<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>islamisering &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/islamisering/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 26 Feb 2026 08:30:08 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>islamisering &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Jihad godkänt som barnnamn – trots myndighetens avrådan</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/jihad-godkant-som-barnnamn-trots-myndighetens-avradan/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 26 Feb 2026 08:30:08 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[Islam]]></category>
		<category><![CDATA[islamisering]]></category>
		<category><![CDATA[muslimer]]></category>
		<category><![CDATA[namn]]></category>
		<category><![CDATA[Skatteverket]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=222630</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Skatteverket har en rättslig vägledning som anger att namnet Jihad inte bör godkännas som förnamn för barn. Trots detta har flera barn registrerats med förnamnet de senaste åren.</strong>

Myndighetens beslut grundar sig på en vägledning från 2019, där man bedömde att namnet kan väcka anstöt i Sverige.

Skälet är att ordet jihad i medierapporteringen ofta förknippas med våldsbejakande extremism och jihadism.

— <em>Namnet Jihad, även om det ursprungligen har en väldigt fin innebörd, har omskrivits mycket i media och man kan förknippa namnet med jihadism och liknande</em>, <a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/skatteverket-har-flera-ganger-godkant-namnet-jihad" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Ida Pavljuk på Skatteverket till Sveriges Radio P4 Malmöhus.
<h3>Namnet är inte förbjudet</h3>
Myndigheten understryker dock att Jihad inte är ett förbjudet namn. Enligt Sveriges Radio Ekot har sex barn registrerats med namnet sedan 2021.

Att namnet ändå godkänts kan bero på den mänskliga faktorn inom myndigheten.

Namnet Jihad är traditionellt i Mellanöstern och betyder kamp eller strävan. Det bärs av både muslimer och kristna. I Sverige bär omkring 900 personer namnet Jihad eller Jehad.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Frankrike: Unga kvinnor misstänks ha planerat terrordåd</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/frankrike-unga-kvinnor-misstanks-ha-planerat-terrordad/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 10 Nov 2025 09:24:12 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Frankrike]]></category>
		<category><![CDATA[islamisering]]></category>
		<category><![CDATA[jihadism]]></category>
		<category><![CDATA[Paris]]></category>
		<category><![CDATA[terrordåd]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=216541</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Tre unga kvinnor har gripits i Frankrike misstänkta för att ha planerat ett jihadistiskt terrordåd i Paris. Gripandet sker i samband med att Frankrike minns 10-årsdagen av terrordåden från 2015.</strong>

De unga kvinnorna, 18, 19 och 21 år gamla, greps i Lyon, Villeurbanne och Vierzon. De misstänks för att ha planerat ett jihadistiskt terrordåd mot en bar eller konsertsal i Paris.

Enligt franska <a href="https://www.rtl.fr/actu/justice-faits-divers/info-rtl-trois-femmes-radicalisees-interpellees-pour-un-projet-d-attentat-a-paris-7900563986" target="_blank" rel="nofollow noopener">medier</a> och utredningskällor har de under flera veckor utväxlat meddelanden om ett våldsamt angrepp i den franska huvudstaden. De tre misstänkta greps i samband med en utredning som inleddes i somras.

En av kvinnorna, som enligt uppgifter anses vara ledaren och mest radikaliserad, upptäcktes först via en annan person som redan var föremål för underrättelsetjänstens uppmärksamhet.

Hennes meddelanden och kontakter med de två andra kvinnorna har varit föremål för nära övervakning sedan mitten av sommaren.

Utredningen leds av den franska nationella antiterroristiska åklagarmyndigheten (PNAT).
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="fr">Projet d’attentat contre des lieux festifs à <a href="https://twitter.com/hashtag/Paris?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#Paris</a> : trois femmes radicalisées arrêtées.
Travail minutieux de la <a href="https://twitter.com/hashtag/DGSI?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#DGSI</a>, interpellations à Lyon, Villeurbanne et Vierzon.
Soutien à tous les policiers qui, dans l’ombre, empêchent le pire. <a href="https://twitter.com/hashtag/SoutienFDO?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#SoutienFDO</a>
(Source RTL) <a href="https://t.co/xMVdOy7owd">pic.twitter.com/xMVdOy7owd</a></p>
— Officiers et Commissaires de police (@PoliceSCSI) <a href="https://twitter.com/PoliceSCSI/status/1987119509019259362?ref_src=twsrc%5Etfw">November 8, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Utredning och bevis</h3>
Enligt utredningen har den huvudmisstänkta bland annat diskuterat priset på ett automatgevär av typ Kalasjnikov och tillverkning av sprängbälten. Vid en husrannsakan hittades även en anteckning om förberedelser för ett jihadistiskt attentat.

