Grekland – Nya Dagbladet

Elfel i vindkraftsnät pekas ut bakom storbrand i Grekland

Redaktionen — Wed, 05 Aug 2026 17:12:00 +0000

En grekisk brandutredning pekar på tekniska brister i en privat kraftledning till en vindkraftspark som den troliga orsaken till den omfattande brand som nyligen spred sig från Boiotien till Attika.

Branden började vid Mavro Spithari i Boiotien och utvecklades snabbt i den torra vegetationen. Enligt en preliminär forensisk rapport från den grekiska brandmyndighetens enhet för mordbrandsutredningar kan fel i det privata elnätet till vindkraftsanläggningen ha orsakat en kortslutning och gnistor.

Utredarna uppger att nätet övergår från nedgrävd kabel till luftledning på trästolpar innan det når vindkraftsanläggningen. Vid brandplatsen hittades bland annat en nedfallen stolpe och ledare på den nedbrända marken. Rapporten beskriver skador på metalltrådarna som bedömdes ha funnits före branden, inte ha uppkommit i elden.

Undersökningen ska också ha uteslutit flera andra möjliga antändningskällor vid den punkt där branden började, däribland brandanordningar, fyrverkerier, rökning och så kallade heta arbeten. To Vima rapporterar att en domstolsutsedd elingenjör bedömt att kraftiga vindar kan ha fått de strömförande ledarna att svänga och antingen komma i kontakt med varandra eller bilda en ljusbåge.

Två personer greps

I ett tidigare skede av utredningen greps en elingenjör med ansvar för projektering och tillsyn samt en entreprenör som byggt elnätet. Enligt grekisk mediebevakning omfattar förundersökningen även ägaren till bolaget bakom vindkraftsanläggningen, som då inte hade påträffats.

Den preliminära rapporten beskriver också en brand den 27 juni, omkring 150 meter från den nya brandens startpunkt. Den tidigare branden kopplades till en kortslutning i samma privata nät efter att två spänningssatta ledare kommit i kontakt med varandra.

Brandorsaken är fortfarande föremål för utredning, men de tekniska fynden har gjort kraftledningen till ett centralt spår. Branden spred sig över gränsen mellan Boiotien och Attika och skadade skog och bebyggelse i området kring Porto Germeno.

D-dagens stränder och Olympos får världsarvsstatus

Emil Fjellstedt — Mon, 27 Jul 2026 12:06:12 +0000

Stränderna i Normandie där de allierade landsteg på D-dagen 1944 och berget Olympos i Grekland har förts upp på Unescos världsarvslista. Beslutet fattades vid Unescos världsarvskommittés 48:e möte. Unesco beskriver de normandiska landstigningsplatserna som minnesplatser knutna till en av andra världskrigets avgörande händelser. Landstigningen den 6 juni 1944 inleddes på Utah, Omaha, Gold, Juno och Sword Beach. I världsarvet ingår också Pointe du Hoc samt bevarade spår av både de allierades logistiska anläggningar, Atlantvallen och minnesplatser i området.

Olympos får skydd för natur och mytologi

Även det 2 918 meter höga Olympos i norra Grekland har fått världsarvsstatus. Berget uppmärksammas för sin naturmiljö och biologiska mångfald, men också för sin centrala roll i den grekiska mytologin, där det sågs som de olympiska gudarnas hemvist. Bland de nya inskrivningarna finns också Aalto Works, en samling verk av den finländske arkitekten Alvar Aalto. I Japan har 19 arkeologiska platser i Nara-prefekturen tagits upp på listan, medan Boma-Badingilo i Sydsudan blivit landets första världsarv. Det sydsudanesiska migreringslandskapet omfattar en av världens största däggdjursmigrationer, där omkring sex miljoner antiloper rör sig över savannen.

