<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>datasäkerhet &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/datasakerhet/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Sun, 02 Aug 2026 11:08:14 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>datasäkerhet &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Telefonen beslagtogs – nu skriver journalisten handbok för att skydda din data</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/richard-medhurst-handbok-skydda-data-grapheneos/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 23 Jul 2026 09:41:24 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[datasäkerhet]]></category>
		<category><![CDATA[GrapheneOS]]></category>
		<category><![CDATA[journalistik]]></category>
		<category><![CDATA[Richard Medhurst]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235606</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Journalisten Richard Medhurst har gripits i Storbritannien, frihetsberövats i Österrike och fått sin utrustning beslagtagen. Erfarenheterna har nu fått honom att skriva en handbok om hur journalister och andra utsatta personer kan skydda sina telefoner, datorer och källor.</strong>

Den brittiske journalisten berättar för <a href="https://www.computerweekly.com/feature/Journalist-Richard-Medhurst-had-his-mobile-phone-seized-Did-using-a-secure-phone-protect-his-data" target="_blank" rel="noopener nofollow">Computer Weekly</a> att han tidigare höll sina säkerhetsrutiner hemliga. När myndigheterna väl hade tagit hans utrustning såg han inte längre samma skäl att tiga. Nu vill han omvandla det han lärt sig till en omfattande säkerhetsmanual.

Den första delen ska handla om mobiltelefoner. Senare delar ska behandla datorer, nätverk, de säkerhetsinriktade operativsystemen Qubes och Tails, diskkryptering samt hur filer kan flyttas utan att lämna onödiga kriminaltekniska spår.
<h3>Greps på Heathrow och fick telefonerna beslagtagna</h3>
I augusti 2024 greps Medhurst när han landade på Heathrow i London. Han hölls frihetsberövad i nästan ett dygn och förhördes i två timmar. Polisen beslagtog bland annat två telefoner, mikrofoner, hörlurar, kablar, adaptrar och en Faradaypåse som blockerar radiosignaler. <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/brittisk-polis-arresterade-israelkritisk-journalist/">Nya Dagbladet rapporterade då</a> att han gripits med stöd av den brittiska terrorlagstiftningen.

Medhurst har därefter också frihetsberövats och fått sin bostad och studio genomsökta i Österrike. Enligt Computer Weekly har den brittiska utredningen pågått i närmare två år utan att han åtalats.

— <em>Staten använder den här osäkerheten för att hålla ett hot hängande över dig, vilket kyler ned ditt arbete och skickar ett budskap till andra reportrar</em>, säger Medhurst till tidningen.
<h3>Automatisk omstart kan ha skyddat källorna</h3>
En av telefonerna var en Google Pixel 7 Pro där Medhurst själv hade installerat GrapheneOS, en öppen och säkerhetshärdad variant av Android. Han uppger att telefonen var uppdaterad och att han fortfarande använder systemet.

När en telefon har startats och låsts upp ligger krypteringsnycklar i arbetsminnet. Det gör enheten lättare att använda, men också mer utsatt för avancerad kriminalteknisk åtkomst. Detta tillstånd kallas After First Unlock, AFU. Efter en fullständig omstart, innan lösenordet har skrivits in, befinner sig telefonen i det säkrare läget Before First Unlock, BFU, där data åter är fullständigt krypterade.

Polisen tog den låsta telefonen ur Medhursts händer innan han hann stänga av den. GrapheneOS var dock inställt på att automatiskt starta om enheten om rätt lösenord inte angavs inom 18 timmar. När tidsgränsen löpte ut gick telefonen tillbaka till BFU-läget.

Medhurst anser att funktionen skyddade hans konfidentiella uppgifter. Som stöd pekar han på att polisen under flera månader fortsatte att begära hans lösenord. Han avslog varje begäran och avvisade även ett erbjudande om att lämna koden till en så kallad oberoende polis som skulle sortera ut material som omfattades av journalistiskt källskydd.
<h3>Ingen teknik ger fullständigt skydd</h3>
Säkerhetsexperter som Computer Weekly talat med bedömer att GrapheneOS kan ge ett starkare skydd än vanlig Android, särskilt på en modern och nyligen omstartad enhet. Men de varnar samtidigt för att inget system är omöjligt att knäcka.

Professor Steven Murdoch vid University College London säger att även ledande kriminaltekniska verktyg i vissa fall har misslyckats med att hämta data från GrapheneOS-enheter utan lösenord, framför allt när telefonen nyligen startats om. Systemet begränsar också biometrisk upplåsning och kan kräva en extra kod tillsammans med fingeravtrycket.