De två andra misstänkta har olika bakgrunder: en är rörelsehindrad och har bott i fosterhem, medan den yngsta beskrivs som "naiv" i vissa av sina meddelanden.

Enligt utredningen har kvinnorna träffats minst en gång fysiskt, vilket stärker misstankarna om att gruppen hade avsikt att genomföra ett angrepp.

Under förhör har en av kvinnorna erkänt att hon kan ha blivit radikaliserad, men hävdar att hon gradvis har lämnat jihadistisk ideologi. Samtliga förnekar att de planerat ett attentat.

Enligt franska myndigheter är detta det sjätte planerade terrorattentatet som avvärjts i Frankrike sedan början av 2025.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Portugal på väg att införa förbud mot burka</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/portugal-pa-vag-att-infora-forbud-mot-burka/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 20 Oct 2025 13:46:08 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[burkaförbud]]></category>
		<category><![CDATA[Islam]]></category>
		<category><![CDATA[islamisering]]></category>
		<category><![CDATA[Portugal]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=215416</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Parlamentet i Portugal har röstat för att förbjuda ansiktsförklädnader i de flesta offentliga miljöer. </strong>

<strong>Förslaget initierades av partiet Chega och motiveras med att man vill stärka jämställdheten och kvinnors rättigheter i samhället.</strong>

Burkor och niqaber väntas bli förbjudna på offentliga platser i Portugal om lagförslaget godkänns av landets president.

Åtgärden gäller när dessa används av "skäl kopplade till kön och religion" och innebär böter på mellan 200 och 4 000 euro för överträdelser. Den som tvingar någon att bära en ansiktsförklädnad riskerar även upp till tre års fängelse.

Om lagen träder i kraft skulle Portugal ansluta sig till andra europeiska länder som redan infört helt eller delvis förbud mot burka och niqab, däribland Frankrike, Österrike, Belgien och Nederländerna.

Portugals president Marcelo Rebelo de Sousa kan dock lägga in veto eller skicka lagförslaget till konstitutionsdomstolen för granskning.

André Ventura, ledare för Chega-partiet, sade under debatten: – <em>Vi skyddar kvinnliga parlamentsledamöter, era döttrar, våra döttrar, från att någon dag tvingas använda burka i det här landet</em>.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">"If you want to wear a burqa, there's a good solution. Catch a flight and go back to your country. It's easy to get to Portela Airport and buy a ticket back to Pakistan, Saudi Arabia, Morocco, wherever you want."</p>
Chega leader <a href="https://twitter.com/AndreCVentura?ref_src=twsrc%5Etfw">@AndreCVentura</a> speaks after the Portuguese… <a href="https://t.co/DdyBUCnOBF">pic.twitter.com/DdyBUCnOBF</a>

— Remix News &#38; Views (@RMXnews) <a href="https://twitter.com/RMXnews/status/1980202843643469909?ref_src=twsrc%5Etfw">October 20, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Kvinnor från vänsterpartier emot förslaget</h3>
Flera kvinnliga parlamentsledamöter från vänsterpartier opponerade sig mot förslaget och konfronterade Ventura i kammaren, men lagförslaget godkändes med stöd från den center-högerkoalition som styr landet.

– <em>Det här är en debatt om jämlikhet mellan män och kvinnor. Ingen kvinna ska tvingas täcka sitt ansikte</em>, deklarerade Andreia Neto från det Socialdemokratiska partiet sade före omröstningen.

Endast en liten minoritet av muslimska kvinnor i Europa bär heltäckande ansiktsförklädnader, och i Portugal är de mycket ovanliga. På grund av invandring från muslimska länder ökar dock användningen gradvis.

Heltäckande slöjor som niqab och burka har under lång tid varit en mycket kontroversiell fråga i Europa, där kritiker menar att de symboliserar könsdiskriminering, religiös fundamentalism eller kan utgöra ett säkerhetshot.

Lagförslaget i Portugal har därför blivit en central fråga i debatten om balans mellan religiös frihet, jämställdhet och säkerhet. Om det slutligen godkänns väntas det likna de regler som redan finns i flera andra EU-länder.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>SVT sänder muslimsk högtid på Sveriges nationaldag</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/svt-sander-muslimsk-hogtid-pa-sveriges-nationaldag/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 25 May 2025 10:10:48 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Islam]]></category>
		<category><![CDATA[islamisering]]></category>
		<category><![CDATA[mångkultur]]></category>
		<category><![CDATA[SVT]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=206667</guid>

					<description><![CDATA[<strong>På Sveriges nationaldag den 6 juni väljer skattefinansierade SVT att sända ett program om den muslimska högtiden eid al-adha, något som väckt reaktioner. Kritiker menar att fokus bör ligga </strong><strong>på firandet av den svenska nationaldagen och inte högtidlighållande av en väsensskild religiös högtid.</strong>

Den 6 juni, då Sverige traditionsenligt firar nationaldagen med flaggor, högtidstal och fokus på landets historia och kultur, har Sveriges Television valt att sända ett program om eid al-adha – en av islams största högtider.