Eurokrisen visar faran med EU:s centralmakt

Dan Ahlmark — Wed, 06 May 2026 14:48:41 +0000

Genom den ekonomiska och monetära unionen enades under årens lopp många EU-länder om att tillämpa samma valuta. Det innebar samma penningpolitik för olika länder, vilket utgör ett problem eftersom även europeiska länder sinsemellan skiljer sig avsevärt. Ländernas finansiella situation, näringslivets produktivitet och tillväxt är faktorer som skiljer sig mellan medlemsstater. En gemensam ränta för en sammanslutning av stater som EU, vilka har olika egenskaper, leder därför till för hög ränta för vissa och för låg ränta för andra länder. Då räntans effekter på ett lands ekonomi är avsevärda skapas därmed problem som ibland blir mycket stora. Om investeringsmöjligheterna plötsligt ser mycket lockande ut i ett land som tidigare – före övergången till den gemensamma valutan – vanligen hade höga räntor, men investerarna nu på grund av den monetära unionen kan låna stora belopp till en lägre ränta, kan investeringarna där bli alldeles för stora. Det beror på låntagarnas lockelse att utnyttja en för dem ovanligt låg ränta, och på att långivarna inte är vaksamma beträffande omfattningen av låntagarnas totala investeringar på ett område. Detta gällde till exempel Spaniens hotell- och bostadsmarknad, där ett enormt byggande – Spanien stod under några år för en mycket betydande del av Europas byggande – skedde i hög grad på grund av den lägre räntenivån när Spanien övergick till euron. Situationen i landet blev då inledningen till Europas finansiella kris, som snart också särskilt drabbade andra sydeuropeiska stater i samband med den internationella finanskrisen 2007–2008. Beträffande situationen på Europas finansmarknader efter introduktionen av euron trodde kanske många långivare att EU skulle träda in och hjälpa till om låntagare i något land kollektivt inte klarade av sina amorteringar. Så skedde, men på ett annat vis än låntagarna tänkt, och krisen blev djup. Olika länder drabbades av olika skäl och behandlades därför på olika sätt. En utveckling med många företagskonkurser och nedgångar i ekonomin följde dock i alla.

Genom den gemensamma valutan kom ett antal länders individuella problem tillsammans att skapa en kris för euron.

Förutom Spanien drabbades till exempel Italien och Grekland hårt. Långivarna var ofta stora banker i Tyskland och Frankrike, vilka då också hotades med konkurs ifall deras internationella lån inte betalades tillbaka. Det skulle ha kastat de två mäktigaste länderna i EU in i bankkriser, vilket troligen hade medfört många år av ekonomisk nedgång eller stagnation. EU ingrep därför genom lösningar som fick de drabbade sydeuropeiska länderna att inte lämna euron utan i stället, genom nya lån från Europeiska centralbanken, under lång tid betala tillbaka sina mycket stora skulder till bankerna. Så skedde också för ett land som Grekland, vars kris inte främst orsakats av den privata sektorn utan av statens höga upplåning. Denna hade länge varit hög, och i krisen förlorade långivarna förtroendet för Grekland som stat, troligen beroende på dess konstanta höga budgetunderskott. Landet hade en uppenbart dålig styrning av de offentliga finanserna, vilket medfört stora lån från främst tyska och franska banker. EU:s lösning för att undvika en grekisk statsbankrutt var en överenskommelse där Europeiska centralbanken under ett antal år gav lån, vilka till cirka 90 procent utnyttjades för att betala tillbaka de utländska banklånen. Någon nämnvärd hjälp för landets dåliga ekonomi gav detta inte. Resultatet blev många år av först nedgång och därefter obetydlig tillväxt med hårda villkor för befolkningen. Ungdomsarbetslösheten var därvid kanske ett av de allvarligaste problemen, eftersom ungdomar som är klara med sin utbildning påverkas mycket negativt när de under lång tid inte kan få arbete. Och när sådana problem lättade något hade Grekland fortfarande en mycket hög skuldsättning med dess tillhörande risker. Genom den gemensamma valutan kom ett antal länders individuella problem tillsammans att skapa en kris för euron. Samtidigt innebar den gemensamma valutan att länder hindrades från motåtgärder som tidigare alltid varit möjliga. Nu var ett land helt enkelt tvunget att stoppa sociala reformer, sänka lönerna, avskeda anställda och svälta sig ur krisen. En annan lösning kunde därför ha varit att Grekland lämnade euron och återgick till en egen valuta, som sattes till ett värde som möjliggjorde ökad export. Denna metod utgör ett mindre uppenbart sätt att momentant skära ned alla löner och genomföra en lösning i ett slag utan att dra ut på den plågsamma processen under ett årtionde. Landet kunde då snabbt få igång tillväxten, vilket minskat arbetslösheten. Om Greklands skuldsättning under alla förhållanden varit för hög skulle man ha inlett med en statsbankrutt och gentemot långivarna förhandlat ner sin skuldbörda till en nivå som var möjlig att amortera utan att genomföra ett nationellt självmord. Det är det sätt som dessa problem tidigare skötts på. Man tog en omedelbar standardsänkning och kunde sedan arbeta vidare och växa på normalt sätt. Genom euron och policyn att stötta denna hindrades sådana åtgärder. Därmed följde en lång och plågsam ekonomisk kräftgång för att skydda Tyskland och Frankrike, vars banker varit inkompetenta och lånat ut alltför mycket till finansiellt inkompetenta låntagare i södra Europa.

