IMF – Nya Dagbladet

IMF betalar ut nytt Ukrainastöd trots brister i korruptionsreformer

Emil Fjellstedt — Tue, 21 Jul 2026 10:06:07 +0000

Internationella valutafonden betalar ut ytterligare 6,7 miljarder kronor till Ukraina trots att landet ligger efter med reformer för styrning och korruptionsbekämpning. Flera krav har genomförts för sent eller inte alls. IMF:s styrelse har slutfört den första granskningen av Ukrainas 48 månader långa låneprogram och godkänt en ny utbetalning på 690 miljoner dollar. Med växelkursen den 20 juli motsvarar det omkring 6,7 miljarder kronor. Den nya utbetalningen innebär att Ukraina hittills har fått cirka 2,2 miljarder dollar av programmet på totalt 8,1 miljarder dollar.

IMF medger förseningar

Fonden beskriver programmets utveckling som ”i huvudsak tillfredsställande”, men konstaterar samtidigt att reformarbetet har bromsat in. Flera strukturella krav har slutförts för sent eller missats, enligt IMF. Styrning och korruptionsbekämpning är centrala villkor i låneprogrammet. Ukrainas regering har lovat att stärka institutionerna mot korruption och genomföra en rad strukturella förändringar. Efter förseningarna har IMF och de ukrainska myndigheterna enats om korrigerande åtgärder och nya tidsplaner. Trots bristerna har fonden alltså godkänt nästa utbetalning. IMF framhåller att Ukraina har bevarat den makroekonomiska och finansiella stabiliteten, men bedömer att utsikterna har försämrats på grund av angrepp mot kritisk infrastruktur och följderna av kriget i Mellanöstern.

Återkommande korruptionsskandaler

Utbetalningen kommer efter en omfattande regeringsombildning där flera höga tjänstemän lämnade sina poster, däribland försvarsminister Mychajlo Fedorov. Ukrainas försvarssektor har under de senaste åren skakats av flera utredningar om upphandlingar av bland annat mat, vapen och drönare till överpriser. Även energisektorn har drabbats. I november 2025 åtalades sju personer i en utredning om ett misstänkt mut- och provisionssystem på omkring 100 miljoner dollar, nära en miljard kronor, vid det statliga kärnkraftsbolaget Energoatom. Ukrainas antikorruptionsmyndigheter har anklagat Timur Mindich, tidigare affärspartner till president Volodymyr Zelenskyj, för att ha lett upplägget. Misstankarna är ännu inte slutligt prövade.

Belt and Road – Kinas väg ut ur dollarfällan

Markus Andersson — Thu, 28 May 2026 15:25:01 +0000

Belt and Road är Kinas stora satsning på handelsvägar, hamnar, järnvägar, energiprojekt och transportkorridorer mellan Asien, Europa, Afrika och Mellanöstern. Initiativet handlar inte bara om byggprojekt, utan om hur handel, finansiering och geopolitisk självständighet hänger samman. Kinas president Xi Jinping lanserade Belt and Road Initiative 2013. Världsbanken beskriver satsningen som ett omfattande program för handel, investeringar och regional integration, med stora konsekvenser för infrastrukturen och utvecklingen i berörda länder. Den strategiska betydelsen ligger i att fysisk infrastruktur avgör vilka länder som kan handla, investera och försörja sig utan att vara beroende av de kanaler som domineras av andra makter. Vägar, järnvägar, hamnar och energikorridorer är därför inte neutrala tekniska projekt, utan delar av världsekonomins maktstruktur. [caption id="attachment_231286" align="alignnone" width="640"] Karta över kinesiska Belt and Road-projekt 2018. Karta: Lena Appenzeller, Sabine Hecher, Janine Sack/Wikimedia Commons (CC BY 4.0).[/caption]

