<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>kör &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/kor/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 31 Mar 2026 06:29:39 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>kör &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Ko använder verktyg – första dokumenterade fallet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/ko-anvander-verktyg-forsta-dokumenterade-fallet/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 28 Jan 2026 06:04:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[beteende]]></category>
		<category><![CDATA[djur]]></category>
		<category><![CDATA[etologi]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[kör]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=220417</guid>

					<description><![CDATA[<strong>För första gången har forskare dokumenterat att en ko kan använda verktyg – och dessutom anpassa tekniken efter behov. Upptäckten får forskare att omvärdera nötkreaturs kognitiva förmågor.</strong>

Kon Veronika bor i en bergsby i Österrike och har under flera år utvecklat tekniken att använda pinnar, krattor och kvastar för att nå ställen hon inte kan klia själv.

När forskare vid Veterinärmedicinska universitetet i Wien undersökte beteendet närmare upptäckte de något anmärkningsvärt: kon använder samma föremål på olika sätt beroende på behov. För ryggen använder hon borständen på en kvast, men för känsligare områden väljer hon det släta skaftet. Resultaten publiceras i tidskriften <a href="https://www.cell.com/current-biology/fulltext/S0960-9822(25)01597-0" target="_blank" rel="nofollow noopener">Current Biology</a>.

— <em>Vi förväntade oss inte att kor skulle kunna använda verktyg, och vi förväntade oss inte att en ko skulle använda ett verktyg som ett multifunktionellt verktyg. Hittills har detta endast rapporterats konsekvent hos schimpanser</em>, säger Dr Antonio Osuna-Mascaro till brittiska statskanalen <a href="https://www.bbc.com/news/articles/cj0n127y74go" target="_blank" rel="nofollow noopener">BBC</a>.

Människan har hållit nötkreatur i runt 10 000 år, men detta är första gången ett sådant beteende dokumenterats vetenskapligt.

Forskarna menar att upptäckten tyder på att kor är smartare än man trott och att andra individer sannolikt kan utveckla liknande färdigheter under rätt förutsättningar.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;Miljösmart&#8221; kofoder kan ge negativ klimateffekt</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/miljosmart-kofoder-kan-ge-negativ-klimateffekt/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 03 Nov 2025 06:12:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[klimat]]></category>
		<category><![CDATA[kör]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=216064</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Alger i kofoder har presenterats som ett genombrott i kampen mot metanutsläpp från nötkreatur. Men ny svensk forskning visar att den verkliga klimatvinsten kan vara minimal – eller till och med negativ. Energikrävande produktion och långa transporter riskerar att äta upp eventuella miljövinster som uppnås i ladugården.</strong>

I takt med klimatalarmismens uppgång har kor alltmer anklagats för att vara riktiga klimatbovar på grund av det metanutsläpp som sker när de rapar och fiser – därför har också diverse påhitt uppdagats för att lösa detta så kallade problem. Under 2022 <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/prins-charles-vill-satta-masker-pa-kor-hyllar-ny-uppfinning/" target="_blank" rel="noopener">hyllade</a> exempelvis prins Charles det brittiska startupföretaget Zelp för att ha uppfunnit en mask för kor att bära, som ska omvandla metangas till vattenånga. Komasken är fortfarande under utveckling, men kan sannolikt komma att bli en del av brittiska kors vardag.

Det mest omtalade har dock varit de metanreducerande tillskott man implementerat i kornas foder. Det mest kända är bovaer, som främst Arla fått kritik för att använda, där både danskar och svenskar uppmanade till bojkott av företaget. På grund av den starka kritiken <a href="https://nyadagbladet.se/norden/ny-forskning-om-bovaer-tillskottet-efter-kritikstorm/" target="_blank" rel="noopener">planerar</a> man ytterligare studier för att se hur det påverkar kors hälsa, men även köttet och mjölken.
<h3>Alger har beskrivits som klimatsmart</h3>
Ett annat tillskott man prövar till kor är alger, som enligt vissa studier ska ha visat sig reducera metanutsläpp med mellan 30 och 90 procent. Nu har dock forskning från Kungliga tekniska högskolan (KTH) visat att dessa siffror kan vara starkt missvisande.

— <em>Att tillsätta alger i nötkreatursfoder har överskattats som en snabb lösning på utsläppen från boskap</em>, säger Jean-Baptiste Thomas, forskare vid avdelningen för vatten- och miljöteknik på KTH, i ett <a href="https://www.kth.se/om/nyheter/centrala-nyheter/tveksam-klimatnytta-med-algfoder-1.1435150" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

För att mäta klimatpåverkan krävs nämligen att man tar hänsyn till hur dessa alger produceras, bearbetas samt även hur långt den transporteras. Algerna torkas eller raffineras ofta, vilket innebär energikrävande metoder som exempelvis frystorkning. Vidare blir det förstås en miljöpåverkan när fossila bränslen används, menar Thomas.
<h3>Ibland finns ingen klimatvinst alls</h3>
Den vanligaste algen som används är Asparagopsis, vilket har den största effekten på metanutsläpp, men det är en tropisk art. Det innebär långa transporter hela vägen till Sverige. Att odla på plats i Sverige är heller inget bra alternativ, då det skulle kräva konstgjorda, energikrävande odlingssystem på land eftersom arten är invasiv.

