dricksvatten – Nya Dagbladet

Vatten i naturen – viktiga saker att tänka på

Redaktionen — Wed, 12 Aug 2026 11:20:06 +0000

Det finns mycket vatten i naturen, men allt går tyvärr inte att dricka. I värsta fall kan man bli ordentligt sjuk om man dricker fel vatten eller inte renar ordentligt. Nya Dagbladet har tittat på hur man bör tänka när det gäller vatten i naturen.

Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 15 maj 2022.

Vatten är, som väl alla vet, det viktigaste man behöver för att överleva. Utan mat kan man klara sig länge, men utan vatten klarar man sig bara en kortare tid. I dessa oroliga tider kan det därför vara skönt att ha en plan B när det gäller vatten, exempelvis om vattenledningarna stängs av och man inte hunnit bunkra upp. Men vilket vatten är egentligen okej att dricka från naturen och hur renar man vatten? Dricker man fel vatten finns risk att bli magsjuk, vilket är det sista man vill om man befinner sig i en krissituation. Det finns olika åsikter kring vad för vatten som går att dricka direkt från naturen, skriver Land. Exempelvis rinnande vatten i fjällbackar är enligt många okej att dricka direkt från källan. Vissa menar även att allt klart, rinnande vatten som regel är drickbart. Vatten från brunnar och kallkällor är oftast okej att dricka. Andra anser dock att man alltid bör koka vattnet innan det dricks - exempelvis är även klart sjövatten säkert att dricka efter kokning. På vintern kan man smälta ner snö eller is. Is är bättre att smälta eftersom man får ut dubbla mängden vatten från halva mängden värme. Dock innehåller smältvatten väldigt lite salter och för att inte torka ut kroppen bör man kompensera exempelvis med att tillföra några nypor tallbarr när man kokar upp vattnet, enligt sajten Överlevnad. Detta tillför salt och innehåller dessutom mycket C-vitamin. Kom ihåg att aldrig äta snö som den är, det är inte hälsosamt av flera skäl. Även om man ska rena vattnet är det bra att undvika att ta vatten som är i närheten av åkrar, industrier, bebyggelse, vägar och betesmarker. Drick heller inte glaciärvatten, grumligt vatten, saltvatten eller vatten som är illaluktande, oavsett kokning eller ej. Att rena vatten Längden på koktid för att göra vatten säkert att dricka finns det olika åsikter om, men en regel är att låta det koka upp ordentligt och koka åtminstone några minuter. En nackdel med att koka vatten är att det kan ta lång tid att svalna. Ett tips är att ha en metallvattenflaska, som inte blir förstörd av vattnet, som man kan hälla över det nykokta vattnet i. På så vis kan man förflytta sig om man inte har tid att stanna på ett ställe. Det finns en stor mängd produkter att rena vatten med samt även vattenreningstabletter. Om man inte har tillgång till det eller möjlighet till kokning kan man göra en egen anordning med hjälp av vad som finns i naturen. I Arméns handbok för överlevnad beskrivs det för många välkända ”kol- och torv-filtret”. Det är dock omdiskuterat huruvida det faktiskt renar vattnet eller inte. Det ska främst vara utformat för krigstider med avsikt att rengöra från radioaktivitet, metaller och andra typer av kemiska föroreningar som skapats av människan och sedan lösts ut i naturen. Dock bör man se det som en nödlösning och ta för vana att alltid koka vattnet, eller använda sig av vattenreningsprodukter, innan användning om möjligt eftersom det fortfarande kan finnas bakterier i vattnet. Arméns kol- och torv-filter

Petflaska/burk
Vitmossa
Torv
Kolpulver (kan tas fram genom att smula sönder träkol)
Småsten

Vid användning av burk: Dela den så att den är öppen upptill och gör sedan några hål i botten. Vid användning av petflaska: Dela den på mitten (så att det bildas en tratt). Fyll burken/tratten med först ett lager vitmossa, sedan lite torv eller kol och lägg sedan lite småsten på toppen. Observera att många tar fel på vitmossa och renlav. Vitmossa är grön, brun eller röd. Renlav är det man lägger i adventsstaken vid jul. Tryck till försiktigt. Filtret är klart. Nu kan man hälla vattnet genom filtret och i en annan behållare. Dessa anvisningar kommer från Naturskyddsföreningen.