Harlo Holmes vid den amerikanska pressfrihetsorganisationen Freedom of the Press Foundation betonar i stället arbetsrutinerna. Känsligt material bör delas upp mellan olika enheter och hållas borta från den telefon som tas med genom en gränskontroll. Den säkraste informationen är, enligt henne, den som inte finns tillgänglig för en motståndare.
<h3>Rådet: Stäng av telefonen före gränsen</h3>
Medhurst medger att hans främsta misstag var att inte stänga av telefonen innan flygplanet landade. Han räknade inte med att polisen skulle gå ombord för att hämta honom. Holmes råd till journalister är att låta telefonen vara avstängd medan de passerar pass- och tullkontroll och att använda separata enheter när risken för beslag är hög.

Den planerade handboken bygger därmed inte på föreställningen att en viss produkt löser alla problem. Medhursts erfarenhet visar snarare hur kryptering, automatisk omstart och genomtänkta rutiner kan försvåra åtkomst när en telefon tas med kort varsel. För journalister som hanterar känsliga källor har sådan teknisk beredskap, menar han, blivit ett nödvändigt arbetskrav.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Palantirs 22-punktsmanifest kräver militär AI-makt och obligatorisk militärtjänst</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/palantirs-22-punktsmanifest-kraver-militar-ai-makt-och-obligatorisk-militartjanst/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 23 Apr 2026 10:41:59 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[Alex Karp]]></category>
		<category><![CDATA[datasäkerhet]]></category>
		<category><![CDATA[Gaza]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Palantir]]></category>
		<category><![CDATA[Pentagon]]></category>
		<category><![CDATA[Peter Thiel]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=228341</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>I ett 22-punktsmanifest kallar övervakningsföretaget Palantir till en "ny era" av AI-driven militär makt. Bolaget, som grundades med CIA-finansiering och idag har kontrakt med Pentagon och Israel, kräver att Silicon Valley tar plats i krigsmaskineriet – och att Tyskland och Japan återigen beväpnas.</strong></p>
<p>Programförklaringen går långt utöver en vanlig företagsvision. I 22 punkter beskriver det CIA-kopplade dataanalysföretaget en framtid där artificiell intelligens utgör kärnan i amerikansk militär dominans och där tech-eliten har en "uttrycklig skyldighet att delta i nationens försvar".</p>
<p>Manifestet, som publicerades på sociala medier under helgen och baseras på vd:n Alex Karps bok <em>The Technological Republic</em>, har väckt starka reaktioner. Kritiker kallar det för en plan för "tekno-fascism", medan försvarare menar att det bara speglar verkligheten i en alltmer osäker värld.</p>
<h3>Manifestpunkterna</h3>
<p>Bland de mest uppmärksammade kraven finns att "efterkrigstidens försvagning av Tyskland och Japan måste upphävas" och att "militär makt i detta århundrade kommer att byggas på mjukvara". Palantir argumenterar för att kärnvapenspöket är över och att en ny avskräckningsålder – byggd på artificiell intelligens – nu tar vid.</p>
<p>"Atomåldern tar slut. En era av avskräckning är över, och en ny era av avskräckning byggd på AI står för dörren", lyder en av punkterna.</p>
<p>Palantir menar att debatten om AI-vapen redan är över: "Frågan är inte om AI-vapen kommer att byggas; det är vem som bygger dem och till vilket syfte". Motiveringen är att "våra motståndare inte kommer att pausa för att delta i teatraliska debatter om förtjänsterna med att utveckla teknologier med kritiska militära tillämpningar. De kommer att fortsätta".</p>
<p>Ytterligare punkter rör inrikespolitiken. Företaget kräver att "Silicon Valley måste spela en roll i kampen mot våldsbrott" och att "nationell tjänstgöring ska vara en universell plikt". Manifestet går också in i kulturfrågor: "Den utbredda intoleransen mot religiös tro i vissa kretsar måste bekämpas" och "vissa kulturer har producerat avgörande framsteg; andra förblir dysfunktionella och reaktionära". Visionärer som Elon Musk bör, enligt Palantir, uppmuntras för sin tro på "stora berättelser".</p>
<!-- wp:html -->
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Because we get asked a lot.<br /><br />The Technological Republic, in brief.<br /><br />1. Silicon Valley owes a moral debt to the country that made its rise possible. The engineering elite of Silicon Valley has an affirmative obligation to participate in the defense of the nation.<br /><br />2. We must rebel…</p>
— Palantir (@PalantirTech) <a href="https://twitter.com/PalantirTech/status/2045574398573453312?ref_src=twsrc%5Etfw">April 18, 2026</a></blockquote>
<p><script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script></p>
<!-- /wp:html -->
<h3>Från bedrägeribekämpning till krigsverktyg</h3>
<p>Palantir grundades 2003 av PayPal-medgrundaren Peter Thiel tillsammans med bland andra den tidigare CIA-chefen George Tenet. Bolagets namn kommer från Tolkien-romanerna – de mörka kristallkulor genom vilka Sauron övervakar sina undersåtar. Thiel ska ha insett att de metoder PayPal använt för att bekämpa bedrägerier kunde utökas till "andra sammanhang, som att bekämpa terrorism".</p>
