luftföroreningar – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Tue, 14 Apr 2026 05:06:13 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg luftföroreningar – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Trådlösa hörlurar och luftföroreningar kan påverka hjärnan https://nyadagbladet.se/vetenskap/tradlosa-horlurar-och-luftfororeningar-kan-paverka-hjarnan/ Tue, 14 Apr 2026 05:06:13 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=227474 Ny forskning väcker frågor om hur trådlös teknik nära huvudet kan samverka med luftföroreningar. En ny studie pekar på möjliga effekter på hjärnhälsan och behov av vidare granskning. I studien i tidskriften ACS Nano ville forskarna undersöka om magnetfält från elektronik nära huvudet kan påverka hur luftburna magnetitpartiklar tas upp i hjärnan. För att testa detta exponerades möss i en djurmodell för både magnetfält och magnetitpartiklar, varefter forskarna jämförde partikelansamling och biologiska effekter mellan olika grupper. Resultaten pekar på att den kombinerade exponeringen gav högre partikelansamling i hjärnan och förändringar som kopplas till försämrad kognitiv funktion. Fynden lyfts fram som ett möjligt exempel på att flera miljöfaktorer kan samverka och ge starkare effekt tillsammans än var för sig. Eftersom studien är genomförd i en djurmodell går resultaten inte att översätta rakt av till människors vardagliga användning av trådlösa hörlurar. Men den pekar ut en konkret hypotes: att kombinationen av teknikexponering nära huvudet och luftföroreningar kan vara viktigare att studera än varje faktor var för sig. Forskarna efterlyser därför fler studier som kan pröva om samma mönster syns i mänskliga exponeringsmiljöer.]]> Därför ska du ha växter i hemmet https://nyadagbladet.se/miljo/darfor-ska-du-ha-vaxter-i-hemmet/ https://nyadagbladet.se/miljo/darfor-ska-du-ha-vaxter-i-hemmet/#respond Sat, 05 Oct 2024 09:30:30 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=188413 Rätt växter kan väsentligt minska skadliga ämnen i luften. Bland noterade effekter av att ha växter omkring sig kan omfatta minskad stress - och samtidigt även ökad produktivitet. Den så kallade biophiliahypotesen innebär att människor har en medfödd samhörighet med naturen och därför också i teorin finner både tröst och välbefinnande i att vistas i den. En hel del studier visar också på att vistelse i naturen, kring gröna och blåa områden, kan ha stora hälsofördelar för oss. Bland annat ska närhet till naturen vid sin bostad tendera att minska användandet av antidepressiv medicin och stärka självkänslan. Även människors tidsperspektiv kan förändras positivt av att vistas i naturen, enligt studier. Det finns samtidigt också tröst för den som har svårt att ta sig till skogen. Studier tyder på att även krukväxter i sitt hem eller på arbetet kan ha liknande effekter. Alla växter producerar syre och tar även upp koldioxid. Vissa växter kan också hjälpa till att rena luften och även förbättra luftfuktigheten. Redan år 1989 forskade Nasa om växters effekt på luft i slutna rum mot bakgrunden av att det i rymdfarkoster inte går att ventilera bort skadliga ämnen. I studien använde man sig främst av växter som bättre klarar sig i ljusfattigare miljöer med fokus på hur växter kan rena från de giftiga ämnena bensen, trikloreten och formaldehyd. I Nasas studie framkom att en hel del krukväxter faktiskt också tog bort giftiga ämnen från luften, åtminstone delvis.

Minskar stress

I en studie från 2015 ville forskarna titta på de eventuella psykologiska och fysiologiska hälsofördelarna med inomhusväxter. I denna fick 24 unga manliga deltagare antingen plantera om en krukväxt eller utföra en kort datorbaserad uppgift, och efteråt kontrollerade man deltagarnas hjärtfrekvens och blodtryck. De deltagare som fick arbeta med växterna fick bland annat lägre blodtryck och kände sig generellt lugnare i jämförelse med de som istället gjorde datauppgiften. De som satt vid datorn rapporterade generellt att de kände sig mer obekväma och även deras blodtryck ökade. Till och med att enbart titta på bilder av krukväxter kan ha hälsofördelar, visar en annan studie från 2012. Där exponerade man patienter i ett väntrum på ett sjukhus för riktiga växter, bilder på växter eller ingen natur alls och jämförde resultaten. Både de riktiga växterna och bilderna på växter bidrog till lägre stressnivåer jämfört med att inte ha någon natur alls i väntrummet. Forskning visar också att krukväxter kan hjälpa till att läka från skador eller sjukdomar. Enligt en paraplystudie hade personer som var inlagda på sjukhus med en vy av antingen krukväxter eller träd lugnare och hade bättre förutsättningar till välmående jämfört med de patienter utan. De behövde också generellt mindre smärtstillande medicin och kortare sjukhusvistelser än de andra patienterna.