Forskare testar växt mot PFAS i vatten

Emil Fjellstedt — Wed, 17 Jun 2026 05:01:37 +0000

Forskare vid Mittuniversitetet testar om en snabbväxande vattenväxt kan bidra till att rena PFAS-förorenat vatten. De första laboratorieförsöken beskrivs som lovande, men flera frågor återstår innan metoden kan användas i större skala. I försöken används andmat, en liten flytande sötvattensväxt som ofta bildar täta gröna mattor på dammar och stillastående vatten. Den växer snabbt och tar upp ämnen direkt ur vattnet, vilket gör den intressant när forskare undersöker biologiska metoder för vattenrening. Forskaren Lina Viklund vid Mittuniversitetet medverkar i försöken. Hon säger till att laboratorieförsöken visar att växten minskar halterna av PFAS i vatten, men att forskarna nu försöker klarlägga vad som faktiskt händer med ämnena. — Nu ska vi ta reda på vart PFAS tagit vägen. Har den tagits upp av de här växterna, eller kan det vara så att vi har något som kan bryta ner det?, säger Lina Viklund till Sveriges Radio. Även bakterier undersöks som en möjlig del av reningen. Om metoden går att utveckla i större skala skulle andmat i framtiden kunna odlas i exempelvis dammar eller reningsverk där PFAS-förorenat vatten behöver behandlas. Innan dess återstår dock flera praktiska frågor, bland annat hur effektiv reningen kan bli och hur växtmaterialet ska hanteras efter att det tagit upp föroreningar.

Fler biologiska spår undersöks

Mittuniversitetet driver samtidigt ett bredare projekt om rening av PFAS-förorenade material och vattenmiljöer med hjälp av torvavfall och mikrober. I projektbeskrivningen skriver lärosätet att forskarna vill undersöka om överbliven torv kan användas för att anrika PFAS ur vattenmiljöer och om mikroorganismer kan bryta ner eller oskadliggöra PFAS-gifter. PFAS har under senare år blivit en växande fråga för kommuner, vattenverk och myndigheter, inte minst eftersom rening ofta är både tekniskt komplicerad och kostsam. Växtbaserade metoder skulle därför kunna bli ett komplement till mer etablerade tekniker – om försöken håller även utanför laboratoriemiljö.

”Säkra” PFAS-nivåer i kranvatten skadade embryon efter fyra veckor

Emil Fjellstedt — Thu, 16 Apr 2026 05:27:50 +0000

PFAS i dricksvatten kan skada embryon hos möss redan efter fyra veckor – i halter som i dag anses säkra. Det visar en ny australisk studie som visade allvarliga skador med effekter ända till tredje generationen.

Studien publicerad i tidskriften Environmental Research, genomfördes vid Adelaide Universitys Robinson Research Institute. Försöksdjuren fick dricka vatten med PFAS-halter som motsvarade nivåer uppmätta i kommunalt dricksvatten i Adelaide.

Efter fyra veckor observerades färre celler i embryon, försämrad cellytterförmåga, DNA-skador och sämre embryonal överlevnad.

— Vår studie visar att bara fyra veckors konsumtion av vanligt kranvatten med låga PFAS-halter räckte för att minska antalet celler och deras funktion i embryon, orsaka DNA-skador och försämra embryots överlevnad, sade Dr Yasmyn Winstanley vid Robinson Research Institute.

Efter sex månaders exponering vägde foster mindre, och skadorna syntes även hos döttrar och barnbarn. Gick inte att återställa när exponeringen upphörde.

— Vad som mest oroar oss är att dessa utvecklingsavvikelser verkar överföras till döttrar och barnbarn till de exponerade, sade Winstanley.

Tre PFAS-ämnen undersöktes – PFOS, PFOA och PFHxS. Aktivt kolfilter visade sig kunna avlägsna ämnena ur vattnet och skydda embryona, enligt forskarna.

Gäller möss – inte människor direkt

Forskarna understryker att det rör sig om en djurstudie, vilket innebär att resultaten inte direkt kan översättas till människa. Samtidigt pekar fynden på att dagens gränsvärden kan underskatta riskerna vid tidig fosterutveckling.

Någon bred expertkritik av studien finns ännu inte publicerad, vilket får tillskrivas dess färskap.