Programmet, som leds av Anas Deneche, tidigare talesman för Svenska Islamiska Samfundet, sänds klockan 18:00 och ska enligt SVT belysa den muslimska offerhögtiden.

Beslutet har väckt blandade känslor, där flera ifrågasätter om SVT:s val av tidpunkt verkligen speglar syftet med nationaldagen – en dag som är tänkt att hylla Sverige och dess identitet.

Eid al-adha firar enligt islamisk tradition profeten Ibrahims villighet att offra sin son på Guds befallning, en berättelse som i religiösa sammanhang symboliserar tro och lydnad, men som av vissa kritiker tolkas som kontroversiell.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="sv">SVT visar muslimsk högtid på nationaldagen.</p>
SVT sänder ett program om den muslimska högtiden eid al-adha på Sveriges nationaldag, den 6 juni. Beslutet har väckt reaktioner i sociala medier och fått kritik för att nedvärdera svensk kultur.<a href="https://t.co/dPW2T9fJde">https://t.co/dPW2T9fJde</a>

— Bert (@bert_rej) <a href="https://twitter.com/bert_rej/status/1926554771193774496?ref_src=twsrc%5Etfw">May 25, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Vill spegla det mångkulturella samhället</h3>
Att SVT väljer att lyfta fram en muslimsk religiös högtid just den 6 juni har fått diskussionen att ta fart på sociala medier.

Många menar att SVT borde prioritera program som stärker den svenska gemenskapen, särskilt på en dag som sedan 2005 är en officiell helgdag tillägnad nationen. Man har tidigare motiverat liknande programval med att man vill spegla Sveriges mångkulturella samhälle, men tidpunkten för sändningen har väckt irritation.

Nationaldagen är för många en möjlighet att samlas kring det som är unikt svenskt – inte att rikta ljuset mot andra traditioner, hur betydelsefulla de än är för delar av befolkningen, och kritiker menar att programmet tar utrymme från det som dagen historiskt står för.

Frågan om hur skattefinansierade public service balanserar sitt uppdrag, att representera allt och alla, samtidigt som man säger sig värna nationella symboler, kan därmed sägas bli alltmer aktuell.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Medverkan i koranbränningar döms för &#8221;hets mot folkgrupp&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/medverkan-i-koranbranningar-doms-for-hets-mot-folkgrupp/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/medverkan-i-koranbranningar-doms-for-hets-mot-folkgrupp/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 03 Feb 2025 14:43:09 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[HMF]]></category>
		<category><![CDATA[Islam]]></category>
		<category><![CDATA[islamisering]]></category>
		<category><![CDATA[Salwan Momika]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=199519</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Stockholms tingsrätt har idag dömt den nyligen mördade Salwan Momikas medhjälpare Salwan Najem för "hets mot folkgrupp" till villkorlig dom och dagsböter efter hans medverkan i flera koranbränningar sommaren 2023.
</strong>

<strong><em>– En farlig dom</em>, menar välkände journalisten Janne Josefsson<em>.</em></strong><em>
</em>

Najem genomförde sommaren 2023 fyra uppmärksammade koranbränningar i Stockholm tillsammans med den nyligen <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/koranbrannaren-salwan-momika-mordad-i-sitt-hem/" target="_blank" rel="nofollow noopener">mördade</a> Salwan Momika.

På måndagseftermiddagen fastslog tingsrätten att Najem gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp i fyra fall. Straffet blev villkorlig dom och dagsböter.

Rätten anser att även om syftet var att kritisera islam, har handlingarna <em>"med tydlig marginal överskridit vad som är en saklig debatt och kritik"</em>.
<h3>Janne Josefsson kritiserar domen</h3>
Den välkände journalisten Janne Josefsson är en av flera som uttryckt stark kritik mot domen. Han menar att den utgör ett hot mot yttrandefriheten och ifrågasätter också om islam kan betraktas som folkgrupp. Josefsson varnar främst för att domen kan skapa en farlig praxis.

– <em>Från ett Sverige där polisen har skyddat bränning av koranen, kommer de nu, om det händer igen, gripas och riskerar fängelse,</em> <a href="https://www.tv4.se/artikel/4TZaKRqu5kGOuFAwp3wqRh/rasar-mot-domen-vaeldigt-vaeldigt-farlig" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Josefsson till Teliakanalen TV4.

