hjärta – Nya Dagbladet

Hjärt-kärlsjukdomar ökar i Norge

Emil Fjellstedt — Wed, 24 Jun 2026 06:55:11 +0000

Färre norrmän får akut hjärtinfarkt. Samtidigt lever fler med högt blodtryck och hjärtsvikt. Under 2025 var drygt 412 000 patienter i kontakt med specialistvården för hjärt- och kärlsjukdomar. Det är en ökning med nio procent sedan 2021, då motsvarande siffra låg på omkring 377 700 patienter. – Nio procent är en stor ökning. Siffrorna visar att hjärt- och kärlsjukdom berör en stor del av befolkningen och får betydande konsekvenser för patienter, anhöriga och hälso- och sjukvården, säger Annabel Eide Ohldieck, överläkare vid Hjerte- og karregisteret vid Folkehelseinstituttet, till FHI. FHI beskriver utvecklingen som motsägelsefull. Antalet akuta hjärtinfarkter fortsätter att minska, även när siffrorna justeras för ålder. Samtidigt ökar högt blodtryck och hjärtsvikt, också efter att hänsyn tagits till att befolkningen blir äldre. – Vi ser färre akuta hjärtinfarkter, men fler som lever med kronisk hjärtsvikt och högt blodtryck. Hjärt- och kärlhälsan i Norge är tudelad. Det är en folkhälsosuccé och ett folkhälsoproblem på samma gång, säger Ohldieck. Män behandlas oftare än kvinnor för hjärt- och kärlsjukdom i specialistvården. Under 2025 rörde det sig om omkring 220 500 män och 192 000 kvinnor. De åldersjusterade nivåerna var 1 233 fall per 100 000 män och 934 per 100 000 kvinnor. Samtidigt varnar FHI för att riskbilden inte är enkel. Kvinnor som röker eller har högt blodtryck kan ha lika hög eller högre risk för sjukdom än män med samma riskfaktorer. FHI pekar ut högt blodtryck, högt LDL-kolesterol, rökning, ohälsosam kost, fysisk inaktivitet, fetma och typ 2-diabetes som centrala orsaker bakom hjärt- och kärlsjukdom. Enligt myndigheten kan drygt hälften av sjukdomarna förebyggas genom förbättrade riskfaktorer.

Cykla till jobbet – det skyddar ditt hjärta

Jan Sundstedt — Fri, 20 Mar 2026 07:26:44 +0000

20 minuters cykling eller promenad till och från jobbet kan ge märkbart friskare hjärtkärl, visar en svensk studie. Det bästa är att effekten kvarstår oavsett hur mycket du tränar på fritiden. Pendlingen till jobbet behöver inte vara bortkastad tid – den kan faktiskt rädda livet på dig. Det är slutsatsen från en forskargrupp vid Högskolan i Halmstad och Linköpings universitet, som för första gången i världen undersökt sambandet mellan aktiv pendling och åderförkalkning med hjälp av kranskärlsdatortomografi (CCTA). Studien bygger på data från drygt 30 000 svenska 50–64-åringar som deltog i den nationella befolkningsstudien SCAPIS. Resultaten, som är publicerade i British Journal of Sports Medicine, är tydliga – de som promenerade eller cyklade 20 minuter till och från jobbet hade märkbart mindre åderförkalkning i hjärtats kranskärl – jämfört med dem som åkte bil eller kollektivtrafik utan att röra på sig.

Vardagsmotionen tillför något gymmet inte ersätter

Åderförkalkning innebär att fett och inflammatoriskt material lagras i kärlväggarna och bildar plack. Om ett plack brister kan det leda till en blodpropp – och hjärtinfarkt eller stroke. Det är den vanligaste dödsorsaken i västvärlden. Det som gör studien extra intressant är att sambandet håller även för dem som redan är fysiskt aktiva på fritiden. Rörelsen på väg till jobbet tycks tillföra något som gympasset inte fullt ut kompenserar för. — Om man hoppar av bussen två hållplatser tidigare och promenerar den sista biten får man in värdefull vardagsmotion. Det kan verka som en liten förändring, men över tid kan den göra skillnad för ens hjärthälsa, säger Peter Edholm, biträdande universitetslektor i biomedicin vid Högskolan i Halmstad, som lett studien tillsammans med kollegor vid Linköpings universitet.