— <em>Den verkliga klimatvinsten är mycket mindre – och ibland finns det ingen vinst alls, eller så kan det till och med bli sämre,</em> säger Thomas.

Thomas tror ändå att alger kan vara till någon form av nytta som tillskott i kors foder, så länge miljöpåverkan är låg. Exempelvis skulle det kunna vara intressant att använda restprodukter istället, men han betonar dock att alger ensamt inte kan "förändra klimatavtrycket från boskap". Denna studie är den första som tittar på hela kedjan för algfoder, något som förvånar forskarna.

— <em>Det är rätt förvånande, med tanke på hur mycket uppmärksamhet som frågan fått i nästan ett decennium. Kanske visar det hur gärna vi vill hitta snabba tekniska lösningar på klimatkrisen, </em>säger Thomas.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Betesrätten bevaras</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/betesratten-bevaras/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 23 Sep 2025 08:01:40 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[betesrätt]]></category>
		<category><![CDATA[kör]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=213534</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den svenska lagstadgade betesrätten blir kvar, enligt landsbygdsminister Peter Kullgren (KD). Regeringen vill istället kompensera bönderna med 1000 kronor per ko och år – för att de måste ha sina kor utomhus på sommaren.</strong>

I Sverige har mjölkkor en unik rätt att beta fritt utomhus minst sex timmar per dygn under sommaren, bestämmelser som kom 1988 bland annat efter en kampanj med folkkära författarinnan Astrid Lindgren.

Betesrätten har dock ifrågasatts de senaste åren där bland annat Lantbrukarnas riksförbund (LRF) arbetat för att avskaffa den och istället ersättas med lösdrift inomhus. I försök att slopa betesrätten har man bland annat utfört två studier, tillsammans med Växa Sverige, där man hållit tusentals svenska kor inomhus över sommaren för att se hur de påverkas av att inte få komma ut.

Förra året påbörjade regeringen en <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/betesratten-kan-slopas/" target="_blank" rel="noopener">utredning</a> kring saken där man föreslog att betesrätten skulle plockas bort för att öka konkurrenskraften och lönsamheten. Detta fick dock stark kritik från medborgare, men även andra partier som exempelvis Liberalerna.

Nu har regeringen beslutat att betesrätten för mjölkkor blir kvar under den här mandatperioden, rapporterar skattefinansierade <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/mjolkkor-far-behalla-betesratten-tills-vidare" target="_blank" rel="nofollow noopener">SVT</a>.
<h3>1000 kronor per ko</h3>
För att kompensera svenska bönder för betesrätten föreslår man istället att ge ut ersättning för att man måste ha sina kor på sommarbete. Totalt vill regeringen satsa 282 miljoner kronor varje år under 2026 och 2027 där bönderna skulle få 1000 kronor per ko i ersättning.

Tidigare har man inte kunnat ersätta svenska bönder för att de följer betesrätten på grund av EU-regler, bidrag har endast kunnat betalats ut om man gör något för miljön eller djurskyddet, men inte om man följer nationella lagar.

Nu har dock EU-kommissionen öppnat upp för en ändring i reglerna som därför skulle göra det möjligt att ersätta de svenska bönderna. Förslaget är under behandling och ersättning för bönderna kan endast ske om det går igenom.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenska forskare ska avla fram kor som rapar mindre</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-forskare-ska-avla-fram-kor-som-rapar-mindre/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 29 Apr 2025 08:18:57 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[kör]]></category>
		<category><![CDATA[metan]]></category>
		<category><![CDATA[SLU]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=205091</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I ett nytt projekt vill forskare hitta ett sätt att avla fram kor som släpper ut mindre metangas. Slutmålet är att minska det totala utsläppet med 25 procent på 25 år.</strong>

I det pågående projektet, som genomförs av genetiker och forskare vid Växa Sverige med stöd från SLU, är planen att mäta utsläppen från 100 000 kor och får i Sverige. Projektet, som kallas ”Globala metangenetikinitiativet”, leds internationellt av Wageningens universitet.

Vidare ska man även DNA-testa olika kor för att ta reda på vilken typ av ko som rapar minst.

– <em>Den här kunskapen gör att vi sedan kan genomföra en så kallad genomisk avelsvärdering. Det innebär att vi väljer ut och avlar på de kor som har många anlag för låga metangasutsläpp, </em>säger Tomas Klingström vid SLU, till skattefinansierade <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/forskarnas-mal-avla-fram-kor-som-rapar-mindre" target="_blank" rel="nofollow noopener">SVT</a>.

Enligt forskare ska det kunna vara stor skillnad på rapandet mellan olika idisslare, bland annat finns det vissa kor som släpper ut 30 procent mindre metangas jämfört med andra.