Växter skapar lycka

Viss forskning tyder också på att krukväxter helt enkelt kan göra en lyckligare. I en studie från 2013 kunde man exempelvis se att deltagare som tillbringade fem till tio minuter i ett rum med några krukväxter kände sig gladare jämfört med dem som istället var i ett rum utan växter. Växter, eller snarare att form av natur, ska också generellt kunna öka självkänslan och ytterligare en annan studie menar att det finns ett mycket starkt samband mellan närhet till naturen och att känna sig lycklig. I en annan studie, som publicerades 2019, framkom det att särskilt gröna och lila plantor var effektiva mot att motverka negativa känslor.

Ökar produktiviteten

I en koreansk studie fick grundskoleelever sitta i ett klassrum med en låtsasväxt, en riktig växt, ett foto av en växt eller ingen växt alls. När forskarna sedan studerade hjärnskanningar såg man att endast de barn som arbetade i sällskap med en riktig växt upplevde noterbara förbättringar i uppmärksamhet och koncentration. I en annan studie från Nederländerna såg man att barn i klassrum med en vägg av gröna växter fick bättre resultat på tester för selektiv uppmärksamhet, vilket innebär att man fokuserar på en viss sak samtidigt som man stänger ute distraherande information. I en äldre studie från 1996 prövade man att implementera krukväxter till ett laboratorium som saknade fönster vid ett universitet. Där upptäckte man att studenterna i snitt arbetade tolv procent snabbare om de hade växter i laboratoriet, jämfört med utan. I en annan studie visade det sig att de som arbetade på ett callcenter med en vy av krukväxter tog sju procent fler samtal jämfört med de som inte hade växtvy. I en annan studie testade man också att implementera växter på tre olika kontor i Storbritannien och Nederländerna, där det visade sig att de som fick ha tillgång till växter vid sin arbetsplats i snitt var 15 procent mer produktiva.

Luftrenande växter

Det finns en hel del växter som anses rena luften från gifter, men vissa sticker ut i studier med sina egenskaper. Är man i färd med att skaffa sig en ny krukväxt, men inte vet riktigt vad man ska införskaffa, finns det några växter man kan överväga extra mycket.

Fredskalla (Spathiphyllum wallisii)

Växten är väldigt vanlig att ha som krukväxt och ska vara lättskött. Den trivs inte i direkt solljus, men ljus, halvskugga och även skugga ska gå fint. Den behöver rikligt med vatten och under våren till hösten kan man även ge näring en gång i månaden, men hoppa över det under vintern. Fredskalla ska vara en av de mest luftrensande växterna att ha inomhus. I Nasa-studien framkom det att den kunde ta minska det giftiga ämnet bensen med så mycket som 79,5 procent under bara 24 timmar. När det gällde trikloretylen minskade det med 23 procent, vilket var den högsta reduceringen bland alla växter man prövade. Under ett dygn tog den även bort 16 167 mikrogram formaldehyd. I en studie från 2022, som utfördes av forskare vid University of Birmingham, testade man tre vanliga krukväxter, däribland fredskalla, om de kunde hjälpa till att ta bort luftföroreningar i hemmet. Alla tre plantor visade sig vara effektiva mot luftföroreningar, där de tog bort omkring hälften av kvävedioxiden som de exponerades för - på endast en timme. Fredskallan ska också vara en effektiv luftfuktare då bladen avger vattenånga. [caption id="attachment_188900" align="alignnone" width="640"] Fredskalla. Montage. Foto: Outi Marjaana, Elena Golovchenko/Pexels[/caption]

Doftdracena (Dracaena fragrans)

