Kontantupproret – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Mon, 01 Jun 2026 12:07:40 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Kontantupproret – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Riksdagen vill utreda kontantkrav för offentliga tjänster https://nyadagbladet.se/inrikes/riksdagen-staten-kontanter/ Mon, 01 Jun 2026 12:07:40 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232090 Riksdagen vill att regeringen utreder om även offentliga tjänster ska omfattas av krav på att ta emot kontanter. Beskedet kommer samtidigt som en ny kontantlag för livsmedelsbutiker och apotek träder i kraft den 1 juli 2026. Den nya lagen innebär att livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontant betalning på fysiska försäljningsställen med bemannad kassa. Riksdagen har nu även beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om att frågan ska utredas vidare. Utredningen ska gälla om vissa offentligrättsliga tjänster också kan omfattas av skyldigheten att ta emot kontanter. I riksdagens underlag nämns bland annat vårdavgifter, tandvård och andra avgifter inom offentlig verksamhet. I ett pressmeddelande lyfter Kontantupproret även patientavgifter, pass och bilbesiktning som exempel. Bakgrunden är regeringens proposition om åtgärder för att stärka kontanternas ställning. Riksdagen antog lagförslaget den 27 maj. Lagändringarna gäller från den 1 juli 2026 och omfattar också krav på att banker i tillräcklig utsträckning ska tillhandahålla platser för kontantinsättningar för konsumenter, samt tjänster för företags växelhantering och insättning av dagskassor.

Kontantupproret välkomnar beskedet

Organisationen Kontantupproret, som länge drivit frågan om kontanternas ställning, ser beslutet som en framgång. Ordföranden Björn Eriksson anser att staten inte kan tala om kontanternas betydelse men samtidigt själv avstå från att ta emot dem. — När regeringen tog bort offentligrättsliga tjänster i sitt lagförslag sa vi att det var feltänkt. Staten kan inte först säga att kontantsystemet är viktigt och sedan själv strunta i att ta emot kontanter. Myndigheter och andra offentliga verksamheter ska självfallet ta emot sina egna pengar, säger Björn Eriksson i ett uttalande. Kontantupproret vill samtidigt gå längre än riksdagens tillkännagivande. Organisationen vill se en bredare kontantlag som även omfattar exempelvis kollektivtrafik, drivmedel och kläder. Organisationen efterlyser också tydligare tillsyn och sanktioner så att reglerna får praktisk verkan.

Kritik mot att lagen är för svag

Frågan har även kopplats till beredskap och digitalt utanförskap. Riksdagen konstaterar att kontantanvändningen i Sverige har minskat snabbt och att regeringen ser en risk för att kontanter förlorar sin betydelse som betalningsmedel. Enligt regeringen kan utvecklingen bidra till utanförskap samt försämrad säkerhet, beredskap och effektivitet på betalningsmarknaden. Riksbanken har i sin betalningsrapport för 2026 pekat på fortsatta utmaningar för kontanter, bland annat sårbarheter i kontantkedjan och brister i tillgången till kontanttjänster. Under 2025 var upp till 30 procent av Bankomats uttags- och insättningsautomater ur funktion vid vissa tillfällen, enligt Riksbanken. Kritiker har också invänt att den nya lagen saknar tillräckligt skarpa verktyg. I en debattartikel i Altinget hävdade Björn Eriksson tidigare i år att förslaget riskerar att bli en pappersprodukt om det inte kombineras med tydlig tillsyn och verkliga sanktioner.]]> Kontantupproret: Bankerna måste ta sitt ansvar https://nyadagbladet.se/ekonomi/kontantupproret-bankerna-maste-ta-sitt-ansvar/ Tue, 12 Aug 2025 11:02:13 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=211154 Cirka var fjärde automat från Bankomat har varit stängd under de senaste månaderna. Nu kräver Kontantupproret att de svenska bankerna tar sitt ansvar. Bankomat AB ägs av storbankerna i Sverige, det vill säga Swedbank, Handelsbanken, Nordea, Danske Bank samt SEB. Under flera månader har företaget haft stora problem med sina uttagsautomater, där cirka 25–30 procent av alla automater i landet varit avstängda. På vissa mindre orter, som exempelvis Söderhamn, var alla uttagsautomater avstängda i hela kommunen. — Vi kan inte göra annat än att be om ursäkt. Det är helt oacceptabelt, sade Jenny Danielsson, pressansvarig på Bankomat, till Söderhamns-kuriren. Orsaken beror på att man vid årsskiftet började sköta kontanttransporterna till och från automaterna själva, något man tidigare upphandlat som tjänst. Detta var dock en mer "komplex uppgift" än man först trodde, där problemet främst handlar om att systemet man använder för att räkna pengar inte fungerar som det ska, något som företaget skrivit om på sin hemsida. Nu kräver Kontantupproret att ägarna tar sitt ansvar över kontanthanteringen och öppnar upp bankkontoren när inte automaterna fungerar. — Nordea, Swedbank, SEB, Handelsbanken och Danske Bank har tillsammans ett stort nät av kontor över landet. De borde komma överens om att hålla åtminstone något av sina kontor öppet på de orter där det är problem. Förr i tiden hade alla bankkontor kontanthantering, så särskilt svårt är det inte för dem. Det vore på tiden att de började ta sitt samhällsansvar och hjälpte människor att få tag på kontanter, säger Björn Eriksson som är ordförande för Kontantupproret, i ett pressmeddelande.