– <em>Målet är att minska kors metangasutsläpp med 25 procent på 25 år.</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Arlas kor får &#8221;metanreducerande tillskott&#8221; &#8211; britter manar till bojkott</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/arlas-kor-far-metanreducerande-tillskott-britter-manar-till-bojkott/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/arlas-kor-far-metanreducerande-tillskott-britter-manar-till-bojkott/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 03 Dec 2024 09:48:11 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Arla]]></category>
		<category><![CDATA[kör]]></category>
		<category><![CDATA[metan]]></category>
		<category><![CDATA[utsläpp]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=195169</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Efter att Arla börjat stoltsera med att man ger brittiska mjölkkor fodertillskottet Boaver, för att de ska fisa och rapa mindre och således också släppa ut mindre metan i atmosfären, har tiotusentals britter och människor från andra länder manat till bojkott mot mejerijättens produkter. </strong>

<strong>Noterbart är att tillskott snarlika Boaver tagits fram med finansiering av ultraglobalisten och mångmiljardären Bill Gates, och att det inte enbart rapporteras att tillskottets långsiktiga hälsoeffekter är okända – utan att de till och med kan vara direkt hälsovådliga.</strong>

På sociala medier har ett mycket stort antal människor anslutit sig till krav på att bojkotta mjöljättens produkter och högljutt deklarera att de inte tänker stödja ett företag som ger sina djur vad de menar är experimentella och onaturliga tillskott, och som hävdar att kor eller andra djur utgör ett hot mot klimatet.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">We have just announced a new project with <a href="https://twitter.com/Morrisons?ref_src=twsrc%5Etfw">@Morrisons</a>, <a href="https://twitter.com/Tesco?ref_src=twsrc%5Etfw">@Tesco</a> and <a href="https://twitter.com/AldiUK?ref_src=twsrc%5Etfw">@AldiUK</a> to trial the use of feed additive, Bovaer® on ~30 Arla farms. Bovaer® can reduce emissions from cows by 27%, and this represents an amazing chance to reduce emissions on farm. <a href="https://twitter.com/hashtag/agriculture?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#agriculture</a> <a href="https://twitter.com/hashtag/climate?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#climate</a> <a href="https://t.co/XaGmopwVJg">pic.twitter.com/XaGmopwVJg</a></p>
— Arla Foods UK (@ArlaFoodsUK) <a href="https://twitter.com/ArlaFoodsUK/status/1861403156137030083?ref_src=twsrc%5Etfw">November 26, 2024</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

Arla hävdar i sin tur att de missnöjda konsumenterna sprider ”<em>desinformation</em>” och att uppgifterna om möjliga hälsorisker för djur eller människor är ”<em>fullständigt falska</em>”.

”<em>Den information som sprids på nätet om vår koppling till Bill Gates är helt felaktig och påståendena om hans engagemang i våra produkter är felaktiga</em>”, <a href="https://www.thegrocer.co.uk/news/arla-says-boycott-calls-over-methane-cutting-feed-additive-based-on-misinformation/698417.article" target="_blank" rel="nofollow noopener">försvarar</a> man sig, och hänvisar till att Gates inte tycks ha någon direkt koppling till just Boaver, utan har finansierat utvecklingen av en annan och mycket snarlik metanreducerande fodertillsats genom bolaget Rumin8.

Att Gates personligen inte tycks vara involverad i just den här skandalen tycks dock inte lugna de upprörda britterna, och många betonar att de aldrig någonsin mer kommer att köpa Arlas produkter samt uppmanar omgivningen att göra samma ställningstagande.
<h3>"Klimatförändringarna kräver snabba åtgärder"</h3>
Noterbart är att Arla även i Sverige sedan länge har en märklig syn på sin egen verksamhet och beskriver ”<em>metanutsläpp från djuren som en av mejeriindustrins största klimatutmaningar</em>”. Redan 2022 lät man också <a href="https://www.arla.se/om-arla/nyheter-press/2022/pressrelease/arla-startar-storskaligt-pilotprojekt-for-att-minska-utslappen-fran-korna-med-30-procent-3320624/" target="_blank" rel="nofollow noopener">meddela</a> att man kommer att att ge Boaver även till svenska mjölkkor för påstått klimaträddande ändamål.

”<em>Klimatförändringarna kräver snabba åtgärder… Det här är ett bra exempel på innovativa vetenskapliga lösningar och åtgärder som vi vidtar för att skapa en hållbar och motståndskraftig framtid för mejeri. Det ska bli spännande att se hur långt detta kommer att ta oss</em>”, hävdades det bland annat.

Efter den senaste folkstormen mot mjölkjätten och tillskottet har Arla Sverige gått ut med ett nytt pressmeddelande där man <a href="https://konsumentkontakt.arla.se/org/arla/d/vad-ar-bovaer/" target="_blank" rel="nofollow noopener">deklarerar</a> att ”Boaver har potential att minska metanutsläppen från kor och är en del av vårt arbete med att minska klimatavtrycket från våra produkter”.