Han säger samtidigt att han inte står bakom koranbränningar.

– <em>Men rätten att göra det, är vad jag är stolt över att vi hade i Sverige. Nu om den här domen står sig, så är det helt slut med det. Jag tycker det är en farlig dom, jag hoppas inte att den står sig</em>.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="sv">Journalisten Janne Josefsson är mycket kritisk till dagens dom mot koranbrännaren Salwan Najem: "Rädd att det kan få ännu värre konsekvenser": <a href="https://t.co/uWJ4afG93z">https://t.co/uWJ4afG93z</a> <a href="https://t.co/ryawgEW4xX">pic.twitter.com/ryawgEW4xX</a></p>
— TV4 Nyheterna (@Nyheterna) <a href="https://twitter.com/Nyheterna/status/1886381203097317463?ref_src=twsrc%5Etfw">February 3, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Ifrågasatt lag</h3>
Domen har återigen satt fokus på den svenska lagen om hets mot folkgrupp. Kritiker hävdar att lagen är otydlig och lämnar utrymme för godtyckliga tolkningar, vilket kan leda till och i flera fall också har lett till inskränkningar i yttrandefriheten.

Frågan om var gränsen går mellan legitim religionskritik och hets mot folkgrupp tycks förbli en komplex och omdebatterad fråga i det svenska samhället. Vissa menar att domen är nödvändig för att skydda allmän sedlighet eller särskilda grupper, medan andra ser den som ett hot mot rätten till religionskritik.

Yttrandefrihetsexpert Nils Funcke säger i en intervju med skattefinansierade SVT, att det fortfarande finns frågetecken kring hur långt yttrandefriheten sträcker sig.

– <em>Tittar man på vad Momika respektive Najem säger i den transkribering som finns i förundersökningen så vill jag påstå att Najem uttalar sig om koranen, om Muhammed och om religionen islam och det tycker jag ryms inom en vid yttrandefrihet</em>.
<h3>Kan bli viktigt prejudikat</h3>
Regeringen har tidigare övervägt lagändringar för att begränsa koranbränningar som hotar nationell säkerhet. Efter Sveriges inträde i Nato i mars 2024 har dessa planer dock skjutits upp, och det är oklart om och när sådana lagförslag kommer att läggas fram.

Den aktuella domen mot Salwan Najem kan i praktiken få betydande konsekvenser som ett viktigt prejudikat och även för den offentliga debatten i Sverige.

Salwan Momika stod även han åtalad för hets mot folkgrupp, men efter hans död lade åklagaren ner åtalet.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/medverkan-i-koranbranningar-doms-for-hets-mot-folkgrupp/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Norsk Kylling satsar på certifierad halal-produktion &#8211; anpassar sig till islamska krav</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/norsk-kylling-satsar-pa-certifierad-halal-produktion-anpassar-sig-till-islamska-krav/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/norden/norsk-kylling-satsar-pa-certifierad-halal-produktion-anpassar-sig-till-islamska-krav/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 23 Sep 2024 11:28:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Halal]]></category>
		<category><![CDATA[islamisering]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=189515</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den norska kycklingproducenten Norsk Kylling har blivit halalcertifierad av Islamsk Råd Norge. Produktionen av halalkyckling är tänkt att ske separat från bolagets vanliga verksamhet och man hoppas kunna inleda lanseringen inom kort.</strong>

<strong>Satsningen riktar sig till den alltjämt växande muslimska befolkningen i Norge, samtidigt som den väcker kritik och frågor om anpassningen av norsk livsmedelsproduktion till religiösa krav.</strong>

Norsk Kylling har arbetat i nästan två år för att få sin halalcertifiering godkänd. Produktionen kommer att ske på en separat produktionslinje för att säkerställa att alla krav uppfylls enligt Islamsk Råd Norges standarder, uppger man i ett <a href="https://kommunikasjon.ntb.no/pressemelding/18236856/norsk-kylling-starter-med-sertifisert-halalproduksjon?publisherId=17848616&#38;lang=no" target="_blank" rel="nofollow noopener">formellt pressmeddelande</a>.

Hilde Talseth, Norsk Kyllings vd, ser satsningen som en möjlighet att bredda företagets utbud och nå en större kundgrupp.