Svensk sprängkraft

I Sverige har PFAS blivit en stor fråga efter de uppmärksammade föroreningsfallen i Ronneby och Kallinge, där dricksvatten utsatts under lång tid. Tidigare forskning har också kopplat PFAS till astma hos barn i Blekinge. Samtidigt väntas EU senare i år ta ställning till skärpta restriktioner.

Den nya studien lär användas som argument av dem som vill se hårdare regler – trots att försöken gjordes på möss. Frågan är om myndigheter och politiker agerar innan nästa stora PFAS-skandal rullas upp.

Gängkriminell saboterade vattenverk i Västerås — grind och dörr var olåsta

Jan Sundstedt — Sun, 22 Feb 2026 18:41:57 +0000

Natten till den 30 januari tog sig en 30-årig man med kopplingar till det kriminella nätverket Dödspatrullen in på Hässlö vattenverk i Västerås. Han gick genom en olåst grind, öppnade en olåst dörr, tryckte på nödstoppet och drog ut säkringarna. Hela vattenverket — som förser 140 000 invånare med dricksvatten — slogs ut. Polisen grep mannen när han försökte fly från platsen. Sabotaget skedde vid 02.30-tiden, enligt Schibsted-kanalen TV4 som först rapporterade om mannens gängkopplingar. Inne på det skyddade området lyckades han komma åt elanläggningarna och orsaka ett fullständigt strömavbrott. Vattenproduktionen stoppades omedelbart. Under avbrottet fick distributionen istället ske via Fågelbacken, ett annat vattenverk i Västerås. Först på fredagsmorgonen kunde driften vid Hässlö återupptas. Kvaliteten på dricksvattnet påverkades inte, men det förändrar inte det faktum att en ensam person kunde slå ut vattenförsörjningen för en hel stad — på grund av olåsta dörrar.

Dömd för grov brottslighet

Den 30-årige mannen har ett långt belastningsregister och är bland annat dömd för att 2019 ha hanterat narkotika åt det kriminella nätverket Dödspatrullen — ett ökänt gäng med rötter i Stockholmsförorten Rinkeby. Bonniertidningen DN avslöjade att mannen vid gripandet bar en öronlappsmössa prydd med det ryska statsvapnet, en dubbelhövdad örn. Efter gripandet ska han ha pratat om att ha sett "ryska ubåtar i skogen". Kammaråklagare Magnus Möller har ännu inte kunnat fastställa något motiv. — Än så länge har vi inte det. Men han ska förhöras en gång till och det kanske framgår tydligare då, sade Möller till Schibsted-kanalen TV4. Mannen har erkänt sabotaget och gick med på att häktas av Västmanlands tingsrätt. Säkerhetspolisen vill inte kommentera uppgifterna.

Sårbarhet i totalförsvaret

Ann-Charlotte Duvkär, vd för Mälarenergi Vatten, tog i ett pressmeddelande upp allvaret i händelsen. — Att en utomstående lyckats ta sig in på området och orsaka ett strömavbrott är väldigt allvarligt, sade Duvkär, som meddelade att bolaget nu genomför en egen säkerhetsanalys. Mälarenergi har uppgett att larmsystemet bidrog till att polisen snabbt kunde vara på plats och gripa den misstänkte. Men detaljerna kring vilka nya åtgärder som vidtas är sekretessbelagda med hänvisning till att det rör samhällsviktig verksamhet. Skattefinansierade kanalen SVT bekräftade att säkerheten vid vattenverket nu skärps, men varken Mälarenergi eller polisen vill specificera hur. Sabotaget har satt strålkastarljuset på den svenska infrastrukturens sårbarhet. Pär Dalhielm, vd för branschorganisationen Svenskt vatten, var tydlig med vad som står på spel. — Fungerande vattenförsörjning är helt centralt. Utan vatten kan vi inte försvara vårt land, sade Dalhielm till Bonniertidningen DN. Att en person med dokumenterad gängkoppling kunde ta sig in på ett vattenverk som betjänar 140 000 människor — genom en olåst grind och en olåst dörr — väcker frågor som sträcker sig bortom det enskilda brottet. I en tid där Säpo varnar för ett ökat sabotagehot mot Sverige blottar händelsen en brist på grundläggande fysiskt skydd, snarare än ett sofistikerat angrepp. Det krävdes inget krig. Inga hackare, bara en olåst dörr.