Doftdracena räknas som en buske, eller ett litet träd. Den trivs halvskuggigt eller skuggigt och vill inte ha allt för mycket vatten, men jorden bör hållas lätt fuktig. Under vintern behöver den stå ljust, men vill inte stå i direkt solljus. Näring kan man ge en gång i månaden under vintern. Även denna växt ingick i studien från 2022, och är alltså likt fredskallan effektiv mot luftföroreningar. I Nasas studie framkom det också att växten hade bra effekt mot formaldehyd. [caption id="attachment_190122" align="alignnone" width="640"] Doftdracena. Foto: feey/Unsplash[/caption]

Murgröna (Hedera helix)

Murgrönan vill inte stå i stark sol och vill gärna ha en vattendusch då och då. Växtens blad har använts länge som medicin mot inflammationer i andningsorganen och ska vara slemlösande. Idag finns den som aktiv ingrediens i läkemedel. Även murgröna ingick i Nasas studie och visade sig vara bäst av alla växter på att minska halterna av bensen, med hela 89,8 procent under 24 timmar. När det gällde trikloretylen tog den bort 10,9 procent under samma tid. Vid eliminering av formaldehyd minskade växten det med  9 653 mikrogram under ett dygn. [caption id="attachment_190124" align="alignnone" width="640"] Murgröna. Foto: Jaunathan Gagnon/Unsplash[/caption]

Zamiakalla (Zamioculcas zamiifolia)

Även kallad garderobsblomma är zamiakalla tålig och kan stå både ljust och mörkt, men bör inte stå i stark sol. Står den ljusare växer den snabbare och står den mörkare blir också bladen mörkare i färgen. Det är bra att låta jorden torka ut mellan bevattningarna. En studie från 2013 visar på att växten effektivt kan ta bort skadliga ämnen som bensen, toluen, etylbensen och xylener (BTEX) från inomhusmiljöer. I en annan studie från 2020 visade sig det att växten hade en särskilt god förmåga att minska koncentrationerna av etylbensen. Forskarna såg också positiva effekter när den kombineras med andra växter som Sansevieria trifasciata för att förbättra luftreningen av bland annat toluen och formaldehyd. Även denna växt ingick i den tidigare studien från 2022, och är alltså likt fredskallan och doftdracenan effektiv mot luftföroreningar. [caption id="attachment_190126" align="alignnone" width="640"] Zamiakalla. Montage. Foto: WeFt, feey/CC BY-SA 3.0[/caption]

Äkta aloe (Aloe vera)

Aloe vera trivs i väldränerad jord, därför kan man med fördel ha exempelvis lecakulor i botten i krukan. Den vill ha mycket sol, men inte för mycket vatten. Att vattna ungefär två gånger i månaden brukar kunna räcka. Äkta aloe är känd för att påstås ha en hel del läkande och hälsosamma effekter, både för invärtes och utvärtes bruk, men den ska också vara en utmärkt medhjälpare för att rena luften i hemmet. [caption id="attachment_190128" align="alignnone" width="640"] Äkta Aloe. Foto: Cecília O. Tommasini/Pexels[/caption] I två olika granskningsstudier framkommer det att Äkta aloe är effektiv mot att ta bort formaldehyd och bensen, men även xylener. Växten ingick också i Nasa-studien där man kom fram till att den kunde ta bort 1 555 mikrogram formaldehyd under ett dygn.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/darfor-ska-du-ha-vaxter-i-hemmet/feed/ 0 Hälsofarlig luft vid hälften av landets förskolor https://nyadagbladet.se/inrikes/halsofarlig-luft-vid-halften-av-landets-forskolor/ https://nyadagbladet.se/inrikes/halsofarlig-luft-vid-halften-av-landets-forskolor/#respond Tue, 05 Mar 2024 19:04:25 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=174616 Omkring hälften av svenska förskolor ligger i områden där utomhusluften kan vara direkt skadlig, enligt en granskning från skattefinansierade Ekot. Trots detta når förskolorna upp till de gällande lagkraven - krav som enligt experter är att betrakta som förlegade och måste uppdateras. Tillsammans med SMHI har skattefinansierade SR granskat utomhusluften vid landets över 9000 förskolor. Granskningen har gjorts genom en ny avancerad modell där mängden luftföroreningar räknats fram på kvartersnivå i hela Sverige. SMHI har tittat på tidigare mätningar av luften och sedan lagt till fler detaljer för bland annat utsläpp från vägtrafiken, vedeldning, byggnader samt utgått efter väder. Cirka hälften av alla landets förskolor ligger kring områden där luftföroreningarna är på nivåer som enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är skadliga för barnen. Detta beror bland annat på att flertalet förskolor ligger nära stora vägar.