– <em>Som en stor aktör på den norska kycklingmarknaden är det vårt mål att göra kyckling med bättre djurvälfärd tillgänglig för fler. Nu när vi är certifierade för att utöka med en egen halalproduktion, kan vi också erbjuda ECC-certifierad kyckling till en större del av befolkningen,</em> säger Talseth.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="no">Norsk Kylling og Islamsk Råd Norge enige om halal-slakt <a href="https://t.co/Gt4rD4cXC6">https://t.co/Gt4rD4cXC6</a> via <a href="https://twitter.com/Inoreader?ref_src=twsrc%5Etfw">@Inoreader</a></p>
— Jhonny Jhonnysson (@JJhonnysson) <a href="https://twitter.com/JJhonnysson/status/1834482775296037164?ref_src=twsrc%5Etfw">September 13, 2024</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>"En viktig målgrupp"</h3>
I och med att halalkycklingen kommer att produceras separat, uppger ledningen för Norsk Kylling att företagets leveranser till bolagets övriga kunder inte kommer att påverkas.

Det första produktsortimentet för halalproduktion kommer att bestå av hel kyckling, som sedan säljs vidare till underleverantörer som färdigställer och förpackar den för slutkonsumtion.

Marknaden för halalproducerad kyckling uppskattas av Norsk Kylling uppgå till mellan 3000 och 4000 ton per år. Enligt Talseth arbetar företaget nu med att utveckla ett eget varumärke för halalkyckling, där även processade produkter kan komma att ingå.

Hon ser den muslimska befolkningen som en viktig målgrupp och nämner företagets distributionsnät som en styrka.

– <em>Om vi lyckas etablera halal som ett separat och eget varumärke inom REMA 1000, kommer vi att stärka halalutbudet i hela landet,</em> menar hon.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="no">Norsk Kylling: Norsk Kylling starter med sertifisert halalproduksjon <a href="https://t.co/RBUxfi7TPh">https://t.co/RBUxfi7TPh</a></p>
— NTB pressemeldinger (@NTB_PRM) <a href="https://twitter.com/NTB_PRM/status/1834169840912752736?ref_src=twsrc%5Etfw">September 12, 2024</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Islamskt Råd välkomnar beslutet</h3>
Enligt Islamsk Råd Norge finns det stor efterfrågan på halalcertifierad kyckling, men utbudet i det norska livsmedelslandskapet har hittills varit begränsat.

Marknaden för halalprodukter i Norge uppskattas enligt Islamsk Råd Norge till mellan 250 000 och 300 000 potentiella konsumenter och Styrelseordförande i Islamic Council Norway, Masoom Zubair, ser Norsk Kyllings halalproduktion som ett betydande steg mot att möta denna efterfrågan.

– <em>Norsk Kylling tar sitt leveransansvar på ett exemplariskt sätt genom att nu även erbjuda produkter som tilltalar fler köpargrupper</em>.

Halalcertifieringen har dock inte varit helt problemfri och har även mötts av viss kritik. Processen har varit både lång och omfattande, och krav har ställts på både slakt och bearbetning av kycklingen för att den ska kunna uppfylla förmenta halalstandarder.

Samtidigt framhåller både Norsk Kylling och Islamsk Råd Norge att den "strikta djurvälfärden och kvaliteten kommer att förbli oförändrad".]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/norden/norsk-kylling-satsar-pa-certifierad-halal-produktion-anpassar-sig-till-islamska-krav/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tyska folket säger nej till fortsatt muslimsk invandring</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/tyska-folket-sager-nej-till-fortsatt-muslimsk-invandring/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/tyska-folket-sager-nej-till-fortsatt-muslimsk-invandring/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 06 May 2024 17:36:55 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[befolkningsutbyte]]></category>
		<category><![CDATA[islamisering]]></category>
		<category><![CDATA[massinvandring]]></category>
		<category><![CDATA[Tyskland]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=179810</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En färsk tysk undersökning visar att en majoritet av befolkningen har starka reservationer mot fortsatt muslimsk invandring.</strong>

<strong>Undersökningen visar att över hälften av tyskarna, närmare bestämt 52 procent, anser att Tyskland generellt inte längre bör ta emot flyktingar eller migranter från muslimska länder.</strong>

Det är den senaste Insa-undersökningen, beställd av Nius Media Group, som indikerar att över hälften av tyskarna anser att Tyskland i princip bör införa nolltolerans vad gäller invandring från muslimska länder. Endast 34 procent av respondenterna är av motsatt åsikt eller har viss tveksamhet kring detta påstående.

En ännu större andel tyskar, 57 procent, uttrycker en känsla av att känna sig främmande på många platser i Tyskland. Rädsla för att bli en minoritet i sitt eget land tycks påtaglig bland befolkningen, med 54 procent som uttrycker en oro kopplad till detta.