Fluorid i tandkräm kan förbjudas i EU

Redaktionen — Wed, 21 Jan 2026 12:16:45 +0000

Den franska myndigheten ANSES vill klassificera natriumfluorid som reproduktionstoxiskt, nervskadligt och hormonstörande. Förslaget prövas nu inom EU:s kemikalielagstiftning och kan i förlängningen innebära förbud mot eller kraftiga restriktioner av fluorid i tandkräm. Förslaget lämnades in till Europeiska kemikaliemyndigheten i november 2025 och har varit ute på offentlig konsultation fram till den 16 januari i år. Nu ska myndighetens riskbedömningskommitté RAC – som granskar klassificeringar och förbereder yttranden om kemikaliers risker – analysera inkomna synpunkter. Ett yttrande väntas under 2026, varefter EU-kommissionen fattar det slutgiltiga beslutet.

Oro för hjärnskador hos barn

Bakgrunden till initiativet är oro för fluoridets toxicitet, särskilt vid sväljning. Flera epidemiologiska studier, framför allt från områden med naturligt hög fluoridhalt i dricksvattnet, har visat samband mellan högre fluoridexponering under graviditet och barndom och lägre IQ hos barn. Det finns också studier som pekar mot att fluorid kan påverka barns kognitiva förmåga negativt. ANSES hänvisar bland annat till dessa studier, men betonar också risk för fertilitetsskador och hormonpåverkan. Kritiker menar dock att många studier inte har kontrollerat tillräckligt för socioekonomiska faktorer eller samtidig exponering för andra miljögifter.

Kan förbjudas

Om RAC:s klassificering antas kan produkter med natriumfluorid kräva varningsmärkning, och vid en klassificering i kategori 1B kan ämnet förbjudas eller starkt begränsas i konsumentprodukter. Huruvida det blir ett totalförbud i tandkräm är ännu oklart.

PFAS i dricksvatten kopplas till spädbarnsdöd i USA

Redaktionen — Wed, 17 Dec 2025 13:00:52 +0000

Föroreningar från PFAS i dricksvatten orsakar allvarliga hälsoproblem för nyfödda och kostar det amerikanska samhället minst 8 miljarder dollar årligen. Det visar en ny studie från University of Arizona. Forskarna har studerat samtliga födslar i delstaten New Hampshire mellan 2010 och 2019, med fokus på mödrar som bodde nära platser förorenade av PFAS – per- och polyfluoralkylsubstanser, även kallade eviga kemikalier. Resultaten, som publicerats i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, visar att gravida kvinnor som fick sitt vatten från brunnar nedströms från förorenade områden hade högre spädbarnsdödlighet, fler för tidiga födslar och fler barn med låg födelsevikt. När forskarna räknade om resultaten till nationell nivå landade notan på minst 8 miljarder dollar per år – kostnader för sjukvård, långsiktiga hälsoeffekter och minskade livstidsinkomster. — Att ta bort PFAS från dricksvattnet leder inte bara till drastiskt förbättrade hälsoresultat. Det ger också en betydande långsiktig ekonomisk fördel, säger Derek Lemoine, professor i ekonomi vid University of Arizona och en av studiens författare enligt MedicalXpress.

Eviga kemikalier som stannar i kroppen

PFAS är ett samlingsnamn för tusentals syntetiska ämnen som används i bland annat regnkläder, stekpannor och brandsläckningsskum. Ämnena kallas ibland "eviga kemikalier" eftersom de knappt bryts ner – i stället ansamlas de i miljön, i djur och i människokroppen. Exponering har kopplats till bland annat cancer, sköldkörtelsjukdomar och nedsatt immunförsvar. De två varianterna som studien fokuserar på – PFOA och PFOS – tillverkas inte längre i USA, men finns fortfarande kvar i marken och fortsätter att sippra ner i grundvattnet. — Det PFAS vi ser i grundvattnet är bara en liten bråkdel av det PFAS som har dumpats i miljön. Merparten av PFAS finns fortfarande i marken och migrerar nedåt, säger Bo Guo, docent i hydrologi vid University of Arizona. Forskarna noterar att vattenfilter med aktivt kol kan avlägsna dessa kemikalier från dricksvattnet och rekommenderar gravida kvinnor att överväga sådana filter i hemmet.