En parallell väg genom världsekonomin

Kina är starkt beroende av sjövägar som går genom trånga passager som Hormuzsundet och Malackasundet. Sådana flaskhalsar kan utnyttjas för att störa kinesisk handel i ett skarpt konfliktläge. Landbaserade rutter genom Centralasien, hamninvesteringar och järnvägar minskar därför sårbarheten gentemot sjömakter med förmåga att kontrollera handelsflöden. I en längre intervju med Tucker Carlson fördjupar ekonomen Richard Werner denna analys. Werner är professor i bank- och finansfrågor och är bland annat känd för sin forskning om kreditgivning och för att ha myntat uttrycket ”quantitative easing” på 1990-talet. Han beskriver Belt and Road som Kinas moderna svar på en världsordning där USA:s valuta, finansinstitutioner och sjömilitära makt länge har gett Washington ett avgörande inflytande över andra länders utvecklingsvägar. — Det handlar å ena sidan om logistik för att säkra stabila och effektiva försörjningsvägar mellan Kina och resten av världen, säger Werner i intervjun.

Vägen bort från dollarn

Den andra delen av frågan rör dollarn. Sedan USA 1971 övergav dollarns direktkoppling till guldet – den så kallade Nixonchocken – växte ett system fram där dollarn behöll sin centrala roll genom oljemarknaden, amerikanska statspapper och Bretton Woods-institutionernas efterkrigsordning. Kina tjänade länge stora summor i dollar på sin export och placerade en betydande del av reserverna i amerikanska statspapper. Det passade USA, men innebar samtidigt att Kina hamnade i en strategisk beroendeställning: landets överskott bands till ett finansiellt system där Washington behöll den institutionella kontrollen. — Projektet fungerar även som ett sätt för Kina att göra sig oberoende av dollarn, säger Werner om Belt and Road. Petrodollarsystemet knöt oljehandeln, särskilt via Saudiarabien, till dollarn och ledde till att överskott återinvesterades i amerikanska statspapper. Denna ordning utmanas i dag av Kina, BRICS-länderna och andra stater som söker alternativ till dollardominansen. [caption id="attachment_231288" align="alignnone" width="640"] Federal Reserve Bank of New York i New York. Foto: Kidfly182/Wikimedia Commons (CC BY 4.0).[/caption]

Statspapper som ett löfte

Ett av de mest tekniska men centrala resonemangen rör amerikanska statspapper. Utländska stater som köper amerikanska statsobligationer får inte nödvändigtvis en fysisk tillgång. Federal Reserve Bank of New York beskriver själv sina förvarings- och kontotjänster åt centralbanker, regeringar och internationella institutioner. Om statspapper och reserver hålls i amerikanska system blir de inte bara finansiella tillgångar, utan också möjliga verktyg för kontroll. — När andra länder köper amerikanska statspapper får de i praktiken bara ett löfte om framtida betalning, säger Werner. Denna insikt växte fram i Kina. Landet kunde inte i längden samla på sig dollaröverskott och återinvestera dem i ett system där USA samtidigt behöll den institutionella kontrollen över infrastrukturen. Belt and Road erbjöd en annan användning av dollarreserverna: att finansiera konkreta projekt i länder som Kina vill knyta närmare sig.

IMF-systemet som kontrollmekanism

Belt and Road måste också förstås mot bakgrund av IMF:s och Världsbankens roll i utvecklingsländer. Dessa institutioner har i praktiken ofta tvingat länder till åtstramningar, skuldsättning och utförsäljningar, snarare än att bidra till genuint självständig utveckling. Som exempel tar Werner upp Asienkrisen 1997–1998 och Thailand, där han själv säger sig ha analyserat läget på uppdrag av Asiatiska utvecklingsbanken. Thailand drogs in i ett dollarberoende genom fast växelkurs, kortfristig upplåning i dollar och efterföljande valutakris. När landet sedan blev sårbart kom IMF in med villkor om åtstramningar och försäljning av tillgångar. — Det var uppenbart ett system för att sänka landet, säger Werner. Mönstret fungerar som en kontrollmekanism: först skapas en skuldfälla, sedan kommer krisen, därefter krävs åtstramningar och försäljningar till utländska aktörer. Ur det perspektivet blir Belt and Road ett alternativ till den västerländska institutionella modellen. — Belt and Road-initiativet har erbjudit, och erbjuder fortfarande, ett alternativ till detta rovaktiga system, säger Werner. [caption id="attachment_231287" align="alignnone" width="640"] Containerterminal i Yangshan-hamnen utanför Shanghai. Foto: Bruno Corpet/Wikimedia Commons (CC BY-SA 3.0).[/caption]

