge/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ny karta över Sveriges matbanker</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/ny-karta-over-sveriges-matbanker/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/ny-karta-over-sveriges-matbanker/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 04 Nov 2023 07:15:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Ätbart]]></category>
		<category><![CDATA[matfattigdom]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=164731</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Organisationen Ätbart vill bemöta den växande matfattigdomen och minska matsvinnet i Sverige. Nu har man släppt en karta över Sveriges alla matbanker.</strong>

Svenska matbanksnätverket (SMN) är ett internationellt nätverk för matbanker där man inkluderar alla ideella organisationer som på något sätt omfördelar överskott från livsmedelsaktörer till förmån för socialt utsatta. Detta kan vara genom att exempelvis dela ut matkassar eller sälja rabatterade produkter.

SMN drivs av organisationen Ätbart som arbetar med att motverka matsvinn. Syftet med nätverket är att stötta dem som vill starta en matbank, underlätta samverkan mellan matbanker samt att uppmärksamma exempelvis mindre matbanker som sällan syns i nationella sammanhang.

"<em>Att överskott doneras är inte en långsiktig lösning på matfattigdom eller matsvinn. I nuläget är dock välfungerande samarbeten mellan butiker och matbanker bättre än att människor går hungriga samtidigt som livsmedel kastas</em>", skriver organisationen.

Matbanker har funnits länge i Sverige, men information om var de finns har varit svårare att hitta. I samband med lanseringen av SMN påbörjade man även en kartläggning av Sveriges matbanker.

I slutet av oktober blev den interaktiva kartan över matbanker klar och visar en preliminär nulägesbild som kommer att uppdateras kontinuerligt. Ätbart uppmanar organisationer som inte är med på kartan att höra av sig för att bli tillagda på den nya kartan.

"<em>Det finns med säkerhet fler där ute som vi inte känner till, alla kommuner är ännu inte undersökta</em>", skriver organisationen.
<h3>Fattigdomen ökar</h3>
Fattigdomen i Sverige har stadigt <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/stadsmissionen-larmar-matfattigdomen-vaxer-i-goteborg/" target="_blank" rel="nofollow noopener">ökat</a> under senare år på grund av de ökade levnadskostnaderna och allt fler har svårt att få ekonomin att gå ihop. I Stadsmissionens senaste upplaga av Fattigdomsrapporten <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/stadsmissionen-larmar-allt-fler-behover-hjalp-med-mat/" target="_blank" rel="nofollow noopener">kunde</a> man exempelvis se att 72 procent av organisationens insatser handlar om mat.

&#160;]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/ny-karta-over-sveriges-matbanker/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Stadsmissionen larmar: Allt fler behöver hjälp med mat</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/stadsmissionen-larmar-allt-fler-behover-hjalp-med-mat/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/stadsmissionen-larmar-allt-fler-behover-hjalp-med-mat/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 19 Oct 2023 10:03:19 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[fattigdom]]></category>
		<category><![CDATA[matfattigdom]]></category>
		<category><![CDATA[Stadsmissionen]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=163278</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Antalet människor som inte har råd med mat fortsätter att öka, konstaterar Stadsmissionen. Organisationen föreslår att regeringen utreder den växande fattigdomen i Sverige.</strong>

Allt fler i Sverige behöver hjälp med att få mat på bordet, <a href="https://sverigesstadsmissioner.se/nyheter/nu-skams-man-inte-langre-det-ar-sa-manga-som-sitter-i-samma-bat/" target="_blank" rel="nofollow noopener">larmar</a> Stadsmissionen om i årets upplaga av Fattgdomsrapporten. 72 procent av organisationens insatser handlar om mat, vilket är en ökning jämfört med åren 2014–2016, då den andelen var 64 procent.

– <em>Inte sedan 90-talet har vi fått jobba så mycket med akuta insatser som nu</em>, säger generalsekreterare Jonas Wihlstrand, till <a href="https://tt.omni.se/stadsmissionen-fler-behover-hjalp-till-mat/a/RG0dwa" target="_blank" rel="nofollow noopener">TT</a>.

Redan i förra årets <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/allt-fler-svenskar-har-inte-rad-med-mat/" target="_blank" rel="noopener">fattigdomsrapport</a> kunde man se en kraftig ökning av personer som uppsökte organisationens matcentraler runt om i landet. I Göteborg startade Stadsmissionen tillsammans med andra grupper en namninsamling mot <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/stadsmissionen-larmar-matfattigdomen-vaxer-i-goteborg/" target="_blank" rel="noopener">matfattigdom</a> i staden tidigare i år för att få politikerna att reagera.