"Påverkar barnens totala exponering"

Eftersom barn på gruppnivå är känsligare för luftföroreningar än vuxna finns det också större risker att få skadliga hälsoeffekter för dem, menar Anna Oudin, docent i epidemiologi vid Lunds universitet – Vi vet att många barn tillbringar majoriteten av sin tid utomhus just vid förskolan. Så var förskolan ligger påverkar barnens totala exponering, säger Oudin till Ekot. Däremot klarar förskolorna trots det lagkraven som finns i nuläget, men åtskilliga experter som Ekot talat med menar istället att dessa lagkrav är förlegade och behöver uppdateras.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/halsofarlig-luft-vid-halften-av-landets-forskolor/feed/ 0 Experter: Nästan alla européer andas ohälsosam luft https://nyadagbladet.se/utrikes/experter-nastan-alla-europeer-andas-ohalsosam-luft/ https://nyadagbladet.se/utrikes/experter-nastan-alla-europeer-andas-ohalsosam-luft/#respond Fri, 27 Oct 2023 05:15:06 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=160618 Omkring 98 procent i Europa bor i områden där luftföroreningar överskrider Världshälsoorganisationens riktlinjer för vad som anses hälsosamt. I de nordiska länderna, inklusive Sverige, och delar av Skottland ligger halterna av föroreningar som lägst. Analyser, med hjälp av bland annat detaljerade satellitbilder tillsammans med mätningar från fler än 1 400 markövervakningsstationer, visar hur 98 procent av befolkningen i Europa bor i områden med skadliga halter av mycket små partiklar som överskrider WHO:s riktlinjer. Den brittiska tidningen The Guardian har tillsammans med luftföroreningsexperter analyserat luftföroreningarna i hela Europa. Nästan två tredjedelar bor i områden där luftkvaliteten är mer än dubbelt så dålig som WHO:s riktlinjer. Mätningarna i kartan avser så kallade PM2,5, små luftburna partiklar som främst bildas vid förbränning av fossila bränslen, varav en del kan passera genom lungorna och in i blodomloppet och påverka nästan alla organ i kroppen.

"Allvarlig folkhälsokris"