<p>CIA investerade två miljoner dollar i det då nybildade bolaget 2005 via den egna riskkapitalfonden In-Q-Tel. George Tenet, som grundade In-Q-Tel, sade senare till Forbes att han önskat att han haft Palantir "när jag var CIA-chef".</p>
<p>Idag är företagets flaggskepp operativsystemet Gotham, som samlar och analyserar data från olika källor – satellitbilder, signalspaning, HUMINT-underrättelser och lokal övervakning – för att presentera potentiella mål för militära operationer. Systemet har använts för att välja ut mål under det amerikanska kriget mot Irak, enligt källor i försvarsdepartementet. Företaget hävdar dock att människor alltid fattar det slutgiltiga beslutet om eldgivning.</p>
<p>Los Angeles-polisen använder Gotham för att bygga profiler på civila – namn, adresser, sociala medier, personliga relationer och övervakningsfoton – för att förutsäga sannolikheten att en person begår brott.</p>
<p>Företaget, som har ett börsvärde på cirka 360 miljarder dollar och omsatte 4,48 miljarder dollar under 2025, är i hög grad beroende av kontrakt med amerikanska myndigheter. Bland kunderna återfinns Pentagon, CIA, FBI, NSA, gränspolisen ICE och flera hundra polismyndigheter. Utomlands har brittiska försvarsdepartementet, Israels försvarsmakt och Ukrainas väpnade styrkor använt Palantirs system.</p>
<h3>Kritik: "Varje datapunkt blir ett mål"</h3>
<p>Kritiker varnar för att Palantirs teknik förvandlar allt till vapen. På sociala medier har företaget beskrivits som ett "massövervakningsverktyg" och en del av en växande "nationell övervakningsapparat".</p>
<p>"Palantir tjänar sina pengar på kontrakt inom övervakning, prediktivt polisarbete, immigrationskontroll och militära underrättelseplattformar. Ändå framställer företaget sig i sin bok som ett dygdigt undantag", skriver en kommentator på X.</p>
<p>Den särskilt kontroversiella punkten om obligatorisk militärtjänstgöring har mött mothugg. Palantirs vd Alex Karp och medgrundaren Peter Thiel har båda drivit frågan, med motiveringen att ett land bara bör utkämpa sitt "nästa krig" om alla medborgare delar riskerna och kostnaderna.</p>
<p>Karp, som beskrivit sig själv som "progressiv, men inte woke", har tidigare sagt att företagets uppdrag är "att skrämma fiender, och ibland, döda dem". Han har försvarat Israels användning av Palantirs mjukvara för att planera attacker i Gaza och uppmanat USA att förbereda sig för att strida på tre fronter mot Kina, Ryssland och Iran.</p>
<p>Manifestets blandning av militära krav och kulturkrigstematik har fått politiska bedömare att betrakta det som ett försäljningsargument skräddarsytt för Trump-administrationen. Efter att AI-företaget Anthropic avvisades från ett Pentagon-program på grund av sin vägran att möjliggöra massövervakning eller helt autonoma vapen, framstår Palantirs manifest som både säljargument och trohetsförklaring.</p>
<h3>Thiel: Frihet och demokrati "oförenliga"</h3>
<p><a href="https://nyadagbladet.se/analys/bilderberg-profilen-bakom-trump-och-techganget/" target="_blank" rel="noopener">Peter Thiel</a> har sedan länge profilerat sig som libertarian och republikansk megadonator. Men hans politiska hållning ifrågasätts alltmer. Thiel har bland annat sagt att han "inte längre tror att frihet och demokrati är förenliga" och finansierade åklagaren som drev nyhetsbloggen Gawker i konkurs 2015.</p>
<p>— <em>Det finns aspekter av Thiels politik som inte alls är libertarianska – de ligger närmare auktoritarianism</em>, konstaterar en analytiker.</p>
<p>Bakom Palantir står också en rad andra företag som formar det amerikanska försvarets framtid. I det så kallade "Golden Dome C2 Consortium" ingår nio bolag – däribland Anduril, SpaceX, Lockheed Martin och RTX – i ett program med en beräknad budget på uppåt 185 miljarder dollar. The Economist har kallat Palantir, Anduril och SpaceX för "neo-primes" som förändrar hur Amerika krigar.</p>
<p>Samtidigt finns oro för att Palantir ska få fäste i Europa. I <a href="https://nyadagbladet.se/it-overvakning/svensk-polis-har-i-hemlighet-anvant-palantirs-overvakningssystem-i-flera-ar/" target="_blank" rel="noopener">Sverige</a> har röster höjts mot att låta bolaget få tillgång till polisdata och myndighetsregister.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Dags att migrera in i den agentiska eran – med OpenClaw och Teuton Systems</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/dags-att-migrera-till-openclaw/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 17 Apr 2026 13:28:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[AI-agenter]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[datasäkerhet]]></category>
		<category><![CDATA[integritet]]></category>
		<category><![CDATA[OpenClaw]]></category>
		<category><![CDATA[öppen källkod]]></category>
		<category><![CDATA[Teuton Systems]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=227692</guid>