”<em>Vårt åtagande att minska vår klimatpåverkan är orubbligt, men vi skulle aldrig göra något som äventyrar hälsan hos konsumenter eller välbefinnandet hos djur</em>”, hävdar man vidare och påstår sig beklaga den stora mängd ”<em>felaktig information</em>” som cirkulerar på nätet.
<h3>"Används i 25 länder"</h3>
Enligt Arla kan Boaver inte föras över till människor när de konsumerar mejeriprodukter, är att betrakta som säkert, och man hävdar vidare att det inte finns någonting som tyder på att tillskottet skadar djuren.

”<em>Boaver är särskilt utformat för att brytas ned i kons matsmältningssystem och sönderdelas snabbt till naturligt förekommande föreningar som redan finns i kons mage. Detta innebär att det inte passerar från kon till mjölken. Boaver har utvecklats under 15 år och används i cirka 25 länder för mer än 200 000 kor</em>”, fortsätter man.

Många tycks dock inte vara särskilt imponerade över Arlas löften om att tillskottet är bra och ofarligt. Ett axplock av kritiken och vad den lett till går att ta del av här nedan:
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en"><a href="https://twitter.com/hashtag/Arla?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#Arla</a> could very easily say that due to overwhelming public concern, they have decided to cancel their trials.</p>
The very fact they haven't done so shows a total disregard for their customer base, which in itself will stop me buying their products. <a href="https://t.co/1Tnny6uyhm">pic.twitter.com/1Tnny6uyhm</a>

— ΞlZorillo (@softlads) <a href="https://twitter.com/softlads/status/1862505954899562927?ref_src=twsrc%5Etfw">November 29, 2024</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">You can rest assured that we will not be using the feed additive Bovaer, which is now being trialled by Arla dairy farms.</p>
Our milk and meat production is based on traditional, organic pasture and non-intensive farming methods.

Nature knows what it's doing <a href="https://t.co/h00mpwI5Bt">pic.twitter.com/h00mpwI5Bt</a>

— Hook &#38; Son (@hookandsonfarm) <a href="https://twitter.com/hookandsonfarm/status/1862150073397735927?ref_src=twsrc%5Etfw">November 28, 2024</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">People are boycotting Arla and turning to local farmers, Dairy farmers, butchers, local businesses for food, milk and eggs etc…amazing to see people questioning what ingredients are in certain foods and supporting local businesses.</p>
Fuck the big corporate poisonous moneymaking… <a href="https://t.co/HxOZyq3VLM">pic.twitter.com/HxOZyq3VLM</a>

— The Yorkshire Lass (@real_shirelass) <a href="https://twitter.com/real_shirelass/status/1863297812278198776?ref_src=twsrc%5Etfw">December 1, 2024</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">I would much rather have farty cows - than see toxic chemicals like Bovaer®️ being slyly introduced into the food chain by Arla Foods</p>
Stop fucking with cows digestive systems Bill Gates!<a href="https://twitter.com/hashtag/Lurpak?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#Lurpak</a><a href="https://twitter.com/hashtag/Anchor?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#Anchor</a><a href="https://twitter.com/Tesco?ref_src=twsrc%5Etfw">@Tesco</a> <a href="https://twitter.com/AldiUK?ref_src=twsrc%5Etfw">@AldiUK</a> <a href="https://t.co/WiWHvHL9PF">pic.twitter.com/WiWHvHL9PF</a>

— ** (@_______0______) <a href="https://twitter.com/_______0______/status/1862819624473002049?ref_src=twsrc%5Etfw">November 30, 2024</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Even Resturants are participating in <a href="https://twitter.com/hashtag/BoycottArlaFoodsUK?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#BoycottArlaFoodsUK</a> <a href="https://twitter.com/hashtag/ARLA?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#ARLA</a> <a href="https://twitter.com/hashtag/BillGatesBioTerrorist?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#BillGatesBioTerrorist</a> <a href="https://twitter.com/hashtag/Bovaer?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#Bovaer</a> <a href="https://t.co/qj8RoaguqI">pic.twitter.com/qj8RoaguqI</a></p>
— Not Without Incident (@AnInchTooFar) <a href="https://twitter.com/AnInchTooFar/status/1863659610734723271?ref_src=twsrc%5Etfw">December 2, 2024</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">This farmer is so happy and wants to thank everyone for standing up to Arla.. <a href="https://t.co/Q68PEcIF0p">pic.twitter.com/Q68PEcIF0p</a></p>
— (@jomickane) <a href="https://twitter.com/jomickane/status/1863371263965581433?ref_src=twsrc%5Etfw">December 1, 2024</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">My understanding so far is that Arla have openly reported that they are using/traling Bovaer in their milk cows.</p>
Therefore you DO have a choice.

You can choose to NEVER buy any Arla products ever again &#38; help to put them out of bussines.