Vad önskar EU göra?

Att som i EU bygga en gemensam valuta därför att man ideologiskt velat åstadkomma en snabbare integration inom den ekonomiska unionen, ge centrum ökad makt och skapa enhetlighet i ett antal avseenden, kräver en likhet i förutsättningarna som europeiska nationer inte har i dag. Men EU-kommissionen drev alltför snabbt fram reformen och skapade därigenom ett stort problem som praktiskt sett orsakade ekonomisk kris i ett flertal länder. Sedan tillämpade EU metoden att utnyttja just det skapade problemet för att försöka ge centrala EU ännu mera makt, trots att man just visat att man inte är kapabel att klokt välja bra policies. EU-anhängarna säger ju att för att lösa de problem som en gemensam valuta leder till bör en federal europeisk stat bildas. Vad innebär då det? Det betyder att man i grunden har en gemensam EU-budget för alla medlemsstater, inklusive att länderna förlorar sin självständiga beskattningsrätt till EU, samt att EU övertar alla nationers skulder och hanterar dem. Men en sådan ”lösning” av Sydeuropas ekonomiska problem innebär bland annat att norra Europas nationer i stort ska ta över och betala södra Europas problem, det vill säga alla deras skulder överstigande en viss normal nivå av BNP. Det är vad en federal EU-stat medför i skuldfrågan: man gömmer Sydeuropas problem i en gemensam pott, vilket innebär att Nordeuropa till betydande del får ta ansvaret att betala av den skuldbörda som i dag åstadkommer problem för Sydeuropa. Och vad som sedan händer i framtiden vet ingen; kanske repeteras beteendet? Men att etablera en federal EU-stat för att lösa ett skuldproblem är – förutom ett stort övergrepp mot norra Europa – ett misstag av annan art. Ett problem för vissa sydliga stater används för att avsluta storheten i Europas historiska utveckling, som bygger på självständiga – och numera konsekvent demokratiska – nationalstater. Den nationella självständigheten och den demokratiska nationalismen har en utvecklingskraft som är betydligt större än vad som finns i en federal europeisk union. Ett federalt Europa med dagens skillnader mellan staterna vore ett tragiskt misstag. De flesta medborgare kommer därigenom att förlora så mycket mer än de får. Deras förlust av viktiga delar av sitt medborgarskap – till exempel möjligheten att påverka sitt lands politik – är oersättlig. Federalism i Europa innebär eliminering av nationernas självbestämmande och, praktiskt sett, eliminering av demokratin i de allra flesta av Europas stater.¹ Svagheterna beskrivna i noten bryter mot individens rättighet att som medborgare i en stat delta i val gällande denna, som avgör just den statens styrning.²

Ett federalt Europa med dagens skillnader mellan staterna vore ett tragiskt misstag.

Ett sådant val, som medför sådan styrning i ett individuellt land, sker inte i en europeisk federal stat, vilket är ett brott. Att Sverige annat än eventuellt någon gång skulle kunna påverka EU:s styrning är en illusion. Federalism betyder också att den – fortfarande alltför begränsade – friheten i våra egna nationer inte får utvecklas och nå den höjd den kommer att ha kraft att nå. Alla nationella försök att utifrån sina förutsättningar skapa ett bättre samhälle släcks ner och förintas genom en gemenskap som är kollektivistisk, steril och byråkratisk.