Enligt WHO:s nuvarande riktlinjer bör PM2,5 inte överskrida 5 mikrogram per kubikmeter (µg/m3). Analysen visar dock att endast 2 procent av befolkningen i Europa bor i områden som ligger inom denna gräns. – Det här är en allvarlig folkhälsokris, säger Roel Vermeulen, professor i miljöepidemiologi vid universitetet i Utrecht, som ledde gruppen av experter som sammanställde uppgifterna. Det vi tydligt ser är att nästan alla i Europa andas ohälsosam luft. Östra Europa är värst, bortsett från Italien, när det gäller luftföroreningar. I bland annat Serbien, Rumänien, Albanien, Polen och Slovakien ligger nivåerna på det dubbla av riktlinjerna. I de nordiska länderna är luften som minst förorenad och i vissa delar av norra Skottland faller nivåerna av luftföroreningar under riktlinjerna.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/experter-nastan-alla-europeer-andas-ohalsosam-luft/feed/ 0 EU-rapport: 1200 barn dör årligen av luftföroreningar https://nyadagbladet.se/miljo/eu-rapport-1200-barn-dor-arligen-av-luftfororeningar/ https://nyadagbladet.se/miljo/eu-rapport-1200-barn-dor-arligen-av-luftfororeningar/#respond Wed, 26 Apr 2023 04:58:09 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=148524 I en ny rapport från EU:s miljöbyrå EEA menar man att över 1200 barn dör varje år i Europa på grund av luftföroreningar. Siffran kan dock vara högre eftersom Storbritannien, Ukraina och Ryssland inte är med i rapporten. Trots åtgärder för att förbättra luftkvaliteten i Europa ligger luftföroreningarna alldeles för högt på flera håll och överskrider EU-standarden. De som drabbas hårdast av detta är barnen, enligt en ny rapport från EEA. Över 1200 barn avlider i varje år i Europa på grund av luftföroreningar, menar man. Det finns även en förhöjd risk för barn att senare i livet drabbas av kroniska sjukdomar till följd av luftföroreningarna. Det är exempelvis inte ovanligt att barn kan få problem med lungorna, få astma eller utveckla allergier. Luftföroreningar kan också påverka hjärnkapaciteten. Barn drabbas hårdare av luftföroreningar bland annat på grund av att de andas snabbare, är närmare marken och även är utomhus mer. Studier visar sedan innan att det börjar redan i fosterstadiet där barnet exempelvis riskeras att födas för tidigt eller med för låg vikt. – Man kan inte betrakta barn som små vuxna vad gäller luftföroreningar, då de får i sig mer föroreningar. Det börjar redan i fosterstadiet och fortsätter sedan från förskoleåldern och framåt. Vi sviker våra barn i frågan om luftföroreningarna, säger Gerardo Sanchez Martinez, expert på miljö och hälsa vid EEA, enligt brittiska The Guardian. I rapporten ingår 34 europeiska länder, inklusive de 27 EU-länderna. Storbritannien, Ryssland och Ukraina är dock inte med i rapporten, vilket kan indikera att dödssiffrorna i själva verket är högre. Alla länder i rapporten hade högre halter av ozon och kvävedioxid än de nivåer som WHO rekommenderar. Högst halter av ozon fanns i medelhavsområdet och Centraleuropa.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/eu-rapport-1200-barn-dor-arligen-av-luftfororeningar/feed/ 0 Lungfunktion hos barn kan förbättras om föroreningar minskar https://nyadagbladet.se/miljo/lungfunktion-hos-barn-kan-forbattras-om-fororeningar-minskar/ https://nyadagbladet.se/miljo/lungfunktion-hos-barn-kan-forbattras-om-fororeningar-minskar/#comments Sun, 16 Apr 2023 07:15:21 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=143894 I en ny svensk studie har forskare kunnat konstatera att barn som exponerats för luftföroreningar kan få en förbättrad lungfunktion i vuxen ålder om halterna av föroreningarna minskat. Tidigare studier har visat att stadsbarn får i sig mer luftföroreningar än barn på mindre orter, trots att de generellt är utomhus mindre. I Stockholm har luftföroreningarna samtidigt minskat de senaste 20 åren och forskarna har därför undersökt barn och ungas lungkapacitet under en längre tid. Vid Karolinska Institutet startade man tillsammans med Stockholms läns landsting BAMSE-projektet under mitten av 90-talet, där man sedan dess har följt omkring 4000 barn födda mellan 1994 och 1996. Projektet står för barn, allergi, miljö, Stockholm och epidemiologi, och har under åren forskat kring de ämnena. I en ny studie publicerad av huvudsakligen svenska forskare i European Respiratory Journal, har man följt upp barn i åldrarna 8, 16 och 24 års ålder och senare unga vuxnas lungfunktioner med hjälp av spirometri som jämförts med de förändrade halterna av luftföroreningar i Stockholm. Framför allt tittade man på halter från trafiken på platser där deltagarna bodde