Resultaten ger en fingervisning av en djupt rotad oro över den demografiska förändringen och dess långsiktiga konsekvenser för det tyska samhället.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="de">Die neue exklusive INSA-Umfrage für NiUS:
- 52 Prozent sind der Meinung, Deutschland sollte keine Flüchtlinge aus islamischen Ländern mehr aufzunehmen
- 54 Prozent sind der Meinung, dass Deutsche zur Minderheit in Deutschland werden
- 57 Prozent sind der Meinung, dass sie in… <a href="https://t.co/aZOZySsSbU">pic.twitter.com/aZOZySsSbU</a></p>
— Jan A. Karon (@jannibal_) <a href="https://twitter.com/jannibal_/status/1785919684233023927?ref_src=twsrc%5Etfw">May 2, 2024</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Skolsystemet under tryck</h3>
Den ökande invandringen från muslimska länder har också gett upphov till debatt om huruvida integrationen fungerat väl. En majoritet på 58 procent anser att integrationen av migranter inte fungerat väl i Tyskland, medan endast 29 procent anser att migranterna lyckats integrera sig bra.

Skolsystemet har inte undgått effekterna av den ökande invandringen. Tre fjärdedelar av tyskarna, motsvarande omkring 75 procent, anser att den nuvarande migrationsströmmen överbelastat det tyska skolsystemet, medan 22 procent säger sig inte se någon överbelastning.

Något som återspeglas i till exempel rapporter om överfulla klassrum, språkliga svårigheter och ökad spänning mellan olika grupper av elever, inte minst ökad rasism mot den etniskt tyska befolkningen.

Insa intervjuade ett representativt urval av 2004 röstberättigade personer i åldern 18 år och äldre för undersökningen som ägde rum mellan den 26 och 29 april.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/tyska-folket-sager-nej-till-fortsatt-muslimsk-invandring/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Frankfurt blir första tyska stad att hylla Ramadan</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/frankfurt-blir-forsta-tyska-stad-att-hylla-ramadan/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/frankfurt-blir-forsta-tyska-stad-att-hylla-ramadan/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 07 Mar 2024 10:03:48 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Frankfurt]]></category>
		<category><![CDATA[islamisering]]></category>
		<category><![CDATA[Ramadan]]></category>
		<category><![CDATA[Tyskland]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=174708</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Frankfurt blir nu Tysklands första stad att öppet hylla Ramadan. Stadens styre, med De Gröna i spetsen, har beslutat hänga upp Ramadanbelysning, inspirerade av Londons skyltning på Piccadilly Circus förra året.</strong>

<strong>Ljusen, som nu hängs upp nära konsertsalen Alte Oper, ska lysa under hela fastemånaden och blir således makthavarnas nästa steg mot att normalisera islam i Tyskland.</strong>

Enligt uppgifter från tyska <a href="https://www.bild.de/politik/inland/politik-inland/in-frankfurts-fussgaengerzone-erste-stadt-haengt-ramadan-beleuchtung-auf-87392788.bild.html" target="_blank" rel="nofollow noopener">Bild</a> har arbetare sedan ett par dagar tillbaka förberett installationen av ljus i form av stjärnor och halvmånar. Texten 'Glad Ramadan' på ljusen stoppades förra året av CDU, men De Gröna, som i dagsläget har majoritet i Frankfurt, lyckades i år driva igenom förslaget.

Partiet menar att de genom att dekorera staden under Ramadan skickar en viktig signal om att "<em>uppskatta det muslimska livet i Frankfurt</em>". Bürgermeister Nargess Eskandari-Grünberg framhåller att ljusen representerar gemenskap och "<em>står emot fördomar, diskriminering, antimuslimsk rasism och antisemitism</em>".
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Frankfurt is the first German city to display lights to celebrate Ramadan.
London's display in Piccadilly Circus last year was inspiration</p>
The lights were blocked last year by the CDU.
but the Greens managed to push the motion through
costing between 50,000 and 100,000 euros. <a href="https://t.co/v1TyYoKo0W">pic.twitter.com/v1TyYoKo0W</a>

— Chris (@cm677427) <a href="https://twitter.com/cm677427/status/1765289000477299183?ref_src=twsrc%5Etfw">March 6, 2024</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Drevs igenom bakom lyckta dörrar</h3>
Initiativet Ramadan Lights grundare är Aisha Desai. Hon har arbetat med projektet i över tre år med målsättningen "att lyfta islams betydelse" för medborgarna i den tyska staden Frankfurt.

– <em>Som stolt muslim ville jag ta med mig lite av min barndomsmagi till mitt samhälle och för tre år sedan började den resan med Ramadan Lights. Våra generösa givare har hjälpt oss att gå från klarhet till klarhet</em>.