Så förvarar du vatten bäst

Sofie — Wed, 06 Nov 2024 17:47:25 +0000

Vatten är som bekant något man helt enkelt inte kan klara sig utan och det kan vara klokt att förvara lite extra om nöden kniper. Det bästa är att förvara det mörkt och alltid undvika solljus eftersom farliga bakterier då kan uppstå. Om exempelvis elen stängs av så försvinner också vattnet i kranen. Det kan exempelvis därför vara bra att ta för vana att förvara lite extra vatten hemma ifall det skulle krisa sig. När man ska förvara vatten bör man räkna med tre till fem liter per dag och vuxen. Glöm heller inte att husdjuren också ska ha vatten. Tips på hur man hittar och renar vatten i naturen finns att hitta här. Förvaring Använd väl rengjorda dunkar eller flaskor. Förvara dem mörkt och lägre än rumstemperatur för längsta hållbarhet. Det är annars också praktiskt att frysa in flaskor med vatten, det håller mycket länge och man kan med fördel använda dem som kylklampar innan de tinat. Fyll inte upp hela flaskan, då är det risk att vattnet spränger flaskan. Lämna lite utrymme på toppen. Är vattnet inte helt rent kan man i många fall koka det. Bakterier, virus och parasiter dör när vatten kokas. Har dunkarna stått i solen kan dock vissa bakterier nyttja solljuset för att växa och har bakterierna ökat tillräckligt och spridit sina gifter spelar det ingen roll att man kokar vattnet, menar Pär Aleljung, mikrobiolog och krisberedskapssamordnare på Livsmedelsverket. Bakterierna dör, men gifterna finns kvar. Därför ska man vara mycket försiktig med att ha vatten i solen. Hållbarhet Hur länge vattnet håller kan variera mycket och beror bland annat på hur rent vattnet är från början och hur man förvarar det. Vanligen håller vatten sig fräscht i ungefär en vecka, men kan hålla betydligt längre. Ser vattnet rent ut och inte luktar konstigt är det dock i regel ingen fara att dricka. Drick dock aldrig grumligt, kraftigt färgat eller illaluktande vatten. ”Under riktigt bra förhållanden kan dricksvatten hålla sig fräscht betydligt längre tid än en vecka”, skriver Livsmedelsverket. Aleljung menar att allt bygger på att bakterier och svamp får energi att växa, vilket de får från organiskt material, solljus och koldioxid. – Ju mindre utav det här det finns, desto långsammare växer det och desto mindre tillväxt blir det, säger Aleljung.

Västerås renar dricksvatten från PFAS

Sofie — Tue, 22 Oct 2024 15:11:22 +0000

Mälarenergi Vatten undersöker i ett pilotprojekt om det går att få bort PFAS från dricksvatten med hjälp av aktivt kol och jonbytare. Hittills är resultaten mycket lovande. De nuvarande gränsvärdena för PFAS ligger på 90 nanogram per liter vatten (90 ng/l). I en ny lagstiftning, som börjar gälla den 1 januari 2026, ska gränsvärdena sänkas till 4 ng/l för PFAS4 och 100 ng/l för PFAS21. Dricksvattenproducenter som har för höga värden ska ha påbörjat åtgärder för att minska PFAS-halterna senast 1 januari 2026. I Västerås dricksvatten ligger man under de nuvarande gränserna, samt även det nya gränsvärdet för PFAS 21. Däremot inte det nya gränsvärdet för PFAS 4. – Mälarenergi Vatten tar PFAS på största allvar och personligen välkomnar jag den nya lagstiftningen, säger Ann-Charlotte Duvkär, vd Mälarenergi Vatten, i ett pressmeddelande. Kunskapen om de olika PFAS-ämnena ökar hela tiden och det leder till nya bedömningar. Det är bra att lagstiftningen skärps.

"100% rening"

Mälarenergi Vatten arbetar sedan 2023, tillsammans med Västerås stad, för att identifiera vilka föroreningskällor som kan finnas och även vilka åtgärder som kan göras. I slutet av september testade man två olika metoder för att avlägsna PFAS från dricksvattnet. Aktivt kol avskiljer PFAS genom att det adsorberas, alltså fastnar, på ytan till det aktiva kolet. Jonbytare är en avskiljningsmetod där joner, i det här fallet PFAS, byter plats med joner i en filtermassa. PFAS adsorberas till jonbytarmassan. Försöken planeras att pågå under minst ett år för att kunna samla in tillräckligt med data, men redan nu ser man positiva resultat. – Men nu har vi fått de allra första provsvaren och det ser lovande ut. De visar på 100 % rening.