från att de föddes fram till omkring 20-årsåldern. Under 2016-2019 var halterna av luftföroreningar cirka 40 procent lägre jämfört med åren 2002-2004, samtidigt med stor skillnad där  vissa områden förbättrats medan andra inte förändrats alls. När man jämförde barn som bott på platser där luften förbättrats med barn som bott i områden där luften var densamma, kunde man se att lungkapaciteten förbättrades hos deltagarna när de blivit vuxna i områden där luften förbättrats. Själva lungkapaciteten förbättrades enbart några procent, men man kunde också konstatera att det fanns en 20-procentigt minskad risk för en kraftigt nedsatt lungfunktion. Forskarna pekar mot den bakgrunden på att man trots en uppväxt bland höga luftföroreningar således kan förbättra lungfunktionen i vuxen ålder, förutsatt att luftföroreningarna minskar.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/lungfunktion-hos-barn-kan-forbattras-om-fororeningar-minskar/feed/ 1 Stadsbarn får i sig för mycket luftföroreningar https://nyadagbladet.se/vetenskap/studie-stadsbarn-far-i-sig-for-mycket-luftfororeningar/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/studie-stadsbarn-far-i-sig-for-mycket-luftfororeningar/#comments Sun, 04 Sep 2022 06:11:04 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=130448 Stadsbarn är ute mindre, men får i sig mer luftföroreningar än barn på mindre orter. Det konstateras i en ny studie vid Lunds universitet. – Att det visar sig att storstadsbarnen tillbringade så lite tid ute och att det under den tiden blev exponerade för så mycket högre halter luftföroreningar är oroande, säger Emilie Stroh, forskare vid arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet. I en ny studie gjord på uppdrag av Naturvårdsverket vid Lunds Universitet ville man titta på skillnader i luftföroreningar för barn i större städer jämfört med mellanstora och mindre städer. Forskarna har undersökt tio olika förskolor och mätt luftkvalitet, hur mycket barnen vistas utomhus samt barnens aktivitetsnivåer. Av de tio förskolorna i studien låg fem i rikligt trafikerade miljöer i Malmö och övriga i mindre trafikerade orter i Skåne. Resultaten visar att det finns markanta skillnader hos barn i storstadsmiljöer jämfört med de som växer upp i mindre orter. Stadsbarnen tillbringar mycket mindre tid utomhus, men riskerar ändå att få i sig dubbel dos luftföroreningar. – Att det visar sig att storstadsbarnen tillbringade så lite tid ute och att det under den tiden blev exponerade för så mycket högre halter luftföroreningar är oroande. Framför allt då utomhusluften är vår ”friskluft” och den vi ventilerar våra byggnader och bostäder med. Även om det rör sig om olika källor och föroreningar är inomhusluften sällan renare än luften utomhus, säger Emelie Stroh. Det är dock inte helt lätt att beräkna exakta doser luftföroreningar som når barnens lungor. Det finns bland annat en stor osäkerhet kring vilka halter barnet faktiskt exponeras för. Luftföroreningar mäts regelbundet i större städer, men ofta vid en central belägen punkt vid någon av de större trafikerade gatorna. Detta representerar inte alltid de lokala halterna korrekt och därför skulle en bedömning av barnens exponering för luftföroreningar gjord på medelvärden kunna ge en felaktig bild. Däremot kan man konstatera att barn är mer känsliga för luftföroreningar eftersom de andas in mer luft per kilo kroppsmassa än en vuxen, samt att deras immunförsvar fortfarande är under utveckling. Naturvårdsverket har dock slagit fast i sin tidigare rapport ”Frisk Luft” att områden med upprepat höga halter luftföroreningar är direkt olämpliga att användas till bland annat förskolor, lekplatser och idrottsplatser. Det finns dock inga lagkrav angående hur barnens utemiljöer ska planeras efter luftkvalitet.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/studie-stadsbarn-far-i-sig-for-mycket-luftfororeningar/feed/ 1 Fri kollektivtrafik i Seoul – för att bekämpa smog https://nyadagbladet.se/miljo/fri-kollektivtrafik-seoul-att-bekampa-smog/ https://nyadagbladet.se/miljo/fri-kollektivtrafik-seoul-att-bekampa-smog/#respond Tue, 16 Jan 2018 12:34:15 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=46221 I den sydkoreanska huvudstaden Seoul har invånarna nu tillgång till gratis kollektivtrafik. Detta för att myndigheterna vill minska luftföroreningarna i staden. Seoul, med ett invånarantal på över tio miljoner, har likt många andra asiatiska storstäder omfattande problem med luftföroreningar. Staden omfamnas av ett täcke av smog som är ett resultat av luftföroreningar. Smogen har visat sig vara farlig för invånarna och kan orsaka sjukdomar och i värsta fall dödsfall. I ett försök att minska biltrafiken, som är en av de grundläggande orsakerna till smog, har myndigheterna i Seoul valt att låta invånarna få åka gratis i kollektivtrafiken, rapporterar CNBC. Andra åtgärder som myndigheterna genomfört är att minska antalet parkeringsplatser och bilanvändandet för offentligt anställda. Det är oklart hur lång tid som invånarna får åtnjuta den fria kollektivtrafiken.