Elcykeln sänker tröskeln

Rekommendationerna om minst 150–300 minuters motion per vecka upplevs av många som en svårnådd ribba i en pressad vardag. Men räknar man in den aktiva pendlingen ser bilden ljusare ut. Forskargruppen lyfter särskilt fram elcykeln som ett sätt att göra cykling tillgängligt för fler – oavsett pendlingsavstånd, ålder eller konditionsnivå. Den dagliga rörelsen som följer med gynnar hjärtat, med eller utan elassistans. Budskapet från forskarna är hoppfullt: du behöver inte förändra hela din tillvaro. Börja med att röra dig på vägen till jobbet – det räcker långt.

Stanford University: Så skadar covidvaccin hjärtat

Redaktionen — Thu, 18 Dec 2025 09:31:23 +0000

Forskare vid Stanford University har kartlagt varför mRNA-vacciner mot covid-19 kan orsaka hjärtmuskelinflammation. Unga män löper störst risk, visar studien. När covidvaccinen runt december 2020 började distribueras till världens befolkning – i flera fall under obligatorium – försäkrade regeringar, forskare, läkare och statsepidemiologer att de var fullt säkra att ta. Det dröjde dock inte länge innan anmälningar om olika allvarliga biverkningar rapporterades in – varav ett antal människor avled till följd av covidvaccinet. Något som blev uppmärksammat särskilt bland unga var att man drabbades av hjärtmuskelinflammation (myokardit) eller inflammation i hjärtsäcken (perikardit) i samband med vaccination. Från början avfärdades kopplingen av "experter", men senare kunde forskare konstatera att det faktiskt rörde sig om en sällsynt biverkning från covidvaccinen – särskilt Modernas och Pfizers varianter.

Orsakerna har kartlagts

Nu har forskare vid Stanford University i Kalifornien undersökt varför mRNA-vacciner mot covid-19 kan orsaka hjärtmuskelinflammation. Forskarna analyserade blodprover från personer som injicerats med covidvaccin, både med och utan myokardit. Hos dem som utvecklade myokardit fann de förhöjda nivåer av två specifika signalproteiner, det vill säga cytokiner: CXCL10 och IFN-gamma. I laboratorieförsök kunde forskarna sedan kartlägga en biologisk process i två steg. Vaccinet aktiverar först immunceller kallade makrofager, som börjar producera CXCL10. Detta får i sin tur T-celler att frisätta stora mängder IFN-gamma. Tillsammans orsakar proteinerna en inflammation som riskerar att skada hjärtmuskelceller. — Din kropp behöver dessa cytokiner för att bekämpa virus. De är viktiga för immunförsvaret, men kan bli giftiga i stora mängder, säger professor Joseph Wu, chef för Stanford Cardiovascular Institute.

Kan spridas till andra organ

Forskarna bekräftade mekanismen i djurförsök på unga hanmöss. De såg att makrofager och neutrofiler – en annan typ av immunceller – trängde in i hjärtvävnaden. Samma sak sker hos patienter med vaccinutlöst myokardit. När forskarna blockerade de två proteinerna minskade hjärtskadan, samtidigt som immunsvaret mot vaccinet bevarades. Wu misstänker att inflammationen inte begränsas till hjärtat. — Det är rimligt att tro att den inflammatoriska reaktionen från mRNA-vacciner kan sprida sig till andra organ. Vi och andra har sett viss evidens för detta i lungor, lever och njurar, säger han.

A new Stanford Medicine study shows why mRNA-based COVID-19 vaccines can cause myocarditis.https://t.co/wy6QO55HSu
— Stanford Medicine (@StanfordMed) December 12, 2025

Unga män drabbas mest - östrogen skyddar

Risken för vaccinutlöst myokardit uppskattas till ett fall per 140 000 vaccinerade efter första dosen och ett per 32 000 efter den andra. Bland män under 30 år är risken högre – omkring ett fall per 16 750.

Symptomen, som kan omfatta bröstsmärta, andfåddhet och hjärtklappning, uppträder vanligen inom några dagar efter vaccinationen.

De flesta tillfrisknar snabbt, men i vissa fall krävs sjukhusvård och dödsfall har också förekommit.