Regeringen måste agera

Bakom organisationen, som beskriver sig själv som kontanternas röst i samhället, står bland annat Förbundet Vi Unga, Hela Sverige ska leva, Sveriges Konsumenter och Småföretagarnas Riksförbund. Kontantupproret anser bland annat att frågan kring kontantförsörjningen ska behandlas i en demokratisk process och inte överlåtas åt det privata banksystemet att besluta om. Om inte bankerna tar till åtgärder och öppnar upp sina kontor bör regeringen agera, menar organisationen. — Det är märkligt att bankerna inte självmant agerar. Problemen med Bankomat har pågått länge och det visar också hur sårbart vårt kontantsystem är idag. Det är som att bankledningarna blivit för bekväma i sina kontor och inte bryr sig om hur vanliga människor drabbas. Regeringen måste börja peka med hela handen, säger Eriksson.]]> Kontantupproret: ”Sverige unikt kontantfientligt” https://nyadagbladet.se/ekonomi/kontantupproret-sverige-unikt-kontantfientligt/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/kontantupproret-sverige-unikt-kontantfientligt/#respond Mon, 25 Sep 2023 04:53:38 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=160841 Kontantupprorets ordförande Björn Eriksson pekar i en debattartikel på att Sverige är extremt när det kommer till att stödja avskaffandet av kontanter. Han pekar också på att flera andra länder samtidigt har kommit att svänga allt mer i frågan och istället börjat arbeta för att stärka kontanternas ställning. ”Livsmedelshandeln, apoteken och bensinstationerna är ännu så länge de lysande undantagen, men i övrigt är det nästan omöjligt att betala med kontanter i vanliga butiker, restauranger och på serviceställen. Kort, Swish och olika appar har tagit över”, konstaterar Eriksson i Göteborgsposten. Han varnar för utvecklingen och frågar sig bland annat vilken beredskap som finns om de digitala systemen slås ut och man inte längre kan betala med kort eller Swish-appar. ”Människor i digitalt utanförskap drabbas också, och det rör sig inte bara om äldre. Hotade kvinnor, personer med funktionsnedsättning och andra socialt utsatta vill, kan eller får inte använda digitala betalmedel. De blir därför helt utestängda i ett kontantlöst samhälle. Vill vi verkligen ha det så?” frågar han sig.

"Obehaglig utveckling"

Eriksson betonar vidare att alldeles för lite fokus läggs på integriteten och att en digital ekonomi innebär att varje genomfört köp registreras och öppnar upp för kartläggning och övervakning. ”Då är steget inte långt till sociala kreditsystem, alltså att företag eller myndigheter belönar eller straffar dig beroende på vad du gör. En minst sagt obehaglig utveckling som redan är verklighet i Kina”, säger han. Eriksson påpekar också att flera europeiska länder svängt om och stiftat lagar som tvingar handeln att acceptera kontanter samt att säkerställa att kontanter ska fortsätta fungera som giltiga betalmedel – något som även varit på tal i EU-sammanhang. I Sverige är dock situationen en annan, menar han. ”I Sverige har utfasningen av kontanter snarast hejats på. Butiker kan bara sätta upp en lapp vid kassan att de inte tar kontanter. Enkelt och smidigt, ’ingått avtal’ kallas det av jurister. Att det samtidigt innebär att människor diskrimineras anses mindre viktigt”.