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/fri-kollektivtrafik-seoul-att-bekampa-smog/feed/ 0 New Delhi ska sprejas med vatten https://nyadagbladet.se/miljo/new-delhi-ska-sprejas-med-vatten/ https://nyadagbladet.se/miljo/new-delhi-ska-sprejas-med-vatten/#comments Wed, 22 Nov 2017 13:38:39 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=44364 Luftföroreningarna ligger som en tung, giftig dimma över Indiens huvudstad New Delhi. Myndigheterna planerar att bekämpa det akuta problemet genom att spruta vatten, vilket ska tynga ned de giftiga partiklarna så befolkningen inte andas in dem. I flera stater runt huvudstaden bränner lantbrukare bort de kvarvarande stumparna efter skördade grödor vilket skapar rök som blandas med de redan svåra luftföroreningarna, som kan orsaka hjärtattacker och svåra sjukdomar, rapporterar Reuters. Föroreningarna har nått halter på nära 30 gånger världshälsoorganisationens rekommendationer för en säker nivå, och har varit så svåra att skolor i förra veckan beordrades hållas stängda, skriver AFP.     Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet]]> https://nyadagbladet.se/miljo/new-delhi-ska-sprejas-med-vatten/feed/ 1 Utfasningen av den fossila energin från transportsektorn – del 3 https://nyadagbladet.se/kronikor/utfasningen-av-den-fossila-energin-fran-transportsektorn-del-3/ https://nyadagbladet.se/kronikor/utfasningen-av-den-fossila-energin-fran-transportsektorn-del-3/#comments Mon, 20 Nov 2017 08:24:09 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=44307 Jag har i de två tidigare delarna av denna krönika, som ni hittar här och här, listat elbilens förkrossande överlägsna tekniska egenskaper i jämförelse med fossilbilens och jag har pekat på de tekniska faktorer som hittills stått hindrande i vägen för elbilens genombrott på marknaden. Jag har visat att eldrift av motorfordon blir ett attraktivt alternativ under det närmaste årtiondet. Alla stora bilindustrier har aviserat att man inom något år kommer att erbjuda eldrivna bilar i samma prisklass som dagens fossilbilar. Kommentarerna till mina två första delar visar vad jag förutsåg, att främst äldre herrar likt mig själv skulle reagera och rada upp allehanda skruvade argument varför de inte tror på något betydande skifte. I denna grupp är förändringsmotståndet ganska kompakt och man känner sig väldigt obekväm vid tanken att tvingas överge sina fossildrivna maskiner. Många inser inte att de bara inom några få år inte kommer att få köra sina fossilbilar inne i Stockholm och andra städer. Jag möter sällan denna typ av förändringsmotstånd från kvinnor och yngre personer. Det som övertygat mig om det nära förestående paradigmskiftet är dock inte i första hand de tekniska genombrotten med bättre och effektivare fordon och hur de påverkar den fria marknaden. Nej, paradigmskiftet kommer i stor utsträckning att drivas på av mycket starka politiska intressen av såväl miljömässig som geopolitisk natur. Jag skall här beröra miljöaspekten. Klimatfrågan är ett ickeproblem Flertalet människor i vårt västliga samhälle lever i föreställningen att världens helt dominerande miljöproblem är utsläpp av koldioxid (CO2) från förbränning av olika fossila kolväten. Under det senaste halvseklet har halten av CO2 i atmosfären stigit med ca. 30% eller från 0,03% till 0,04%. Detta menar alarmister och en totalt ensidig propaganda i MSM, har orsakat och orsakar stora förändringar av klimatet. Man stödjer sig på datormodeller som sägs visa att växthuseffekten från 0,01% mer CO2 i atmosfären gör klimatet mycket varmare. I västvärlden har klimatalarmismen fått fotfäste i alla politiska läger och läggs till grund för en politik som går ut på minskad fossilanvändning. När våra politiker diskuterar motiv för minskad bilism handlar det nästan uteslutande om minskning av harmlösa CO2-utsläpp. Om man besvärar sig att istället göra faktiska observationer, så finner man att under den period när CO2-halten stigit, så har den globala medeltemperaturen först gått ner under 70-talet, för att sedan stiga under 90-talet och för att slutligen ha legat stilla de senaste två decennierna. Det går inte att observera någon stark korrelation