Att just unga män drabbas oftare är fortfarande inte helt klarlagt, men forskarna misstänker att östrogenets antiinflammatoriska egenskaper kan ge kvinnor ett visst skydd. Wu misstänkte att ett vanligt kosttillskott kunde hjälpa. Eftersom myokardit är vanligare hos män och östrogen har antiinflammatoriska egenskaper, återvände han till ett ämne han studerat tidigare. År 2022 hade hans team visat att genistein – ett milt östrogenliknande ämne i soja – kunde motverka skador på hjärta och blodkärl. I både laboratorie- och djurförsök minskade genistein den hjärtskada som annars uppstod efter vaccination. Det genistein som användes var renare och mer koncentrerat än de kosttillskott som säljs i hälsokostbutiker. — Genistein tas upp ganska dåligt av kroppen när det intas oralt. Ingen har någonsin fått en överdos av tofu, säger Wu.

D-vitamin: Lika omdebatterat som livsviktigt

Redaktionen — Wed, 19 Mar 2025 16:25:27 +0000

Solens vitamin kallas det, men det finns också andra sätt att få i sig det minst sagt livsnödvändiga vitaminet. Brist på D-vitamin är kopplat till cancer, hjärtproblem och psykiska sjukdomar, men mängden man behöver är omdebatterad. Det finns också studier som visar på att det kan vara hjälpsamt mot covid-19. D-vitaminet upptäckes i fiskleverolja av amerikanen Elmer V. McCollum när han försökte bota barn mot engelska sjukan (rakitis) 1922, enligt en artikel i Populär Historia. I samma veva höll den tyske läkaren Kurt Huldschinsky på med diverse metoder för att bota sjukdomen och fann att solens strålar botade dem. Det uppstod därför en konflikt mellan de två forskarna och man gjorde en forskningsstudie på barnen och kom fram till att båda hade rätt. 1924 kunde amerikanerna Harry Stenbock och Archie Black förklara att det berodde på att D-vitamin finns i vissa livsmedel och tillverkas i kroppen när den utsätts för solens strålar.

Artikeln publicerades ursprungligen den 18 oktober 2022.

D-vitamin är ett hormon som förekommer i två former: D₂ (ergocalciferol) och D₃ (kolekalciferol). Det är fettlösligt och kan lagras i både lever och fettvävnad. Forskning kring vitaminet har förekommit ända sedan McCollum upptäckte det och även om forskare idag är oense, angående bland annat hur mycket D-vitamin man faktiskt behöver, kan man fastställa att det är livsviktigt att få i sig.

Solen är viktigast

Det är från solen man främst får D-vitamin. När huden exponeras för solljus bildas vitaminet i kroppen där det sedan lagras. Hudens möjlighet att omvandla solens strålar till D-vitamin är kopplad till bland annat breddgrad, årstid, solexponering och hudtyp. I Sverige är det dock främst mellan maj och september som solens strålar är som effektivast och då särskilt i juni och juli. Det räcker att exponera huden i 15-30 minuter några dagar i veckan under solens starkaste perioder, enligt Kry. Det innebär inte att man måste ligga och steka på en strand, utan det räcker att vistas i solen i kortärmat. Ska man vistas i solen under längre perioder kan man dock få solskador och bör använda solskydd. Under vinterhalvåret är dock inte solens strålar lika starka i Sverige och då använder kroppen det den lagrat under sommaren. [caption id="attachment_134480" align="alignnone" width="2048"] Foto: Eva Holm/CC BY-NC-ND 2.0[/caption]

D-vitamin i mat

Även om inget överträffar solen finns det D-vitamin i viss mat och då absorberas vitaminet istället genom tarmen. Kantareller innehåller mycket D-vitamin men det finns också en hel del i både fet och mager fisk som exempelvis lax. Det finns även en del i ägg och kyckling, samt en liten andel i vissa köttprodukter. I Sverige är det även krav på att berika vissa livsmedel med D-vitamin. Det gäller främst vissa mjölkprodukter samt även vegetabiliska alternativ. Exempelvis berikar man viss mjölk, margarin, yoghurt samt motsvarande veganska alternativ.

Tillskott

I kosttillskott med D-vitamin använder man främst lanolin, det vill säga fettet ur fårull, i tillverkningen. Lanolin tas från ullen efter att fåren klippts. Det finns även veganska alternativ och då används ofta lav som ska innehålla en hel del av vitaminet. På marknaden finns åtskilliga märken med olika ingredienser och även mängd D-vitamin. Något som alltid är viktigt oavsett vilket kosttillskott man köper är att titta på innehållslistan. I många fall kan man undvika onödiga ingredienser som exempelvis socker eller sötningsmedel.