					<description><![CDATA[<strong>AI-agenter har på kort tid</strong> gått från experiment till vardagsverktyg. De används redan av miljontals människor och företag världen över för att automatisera arbetsflöden av olika slag. <a href="https://openclaw.ai/" target="_blank" rel="noopener">OpenClaw</a> är den öppna agentplattformen som på bara några månader vuxit till ett av världens mest uppmärksammade AI-projekt. Om du inte redan känner till OpenClaw rekommenderar vi vår tidigare <a href="https://nyadagbladet.se/teknik/openclaw-ai-hummern-open-source-fenomenet/">genomgång</a> av fenomenet.

Kort sammanfattat: OpenClaw är en plattform som kopplar dina befintliga chattappar – Telegram, WhatsApp, Slack, Teams – till kraftfulla AI-modeller. Resultatet är en personlig AI-assistent som inte bara svarar på frågor, utan som faktiskt utför uppgifter: sammanfattar mejl, bokar möten, bevakar system och samordnar arbetsflöden. Dygnet runt, i bakgrunden, där du redan arbetar.

[caption id="attachment_223549" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/03/openclaw-sa-fungerar-infografik.jpg"><img class="wp-image-223549 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/03/openclaw-sa-fungerar-infografik-640x357.jpg" alt="Infografik som visar hur OpenClaw kopplar chattappar till AI-modeller och verktyg" width="640" height="357" /></a> Så fungerar OpenClaw: en gateway kopplar dina chattappar till AI-modeller och verktyg.[/caption]

Tröskeln för att komma igång är låg. En enda kommandorad räcker för att starta en instans. Men tröskeln för att göra det <em>säkert</em> – det är en helt annan fråga.
<h3 class="western">Varför säkerhet inte är valfritt</h3>
En AI-agent som har tillgång till din mejl, dina dokument, dina API-nycklar och dina chattkanaler är per definition ett system med bred åtkomst. Det gör att felkonfiguration kan få konsekvenser långt utanför agenten själv.

Riskerna är konkreta. En agent som läser e-post och dokument kan, om den inte är rätt avgränsad, oavsiktligt vidarebefordra känslig information till externa tjänster. En agent som bearbetar inkommande innehåll kan luras att följa dolda instruktioner utan att användaren märker det – så kallad prompt injection. Om flera personer delar en instans utan tydliga behörighetsgränser kan en användare potentiellt komma åt en annans data. Och det snabbt växande ekosystemet av tillägg innebär att inte alla komponenter är likvärdigt granskade – säkerhetsföretaget Cisco har redan identifierat problematiska tredjepartstillägg i ClawHub-biblioteket.

Det är också viktigt att förtydliga vad "lokal kontroll" innebär i praktiken. OpenClaw-instansen kan köras på egen hårdvara, men själva AI-modellen – den del som gör det tunga tankearbetet – körs i de allra flesta fall hos en extern leverantör som Anthropic, OpenAI eller Google via API. Det betyder att data fortfarande skickas utanför din infrastruktur. Att köra en fullskalig AI-modell lokalt kräver specialiserad hårdvara till en kostnad som för de flesta inte är realistisk.