— ChrisTaiChi (@ChrisTaiChi) <a href="https://twitter.com/ChrisTaiChi/status/1863864387921912082?ref_src=twsrc%5Etfw">December 3, 2024</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Sorry not being part of your experiment ! switched to this after years of loyalty to lurpak. <a href="https://twitter.com/hashtag/lurpak?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#lurpak</a> <a href="https://twitter.com/hashtag/ArlaAdditives?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#ArlaAdditives</a> <a href="https://twitter.com/hashtag/ArlaBoycott?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#ArlaBoycott</a> <a href="https://twitter.com/hashtag/arla?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#arla</a> <a href="https://t.co/SZCIFXjDzA">pic.twitter.com/SZCIFXjDzA</a></p>
— Julles London (@Julleslondon) <a href="https://twitter.com/Julleslondon/status/1863673280818729382?ref_src=twsrc%5Etfw">December 2, 2024</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">The <a href="https://twitter.com/hashtag/Bovaer?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#Bovaer</a> effect. No one is buying <a href="https://twitter.com/hashtag/Arla?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#Arla</a> Cravendale milk. I wonder why? <a href="https://t.co/4f72IbrFYI">pic.twitter.com/4f72IbrFYI</a></p>
— Dave (@Dahshur11) <a href="https://twitter.com/Dahshur11/status/1863181403212394938?ref_src=twsrc%5Etfw">December 1, 2024</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Arla <a href="https://twitter.com/ArlaDairyUK?ref_src=twsrc%5Etfw">@ArlaDairyUK</a> and <a href="https://twitter.com/BillGates?ref_src=twsrc%5Etfw">@BillGates</a> haven't got it yet, have they?<a href="https://twitter.com/hashtag/BoycottArla?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#BoycottArla</a> <a href="https://t.co/WAJLzZTPGU">pic.twitter.com/WAJLzZTPGU</a></p>
— Phil Barrett. (@Phil_M_Barrett) <a href="https://twitter.com/Phil_M_Barrett/status/1863862444390482210?ref_src=twsrc%5Etfw">December 3, 2024</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Brilliant post from Whistle Hill Farm.<a href="https://twitter.com/BillGates?ref_src=twsrc%5Etfw">@BillGates</a> is a danger to the planet, the environment, and humanity. He continues to invest and push dangerous chemicals onto us.<a href="https://twitter.com/hashtag/BovaerFree?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#BovaerFree</a> <a href="https://twitter.com/hashtag/BoycottBovaer?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#BoycottBovaer</a> <a href="https://twitter.com/hashtag/BoycottArla?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#BoycottArla</a> <a href="https://t.co/WLqyd8rc7g">pic.twitter.com/WLqyd8rc7g</a></p>
— Politics Aired (@PoliticsAired) <a href="https://twitter.com/PoliticsAired/status/1863541450429845623?ref_src=twsrc%5Etfw">December 2, 2024</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/arlas-kor-far-metanreducerande-tillskott-britter-manar-till-bojkott/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ko dog efter hackerattack</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/ko-dog-efter-hackerattack/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/ko-dog-efter-hackerattack/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 13 Aug 2024 08:02:20 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[kör]]></category>
		<category><![CDATA[lantbruk]]></category>
		<category><![CDATA[Schweiz]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=186458</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En bondgård i Schweiz utsattes för en ransomware-attack riktad mot sitt automatiserade mjölkningssystem vilket ledde till att man inte längre kunde läsa av kornas hälsodata, varpå ett av djuren dog.</strong>

När Vital Bircher, lantbrukare i Hagendorn, utsattes för angreppet trodde han först att det handlade om ett vanligt avbrott när han inte längre kunde ta del av någon mjölkningsdata från sina djur.

Snart meddelade dock tillverkaren av mjölkningssystemet att han blivit utsatt för ett intrång och att hackarna lyckats låsa upp Birchers data med en ransomware-komponent, och nu krävde motsvarande 10 000 dollar för att dekryptera denna.

Bircher <a href="https://www.csoonline.com/article/3484349/ransomware-attack-paralyzes-milking-robots-cow-dead.html" target="_blank" rel="nofollow noopener">övervägde</a> först att gå med på utpressningskraven, men valde ändå att inte göra detta då han ansåg att verksamheten kunde fortsätta fungera även utan att han fick in data om mängden producerad mjölk. Vidare fungerade själva mjölkningsrobotarna utan datorer eller nätverksanslutning i händelse av strömavbrott och djuren kunde alltså fortsätta mjölkas.
<h3>Utpressningsförsöket misslyckades</h3>
Systemet gav dock även lantbrukaren uppdateringar om hälsotillstånd och andra vitala data från djuren – något som brukar vara särskilt hjälpsamt i samband med dräktighet.

Det visade sig också att en ko hade en kalv som dött i livmodern och att nödsituationen inte upptäcktes i tid eftersom systemet låg nere under angreppet.

<em>– Vi försökte göra allt för att rädda modern, men till slut var vi tvungna att avliva henne</em>, förklarar Bircher.