Infrastruktur som finansiellt oberoende

Infrastruktur är därför en väg till finansiellt oberoende. Genom Belt and Road kan Kina både hjälpa mottagarländer att bygga fysisk infrastruktur och använda sina reserver på ett sätt som minskar beroendet av amerikanska statspapper. För mottagarländerna kan projekten erbjuda vägar, broar, hamnar och järnvägar som stärker den egna ekonomin. För Kina blir de en väg till försörjningssäkerhet, inflytande och minskat dollarberoende. — Inom ramen för initiativet lånade Kina ut pengar till andra länder, men för specifika projekt som bygger upp infrastruktur och därför också hjälper dessa länder, säger Werner. Satsningen har samtidigt mött motåtgärder. Länder som velat ansluta sig har utsatts för politiskt tryck från USA och EU. Italien, som under en period var anslutet till Belt and Road, är ett exempel på hur kontroversiellt det är när västländer knyter tätare band till Kina genom infrastruktur.

Iran och flaskhalsarna kring Kina

Iran ingår i samma större mönster. Landet är en strategisk energipartner för Kina, och konflikter kring Iran handlar inte enbart om regional säkerhetspolitik. De berör också försörjningsvägar, energiflöden och försöken att störa Kinas eurasiska nätverk. — Ett krig mot Iran skulle kunna ses som en del av de motåtgärder som egentligen riktas mot Kina, säger Werner. Den som kontrollerar pengar, skulder, handelsvägar och transportflöden kan också påverka andra länders politiska handlingsutrymme. Belt and Road framstår därmed inte enbart som ett kinesiskt prestigeprojekt, utan som ett försök att skapa en parallell infrastruktur för handel, finansiering och utveckling. Frågan är därför större än Kina. Den handlar om huruvida utvecklingsländer även i framtiden ska vara beroende av dollar, IMF-program och sjövägar kontrollerade av USA:s allierade – eller om de ska kunna välja andra finansiella och fysiska vägar in i världsekonomin.

IMF-chefen: Ekonomiska världsordningen håller på att omformas

Redaktionen — Thu, 24 Apr 2025 05:05:01 +0000

Den internationella ekonomiska ordningen håller just nu på att genomgå en fullständig omvandling på grund av ökad osäkerhet kring USA:s handelspolitik, det menar Internationella valutafonden (IMF). ”Den globala ekonomiska ordning som de flesta länder har opererat under under de senaste 80 åren hållas på att omformas, vilket för världen in i en ny era”, skriver IMF:s chefsekonom Pierre-Olivier Gourinchas. Samtidigt som Donald Trump infört omfattande handelsrestriktioner och tullar har den inflytelserika organisationen sänkt sin globala tillväxtprognos, och i den senaste rapporten förutspår man att världens tillväxt sjunker till 2,8 procent – jämfört med 3,3 förra året. ”Befintliga regler utmanas medan nya ännu inte har hunnit skapas”, fortsätter Gourinchas och beskriver hur tullarna idag befinner sig på nivåer som inte har skådats sedan den stora depressionen som inleddes på 1920-talet. Han argumenterar för att de plötsliga tullhöjningarna och den bredare politiska osäkerheten avsevärt kan bromsa den globala tillväxten även framöver och man har sänkt prognosen för USA:s tillväxt till svaga 1,8 procent från 2,8 under 2023 – och förutspår ytterligare stagnation nästa år.