Just därför är konfigurationen av <em>vilken</em> data som skickas ut, <em>hur</em> den hanteras och <em>vem</em> som har tillgång till vad en så central fråga – och precis den typ av fråga som kräver mer än en standardinstallation.
<h3><span style="font-size: 14pt;">Professionell implementation gör skillnaden</span></h3>
Att installera OpenClaw är en sak. Att konfigurera det så att rätt personer har tillgång till rätt data, att agenten inte kan manipuleras utifrån, att uppdateringar rullas ut löpande och att allt fungerar stabilt i verklig drift – det kräver erfarenhet och systematiskt arbete.

<a href="https://teuton-systems.com/" target="_blank" rel="noopener">Teuton Systems</a> erbjuder konsultstöd genom hela processen: behovsanalys och lösningsdesign, installation och säker konfiguration, anpassning av färdigheter, samt löpande drift och underhåll. Det gäller både privatpersoner som vill ha en personlig AI-assistent med kontroll över sina data, och företag som bygger agentbaserade arbetsflöden för team eller kunder.

För många är det just den professionella implementationen som avgör om OpenClaw blir en tillgång i verksamheten – eller stannar vid ett experiment.
<h3 class="western">Redo att ta steget?</h3>
<a href="https://teuton-systems.com/contact" target="_blank" rel="noopener nofollow">Kontakta Teuton Systems</a> för hjälp med driftsättning, konfiguration, underhåll och konsultstöd för OpenClaw – från första idé till säker drift.

Teuton Systems erbjuder rådgivning, implementation och löpande driftstöd för OpenClaw till både privatpersoner och företag som vill använda AI-agenter på ett säkert och praktiskt sätt.

&#160;
<div class="custom-button-container wp-dark-mode-ignore"><a class="teuton-button" href="https://teuton-systems.com/produkt/openclaw/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Läs mer om AI-agenter på Teuton Systems</a></div>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>VeraCrypt: Så krypterar du dina filer på fem minuter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/veracrypt-kryptera-filer-guide/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 23 Feb 2026 04:30:26 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[datasäkerhet]]></category>
		<category><![CDATA[integritet]]></category>
		<category><![CDATA[kryptering]]></category>
		<category><![CDATA[öppen källkod]]></category>
		<category><![CDATA[Teuton Systems]]></category>
		<category><![CDATA[USB]]></category>
		<category><![CDATA[VeraCrypt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=222314</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Alla har filer de inte vill att obehöriga ska komma åt.</strong> Lösenord, journaler, affärsdokument, privata bilder. Problemet är att de flesta inte gör något åt det — för det låter svårt. Det är det inte. Med gratisprogrammet VeraCrypt skapar du ett krypterat "digitalt kassaskåp" på din dator eller ditt USB-minne på under fem minuter.
<h3>Vad är VeraCrypt?</h3>
VeraCrypt är ett kostnadsfritt krypteringsverktyg med öppen källkod som fungerar på Windows, Mac och Linux. Det bygger vidare på det legendariska TrueCrypt som lades ner 2014 och underhålls idag av det franska företaget IDRIX.

Till skillnad från Microsofts inbyggda BitLocker — som kräver Windows Pro och vars krypteringsnycklar kan lagras hos Microsoft — är VeraCrypt helt oberoende. Ingen tredje part har tillgång till dina nycklar. Programmet har aldrig knäckts i ett enda dokumenterat fall, trots att polismyndigheter och underrättelsetjänster världen över har försökt.
<h3>Konceptet: En digital kassaskåpsfil</h3>
Den enklaste metoden att komma igång med VeraCrypt är att skapa en <em>filcontainer</em> — en krypterad fil på din dator som fungerar som ett digitalt kassaskåp.

Tänk dig det som en vanlig fil, till exempel "Arbete.hc", som kan ligga var som helst på din dator. Filen ser ut som vilken fil som helst för den som inte har lösenordet. Men när du öppnar den med VeraCrypt och anger ditt lösenord monteras den som en egen hårddisk på din dator. Du kan dra och släppa filer till och från den precis som vanligt. När du är klar avmonterar du den — och allt låses igen.
<h3>Så skapar du din första krypterade container</h3>
<strong>1. Ladda ner och installera VeraCrypt</strong> från den officiella hemsidan <a href="https://veracrypt.io" target="_blank" rel="noopener">veracrypt.io</a>. Programmet finns för Windows, Mac och Linux.

<strong>2. Starta VeraCrypt och klicka "Create Volume".</strong> Välj "Create an encrypted file container" och sedan "Standard VeraCrypt volume".