Mängden debatterad

Vissa riskgrupper rekommenderas av Livsmedelsverket att ta tillskott av D-vitamin. Bland dem finns barn under 2 år och personer över 75 år, de som inte äter fisk eller vitaminberikade livsmedel, samt de som inte exponerar sig särskilt mycket för solljus. Det råder en pågående debatt angående hur mycket D-vitamin man faktiskt behöver. Enligt Livsmedelsverket klarar man sig på ungefär en daglig tillförsel av 10 µg (400 ie), vilket solens exponering klarar av om man vistas i solen 2-3 dagar i veckan under sommaren. Vistas man mindre i solen kan man dock behöva tillskott. Det går inte att få i sig för mycket D-vitamin via solen eller maten, däremot kan man få i sig för mycket via tillskott och då drabbas av hög kalciumnivå i blodet (hyperkalcemi), hjärtarrytmier, kalciuminlagring i njurarna och njursvikt. Enligt den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, Efsa, är övre gräns för intag (Tolerable Upper Intake Level, UL) av D-vitamin 100 µg (4000 ie) per dag för vuxna, något som också Livsmedelsverket vill införa i Sverige då man nyligen gick ut med en varning angående vitaminet. Dock menar bland annat den ideella föreningen Nordic Nutrition Council (NNC) att myndighetens förslag om maxgräns är "otidsenligt och gränsar till det absurda" och hänvisar till forskningsrapporter. Enligt en kommentarsartikel i Läkartidningen från 2015 menar man att studier bland annat visar att nordbor inte har lägre nivåer än exempelvis människor i Sydeuropa och att tillämpning av kosttillskott kan göra mer skada än nytta. En finsk studie menar dock att mängden D-vitamin kan variera väldigt mycket hos olika individer. På grund av skillnader i genuttryck hos olika människor, är det högst individuellt vad en optimal dos är och det är i nuläget svårt att mäta. Däremot menar Carsten Carlberg, som är professor i biokemi vid Östra Finlands universitet och som lett studien, i en tysk intervju under 2021, att nordbor bör ta en dos på 100 µg per dag. Han poängterade dock att alla hans kollegor inte höll med honom om det.

Brist kan öka risken för cancer

I en koreansk studie från 2015 jämförde man D-vitaminnivåerna på 3634 koreanska bröstcancerpatienter med 17133 friska kontrollpersoner, där fann forskare att kvinnor med brist på vitamin D hade 27 procent ökad risk att utveckla bröstcancer jämfört med de kvinnor som hade tillräckliga nivåer. Enligt en italiensk studie från 2016 finns det också kopplingar till att en högre halt av D-vitamin kan innebära en längre överlevnad för patienter med cancer i tjocktarm och ändtarm. Där såg man att genomsnittsöverlevnadstiden var 65 månader om patientens D-vitaminnivå var över 20 ng/ml jämfört med 34 månader om patientens D-vitaminnivå var 20 ng/ml eller lägre. Studien poängterar dock att mer forskning behövs.

Hjärnan behöver D-vitamin

Har man brist på D-vitamin finns det en större risk att utveckla demens och Alzheimers, konstaterar en studie publicerad i tidskriften Neurology från 2014. Andra studier har också kunnat fastställa att det finns en högre risk att utveckla demens om man bor längre norrut, något man sett i både Sverige och Finland. Det kan finnas flera orsaker till det, men med tanke på att man tidigare kopplat D-vitaminbrist med demens kan det vara en förklaring eftersom det är mindre solljus i norr än söder. Det finns också ett samband mellan låga D-vitaminnivåer och schizofreni. Forskare har kommit fram till att patienter som insjuknar i schizofreni ofta har lägre halter av vitaminet och att man ofta får svårare symptom jämfört med patienter med normala nivåer. En senare studie visar också att nyfödda med D-vitaminbrist löper 44 procent större risk att utveckla schizofreni senare i livet än de som har tillräckligt med vitaminet. I en studie deltog 158 kvinnor i åldern 15-21 år som upplevde svåra PMS-relaterade symptom som samtidigt också hade väldigt låga D-vitaminnivåer. Kvinnorna delades sedan i grupper där vissa fick D-vitamin tillskott och vissa placebo. Kvinnorna som fick tillskott blev av med sin D-vitaminbrist och upplevde mindre känslostormar och ångest. Flera angav även att deras relationer blivit bättre. [caption id="attachment_134673" align="alignnone" width="2560"] Foto: Garon Piceli/Pexels[/caption]