Lantbrukaren uppskattar att cyberangreppet kostade honom cirka 6000 schweizerfranc – främst i form av veterinärkostnader och inköp av en ny dator. Hackarna fick heller inga pengar, och utpressningsförsöket misslyckades.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/ko-dog-efter-hackerattack/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tockarp Ekogård får hedersomnämnande för arbete med kor och kalvar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/tockarp-ekogard-far-hedersomnamnande-for-arbete-med-kor-och-kalvar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/tockarp-ekogard-far-hedersomnamnande-for-arbete-med-kor-och-kalvar/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 13 Sep 2023 07:12:47 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[djurskydd]]></category>
		<category><![CDATA[kör]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=158670</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Tockarp Ekogård får Djurskyddet Sveriges hedersomnämnande 2023 för sitt innovativa arbete med kossors och kalvars välfärd. Den är en av ett fåtal gårdar som låter kalvar och kor gå tillsammans flera veckor innan de skiljs åt. Dessutom arbetar de för kornas betesrätt, något bland annat Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) verkar för att få bort.</strong>

Inom den svenska mjölkindustrin är det vanligast att man separerar kalven från kon direkt, eller ofta inom ett dygn, från födseln. Tockarp Ekogård i Karlshamn har dock tänkt annorlunda med sin mjölkproduktion. För ett par år sedan tog de steget att investera i ett system som gör att kor och kalvar kan gå tillsammans i flera veckor innan de skiljs åt.

Nu har gården i Blekinge fått hedersomnämnande från Djurskyddet Sverige på grund av sina insatser för kor och kalvars välfärd.

"<em>Mjölkbranschen är i förändring och höga krav på lönsamhet ska kombineras med konsumenternas krav på djurvälfärd. Att separera ko och kalv direkt efter födseln har länge varit norm inom mjölkproduktionen, vilket är något Lola och Anton Ivarsson på Tockarp Ekogård beslutade sig för att ändra på</em>", skriver Djurskyddet i ett pressmeddelande.

<strong>Gården får också beröm</strong> för att man prioriterar kors rätt till bete och utevistelse, något som Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) sedan en tid tillbaka verkat för att ta bort. Bland annat påbörjade man i våras, tillsammans med föreningen Växa Sverige, en <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/studien-1500-kor-ska-hallas-inne-i-18-manader/" target="_blank" rel="noopener">studie</a> där 1500 kor på svenska gårdar tvingas vara inomhus under 18 månader, det vill säga även under sommarhalvåret.

Syftet var att ”undersöka om, och i så fall hur, mjölkkors välfärd förändras månad för månad under en 18 månaders period av stallvistelse” eftersom man anser att Sverige bör öka sin självförsörjning av mejeriprodukter och nuvarande betesregler i vissa fall kunde ha "negativ inverkan".

"<em>Korna på Tockarp ges möjlighet att beta mer än vad regelverket säger</em>", skriver Djurskyddet.

Systemet på Tockarp Ekogård efterliknar interaktionen som kor och kalvar har i det fria. Idén kom från dottern Anna, skriver man i ett <a href="https://www.facebook.com/profile.php?id=100057183560990" target="_blank" rel="nofollow noopener">inlägg</a> på Facebook.

– <em>Vi vill kunna vara öppna och visa vår verksamhet och ha en bra och öppen dialog med alla intressenter. Det här priset är ett fint stöd för vår verksamhet</em><span dir="ltr">, sa Lola Ivarsson när priset delades ut.</span>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/tockarp-ekogard-far-hedersomnamnande-for-arbete-med-kor-och-kalvar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Studien: 1500 kor ska hållas inne i 18 månader</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/studien-1500-kor-ska-hallas-inne-i-18-manader/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/studien-1500-kor-ska-hallas-inne-i-18-manader/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 29 Apr 2023 07:11:59 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[djurförsök]]></category>
		<category><![CDATA[kör]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=148750</guid>

					<description><![CDATA[<strong>1500 kor ska hållas inomhus under 18 månader för att studera hur de påverkas. Anledningen är bland annat att Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) sedan en tid tillbaka verkat för att ta bort den betesrätt som finns i Sverige för kor, och har tillsammans med Växa Sverige lyckats få igenom ett godkännande av studien till Uppsala djurförsöksetiska nämnd.</strong>

Redan 2021 ansökte föreningen Växa Sverige tillsammans med LRF om att få påbörja en studie för att undersöka hur det påverkade 2500 kor att hållas inne under en längre period, även under betesperioden. Ansökan gjordes till Göteborgs djurförsöksetiska nämnd som genast <a href="https://www.mitti.se/nyheter/forskning-pa-kor-stoppas-6.96.30399.2908e64f17" target="_blank" rel="noopener">stoppade</a> projektet. Motivationen till detta var att man konstaterade att man redan vet att kor mår bra av att vistas utomhus, genom bland annat tidigare forskning, samt att det därmed inte var motiverat att utsätta djuren för lidande för att utreda något som redan var känt, och som heller inte skulle kunna bidra med förbättringar för djur i framtiden.

I januari i år återkom man med en ny ansökan, men denna gång till Uppsala djurförsöksetiska nämnd, där man nu minskat antalet kor till 1500. Studien skulle innebära att korna är inomhus 24 timmar om dygnet under 18 månader. Syftet har angetts vara att ”undersöka om, och i så fall hur, mjölkkors välfärd förändras månad för månad under en 18 månaders period av stallvistelse”, <a href="https://tidningen.djurskyddet.se/2023/02/uppsala-djurforsoksetiska-namnd-avslar-vaxa-sveriges-ansokan-att-fa-forvagra-1-500-kor-sommarbete/" target="_blank" rel="noopener">skriver</a> Djurskyddet som tagit del av ansökan.