Slutsats

Enhetlighet i ett samhälle, såvida det inte gäller konsekvenser av författningen i ett land, är en svaghet och inte något värt att nå, såvida ordningen inte växt fram spontant och okontrollerat. Om den är följden av arbetet från en liten globalistisk elit är ordningen förkastlig. Visst har de individuella europeiska nationerna begått misstag i sitt samhällsbyggande under efterkrigstiden, men detta kommer – om vår frihet får bestå – att justeras, och bättre vägar och utveckling kommer att finnas. Varför skulle någon i mindre och medelstora europeiska länder vilja bli vasallstater och överlämna den politiska makten i Europa till Tyskland, EU-kommissionen och Frankrike? Detta är ju i stort vad federalism i Europa leder till. Dessa två länder inklusive kommissionen har historiskt aldrig permanent varit några goda företrädare för politisk frihet och föredömlig samhällsutveckling. Att se deras traditioner, tänkande och val av politik vägleda alla andra nationer i vår region vore både ett politiskt och andligt nederlag. Historiskt sett skulle det troligen komma att ses som en enorm, monumental, historisk förvillelse. USA har visat en villighet att stödja och samarbeta med Europas frihetliga högerpartier. USA:s nya nationella säkerhetsstrategi, NSS, varnar just Europa för EU, eftersom organisationen enligt dokumentet undergräver ”political liberty and sovereignty” och leder till förlusten av ”national identities”. Man pekar på vikten av ”genuine democracy”. Och EU har redan visat många tecken på att utvecklas till en auktoritär organisation, till exempel genom dess censur och försöken att införa Chat Control 2. Det är varningar att ta på allvar från en stat som skapade och under ett kvarts millennium bevarat demokratin. Dan Ahlmark

Referenser: ¹ EU visar vägen till ett motbjudande Europa – Nya Dagbladet ² Libertarianismens grunder – Contra, avsnitt IV, punkt 11 bland individuella rättigheter. ³ 2025 National Security Strategy – The White House.

Grekland förbjuder sociala medier för barn under 15 år

Markus Andersson — Thu, 09 Apr 2026 06:09:23 +0000

Grekland blir ett av de första länderna i Europa att förbjuda sociala medier för barn under 15 år – med krav på att EU ska följa efter. Premiärminister Kyriákos Mitsotákis meddelade förbudet i en TikTok-video riktad till unga. Från 1 januari 2027 får personer födda efter 2012 inte använda Facebook, Instagram, TikTok eller Snapchat i Grekland. — Vi har beslutat att gå vidare med en svår men nödvändig åtgärd: att förbjuda åtkomst till sociala medier för barn under 15 år, sade Mitsotákis. — Vår avsikt är inte att ta ifrån er teknologin, som kan vara en källa till inspiration, kunskap och kreativitet. Men vetenskapen är tydlig: när ett barn tillbringar timmar framför en skärm får hjärnan ingen vila, sade premiärministern. Grekland har redan förbjudit mobiltelefoner i skolor och inrättat föräldrakontrollplattformar. Parlamentet, där Mitsotákis centerhögerparti Ny demokrati har majoritet, förväntas rösta igenom förbudet i sommar.

Andra länder följer efter

Australien var först med ett förbud för barn under 16 år i december 2025, med blockering av över 4,7 miljoner konton. Frankrike lagstiftar om liknande regler, och Danmark, Spanien, Storbritannien, Norge och Malaysia överväger liknande åtgärder. En YouGov-undersökning visar upp till 79 procents stöd i sex europeiska länder för förbud för under 16-åringar – men samtidigt tvivlar 54 procent i Storbritannien på att det fungerar i praktiken.

Kräver europeiskt ramverk

Mitsotákis vill inte stanna vid Greklands gränser. I ett brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen skrev han att nationella åtgärder ensamma inte räcker. "Ett enhetligt europeiskt ramverk måste vara på plats senast i slutet av 2026 för att komplettera och förstärka nödvändiga nationella initiativ för skydd av minderåriga." Den grekiska regeringen uppger att förbudet ska kombineras med standardiserade åldersverifieringsverktyg på EU-nivå – något som Mitsotákis vill att Aten ska leda utvecklingen av.