Det är värt att notera att De Gröna hållit förslaget relativt lågt under radarn för övriga partier i rådhuset. Många politiker i Frankfurt är därför överraskade av uppbyggnaden av belysningen.
<h3>150 000 muslimer</h3>
När De Grönas initiativ nu klubbats igenom möts det av blandade reaktioner.

Kritiker ifrågasätter kostnaderna för detta i jämförelse med stadens julbelysning. Enligt Bild:s uppgifter kommer Ramadan-ljusen att hängas upp i fem enorma stålvajrar över stadens gågata till en kostnad av mellan 50 000 och 100 000 euro.

Som jämförelse kan nämnas att julbelysningen i Frankfurt kostade 75 000 euro. Kostnaden för det hela åläggs utöver mindre bidrag från donatorer främst skattebetalarna.

Upp till 150 000 muslimer bor i Frankfurt, motsvarande cirka 15 procent av befolkningen.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/frankfurt-blir-forsta-tyska-stad-att-hylla-ramadan/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Danmark ger efter för muslimska kraven</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/danmark-ger-efter-for-muslimska-kraven/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/danmark-ger-efter-for-muslimska-kraven/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 16 Aug 2023 08:19:45 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Blasfemi]]></category>
		<category><![CDATA[Danmark]]></category>
		<category><![CDATA[Islam]]></category>
		<category><![CDATA[islamisering]]></category>
		<category><![CDATA[Koranen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=157289</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Danmarks utrikesminister Lars Lökke Rasmussen har i dagarna bett om ursäkt för de koranbränningar som de senaste månaderna ägt rum i landet. </strong><strong>Enligt ett skriftligt uttalande från algeriska utrikesministeriet har den danske utrikesministern via telefon samtalat med sin algeriske kollega Ahmed Attaf om saken och försäkrat att lagändringar är på väg.
</strong>

I samtalet uttryckte utrikesministern sitt beklagande och bad om ursäkt för den senaste tidens "våg av brott" av koranbränningar utanför ambassader i vissa icke-muslimska länder, inklusive den algeriska ambassaden i Köpenhamn.

Många länder, i synnerhet Turkiet, har reagerat på att manifestationerna genomfördes under polisbeskydd och med tillstånd från behöriga myndigheter.

Minister Rasmussen underströk att dessa handlingar inte längre kan accepteras och konstaterade att attackerna "helt strider mot det danska samhällets tradition av tolerans".
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="da">Regeringen ser med stor alvor på de internationale reaktioner på koranafbrændingerne i Danmark. Derfor har jeg inviteret udenrigsordførerne til en briefing om situationen mandag. Vi må ikke lade vores uenigheder om dette skabe splittelse - hverken ude i verden eller herhjemme.</p>
— Lars Løkke Rasmussen (@larsloekke) <a href="https://twitter.com/larsloekke/status/1685569836527620097?ref_src=twsrc%5Etfw">July 30, 2023</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Lagändringar stundar</h3>
Rasmussen upplyste Attaf om att danska regeringen håller på att lägga sista handen vid ett lagförslag som syftar till att sätta stopp för brännandet av religiösa skrifter, och man avser att snarast möjligt presentera detta till Folketinget.

I en intervju med <a href="https://www.dr.dk/nyheder/politik/loekke-reagerer-paa-al-qaeda-trussel-vi-passer-paa-vores-ambassader" target="_blank" rel="nofollow noopener">danska statsradion</a> DR uttrycker han att <em>"Vi måste hitta ett juridiskt medel som gör det möjligt för oss att förhindra koranbränningar framför utländska ambassader i Danmark. Dessa aktioner</em><em> syftar enbart till att skapa splittring".</em>

– <em>Det är därför vi i regeringen har beslutat att vi ska titta på hur vi, i mycket speciella situationer, kan sätta stopp för hån mot andra länder, vilket är i direkt konflikt med danska intressen och det danska folkets säkerhet,</em> tillade han.

<strong>Att den danska regeringen,</strong> med Lars Lökke Rasmussen i förarsätet, ber om ursäkt för vad många menar är Danmarks anrika yttrandefrihet, och dessutom överväger en form av hädelselagar, har mött skarp kritik på sociala medier.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="no">Hvis du begynner med å lage islamske blasfemilover i Danmark har du virkelig nådd bunnmål jeg aldri trodde jeg ville se fra en dansk politiker. Hvordan er det mulig å være dansk minister som er imot ytringsfrihet og religionskritikk? æsj &#x1f92e;</p>
— Vidar Viking Elvigen (@VIdarVikingElvi) <a href="https://twitter.com/VIdarVikingElvi/status/1685700970473238528?ref_src=twsrc%5Etfw">July 30, 2023</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

Rasmussens uttalanden följer i spåren av Sveriges statsminister Ulf Kristerssons, som den senaste tiden gett signaler om att lagändringar i syfte att skydda Koranen kan komma att bli verklighet även i Sverige.