Bra för luftvägarna

Redan 2013 forskade man vid bland annat Karolinska institutet om D-vitaminets effekt på luftvägsinfektioner. Samma svenska forskargrupp fortsatte med detta och 2017 kom man fram till att ett dagligt intag av D-vitamin gav lindrigare luftvägsinfektioner och lägre antibiotikaanvändning hos en känslig patientgrupp. År 2021 släppte även samma forskargrupp vid Karolinska institutet tillsammans med Harvard Medical School och Queen Mary University of London ett kompletterat material med ytterligare 18 studier och nya analyser där man kan bekräfta tidigare fynd. Brist på D-vitamin kan också öka risken för astma. I en studie från 2017 visas att man kan halvera sina astmaanfall med hjälp av en kombination av astmamedicin tillsammans med tillskott av D-vitamin. Forskarna fann också att det blev en 30 procents minskning av graden av astmaanfall som krävde behandling med binjurebarktabletter eller injektioner. Tillskott av D-vitamin fungerade allra bäst på de som hade låga nivåer. Forskningen inom covid-19 och D-vitamin är av förklarliga skäl relativt ny och mycket är ännu outforskat. Däremot finns det indikationer på att D-vitamin kan hjälpa mot sjukdomar och även att just brist på vitaminet kan bidra till en sämre prognos, enligt nuvarande forskning.

Viktigt för skelett och hjärta

D-vitamin behövs för att kroppen ska kunna ta upp kalcium och får man brist kan det leda till bland annat benskörhet. Barn med brist på D-vitamin kan drabbas av rakit, även kallat engelska sjukan, vilket bland annat innebär att skelettet blir mjukare. Sjukdomen är dock ovanlig i Sverige, men vanlig i fattigare länder. Det finns också en koppling mellan D-vitamin och hjärt- och kärlproblem. Forskare har studerat sambandet under många år och i studier har man tidigare kommit fram till att det finns en ökad risk för hjärtproblem vid brist på vitaminet. I en kinesisk studie från 2019 har man även konstaterat att brist på d-vitamin ökar risken för hjärtflimmer.

Grishjärta inopererat på 57-årig amerikan

Sofie — Tue, 11 Jan 2022 10:18:43 +0000

En 57-årig man i Maryland i USA har blivit den första människa att få ett grishjärta inopererat i sin kropp. Nyhetsbyrån AP uppger att det ska ha "handlat om ett sista hopp att överleva" för patienten. Operationen är högst experimentell och grishjärtat motiveras med att det är brist på mänskliga organ. Tidigare har dylika försök misslyckats eftersom människokroppen naturligt avvisar organ från andra arter. Exempelvis har man opererat in ett babianhjärta på spädbarnet Fae som avled efter 21 dagar. David Bennett är fortfarande uppkopplad till en hjärt- och lungmaskin, men om tre dagar ska han kunna andas själv. Risken finns dock att hans kropp under de kommande veckorna kan komma att avvisa grishjärtat. Genom så kallad ”genredigering” har man inför operationen med grishjärtat tagit bort det i cellerna som man tror gör att människokroppen avvisar organet. Dr. Muhammad Mohiuddin, vetenskaplig chef för Maryland Universitys djur-till-människa transplantationsprogram uttrycker en förhoppning om att göra fler operationer med djurorgan på människor. – Om det här fungerar så kommer det att finnas en ändlös tillgång på organ för patienter som lider, säger han. Dr. Bartley Griffith som genomförde operationen har transplanterat runt 50 grishjärtan till babianer under de senaste 50 åren. Han menar att operationen varit lyckad och att man "lär sig mer och mer" för varje dag från patienten. – Än så länge är vi nöjda med vårt beslut att gå vidare. Det är patienten också, han har ett stort leende på läpparna idag, menar Griffith.