Our new WEO out. The global economy is entering a new era. Effective tariff rates reach levels not seen in a century. We project global growth at 2.8% for 2025—a major downgrade reflecting escalating trade tensions and high policy uncertainty. https://t.co/GGmkCGKeZd pic.twitter.com/SAMl1ZKX8y
— Pierre-Olivier Gourinchas (@pogourinchas) April 22, 2025

145-procentiga tullar mot Kina

Även USA:s handelspartner, som Mexiko, Kanada och Kina, förväntas drabbas enligt rapporten – och den kinesiska tillväxten tros sjunka till omkring fyra procent på grund av försök att motverka USA:s tullar. Även de flesta EU-ekonomier förväntas växa betydligt långsammare än tidigare. Det Trump har gjort är att införa en generell 10-procentig tull på nästan alla importvaror från hela världen – samt tullar på minst 145 procent på kinesiska varor. Ytterligare tullar har också introducerats mot många andra länder – men dessa har pausats till juli månad och under tiden försöker man förhandla fram nya handelsavtal. Trump-administrationen menar att tidigare handelsavtal varit ogynnsamma för USA och att landet på olika sätt har utnyttjats ekonomiskt - och att tullarna ska skapa någon form av rättvisa igen. Den som svarar med att höja tullavgifterna mot USA kan i sin tur räkna med ännu högre handelstullar som straff.

"Ödesmättad stämning"

Just osäkerheten och nyckfullheten som präglat handelskriget, och att ingen tycks riktigt veta vad som händer härnäst, beskrivs ha varit avgörande för världsekonomins omskakning. IMF-rapporten presenteras officiellt i veckan i samband med att organisations vårmöte i Washington äger rum, och moderaternas finansminister Elisabeth Svantesson är på plats. – Det är ödesmättad stämning. Mycket har förändrats på bara på några månader, säger hon och menar att verkligheten blivit värre än vad man först förutspådde. – Runtom i världen får man nu räkna med att tillväxten backar. Det drabbar USA och Sverige men även de fattigare länderna som är så beroende av frihandel. Det här får grundvalarna att skaka en hel del, fortsätter ministern.

IMF: EU fortsätter halka efter USA

Redaktionen — Thu, 14 Nov 2024 13:01:33 +0000

Enligt en ny rapport från Internationella valutafonden (IMF) fortsätter klyftan i ekonomisk produktivitet mellan Europa och USA att växa, där USA haft ett försprång ända sedan 1990-talet. Rapporten visar att EU: BNP per capita, mätt i köpkraftsparitet, nu ligger på cirka 72 % av USA:s nivå och enligt Alfred Kammer, chef för IMF.s Europasektion, beror denna skillnad till 70 % på långsammare produktivitetstillväxt i Europa. Kammer pekar på tre huvudsakliga hinder som han menar sänker produktiviteten inom EU. För det första är EU-marknaden splittrad med handelsbarriärer mellan medlemsländerna, vilket gör att företag fokuserar på nationella marknader istället för hela EU. En enhetlig marknad utan dessa hinder skulle kunna höja Europas produktivitet med sju procentenheter, enligt IMF.

Bostadsbristen påverkar

Ett annat problem är avsaknaden av en gemensam kapitalmarknad. Till skillnad från USA där företag lättare kan få finansiering genom aktieemissioner, är EU-företag oftast beroende av banklån. Speciellt drabbade är techföretag som saknar traditionella tillgångar och ofta söker riskkapital, något som är underutvecklat och fokuserar på nationella marknader i Europa. Det tredje hindret rör arbetskraftens rörlighet inom EU, där höga kostnader och brist på bostäder gör det svårare för arbetare att flytta mellan länder än vad amerikanska arbetare har mellan delstater. IMF:s rapport framhåller att lösningarna på problemen ligger i EU-makthavarnas egna händer, och EU-ledarna har nyligen bett EU-kommissionen att till mitten av 2025 ta fram förslag på hur den inre marknaden kan förbättras på olika sätt.