[caption id="attachment_222317" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/02/veracrypt-volume-creation-wizard.jpg"><img class="wp-image-222317 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/02/veracrypt-volume-creation-wizard-640x384.jpg" alt="VeraCrypt Volume Creation Wizard" width="640" height="384" /></a> VeraCrypt Volume Creation Wizard — här skapar du din krypterade container. Skärmdump.[/caption]

<strong>3. Välj plats och namn.</strong> Klicka "Select File" och bestäm var din container ska sparas och vad den ska heta. Det kan vara vad som helst — "Backup.hc", "Projekt2026.hc" eller vad du vill.

<strong>4. Välj krypteringsalgoritm.</strong> Standardinställningen AES med SHA-512 fungerar utmärkt. Det är samma krypteringsstandard som används av militärer och underrättelsetjänster världen över.

<strong>5. Ange storlek.</strong> Välj hur stor din container ska vara. 500 MB räcker gott för dokument och bilder. Du kan alltid skapa fler containrar om det behövs.

<strong>6. Skapa ett starkt lösenord.</strong> Det här är det viktigaste steget. Välj ett lösenord på minst 20 tecken. En bra metod är att använda en mening du lätt minns, till exempel: "MinKattHeter0skarOch4terFisk!" — lätt att komma ihåg, nästan omöjligt att knäcka.

<strong>7. Rör musen slumpmässigt i minst 30 sekunder</strong> i VeraCrypt-fönstret. Det genererar slumpmässig data som stärker krypteringen. Klicka sedan "Format" — klart!

[caption id="attachment_222318" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/02/veracrypt-entropy-mouse-randomness.png"><img class="wp-image-222318 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/02/veracrypt-entropy-mouse-randomness-640x304.png" alt="VeraCrypt entropy" width="640" height="304" /></a> Rör musen slumpmässigt i VeraCrypt-fönstret för att generera krypteringsdata. Skärmdump.[/caption]

<strong>8. Använd containern.</strong> Tillbaka i VeraCrypts huvudfönster: välj en enhetsbokstav, klicka "Select File", välj din container, ange lösenordet och klicka "Mount". Nu dyker ditt kassaskåp upp som en vanlig hårddisk i Utforskaren.
<h3>Glöm inte lösenordet</h3>
En sak som skiljer VeraCrypt från nästan alla andra tjänster: det finns ingen "Glömt lösenord"-funktion. Ingen kundtjänst att ringa, inget återställningsmejl att begära. Tappar du lösenordet är filerna borta — för alltid. Det är priset för verklig säkerhet, och det är också dess styrka.
<blockquote>Det finns ingen "Glömt lösenord"-funktion. Ingen kundtjänst att ringa, inget återställningsmejl att begära. Tappar du lösenordet är filerna borta — för alltid. Det är priset för verklig säkerhet, och det är också dess styrka.</blockquote>
<h3>Det fungerar — på riktigt</h3>
Att VeraCrypt håller vad det lovar har testats på riktigt, inte bara i teorin. I ett fall i USA beslagtogs en hårddisk hos en myndighetsanställd av FBI 2015. Trots federala resurser och brutala datorberäkningar lyckades man aldrig knäcka krypteringen.

Samma mönster syns på X, där diskussionen kring programmet tagit ny fart i februari 2026. Säkerhetsexperten @LeoVasanko <a href="https://x.com/LeoVasanko/status/2024128818189922454" target="_blank" rel="noopener">analyserade</a> nyligen VeraCrypts nyckelhantering i detalj, medan ett viralt inlägg från @elcdc_ <a href="https://x.com/elcdc_/status/2022870706325983715" target="_blank" rel="noopener">uppmärksammade</a> hur Windows aktivt blockerar skärminspelningar av VeraCrypt-fönster — ett tecken på att även Microsoft erkänner programmet som ett genuint säkerhetsverktyg.
<blockquote>VeraCrypt-volymen förblev oåtkomlig för myndigheterna.</blockquote>
<h3>Kryptera hela USB-minnet</h3>
Förutom filcontainrar kan du med VeraCrypt kryptera ett helt USB-minne eller en extern hårddisk. Processen liknar den för filcontainrar men du väljer "Encrypt a non-system partition/drive" istället. Resultatet: ett USB-minne som är helt oanvändbart utan lösenordet.
<h3>Vill du ha det färdigt?</h3>
Kryptering med VeraCrypt är enklare än de flesta tror — men det finns förstås de som föredrar en färdig lösning. Det svenska integritetsteknikföretaget <a href="https://teuton-systems.com" target="_blank" rel="noopener">Teuton Systems</a>, som verkar från Hedemora i Dalarna, erbjuder USB-minnen och externa hårddiskar som levereras förkrypterade med VeraCrypt. Deras Corsair Flash Survivor-modell i flygplansaluminium är vattentät ner till 200 meters djup och finns i varianter från 64 GB till 1 TB, komplett med svensk bruksanvisning.