Avloppsvatten kan bli dricksvatten

Sofie — Wed, 08 May 2024 09:47:49 +0000

Renat avloppsvatten kan bli framtidens dricksvatten, enligt en färsk avhandling vid Lunds universitet. Maria Takman argumenterar i sin doktorsavhandling för att nya metoder kan rena avloppsvatten på ett billigare och mer effektivt sätt än man tidigare trott. Idag kommer dricksvattnet från grundvatten. sjöar och andra vattendrag. Avloppsvatten renas tillräckligt för att skydda den miljö det släpps ut i, vilken vanligtvis är i havet. Maria Takman, som nyligen disputerat i vattenförsörjnings- och avloppsteknik vid LTH, menar att avloppsvattnet istället skulle kunna renas ytterligare för att bli dricksvatten. Idag finns det länder som återanvänder avloppsvatten och den vanligaste tekniken är så kallad omvänd osmos, något som kan liknas vid ett tätt filter. Tillsammans med Österlen VA har man utvärderat en billigare metod för att rena avloppsvatten, via ett reningsverk utanför Kivik. Först renas avloppsvattnet med en membranbioreaktor (MBR) följt av granulerat aktivt kol (GAK), och som ett sista steg har vattnet desinficerats med ultraviolett ljus i ett labb på Lunds universitet.

"Förvånad" över vattenkvaliteten

I två vetenskapliga publikationer har Takman sedan analyserat vad som blev kvar av hundratals kemikalier och mikroorganismer, såsom läkemedel, metaller och bakterier. Hennes resultat visar att man nästan fick bort alla skadliga ämnen och läkemedel. – Jag blev förvånad över att vi nådde så hög vattenkvalitet med en relativt enkel och kort reningsprocess, säger hon i ett pressmeddelande. Nitrat var dock något man inte riktigt fick bort, men enligt Takman är det något som kan renas vid ett större avloppsreningsverk. I nya EU-direktiv vill man också främja en större återanvändning av avloppsvatten, något man menar behövs på grund av klimatförändringar. Enligt Takman kan dessa forskningsresultat ge ett underlag för hur dessa nya reningsprocesser fungerar, och vilken vattenkvalitet som kan nås. Nästa steg hoppas man blir att det renade vattnet kan användas till en vattenkiosk där exempelvis tankbilar kan hämta vatten. – En ytterligare förhoppning är att det görs utredningar för lämpliga gränsvärden på fler föroreningar, så att vi säkert vet att vattnet kan användas, säger Takman.

Hackare försökte förgifta Floridas dricksvatten

Per Nordin — Tue, 09 Feb 2021 12:43:20 +0000

En hackare lyckades ta sig in i Floridas vattenförsörjningssystem och öka halten av av natriumhydroxid från 100 ppm till 11 100 ppm. Intrånget upptäcktes dock snabbt och ansvariga kunde återställa nivåerna. Enligt den brittiska statskanalen BBC var det en anställd på vattenverket som nästan omedelbart upptäckte att någon gjort intrång i systemet och ändrat natriumhydroxidnivåerna till farligt höga nivåer som skulle kunna orsaka mycket stor skada för människor och djur om angreppet inte upptäckts. Hittills har ingen arresterats för att ha förgiftat vattnet och det är oklart exakt hur intrånget gick till – mer än att det skett via distans. En systemoperatör berättar för amerikansk media att han på morgonen noterade försök att få tillgång till vattensystemet men att han tog för givet att det var hans chef. Några timmar senare gjordes nya försök att ta sig in i vattensystemet och denna gång lyckades man alltså ta sig in. Natriumhydroxid används i mycket små mängden för att ta bort metallrester i vattnet eller avgöra surheten, om det konsumeras av människor kan det leda skador i mun, hals och mage, kräkningar, illamående och svår diarré. – Jag är ingen kemist men jag kan kan säga detta… Om du tillsätter den mängden av den här substansen i dricksvattnet så är det inte någonting positivt, förklarar sheriffen Bob Gualtieri och påpekar vidare att eftersom det upptäcktes så snabbt var allmänheten aldrig i akut fara. Vattenverket vid Oldsmar levererar vatten till ungefär 15 000 människor plus en rad företag. Möjligheten att fjärrstyra systemet har efter incidenten tagits bort temporärt tills man utrett exakt hur utomstående kunnat få tillgång till detta.