Grekland godkänner 13-timmars arbetsdag trots massprotester

Jan Sundstedt — Fri, 17 Oct 2025 08:18:42 +0000

Greklands parlament har röstat igenom en kontroversiell arbetslag som tillåter 13-timmars arbetsdagar – detta trots riksomfattande strejker och hård kritik från fackförbund och opposition som varnar för utarmningen av arbetarnas rättigheter. Torsdagens omröstning i det grekiska parlamentet fick stöd från det styrande centerhögerpartiet Nea Demokratia, medan centervänsterpartiet Pasok röstade emot och vänsterpartiet Syriza lade ned sina röster. Regeringen hävdar att reformen moderniserar landets arbetslagstiftning, men oppositionen är skeptisk. En talesperson för vänsterpartiet Syriza kallade förslaget för ett "lagstiftningsmonster". Enligt den nya lagen förblir den ordinarie arbetsveckan 40 timmar, men anställda i privat sektor får möjlighet att arbeta upp till 13 timmar per dag. Regeringen påstår att de längre arbetsdagarna är frivilliga, endast gäller privat sektor och kan tillämpas högst 37 dagar per år. Årlig övertid begränsas samtidigt till 150 timmar. Arbetsmarknadsminister Niki Kerameus försvarade reformen och hävdade att den anpassar grekisk lagstiftning till moderna arbetsmarknadsförhållanden. Enligt lagen ska anställda som tar på sig extra timmar få 40 procent högre lön, och de kan inte sägas upp för att de tackar nej till övertid. Regeringen menar att detta följer EU:s arbetstidsregler, som begränsar genomsnittliga arbetsveckan till 48 timmar inklusive övertid men tillåter flexibilitet över 12 månader.

Generalstrejker – "arbetslivets medeltid"

Fackförbunden ser annorlunda på saken. Två generalstrejker har genomförts under månaden för att kräva att lagförslaget dras tillbaka, vilket förlamade kollektivtrafik och offentliga tjänster. Den offentliga sektorns fackförbund ADEDY sade enligt nyhetsbyrån AFP att flexibla arbetstider i praktiken innebär "avskaffande av åttatimmarsdagen, förstörelse av familjeliv och socialt liv och legalisering av överexploatering". Oppositionspartierna anklagar regeringen för att urholka arbetstagarnas rättigheter och "föra tillbaka landet till arbetslivets medeltid". De påpekar att grekiska anställda redan arbetar längre än de flesta européer samtidigt som de tjänar mindre och fortfarande "kämpar för att få det att gå ihop".

13-hour workday in Greece. Good place for the EU to test this out. If Greeks allow it, then it can be rolled out across the EU. Keep in mind that the current legislation for a 13-hour workday only applies to the private sector, and will be limited to 37 days a year. The… pic.twitter.com/5yTIJKshJE
— Alex Christoforou (@AXChristoforou) October 17, 2025

Låga löner och hög arbetslöshet

Det finns fog för kritiken. Enligt Eurostat hade Grekland 2024 den längsta arbetsveckan i EU med 39,8 timmar, följt av Bulgarien, Polen och Rumänien. Den kortaste arbetsveckan finns i Nederländerna med 32,1 timmar. Dessutom införde Grekland 2024 en sexdagars arbetsvecka för vissa branscher i ett försök att öka den ekonomiska tillväxten. Lagstiftningen, som trädde i kraft i början av juli, tillåter anställda att arbeta upp till 48 timmar per vecka istället för 40. Greklands nationella minimilön låg i januari 2025 på 968 euro (cirka 10 900 kronor) per månad, vilket placerar landet i det lägre skiktet bland EU-länder. Arbetslösheten var 8,1 procent i augusti jämfört med ett EU-genomsnitt på 5,9 procent, enligt siffror från Eurostat. Grekland håller fortfarande på att återhämta sig efter den decennielånga skuldkrisen som avslutades 2018, men löner och levnadsstandard förblir bland de lägsta i EU. Regeringen hävdar att lagen ger anställda möjlighet att arbeta längre för en arbetsgivare istället för att ha flera deltidsjobb, och att deltagandet förblir frivilligt. Men med landets ekonomiska verklighet – låga löner, hög arbetslöshet och redan långa arbetsveckor – återstår att se hur "frivilligt" det kommer att vara i praktiken.