Fördelen med en färdig lösning är att krypteringen är korrekt konfigurerad från start och att du får tillgång till svenskspråkig support. Men oavsett om du gör det själv eller köper färdigt är poängen densamma: dina filer förtjänar bättre skydd än ett lösenord i Windows. Med VeraCrypt får de det.

&#160;
<div class="custom-button-container"><a class="teuton-button" href="https://teuton-systems.com/webbutik">Till Teuton Systems webbutik</a></div>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Våg av sabotage mot telemaster längs östkusten</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/vag-av-sabotage-mot-telemaster-langs-e22/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 06 Jun 2025 14:03:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[datasäkerhet]]></category>
		<category><![CDATA[Post och Telestyrelsen]]></category>
		<category><![CDATA[sabotage]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=207416</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Polisen utreder just nu en omfattande våg av sabotage mot telemaster i Sverige. Sedan påskhelgen har ett trettiotal incidenter anmälts, där förövarna systematiskt klippt kablar och förstört säkringar på anläggningar som är avgörande för mobil- och datakommunikation.</strong>

De flesta sabotage har inträffat i anslutning till Europaväg 22 längs den svenska östkusten, och myndigheterna ser allvarligt på utvecklingen.

Enligt polisen finns det omständigheter som tyder på att samma aktör kan ligga bakom merparten av angreppen. Utredningen leds av enheten för grova brott i Kalmar, som samordnar fallen i Småland och Östergötland.

Kriminalkommissarie Håkan Wessung, chef för grova brott i Kalmar: – <em>Vi ser allvarligt på det och därför har vi valt att göra en insats. Vi bedriver en stor informationsinhämtning och analys av det material vi hämtar in,</em> säger han till skattefinansierade <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/granskning-angrepp-mot-30-tal-telemaster-utreds-som-sabotage" target="_blank" rel="nofollow noopener">SVT</a>.

Kammaråklagare Michelle Stein, som leder förundersökningen, pekar på ett eventuellt samband: – <em>Det finns omständigheter som gör att allt tycks ha ett samband, men det är någonting som utredningen får visa</em>.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">The Swedish police is investigating a series bringing down of cell tower masts (abt. 30) near the E22 road on the Swedish east coast as suspected sabotage. <a href="https://t.co/OWvkSpUYII">https://t.co/OWvkSpUYII</a> <a href="https://t.co/wi1CWQr4jD">pic.twitter.com/wi1CWQr4jD</a></p>
— adam seven (@a7_FIN_SWE) <a href="https://twitter.com/a7_FIN_SWE/status/1930910262703362455?ref_src=twsrc%5Etfw">June 6, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Geografiskt mönster</h3>
Sabotagen har hittills inte lett till några större störningar i mobilnätet, men Post- och telestyrelsen (PTS) har periodvis haft en krisstab för att hantera situationen.

Roger Gustafsson, säkerhetschef på PTS, konstaterar att antalet incidenter är betydligt fler än normalt och att det geografiska mönstret sticker ut.

Statliga Teracom, som ansvarar för stora delar av den svenska kommunikationsinfrastrukturen, rapporterar om en kraftig ökning av incidenter det senaste året. Under årets första fyra månader har bolaget anmält omkring 50 incidenter, jämfört med 15 under samma period förra året. Bland dessa finns både misstänkta sabotage och intrångsförsök.

Stefan Steijnick, säkerhetschef på Teracom, menar att vissa incidenter kan vara kopplade till underrättelseinhämtning eller försök att testa samhällets förmåga att hantera störningar.

Polisen och åklagaren är förtegna om eventuella motiv bakom attackerna, men Säkerhetspolisen följer utvecklingen noga. Utredningen pågår och myndigheterna utesluter i nuläget inget scenario.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Teuton Systems gör integritetssäkra mobiler och Linux-datorer klara för vardagen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/teuton-systems-erbjuder-smart-integritetssaker-teknik-utan-kompromisser/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 16 May 2025 15:28:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[avlyssning]]></category>
		<category><![CDATA[datasäkerhet]]></category>
		<category><![CDATA[mobiler]]></category>
		<category><![CDATA[Teuton Systems]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=206114</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>Fungerar BankID, Swish och de appar man använder varje dag även om mobilen inte bygger på Googles vanliga Android-miljö? Och går det att byta från Windows till Linux utan att först bli sin egen IT-tekniker?</strong></p>