Svantesson belönas med toppjobb hos Världsbanken

Markus Andersson — Tue, 22 Oct 2024 07:22:30 +0000

Elisabeth Svantessons (M) politiska gärning tycks vara mycket uppskattad av de internationella makthavarna och som första svensk någonsin får hon nu i uppdrag att leda Världsbankens och IMF:s utvecklingskommitté. Svantesson uppger att hon är ”hedrad” och påstår att hon inte är orolig för att den nya rollen ska påverka hennes fortsatta arbete som svensk finansminister. – Det var många i valkretsen som tyckte att jag skulle ta uppdraget, säger hon i TV4 Nyhetsmorgon, och berättar att hon genom EU och G20 lärt känna och fått goda relationer med många makthavare utomlands. – Jag kommer naturligtvis att lägga fullt fokus och kraft här hemma som jag alltid gör. Men det känns också viktigt i en tid som det här när väldigt mycket fragmentiseras och dras isär att vi hittar varandra och kan jobba ihop mellan våra länder, fortsätter hon. Världsbanken och IMF påstår sig arbeta för global ekonomisk utveckling och stabilitet, och den gemensamma utvecklingskommittén håller två större möten årligen - konferenser som Svantesson nu blir ansvarig för. – Allt man gör, både här hemma och där, handlar om relationer… Politik är ju för människor och man gör det med människor. Man gör det tillsammans, bygger relationer och bygger broar.

Mångmiljardbelopp till Ukraina

Det kan vidare noteras att Världsbanksgruppen idag är den största kanalen för svenskt bistånd – inte minst till Ukraina under det pågående kriget. ”Sedan Rysslands invasion har Världsbankens banken hittills mobiliserat över 47 miljarder US-dollar i ekonomiskt stöd från givarländerna, vilket är en betydande del av det internationella ekonomiska stödet till Ukraina”, konstaterar den Teliaägda tv-kanalen. Svantesson innehar sin nya post under 2025 och 2026 – men tillträder redan nästa månad.

Barbados premiärminister krävde klimatpengar på Rockefeller-möte

Isac Boman — Fri, 21 Apr 2023 04:58:15 +0000

Under ett sammanträde som arrangerats gemensamt av The Rockefeller Foundation och Open Society Foundation, deklarerade Barbados premiärminister Mia Mottley att hon blir ”rosenrasande” på rika länder som enligt henne inte är intresserade av att göra tillräckligt för att stötta fattiga ”klimatdrabbade” länder ekonomiskt. Det Rockefeller-sponsrade panelsamtalet arrangerades i anslutning till Världsbankens och IMF:s möten i Washington som ”skulle vara ett första steg i en ny era av överkomliga lån för utvecklingsländer som drabbas hårt av klimatförändringarna”. Mottleys Barbados påstås vara en av många karibiska öar som utsätts för allt hårdare orkaner. Hon är mycket upprörd över att de rikare länderna är tveksamma till att antingen ekonomiskt stötta Barbados och liknande nationer eller till att göra lånereglerna mer generösa för mottagarländerna. – Jag blir riktigt rasande när människor inte är redo eller när människor vill sparka iväg den här bollen. Under panelsamtalet, som arrangerades av de två ökända ultraglobalistiska stiftelserna The Rockefeller Foundation och George Soros stiftelse Open Society Foundation, argumenterade Mottley och andra afrikanska ledare för att de ekonomiska kostnaderna för naturkatastrofer blir allt högre på grund av att klimatet blir varmare, och att detta leder till att tiotusentals människor dör och att många fler tvingas fly sina hem. – Hur mycket mer måste hända? Hur många fler människor måste förlora sina liv? frågade hon retoriskt.

In fireside chat @AndrewmitchMP & @miaamormottley explain that there is mounting anger around the world that leaders are reticent to act on the climate crisis. The current situation cannot stand. We must act now. pic.twitter.com/6s6LanW7zN
— The Rockefeller Foundation (@RockefellerFdn) April 13, 2023

Lösningen som förespråkas, av såväl globalister som fattiga länders ledare, är att de globala finansiella institutionerna förändrar sina regelverk vad gäller utlåning, så att fattigare länder ”har råd” att förbereda sig själva för naturkatastrofer och klimatförändringar. Hittills har dock USA och andra inflytelserika länder varit mycket skeptiska till att skjuta till mer pengar, påstås det. Samtidigt hävdar de som vill se att mer pengar doneras eller lånas ut att USA, Europa och Kina är de som orsakat merparten av ”klimatskadan” som primärt påstås drabba fattigare länder allt mer frekvent.