Politiskt ointresse

Kontantupprorets ordförande beklagar svenska politikers bristande intresse för frågan och oroar sig mot den bakgrunden för att makthavarna inte kommer att göra någonting innan kontanterna helt har avskaffats och försvunnit. ”Den svenska enkelspårigheten till förmån för det digitala måste få ett slut. Vi kan gärna ta fram nya smarta betalsätt, utveckla appar och driva utvecklingen inom fintech. Vad vi däremot inte ska göra är att avveckla det analoga system som vi har och som vi vet fungerar i alla lägen”, betonar han. Nya Dagbladet kunde i våras rapportera hur Sverige internationellt pekas ut som det land som går i bräschen för kontanternas avskaffande – och även beskrivs som ett varnande exempel på hur lite kontanternas framtid diskuterats i offentligheten.]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/kontantupproret-sverige-unikt-kontantfientligt/feed/ 0 Tidigare V-ledaren: ”Vi måste skapa en folkrörelse mot bankerna” https://nyadagbladet.se/ekonomi/tidigare-v-ledaren-vi-maste-skapa-en-folkrorelse-mot-bankerna/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/tidigare-v-ledaren-vi-maste-skapa-en-folkrorelse-mot-bankerna/#respond Thu, 06 Jul 2023 04:48:02 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=153945 Kontantupprorets seminarium lyfte problematiken med ett kontantlöst samhälle i Almedalen. Vänsterpartiets tidigare ledare Lars Ohly som närvarade sågar bristen på intresse för frågan från politiskt håll. – Vi måste skapa en mycket starkare folkrörelse mot bankerna och politikernas flathet, säger Ohly. Under fredagen förra veckan hölls Almedalsseminariet ”Kontanterna och socialt utanförskap”, arrangerat av Kontantupproret, vilket SPF Seniorernas medlemstidning Senioren rapporterar om. Där tog man upp problematiken med det ökade digitala samhället där kontanter alltmer sopas undan, vilket gör det svårare för flera grupper i samhället att klara vardagen. Bland annat äldre, personer med funktionsnedsättning, socialt utsatta personer samt de som är hotade eller förföljda lyftes fram. – Tio procent står utanför det digitala samhället, sade Stefan Johansson, marknadschef på Loomis Sverige, som medverkade i seminariet. Det är en miljon människor som politiken faktiskt skiter i, fortsatte han. Såväl banktjänstemän som politiker lyste med sin frånvaro på seminariet. Den enda politiker som medverkade var Centerpartiets riksdagsledamot Helena Wilhelmsson, som bland annat tog upp Anna Kinberg Batras kritiserade utredning "Staten och betalningarna" som kom i våras. – Vi politiker har tappat fotfästet i den här utvecklingen, jag tillstår det. Men det finns en möjlighet att ta tillbaka initiativet, menade Wilhelmsson. Lars Ohly, tidigare ledare för Vänsterpartiet och idag förbundssekreterare på Verdandi, en socialpolitisk organisation inom arbetarrörelsen, är starkt kritisk till att problematiken kring bankernas förehavanden inte bemöts från politiskt håll. – Var fan är regeringen idag? Här borde finansmarknadsministern Niklas Wykman finnas och svara! Anna Kinberg Batra borde självklart också vara här och höra att hennes förslag inte duger! Men de väljer att inte komma. Vi måste skapa en mycket starkare folkrörelse mot bankerna och politikernas flathet. Kontantupprorets ordförande Björn Eriksson var under seminariet i publiken där han vädjade till både publiken och panelen att "för Guds skull" tvinga ut bankerna och politikerna på scen. – Deras strategi har hela tiden varit och är att undvika debatt och låta utvecklingen fortgå i tysthet, konstaterar Eriksson. ]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/tidigare-v-ledaren-vi-maste-skapa-en-folkrorelse-mot-bankerna/feed/ 0 Kontantupproret: ”Det får vara slut med den digitala räkmackan för bankerna” https://nyadagbladet.se/ekonomi/kontantupproret-det-far-vara-slut-med-den-digitala-rakmackan-for-bankerna/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/kontantupproret-det-far-vara-slut-med-den-digitala-rakmackan-for-bankerna/#comments Wed, 05 Apr 2023 07:40:04 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=146896 I en utredning utförd av Anna Kinberg Batra kom man fram till att Sverige inte är redo för e-kronan, det vill säga en digital centralbanksvaluta, något som kan tolkas som att man delvis värnar om kontantanvändningen. Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret, menar dock att utredningen inte sätter ner foten ordentligt gällande bevarandet av kontanterna och att Kinberg Batra har gått de privata bankernas ärenden. "I utredningen finns i princip inget som stärker kontanternas ställning i samhället. Det är främst bankernas perspektiv och den smarta tekniken som lyfts fram och tanken att det är ett beställningsjobb från Svenska Bankföreningen ligger tyvärr nära till hands", skriver Eriksson i en debattartikel i Schibstedtidningen SvD. Han poängterar att det enda konkreta förslaget gällande kontanter är att det föreslås att apoteken ska acceptera kontant betalning vid köp av receptbelagda mediciner, trots att till och med Riksbanken tidigare yrkat på en lagstiftning gällande köp av livsnödvändiga varor med kontanter tas detta inte upp i utredningen. "De allvarliga problemen med digitalt utanförskap, samhällets beredskap och människors integritet beskrivs visserligen utförligt i utredningen, men sedan föreslås i praktiken ingenting", skriver han. Istället argumenterar man för att kontanterna ska bort och tar bland annat upp att färre handlar med kontanter, att det kostar mer pengar och att det är en viktig del för att bekämpa penningtvätt och terrorism. "Brottsaspekten ska vi naturligtvis inte blunda för. Men samtidigt vet ju både Kinberg Batra och bankerna att betydligt mer omfattande kriminalitet sker inom den digitala världen". Vidare tas inte frågan om den osäkra banksektorn upp, menar Eriksson. Exempelvis hur kunderna ska få ut sina pengar om en bank går i konkurs eftersom det bland annat inte skulle gå att ta ut dem om kontanter försvann helt. "Förfoganderätten över pengarna övergår till banken. Faktum är att bankrusningar, alltså när många människor vill ta ut sina pengar på en gång, är det stora skräckscenariot för våra banker. Det nämner inte utredningen alls". Kontantupproret vill att det ska finnas en lagstiftning likt den i Norge och Danmark, det vill säga att alla butiker är skyldiga att acceptera kontanter som betalning. "Det får vara slut med den digitala räkmackan för bankerna. Alla människor ska ha möjlighet att hantera sin ekonomi som de själva vill".]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/kontantupproret-det-far-vara-slut-med-den-digitala-rakmackan-for-bankerna/feed/ 4 Möjlighet att betala räkningar kontant försvinner https://nyadagbladet.se/ekonomi/mojlighet-att-betala-rakningar-kontant-forsvinner/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/mojlighet-att-betala-rakningar-kontant-forsvinner/#comments Tue, 16 Aug 2022 15:23:12 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=129458 Den 1 september läggs betaltjänsten Kassagirot ner och det blir inte längre möjligt för många medborgare att betala räkningar kontant. Minst 85 000 svenskar drabbas direkt av beslutet och det är framför allt äldre och funktionshindrade som nu får mycket svårt att genomföra nödvändiga betalningar. Kassagirots ägarbolag Clearon låter meddela att tjänsten inte längre är ”lönsam” och att den därför inte ska finnas kvar. Några alternativ för de cirka 85 000 kunderna som vill eller måste fortsätta betala räkningarna med kontanter har inte presenterats – vilket väckt stark ilska hos kritiker. – Sverige är såvitt jag vet det enda landet i världen som har kommit på den oerhört ointelligenta lösningen att försöka avveckla kontanter, säger Kontantupprorets ordförande Björn Eriksson till TV4. Noterbart är att det finns riksdagsbeslut på att svenskar ska kunna betala sina räkningar med kontanter i hela landet – men ingen kan svara på hur detta ska vara praktiskt möjligt efter att betaltjänsten försvinner. – Det försvinner en ganska viktig tjänst för en del medborgare i samhället som då inte har något riktigt bra alternativ, medger Marielle Sjögren, enhetschef på Post- och telestyrelsen. Beslutet att lägga ner Kassagirot ses av intresseorganisationen Kontantupproret som en del i att göra Sverige till ett kontantlöst samhälle och man är starkt kritiska till hur det hela har hanterats. – Vi är mycket bekymrade för detta. Det handlar om hundratusentals människor som inte längre kommer att kunna sköta sin ekonomi. De ställs utanför samhället och de blir som en andra klassens medborgare. Så ska det inte få gå till, konstaterar Björn Eriksson. – Det är en beklämmande passivitet. Vi ser hur många verksamheter, även offentliga tjänster som enligt lag är skyldiga att acceptera kontanter, tar bort den möjligheten. Ansvariga myndigheter gör ändå ingenting, utan lämnar människor i oro och förtvivlan. Det är rent oanständigt och det finns bara en lösning – att politiken griper in, fortsätter han. Även pensionsorganisationen PRO är kritiska och dess ordförande i Västmanland, Inger Persson, beskriver det hela som ”ett slag i ansiktet för många”. Fria Tider noterar att Posten fram till 2008 hade en lagstadgad skyldighet att hantera betaltjänster – en lag som dock upphävdes av Fredrik Reinfeldts moderatledda regering. Istället beslutade man att privata företag tillsammans med staten ska stå för tjänsten – en tjänst som nu istället helt försvinner för tiotusentals svenskar.]