Skälet bakom ska vara att studien bör utföras eftersom Sverige bör öka sin självförsörjning av mejeriprodukter, men att nuvarande betesregler i vissa fall har en negativ inverkan. Nämnden sade förvisso att "nyttan i studien skulle kunna överväga lidandet för djuren", men också att man anser att "sökande inte belägger detta på ett övertygande sätt" och avslog därför ansökan.

I april gjordes en tredje ansökan, även denna gång till Uppsala djurförsöksetiska nämnd, där man på nämndens begäran ändrat och specificerat sig något mer.

<strong>Nu har ansökan godkänts</strong> vilket innebär att 1500 kor på svenska gårdar kommer att hållas inomhus i lösdriftstall under 18 månader, även under sommarhalvåret. Sju djurbesättningar har i nuläget rekryterats fram, skriver Växa Sverige i ett <a href="https://www.mynewsdesk.com/se/vaexa-sverige/pressreleases/groent-ljus-foer-vaexas-djurvaelfaerdsstudie-3245666" target="_blank" rel="noopener">pressmeddelande</a>. Dessa ligger i Västra Götalands, Jönköpings, Kalmar, Gävleborgs och Uppsala län. Sedan ska man se hur korna påverkas av detta och förutspår att detta kommer att påverka Sveriges framtida mjölkproduktion stort.

– <em>Som ansvarig för studien är jag nöjd med att nämnden gjort en gedigen prövning av vår ansökan och kommit fram till samma slutsatser som vi om den rådande kunskapsbristen</em>, menar Växas försöksledare Fredrik von Unge.

Sverige har sedan en tid tillbaka haft lag på att kor ska få komma ut under sommaren och ha så kallad "betesrätt". LRF påbörjade redan 2020 en aktion mot att börja plocka bort kornas möjlighet till bete och menade att man istället ska ha lösdrift inomhus, något Natursidan <a href="https://www.natursidan.se/nyheter/lrf-vill-att-mjolkkor-frantas-ratten-till-utevistelse/" target="_blank" rel="noopener">rapporterat</a> om. Förbundet har fått stark kritik på grund av det, där exempelvis eko-bönder <a href="https://www.altinget.se/miljo/artikel/lrf-vill-slippa-beteskrav-%C2%A0haard-kritik-fraan-ekobonder#.X4ftEH3BFaI.twitter" target="_blank" rel="noopener">menade</a> att det var "skamligt". Även Kristdemokraterna och Moderaterna har exempelvis i en enkät från Djurskyddet under 2022 svarat att man är för ett avskaffande av betesrätten.

– <em>Vi hoppas att studien ger en tydlig och vetenskaplig grund för en god djurhållning under årets alla dagar. För en sak vet vi sedan gammalt: friska och välmående djur producerar mer och bättre</em>, säger Peter Kofoed, chef för LRF Mjölk.

Studieresultatet förväntas vara klart under 2024.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/studien-1500-kor-ska-hallas-inne-i-18-manader/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>13</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Bill Gates investerar i sjögräs för kor &#8211; ska minska djurens rapande</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/bill-gates-investerar-i-sjogras-for-kor-ska-minska-djurens-rapande/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/bill-gates-investerar-i-sjogras-for-kor-ska-minska-djurens-rapande/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 28 Jan 2023 07:08:11 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Bill Gates]]></category>
		<category><![CDATA[kör]]></category>
		<category><![CDATA[metan]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=141579</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den profilerade ultraglobalisten Bill Gates har investerat 12 miljoner dollar i ett nytt företag som ska tillverka ett nytt foder av sjögräs. Fodret ska ges till kor för att minska nötdjurens utsläpp av metan.</strong>

Kor är idisslare och har därför en unik förmåga att omvandla foder till mjölk och kött vilket sker i vommen, den största magen, med hjälp av alla mikrober som finns där. Under denna process jäser fodret vilket i sin tur leder till att metan produceras.

Korna anklagas samtidigt hårt av klimatalarmister just för att släppa ut mycket metan, en gas man pekar ut som särskilt uppvärmande för klimatet. I grannlandet Nya Zeeland är man i färd med att beskatta bönder för utsläpp som deras kor gör, något som Nya Dagbladet <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/nya-zeeland-vill-beskatta-bonder-for-djurens-utslapp/" target="_blank" rel="noopener">rapporterat</a> om tidigare. Förra året <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/prins-charles-vill-satta-masker-pa-kor-hyllar-ny-uppfinning/" target="_blank" rel="noopener">prisade</a> även prins Charles en ny uppfinning som innebar att man satte masker på kor för att sedan omvandla metangasen till vattenånga och koldioxid.

I Australien har forskare vid University of the Sunshine Coast forskat på om kor som äter rödalger (<em>Asparagopsis</em>) rapar mindre. När korna äter just denna rödalg uppger forskarna att själva metanproduktionen i magen stoppas som en följd av kemikalier som minskar antalet mikrober i vommen.