Uppgifter: Tunisien kan anslutas till BRICS

Isac Boman — Mon, 10 Apr 2023 10:02:22 +0000

Förhandlingarna med Internationella valutafonden (IMF) har inte gett önskvärda resultat. Istället överväger Tunisiens politiska ledning nu att gå med i BRICS-gruppen, uppger pro-tunisiska källor. – Jag har information om att Tunis allvarligt överväger frågan om att gå med i BRICS-gruppen. Detta övervägs tillsammans med andra möjligheter, och det är inte uteslutet, säger Mahmoud Ben Mabrouk, talesman för 25 juli-rörelsen, en politisk grupp som står president Kais Saied nära. Mabrouk hänvisar till tunisiska regeringskällor och ryska statskanalen Sputnik uppger att landets president i början av april lät meddela att han inte kommer att acceptera ”diktat” från IMF. Han varnade samtidigt för att nedskärningar av subventioner är att betrakta som oacceptabla och skulle leda till att det tunisiska folket utarmas och att instabiliteten i regionen ökar. Enligt Saied kan Tunisien inte acceptera villkoren för IMF-lånet eftersom det skulle innebära nedskärningar av subventioner på livsmedel och energi – han pekar på att när livsmedelpriserna höjdes kraftigt under 1980-talet ledde detta till upplopp och våldsamheter. – Tunisien öppnade flera möjligheter för EU att ge landet ekonomiskt stöd. Men européerna var långsamma, vilket fick Tunisien att vända sig till BRICS-gruppen för finansiering och investeringar, hävdar Mabrouk vidare. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur Kais Saied hamnade i blåsväder efter att han deklarerat att den illegala massinvandringen till Tunisien obönhörligen leder till att landets befolkningen byts ut och att icke namngivna aktörer aktivt arbetar för att massinvandringen ska fortsätta. – Det outtalade målet med de successiva vågorna av illegal invandring är att betrakta Tunisien som ett rent afrikanskt land som inte har någon koppling till de arabiska och islamiska länderna.

IMF lånar ut 163 miljarder till Ukraina

Isac Boman — Fri, 24 Mar 2023 10:53:27 +0000

Internationella valutafonden och ukrainska myndigheter har kommit överens om ett enormt lånepaket i syfte att främja landets ”ekonomiska återuppbyggnad” och ”långsiktiga tillväxt” – samt öka möjligheterna för ett framtida EU-medlemskap. Enligt TT handlar det om ett lånepaket som ska betalas ut under en fyraårsperiod, den totala summan landar på 15,6 miljarder dollar – vilket motsvarar 163 miljarder kronor. ”Utöver det fruktansvärda mänskliga lidandet innebär Rysslands invasion av Ukraina även en förödande påverkan på ekonomin”, säger IMF:s Ukrainachef Gavin Gray i ett uttalande. Man nämner vidare att den ukrainska ekonomin krympte med 30 procent förra året, att fattigdomen i landet ökar och att stora delar av Ukrainas kapitalvärden har förstörts. Innan mångmiljardlånet börjar betalas ut ska det dock godkännas av IMF:s styrelse – ett beslut som förväntas tas under den närmaste månaden. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur världens största investmentbank – J.P Morgan, fått i uppdrag att locka investerare till Ukraina. Finansjätten ska bland annat agera som ”rådgivare” till Ukrainas regering i syfte att skapa ”finansiell stabilitet” samt ”digitalisera den ukrainska ekonomin”. President Volodymyr Zelenskyj har också deklarerat att aktörer som Goldman Sachs, BlackRock och J.P. Morgan redan är viktiga samarbetspartners för regeringen och att de amerikanska finansjättarna redan ”har blivit en del av det ukrainska sättet”. Uppskattningar från Världsbanken har tidigare gjort gällande att återuppbyggnaden av Ukraina kommer att kosta minst 600 miljarder euro – en summa som stiger för varje månad kriget fortgår.