mellan CO2-halten och den globala medeltemperaturen och inte heller kan man observera någon korrelation mellan det faktiska klimatet och de datormodeller som alarmisterna använt. De påstått extrema väderhändelser som man ofta hänvisar till är faktiskt alla helt normala för vårt klimat. Den enda betydande observerbara påverkan från den ökande koldioxiden som vi än så länge kan se, är att mer CO2 som är den viktigaste komponenten i växtlighetens livgivande fotosyntes, har lett till en ökad växtlighet på jorden och att vissa tidigare ökenområden börjat krympa. Den stigande koldioxiden har med andra ord, hittills främst haft en positiv effekt på jordens miljö och den hotar inte människors liv och hälsa. Det är faktiskt tvärt om. Ur miljösynpunkt är den s.k. klimatfrågan en ickefråga, vilket inte hindrar att ha en vaksamhet inför en större framtida inverkan på klimatet. Fossilmotorerna ett gigantiskt miljöproblem Mätt i människoliv och sjuklighet är luftföroreningar det utan jämförelse största och mest akuta miljöproblemet i världen. Miljöföroreningar (inte klimatförändringar) orsakade nio miljoner dödsfall år 2015. Det är 16% av alla dödsfall i världen och femton gånger fler dödsfall än våld och krig enligt en rapport publicerad i The Lancet. I de värst drabbade länderna står dödsfall orsakade av föroreningar för mer än vart fjärde dödsfall. Mer än nio av tio dödsfall sker i låg- och medelinkomstländer. Miljöföroreningar bedöms orsaka 43 procent av alla dödsfall i lungcancer, 23 procent av alla dödsfall i stroke och 21 procent av alla dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar. Av de nio miljoner miljörelaterade dödsfallen är 6,5 miljoner en direkt följd av luftföroreningar, 1,8 miljoner sker på grund av vattenföroreningar, 1 miljon på grund av kemikalier, tungmetaller och föroreningar i jord samt 0,8 miljoner av dödsfallen till följd av arbetslivsrelaterade föroreningar. Dödsfall från luftföroreningar fördelar sig ungefär 50/50 mellan utom- och inomhusluft. Förbränning av fossila bränslen och biomassa, bränder i naturen samt matlagning över öppen eld inomhus är de främsta orsakerna. Det råder ingen tvekan om att bilismen med fossildrivna fordon är en av huvudorsakerna bakom de skenande luftföroreningarna. Dagens normer med avgasreningssystem med katalysatorer räcker helt enkelt inte till. Situationen för industrin spetsades nyligen till kraftigt, när det visade sig att först tyska VW och sedan även övriga bilföretag systematiskt fuskat med avgasreningen. Studier gjorda i Sverige av IVL har även visat att bilarna i faktisk trafikmiljö släpper ut långt mer föroreningar, än de som visas i labmiljö när bilarna certifieras. I världens två största länder Kina och Indien har luftföroreningarna på senare år vuxit till ett existentiellt problem. Vi har i dagarna fått rapporter från New Deli där läget blivit så akut att man stängt alla skolor och infört stränga restriktioner för trafiken med fossilfordon. En mycket snabbt växande bilism i Kinas megastäder har lett till att landet nu prioriterar drastiska åtgärder för att snabbt få ner fossilanvändningen inom transportsektorn. Vi kan räkna med mycket omfattande såväl piskor som morötter för att påskynda en övergång från fossildrift till eldrift inom den kinesiska fordonsflottan. Bara under åren 2013 till 2016 ökade antalet fordon i Kina med någon form av eldrift från ca 10.000 till 350.000. I en lång rad andra länder planeras förbud de närmaste åren mot fossildrivna fordon i större städer, inklusive Stockholm. Eftersom Kina nu är världens största marknad för bilar, kommer den kinesiska omställningen att helt styra utvecklingen inom världens bilindustri under de närmaste decennierna. Om västvärldens bilindustrier inte hänger med i den här utvecklingen, kommer de garanterat att bli akterseglade av den snabbt växande kinesiska industrin. Vi kan räkna med att Volvo PV som ägs av kinesiska Geely kommer att ligga långt fram i omställningen och att kineserna kommer att sätta av betydande utvecklingsresurser för att åstadkomma det. VW har planer på att satsa 700 miljarder kr på elbilarna. Volvo PV har redan aviserat att man upphört med nyutveckling av dieselmotorer. På så sätt kommer vi här i Sverige att kunna hänga med denna stora omställning från första parkett med hemmaproducerade bilar. Och våra miljöpolitiker kommer inte att vara sena att utnyttja möjligheten, om än oftast med fel motivering.   Fortsättning följer   Lars Bern   Krönikan har tidigare publicerats på Anthropocene]]> https://nyadagbladet.se/kronikor/utfasningen-av-den-fossila-energin-fran-transportsektorn-del-3/feed/ 1