Myndigheterna i både Sverige och Danmark har fördömt koranbränningarna men framhållit att dessa handlingar skyddas av yttrandefriheten. En yttrandefrihet som inom en snar framtid kan komma att urholkas ytterligare.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/danmark-ger-efter-for-muslimska-kraven/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Aftonbladet: &#8221;Mer Mohamed i svenska almanackan&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/aftonbladet-mer-mohamed-i-svenska-almanackan/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/aftonbladet-mer-mohamed-i-svenska-almanackan/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 31 Jul 2023 10:11:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Aftonbladet]]></category>
		<category><![CDATA[Islam]]></category>
		<category><![CDATA[islamisering]]></category>
		<category><![CDATA[Muhammed]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=155838</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En ledartext i vänsterpopulistiska Schibsted-tidningen Aftonbladet menar att det är på tiden att namnsdagarna i almanackan görs om rejält. Andemeningen i texten är att svenska namn, som skribenten hävdar är "förlegade", bör kastas ut ur almanackan till förmån för namn som exempelvis Mohamed och Ali.</strong>

– <em>Maka på dig Brynolf, gör plats åt Bilal,</em> inleder den kvinnliga skribenten sin <a href="https://www.aftonbladet.se/ledare/a/LlBJRV/mohamed-borde-fa-en-namnsdag" target="_blank" rel="noopener">ledartext</a> och uttrycker vidare att "<em>Det skulle både bli mer festligt – ju fler som firar desto bättre – och få namnsdagarna att kännas mer à jour"</em>.

En namnsdag är den dag som enligt almanackans så kallade namnlängd är tillägnad en persons förnamn. Den svenska almanackan har sitt ursprung i den romersk-katolska helgonkalendern.

Sedan 1972 är det fritt att publicera almanackor med valfria namnlängder, vilket också skett vid ett par tillfällen och 1993 fick språkforskaren Katharina Leibring att syrligt uttrycka att "den stora namnsdagsröran har brutit ut".
<h3>Svenska namn "föråldrade"</h3>
Nu propagerar Aftonbladet för att vad man beskriver som svenska "föråldrade" namn endera tas bort helt eller delar namnsdagen med till exempel Mohamed eller Ali.

– <em>Den populära nykomlingen Mohamed i sina olika stavningar totalt är tilltalsnamnet på drygt 25 000 folkbokförda svenskar. På samma sätt skulle Algots dag den 30 juli kunna livas upp med hjälp av 16 590 stycken Ali.</em>
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="sv">Dags att Mohamed får egen namnsdag <a href="https://t.co/88KJDUwWVr">https://t.co/88KJDUwWVr</a></p>
— Anders Lindberg (@anderslindberg) <a href="https://twitter.com/anderslindberg/status/1685864121068294144?ref_src=twsrc%5Etfw">July 31, 2023</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

Förslaget att stöpa om den svenska almanackan till mer mångkulturell skrud har fått många att säga ifrån på exempelvis Twitter.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="sv">Helt obegripligt att vissa i Sverige vill att vi ska kröka rygg inför religiösa diktaturstater. Vad blir nästa steg, överlämna nycklarnas till riksdagen? <a href="https://t.co/x8kz8xpYDF">pic.twitter.com/x8kz8xpYDF</a></p>
— Michel Thorsson &#x1f1fa;&#x1f1e6; (jurist - ekonom - filosof) (@MichelThorsson) <a href="https://twitter.com/MichelThorsson/status/1685888345895776256?ref_src=twsrc%5Etfw">July 31, 2023</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

Aftonbladet har under lång tid gått i <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/aftonbladet-gor-stockholms-moske-till-svenskt-kulturarv/" target="_blank" rel="noopener">frontlinjen</a> för ett mångkulturellt samhälle såväl vad gäller att driva på den eskalerande demografiska förändringen i landet som till stöd för det faktum att <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/aftonbladet-boneutrop-ar-svensk-kultur/" target="_blank" rel="noopener">islam</a> flyttat fram sina positioner.

Huruvida Namnlängdskommittén, alltså den del av Svenska Akademien som beslutar om ändringar i den officiella almanackan, eller privata aktörer kommer att svara på Schibsted-tidningens utspel är i nuläget inte klarlagt.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/aftonbladet-mer-mohamed-i-svenska-almanackan/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