Den största gruppen som söker sig till Stadsmissionen är människor med långvarigt försörjningsstöd.

– <em>Försörjningsstödet ökade 8 procent. Men matpriserna har gått upp 20 procent. De här grupperna köper inga sällanköpsvaror, som finns med då inflationen beräknas. De köper bara mat, </em>säger han.
<h3>"Förr skämdes man"</h3>
Martin Östergren, 59 år, lever sedan en tid tillbaka på aktivitetsstöd från Försäkringskassan efter att han blev sjukskriven för ett hjärtfel. För att få sin budget att gå ihop äter han ofta exempelvis billig korv, frysta grönsaker eller chicken nuggets till lunch. Till middag, för att få i sig något nyttigare brukar han äta tonfisk och två kokta ägg.

Kött minns han inte när han åt sist och menar att det tillsammans med färska grönsaker blivit en klassfråga.

–  <em>Förut så skämdes man för att titta i svinnhörnan. Men nu tänker man på ett helt annat sätt. Nu skäms man inte längre för det. Det är så många som sitter i samma båt som en själv, för maten har blivit jättedyr</em>, säger Östergren.

– <em>Kött, det minns jag inte när jag åt sist, det har blivit så jättedyrt, och färska grönsaker. Kött och färska grönsaker har blivit en klassfråga.</em>
<h3>Kräver utredning</h3>
Stadsmissionen föreslår bland annat att regeringen bör tillsätta en utredning för att kartlägga den nya, växande fattigdomen i Sverige. Vidare anser organisationen att man bör besluta om riktade statsbidrag till ekonomiskt utsatta områden så att barn alltid kan få tillgång till både frukost och lunch, även på loven.

Fattigdomsrapporten görs med Stadsmissionen tillsammans med forskare vid Marie Cederschiölds högskola sedan 2014.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/stadsmissionen-larmar-allt-fler-behover-hjalp-med-mat/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kommuner serverar skollunch under påsklovet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/kommuner-serverar-skollunch-under-pasklovet/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/kommuner-serverar-skollunch-under-pasklovet/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 05 Apr 2023 11:55:50 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[matfattigdom]]></category>
		<category><![CDATA[påsk]]></category>
		<category><![CDATA[skola]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=146937</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ett antal kommuner kommer att servera skolluncher under påsklovet på grund av den försämrade situationen för många hushåll. Luleå, Arvika, Östersund och Härjedalen finns bland dessa.</strong>

Sedan en tid tillbaka har skolor noterat att det gått åt mer mat på skolluncherna och att eleverna helt enkelt är mer <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/kommuner-barnen-mer-hungriga-i-skolan/" target="_blank" rel="noopener">hungriga</a> än tidigare år.

Barnens ökade matintag kan kopplas bland annat till den stigande prisinflationen där hushåll har svårare att få ihop ekonomin, något exempelvis Stadsmissionen i Göteborg <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/stadsmissionen-larmar-matfattigdomen-vaxer-i-goteborg/" target="_blank" rel="noopener">vittnat</a> om där man menar att just matfattigdomen ökat markant i Sverige.

Nu kommer en del kommuner att erbjuda elever skolmat även under påsklovet. I Luleå kommun kommer de som går både i grundskola och gymnasium att ha tillgång till skollunch under lovet.

– <em>Vi gör det här på grund av världsläget med hög inflation och höga priser på mat. Människor har det sämre ställt just nu</em>, säger Hans-Erik Karlsson, enhetschef på Resurscentrum måltider i Luleå <a href="https://www.dn.se/sverige/elever-erbjuds-skolmat-pa-pasklovet-manniskor-har-det-samre/" target="_blank" rel="noopener">till</a> Bonniertidningen DN.

Även i Östersund, Härjedalen och Krokom kommer elever att kunna äta skollunch under påsklovet. I Värmland kommer bland annat Forshaga och <a href="https://www.arvika.se/kommunochpolitik/pressochinformationsmaterial/nyheter/nyhetsarkiv/skollunchunderpasklovet.3417.html" target="_blank" rel="noopener">Arvika</a> att erbjuda detta.