Grekland skärper kontrollen – fotbojor för migranter som nekats asyl

Redaktionen — Wed, 13 Aug 2025 14:08:52 +0000

Migranter i Grekland vars asylansökningar avslås kommer snart att behöva bära fotbojor som en del av regeringens nya åtgärder för att påskynda utvisningar, meddelade en regeringsföreträdare i veckan. Migrationsminister Thanos Plevris säger att åtgärden ska införas innan årets slut och ingå i reformer som även kriminaliserar vägran att följa ett utvisningsbeslut. — Användningen av elektronisk övervakning kommer att göra det tydligt att alternativen har begränsats, förklarar Plevris i en intervju med statliga radiokanalen ERT. De nya reglerna, som bland annat inkluderar obligatoriska fängelsestraff för dem som vägrar att lämna landet efter ett utvisningsbeslut, ska läggas fram inför parlamentet nästa månad. Att det dröjt beror på att antalet migranter som anlände med båt från Libyen till ön Kreta har ökat kraftigt under sommaren. Enligt Plevris kommer elektronisk övervakning att användas under en 30-dagarsperiod som ges migranter efter att deras asylansökningar avslagits och alla överklaganden har prövats. Regeringen överväger dessutom en utvisningsbonus på 2 000 euro (cirka 24 000 kronor) för dem som frivilligt följer beslutet. De strikta migrationspolitiska åtgärder som den konservativa regeringen hittills genomfört – däribland ett nyligen infört förbud mot asylansökningar för migranter som anländer sjövägen från Nordafrika – har hyllats av nationalister och invandringskritiker, men väckt stark kritik från Europarådet och invandringsaktivister.

Inga fulladdade elbilar på färjor i Grekland

Sofie — Wed, 05 Jun 2024 10:53:02 +0000

Elbilar får endast vara laddade till 40 procent för att tillåtas komma ombord på färjor i Grekland. Förändringen införs efter flera allvarliga incidenter där elbilar fattat eld. De flesta färjor i Grekland kommer inte längre att ta emot fulladdade elfordon, enligt en ny förordning från det grekiska ministeriet för sjöfart och ö-politik, som trädde i kraft redan i april. Det innebär att fordon som drivs av el inte får vara laddade mer än 40 procent innan man tar ombord dem på en färja, skriver bilägarorganisationen ADAC. Den nya förordningen har tillkommit i kölvattnet av allvarliga bränder på färjor orsakade av elbilar. Bland annat fattade ett fartyg på väg från Tyskland till Egypten eld förra sommaren, som resulterade i att en person avled och flera skadades. Branden ska ha orsakats av att en av elbilarna fattat eld. Fartyget fraktade närmare 3000 bilar, varav 25 uppges ha varit elbilar, något Dagens PS rapporterade om. Även om det i nuläget inte finns klara bevis för att elbilar skulle börja brinna lättare än traditionella bilar kan det dock vara svårare att släcka sådana bränder. Brandförloppet är också annorlunda och bland annat kan ett batteri återantända långt efter att branden släckts. Brand i batterier bidrar också till att den mycket giftiga gasen vätefluorid utvecklas. Att resa med elbil i Grekland kan därmed bli problematiskt på grund av de få laddstationer som finns på öarna. De stora grekiska rederierna, inklusive Anek Lines, Minoan Lines och Superfast Ferries, informerar om de nya reglerna på sina hemsidor.

Brand i Grekland största någonsin i EU

Sofie — Thu, 31 Aug 2023 12:37:48 +0000

Elva flygplan, 407 brandmän och en helikopter från EU:s flotta har skickats till Grekland för att hjälpa till med släckningen av branden norr om staden Alexandroupoli, som nu uppges vara den största som någonsin registrerats inom EU. Grekland har under sommaren drabbats av ett stort antal bränder. Vissa menar att det var värmeböljan som kom i mitten av sommaren som gav upphov till att bränderna startade, medan klimatminister Vassilis Kikilias menar att den största delen av bränderna orsakats av mordbrännare, framförallt mot bakgrund av att en stor del av bränderna startade samtidigt. Branden norr om Alexandroupoli uppges ha bränt en yta på över 310 kvadratkilometer och är den största som någonsin registrerats i EU, enligt EU-kommissionens talesman Balazs Ujvari. Detta bekräftas också av EU:s civilskydd som konstaterar att området är större än hela New York City.