Antikroppar visar om du löper risk för att få hjärtinfarkt

Osignerad — Mon, 20 Jun 2016 20:19:00 +0000

Någonting så enkelt som ett blodprov kan förutse om du löper förhöjd risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, visar en ny studie. I Sverige har 1,4 miljoner människor drabbats av någon form av hjärt- och kärlsjukdom, vilket också är den vanligaste dödsorsaken hos svenskarna, enligt Hjärt-Lungfonden. Men enligt en ny studie från forskare vid Imperial College London och University College London kan det komma att bli enklare att förutse vem som riskerar att drabbas. Enligt studien finns det ett samband mellan höga nivåer av antikroppen Immunglobulin G (IgG) och en förminskad risk för hjärtinfarkt. Sammanlagt löpte personer med höga IgG-nivåer 58 procent lägre risk för att drabbas av en hjärtinfarkt. Forskarna hoppas att studien ska användas av allmänvården och kunna minska antalet drabbade. Att mäta mängden IgG genom ett blodprov är "smidigt och relativt billigt för vårdcentraler", enligt studien.

”Inget samband mellan mättat fett och hjärtsjukdomar”

Osignerad — Thu, 20 Mar 2014 19:18:06 +0000

Enligt en ny stor studie som omfattade över 500 000 personer är inte mättat fett orsaken till hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns praktiskt taget inga skäl till att oroa sig över mättat fett, menar forskarna. Studien publicerades i den medicinska tidskriften Annals of Internal Medicine och genomfördes av forskare från brittiska Cambridge University. Forskarna skriver att aktuella bevis inte över huvud taget stödjer de riktlinjer som uppmuntrar till hög konsumtion av fleromättade fettsyror och låg förbrukning av mättade fetter. Dessutom blir inte folk som exempelvis äter mycket smör sjukare än andra, slår studien fast. – Min syn på detta är att det inte är mättat fett som vi bör oroa oss över att ha i vår kost, säger Rajiv Chowdhury, huvudansvarig för studien, till New York Times. Men på Livsmedelsverket är tongångarna annorlunda. Till SvD säger Livsmedelsverkets nutritionist Eva Warensjö Lemming att studien förvisso är välgjord, men att man inte kan dra slutsatser om effekten av att byta mättat fett mot fleromättat. – Resultaten i denna studie belyser tidigare observationer och strider inte mot nuvarande rekommendationer om fett.

En burk läsk om dagen ökar risken för hjärtdöd

Osignerad — Tue, 04 Feb 2014 10:14:07 +0000

Den som dricker en burk med läsk om dagen ökar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar med en tredjedel. Det visar en ny amerikansk studie. Boven i dramat är enligt studien, som utförts av det amerikanska smittskyddsinstitutet CDC, sockret. Särskilt socker som är tillsatt och inte är naturligt. ”Den nya paradigmen ser överkonsumtion av socker som en oberoende riskfaktor för hjärt- och kärsjukdomar, liksom många andra kroniska sjukdomar som diabetes och demens”, står det i studien som publicerades i JAMA Internal Medicine. I studien har forskarna följt drygt 10 000 personer i över 14 år. Det betyder att studien är den största som gjorts i sitt slag någonsin. Det framgår att sju av tio personer i USA får i sig mer än en tiondel av sin energi från socker - vilket är tillräckligt för att öka risken att drabbas av hjärtsjukdomar drastiskt.

Ett äpple om dagen bra för hjärtat

Osignerad — Wed, 15 Jan 2014 07:54:39 +0000

Det gamla talesättet ”Ett äpple om dagen håller doktorn borta” har visat sig stämma enligt en brittisk studie publicerad i tidskriften British medical journal, rapporterar EurekAlert. I Storbritannien förs det en diskussion om en mer allmän förskrivning av statiner, det vill säga blodfettsänkande medicin, i förebyggande syfte mot hjärt-kärlsjukdomar. Enligt forskarnas beräkningar skulle en sådan utökad förskrivning av statiner gälla ytterligare 17,6 miljoner britter över 50 år, och det skulle minska antalet dödsfall med 9400 personer. Dock skulle bieffekterna från den breda statinbehandlingen leda till 1000 fall av muskelsjukdom samt 10 000 nya fall av diabetes. Att rekommendera ett äpple om dagen till alla över 50 år, oavsett övrigt kaloriintag, skulle innebära 8500 färre dödsfall. De räknar då på att 70 procent av befolkningen faktiskt skulle följa rådet, det vill säga 22 miljoner personer. Forskarna betonar att de som redan äter statiner inte ska ersätta dem med äpplen, men påpekar på att alla kunde må bättre av att äta mer frukt. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.