Göteborg kommun kommer inte att erbjuda det, <a href="https://www.gp.se/nyheter/sverige/gratis-skolmat-p%C3%A5-lovet-i-v%C3%A4rmland-men-inte-i-g%C3%B6teborg-1.95833802" target="_blank" rel="noopener">enligt</a> Göteborgs-Posten. I Söderhamns kommun har man lämnat in ett medborgarförslag gällande skolluncher på loven, men det verkar <a href="https://www.soderhamn.se/sidor/utbildning-och-barnomsorg/mat-i-forskola-och-skola/matsedel-for-skolor.html" target="_blank" rel="noopener">inte</a> implementeras under kommande påsklov.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/kommuner-serverar-skollunch-under-pasklovet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Stadsmissionen larmar: Matfattigdomen växer i Göteborg</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/stadsmissionen-larmar-matfattigdomen-vaxer-i-goteborg/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/stadsmissionen-larmar-matfattigdomen-vaxer-i-goteborg/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 24 Mar 2023 10:07:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Göteborg]]></category>
		<category><![CDATA[hunger]]></category>
		<category><![CDATA[matfattigdom]]></category>
		<category><![CDATA[Svenska kyrkan]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=145951</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Stadsmissionen har tillsammans med andra grupper startat en namninsamling mot matfattigdomen i Göteborg för att kräva att politikerna gör något åt den framväxande hungersnöden.</strong>

I Brunnsparken i Göteborg står ett tomt kylskåp för att ge uppmärksamhet till den växande hunger som infinner sig i allt fler hem i staden. Kylskåpet är en del av Stadsmissionens upprop, "Ingen hunger i Göteborg", där det just nu pågår en namninsamling för att få politikerna att reagera mot matfattigdomen.

"<em>Allt fler kylskåp står tomma. Många människor går hungriga och får inte sin rätt till mat uppfylld i Göteborg</em>", går att <a href="https://www.stadsmissionen.org/ingen-hunger-i-goteborg/" target="_blank" rel="noopener">läsa</a> på Stadsmissionens hemsida.

På grund av de ökade levnadskostnaderna blir det allt svårare för hushåll att klara sig och få tillräckligt med mat på bordet, vilket gör att många nu söker sig till Stadsmissionen för att få hjälp. I kylskåpet sitter små lappar med citat från människor som bett om hjälp med mat. På en lapp står det exempelvis: "<em>Jag äter resterna av barnens tallrikar eller säger att jag redan ätit</em>".

– <em>De föräldrar som kommer till oss berättar att de prioriterar barnen och försöker dölja hur illa det är för dem. Så är det. Det hör vi återkommande. Det är väldigt skamfyllt att ta emot mat, men de som kommer till oss har inget val</em>, <a href="https://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/larmet-fler-g%C3%B6teborgare-saknar-pengar-till-mat-1.95253743" target="_blank" rel="noopener">säger</a> Linus Hermansson, diakon i Svenska kyrkan i Bergsjön till Göteborgs-Posten.

<strong>Redan för ett år sedan</strong> larmade kyrkan de ledande politikerna i Göteborg gällande den växande matfattigdomen, men Hermansson menar att det sedan dess blivit värre och fyllts på med fler olika grupper.

– <em>Man kan se hela skalan på ett annat sätt i dag. Personer som inte alls varit i den här situationen tidigare</em>, säger han.

Även i moskén och andra samlingslokaler finns ett ökat tryck efter hjälp när pengarna inte räcker till, men politikerna i staden verkar inte ha samma bild av hur matfattigdomen ser ut. På Göteborgs hemsida går att <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-politik/hallbar-stad--oppen-for-varlden/agenda-2030-i-goteborg" target="_blank" rel="noopener">läsa</a> gällande FN:s globala mål "ingen hunger" att "hunger och undernäring är ingen stor utmaning för Göteborg, det är snarare vad vi äter som är problemet".

I uppropet vill Stadsmissionen, tillsammans med andra grupper, att det ska göras en kartläggning av matfattigdomen i Göteborg för att sedan lägga upp en strategi för att bekämpa den och även hålla FN:s globala mål, där alla ska ha tillgång till tillräckligt med mat senast 2030. I kartläggningen ska också civilsamhället tillsammans med de som lever i matfattigdom inkluderas i arbetet.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/stadsmissionen-larmar-matfattigdomen-vaxer-i-goteborg/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