GREECE - Wild fires are now the largest ever recorded in Europe and still raging out of control, so far destroying 200,000 acres of land thousands of livelihoods and at least 21 deaths.
…. Caused by arsonists! pic.twitter.com/svqTmvgJkz — Bernie's Tweets (@balancealways) August 30, 2023

– Denna skogsbrand är den största i EU sedan år 2000, då European Forest Fire Information System (Effis) började registrera data, säger civilskyddet enligt brittiska The Guardian. Sedan branden startade den 19 augusti har 20 personer avlidit.

Klimatminister: ”Bränderna i Grekland startades av mordbrännare”

Sofie — Thu, 03 Aug 2023 10:58:53 +0000

Greklands klimatminister, Vassilis Kikilias, menar att bränderna som uppstått under juli till stor del beror på mordbrännare. Hittills har över 600 bränder startats på kort tid, vilket har resulterat i att tusentals människor tvingats evakuera. Under den senaste tiden har bränder härjat vilt i Grekland där tusentals boende och turister tvingats fly. Rhodos uppges vara värst drabbat då bland annat 20 000 människor tvingades fly under en enda dag, något man menar är den största evakueringen i landet någonsin. Nu menar Vassilis Kikilias, landets minister för klimatkris och civilskydd, att bränderna som uppkommit under juli inte tillkommit på naturlig väg, utan är startade av "av mänsklig hand". – Under denna tid utbröt 667 bränder, det vill säga fler än 60 bränder per dag, nästan över hela landet. Tyvärr antändes de flesta av mänsklig hand, antingen genom kriminell försumlighet eller uppsåt, säger Kikilias enligt The Guardian. Landet har liksom andra länder drabbats av en värmebölja, vilket i mainstreammedia kopplas till en rådande "klimatkris" som man menar givit upphov till bränderna. Kikilias menar dock att bränder startat samtidigt på ett antal olika platser i landet, och att detta snarare tyder på att det rör sig om anlagda bränder. Bränderna i Grekland har i skrivande stund skadat 74 personer och dödat tre. Två av de avlidna är grekiska piloter som enligt uppgifter kraschat i samband med arbetet mot bränderna. Den tredje avlidna personen uppges vara en bonde. Alla tre avled på ön Euboia, öster om Aten. I fredags brann det fortfarande på ett antal platser, men brandkåren uppgav att läget hade förbättrats.

Grekiske fotbollslegenden döms till fängelse – för ”transfobi”

Jan Sundstedt — Fri, 11 Nov 2022 07:29:24 +0000

Den grekiske fotbollsikonen Vasilis Tsiartas har av Atens domstol dömts till ett tio månaders villkorligt fängelsestraff och 5000 euro i böter. Brottet: "transfobiska inlägg" på Facebook från år 2017. Bakom anmälningen mot Vasilis Tsiartas står den grekiska hbtq-lobbyns intresseorganisation SYD (Transgender Support Association). Företrädare för SYD har uttryckt sin tillfredsställelse med åsiktsdomen och betonar att man avser att fortsätta anmäla liknande brott. Domen mot Vasilis Tsiartas härom veckan är den första i sitt slag i Grekland och lagrummet ifråga är 927/1979 eller i klartext (fritt översatt) "Om straffande handlingar och aktiviteter som syftar till rasdiskriminering". Efter dess ursprungliga implementerande har lagen reviderats ett flertal gånger. Domstolen lutar sig emot ett av dessa tillägg: "För offentlig uppmaning till våld eller hat på grund av könsidentitet" eller som tillägget formellt heter "omdefiniering av könsidentitet". År 2017, strax innan lagtillägget antogs, publicerade Vasilis Tsiartas följande uttalande på sin officiella Facebook-sida: "De första könsbytena (hoppas jag) utförs på barnen till dem som ratificerade denna styggelse". Tsiartas inlägg kan ses i ljuset av det många greker anser vara det kontroversiella tillägget till lagen. "PS Legitimera pedofiler också för att slutföra brotten", tillade Tsiartas i samma inlägg. Tsiartas deklarerar själv att han kommer att överklaga domen. – När det gäller gårdagens offentliggörande av domen i första instans mot mig (som jag kommer att överklaga) kommer jag att kommentera i detalj från och med nästa vecka, skriver han på Twitter. I samband med åsiktsdomen mot Tsiartas dömdes även en medanklagad till ett sju månaders villkorligt straff för "transfobiska förolämpningar".