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/mojlighet-att-betala-rakningar-kontant-forsvinner/feed/ 5 Ny lag gör banker skyldiga att ta emot kontanter https://nyadagbladet.se/ekonomi/ny-lag-gor-banker-skyldiga-att-ta-emot-kontanter/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/ny-lag-gor-banker-skyldiga-att-ta-emot-kontanter/#comments Fri, 13 Dec 2019 10:19:46 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=71120 299 av 349 ledamöter röstade nyligen igenom en ny lag som börjar gälla vid årsskiftet och gör det omöjligt för banker att vägra ta emot kontanter. Folkrörelsen Kontantupproret beskriver det som en viktig seger för såväl privatpersoner som landet i stort. "Syftet är att bevara möjligheten att kunna betala med kontanter, särskilt för grupper som har svårt att använda andra betalningssätt", skriver Riksdagen om beslutet. I praktiken innebär den nya lagen att banker och kreditinstitut måste se till att det finns både bankomater och dagskasseinsättningsmöjligheter i hela landet, vilket gäller de banker som har en inlåning från allmänheten på minst 70 miljarder kronor. Om en bank inte uppfyller sina skyldigheter vad gäller antal automater, placering på dessa, öppettider eller avgifter så kan banken drabbas av en sanktionsavgift. Kontantupproret har drivit just den här frågan i flera år och skriver i ett pressmeddelande att beslutet innebär en viktig seger för såväl privatpersoner som landet i stort. "Utvecklingen där kontanterna försvinner har fått pågå utan att någon tagit ansvar för konsekvenserna. Dagens beslut en viktig seger för alla som inte klarar sin vardag utan kontanter och för alla som värnar om den personliga integritet och Sveriges krisberedskap", konstaterar Björn Eriksson, talesperson för Kontantupproret. Nästa stora steg, klargör Eriksson, är kravet på att även affärer ska vara skyldiga att ta emot kontanter, något som ett växande antal butiker slutat med de senaste åren. ]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/ny-lag-gor-banker-skyldiga-att-ta-emot-kontanter/feed/ 7 Snart är hela Skandinavien kontantfritt https://nyadagbladet.se/ekonomi/snart-ar-hela-skandinavien-kontantfritt/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/snart-ar-hela-skandinavien-kontantfritt/#respond Thu, 03 May 2018 13:44:36 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=50003 Färre än tio procent av köpen i Norge görs med sedlar och mynt. Enligt norska myndigheter kan kontanter vara borta om tio år. Sverige är ännu mer kontantlöst. Jon Nicolaisen vid norska centralbanken säger att det kontantlösa samhället är mer en nutida verklighet än en framtida dröm. – Mindre än tio procent av alla köp sker med kontanter, inklusive att köpa en kopp kaffe, sade Jon Nicolaisen. Han säger också att denna utveckling inte har någonting med norska centralbankens policy att göra, det är helt enkelt folkets vilja att det ska vara så. Hela Norden har varit globalt ledande i övergången till ett kontantlöst samhälle. Sverige är bäst, eller sämst beroende på hur man ser det, i klassen med knappa en procents betalningar i kontanter. Kontanter är till och med avskaffade inom vissa verksamheter, som i busstrafik, noterar ryska RT. Skälet är att man i Sverige är bekymrad över rånrisken mot chaufförer. Dessa säkerhetsskäl motiverar en övergång till det kontantfria samhället lika snabbt som säkerheten för medborgarna försämras i paritet med massinvandringen. RT noterar att den svenska riksbanken har yttrat att Sverige kan komma att bli ett samhälle där kontanter inte längre accepteras som betalningsmedel. De skriver också om Kontantupproret, en svensk rörelse som kräver att folket ska få bestämma själva om de ska använda kontanter eller inte. Det ska inte banker och företag bestämma. Men enligt den norska centralbankschefen är detta alltså ingenting som centralbankerna lägger sig i.]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/snart-ar-hela-skandinavien-kontantfritt/feed/ 0