G20-gruppen ett steg närmare globala skatteregler

Isac Boman — Mon, 19 Jul 2021 11:02:30 +0000

G20-mötet som hölls den 9 juli i Venedig i Italien ledde ännu ett steg närmare globala skatteregler. Bland annat är man nu mycket nära en implementering av en global miniminivå för bolagsskatt på 15 procent. Stort fokus lades även på den internationella vaccinationskampanjen samt på klimatpolitisk beskattning av världens länder. USA:s finansminister, den tidigare Federal Reserve-chefen Janet Yellen, uppmanar till att ”uppmuntra” de länder som motsatt sig förslaget att skriva under ett avtal om detta senast i oktober, rapporterar Reuters. Yellen betonar att det även inkluderar mekanismer för att strypa ner skatteparadis världen över. Bland de europeiska länder som ännu inte skrivit under återfinns bland annat Estland, Ungern och Irland. Man var också överens om att IMF ska skapa 100 miljarder i så kallade Special Drawing Rights, det vill säga skapandet av nya lånekrediter, till vad man benämner som ”länder i behov”. Under det profilerade maktmötet lyftes även fram en oro för nya varianter av coronavirus och att befolkningen i utvecklingsländer inte vaccinernas i samma utsträckning som andra länder, något man beskriver som ett hinder för ekonomisk återhämtning efter den omfattande skada som coronapolitiken medfört på världens ekonomier. Bland annat rekommenderar man 50 miljarder dollar till att upphandla ytterligare vaccin genom finansiering av Internationella Valutafonden IMF, Världshälsoorganisationen WHO och Världshandelsorganisationen WTO och efterlyser även en ”jämlik global fördelning” av dessa. Det italienska ordförandeskapet betonar också att det inför kommande G20-möten är en prioritetsfråga att hitta mer pengar till vaccin. Enligt IMF kommer världens inkomster att öka med 9 biljoner dollar till 2025 förutsatt att det globala arbetet med att vaccinera världens befolkning är tillräckligt framgångsrikt. Stor tonvikt lades även på klimatpolitik och noteras kan att G20-mötet även följdes upp av en så kallad klimatkonferens den 11 juli. Mer omfattande regler för beskattning lyfts fram som den främsta metoden för att ”främja övergång till en grönare och mer hållbar ekonomi”, som man formulerar det i sitt pressmeddelande. Målet man uttrycker är att reducera koldioxidutsläpp till ett globalt nettominus till 2050.

Vaccinfrågan i fokus när finansmakten möts på G20

Isac Boman — Mon, 01 Mar 2021 07:58:37 +0000

Sveriges finansminister Magdalena Andersson är inbjuden till G20-mötet mellan finansministrar och centralbankschefer i egenskap av ordförande för IMFC, Internationella valutafondens högsta rådgivande organ. Vaccinfrågan ligger i främsta fokus för mötet. Den viktigaste frågan för det italienska ordförandeskapets första G20-möte är enligt Magdalena Anderssons pressmeddelande "hur den rådande krisen kan vändas till en hållbar, robust och inkluderande global tillväxt, exempelvis genom att säkerställa global vaccintillgång". Förutom frågor kopplade till den så kallade pandemin kommer mötet också att bland annat att handla om "finansmarknadsfrågor på temat digitala valutor". Dessutom väntas frågor om internationell beskattning och "finansiering av globala nyttigheter" att diskuteras. Socialdemokraten Magdalena Andersson tillträdde som ordförande för IMFC i januari. Dagens G20-möte blir det första officiella framträdandet hon gör på den nya posten. Det är också första gången på över ett decennium som en svensk minister deltar på mötet. – Jag kommer fokusera på åtgärder för att ta oss ur krisen och särskilt på tillgången till vaccin på ett globalt plan. Det är helt avgörande för vår hälsa men också för att vi ska kunna ta oss ur den ekonomiska krisen på ett hållbart och inkluderande sätt. En ojämn fördelning av vaccin riskerar att öka inkomstklyftorna mellan länder än mer, menar Magdalena Andersson.