Nu har Bill Gates investerat 12 miljoner dollar i ett nystartat företag som vill använda rödalgen för att tillverka kofoder, <a href="https://www.businessinsider.com/bill-gates-cows-burps-farts-investment-rumin8-cut-methane-2023-1?r=US&#38;IR=T" target="_blank" rel="noopener">rapporterar</a> Business Insider. Företaget heter Rumin8 och är grundat i Perth i Australien. Företaget uppger nu att man avslutat fas 2-finansieringen och totalt har samlat in 17,7 miljoner dollar, vilket innebär att Gates investering finansierat en stor del av kofoderföretaget. Rumin8 <a href="https://rumin8.com/how/" target="_blank" rel="noopener">menar</a> att de i nuläget håller på att förfina fodret och att pågående försök visar att man kan minska metangasutsläppen med 85 procent.

Det är samtidigt oklart hur sjögräsfodret påverkar kor och om det är nyttigt för djuren eller inte, men vissa forskare <a href="https://www.usc.edu.au/about/unisc-news/news-archive/2019/august/burp-free-cow-feed-drives-seaweed-science-at-usc" target="_blank" rel="noopener">hävdar</a> att kor själva ibland väljer att äta rödalgen direkt från stranden.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/bill-gates-investerar-i-sjogras-for-kor-ska-minska-djurens-rapande/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>12</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Bönder kan tvingas massavliva djur &#8211; för att klara klimatmålen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/bonder-kan-tvingas-massavliva-djur-for-att-klara-klimatmalen/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/bonder-kan-tvingas-massavliva-djur-for-att-klara-klimatmalen/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 09 Sep 2022 09:53:55 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Irland]]></category>
		<category><![CDATA[jordbruk]]></category>
		<category><![CDATA[klimatalarmism]]></category>
		<category><![CDATA[kör]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=131141</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Jordbrukare och bönder på Irland kan tvingas avliva sina djur för att uppnå regeringens klimatmål. Kritiker menar att ett mycket stort antal jordbrukare på Irland då kommer att tvingas i konkurs.</strong>

Enligt en ny <a href="https://www.theguardian.com/world/2022/aug/29/irish-farmers-cull-cows-meet-climate-targets" target="_blank" rel="noopener">regeringsplan</a> ska det irländska jordbruket minska utsläppen med 25 procent till år 2030. Andra sektorer står inför ännu högre och tuffare mål. Transportsektorn måste minska utsläppen med 50 procent, kommersiella och offentliga byggnader med 40 procent.
<h3>Pressad situation</h3>
Inom alla dess sektorer har det lyfts kritik mot regeringsbeslutet men de mest högljudda protesterna har kommit från jordbrukarna. Hittills har det inte förekommit några protester på Irland i holländsk stil men med en alltmer pressad situation är det ett fullt möjligt scenario.

Jordbrukare och deras talesmän har anklagat koalitionsregeringen, inklusive svenska Miljöpartiets bundsförvanter Det Gröna Partiet, för att göra landsbygden på Irland till syndabockar och tvinga jordbrukarna att slakta stora delar av sina boskapsdjur.

Att minska utsläppen med en fjärdedel inte bara riskerar utan kommer ofrånkomligt att driva många gårdar i konkurs och tvinga fram massavlivning av hundratusentals kor, kommenterar kritiker regeringens handlingsplan.

Pat McCormack är chef för Irish Creamery Milk Suppliers Association och han ser väldigt allvarligt på framtiden – <em>Det är väldigt svårt att kvantifiera men det kommer definitivt att bli ökade kostnader och minskad produktion för samtliga. Stämningen är enormt frustrerad hos bönderna och jordbrukarna i landet,</em> säger Pat McGormack.
<h3>Motsättningar</h3>
Irlands regering har under en längre tid uppmuntrat nationens mjölkbönder att expandera, i syfte att utnyttja avskaffandet av EU:s mjölkkvoter. Irlands bönder hörsammade detta och många jordbrukare gjorde stora investeringar. En konsekvens blev att mjölkkobeståndet ökade med nära 50 procent under det senaste decenniet. Irländskt smör, ost och andra produkter – 90 procent exporteras – fyllde butikshyllorna runt om i världen. Något som Pat McGormack menar var till ingen nytta.

– <em>Allt prat handlade om vad mejeribönder kunde göra för Irlands ekonomi och samhället i övrigt. Vi investerade och la ner tid, energi och pengar. Nu ses vi istället som ett problem,</em> säger han.

John Sweeney, klimatexpert vid Maynooth University, är också inne på regeringens linje.

– <em>Olika beprövade och oprövade metoder har testats för att nå upp till utsläppstaket på 25%. Dessa var otillräckliga. Endast en minskning av antalet djur kan uppnå målen,</em> säger han.

Han uppskattar att Irland kommer att behöva minska nationens bestånd med 1 miljon nötkreatur fram till 2030 - men vill inte prata om någon massavlivning.

– <em>Användningen av känsloladdade ord som "avlivning" är inte till hjälp och inflammerar en process som kan hanteras på ett mer gradvis sätt.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/bonder-kan-tvingas-massavliva-djur-for-att-klara-klimatmalen/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>9</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