<p>Det är frågor som många ställer när de börjar fundera över hur mycket information deras telefoner, datorer och appar samlar in. Teuton Systems i Hedemora har byggt sin verksamhet kring ett praktiskt svar: integritetsinriktad teknik ska vara färdig att använda, kännas bekant och komma med hjälp på svenska.</p>

<p>Företaget erbjuder Matrix-mobiler med GrapheneOS, bärbara och stationära Linux-datorer samt hjälp för privatpersoner, föreningar och företag som vill minska sitt beroende av Googles, Apples och Microsofts ekosystem.</p>

<h3>Integritet utan att bli sin egen IT-tekniker</h3>

<p>GrapheneOS och Linux är fri programvara. Den som har rätt kunskaper kan installera systemen själv utan att köpa tjänsten av Teuton Systems. Det företaget tar betalt för är arbetet runt omkring: att välja kompatibel hårdvara, installera och konfigurera systemet, låsa och verifiera installationen, ställa in genomtänkta skydd, testa enheten och finnas kvar med svensk dokumentation och support.</p>

<p>Varje mobil och dator konfigureras och kontrolleras i Hedemora innan leverans. Målet är att kunden ska kunna packa upp enheten och börja använda den, utan att först behöva leta efter installationsguider eller lösa tekniska problem på egen hand.</p>

<figure class="wp-block-image size-full"><img src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/03/10pro-1170x600.jpg" alt="Matrix 10 Pro med GrapheneOS från Teuton Systems" width="1170" height="600" class="wp-image-233901" /><figcaption class="wp-element-caption">Matrix 10 Pro är en av modellerna i Teuton Systems aktuella Matrix-serie med GrapheneOS.</figcaption></figure>

<h3>Matrix-mobilen i vardagen</h3>

<p>Matrix-mobilen bygger på Google Pixel-hårdvara men levereras med GrapheneOS i stället för den vanliga Android-installationen. GrapheneOS är ett öppet operativsystem med förstärkta säkerhetsfunktioner och mer detaljerad kontroll över vilka appar som får använda exempelvis kamera, mikrofon, position, filer och kontakter.</p>

<p>Teuton erbjuder både den mer prisvärda Matrix 10a, allroundmodellen Matrix 10 och premiummodellerna Matrix 10 Pro och Matrix 10 Pro XL. Det finns även modeller ur 9-serien. Vilken modell som passar bäst avgörs därför inte bara av säkerheten, utan också av önskemål om storlek, kamera, batteritid och pris.</p>

<p>BankID och Swish fungerar i den Matrix-konfiguration som Teuton levererar i dag, liksom de flesta svenska bankappar, meddelandetjänster, streamingappar och sociala medier. Appar som behöver Googles tjänster kan använda sandboxad Google Play. Då körs Googles komponenter som vanliga appar utan de omfattande systemprivilegier de har i en traditionell Android-telefon, och användaren kan styra deras behörigheter.</p>

<p>Det finns samtidigt begränsningar som är bra att känna till. Google Wallet och Google Pay fungerar inte, och enstaka appar med särskilt strikta kontroller av enhetens mjukvaruintegritet kan kräva felsökning eller sakna stöd. Appkompatibilitet kan dessutom förändras när en leverantör uppdaterar sina krav. Teuton uppmanar därför kunder att fråga om en viss app före köp om den är avgörande i vardagen.</p>

<div class="custom-button-container wp-dark-mode-ignore"><a class="teuton-button" href="https://teuton-systems.com/matrix-mobilen/?utm_source=nyadagbladet&#38;utm_medium=native&#38;utm_campaign=teuton_brand_native_refresh_2026_08&#38;utm_content=matrix_cta&#38;mtm_source=nyadagbladet&#38;mtm_medium=native&#38;mtm_campaign=teuton_brand_native_refresh_2026_08&#38;mtm_content=matrix_cta" target="_blank" rel="nofollow sponsored noopener noreferrer">Läs mer om Matrix-mobilen</a></div>

<figure class="wp-block-image size-full"><img src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/03/matrix-10-pro-anvaendning.jpg" alt="Matrix 10 Pro med GrapheneOS i vardagsanvändning" width="1170" height="600" class="wp-image-225794" /><figcaption class="wp-element-caption">Matrix-mobilen är färdigkonfigurerad och testad före leverans från Hedemora.</figcaption></figure>

<h3>Linux-datorer som känns bekanta</h3>

<p>På datorsidan ersätts Windows av Linux och en KDE Plasma-miljö med traditionell startmeny, aktivitetsfält och programhantering. För den som är van vid Windows är tanken att de viktigaste funktionerna ska finnas där man förväntar sig dem.</p>

<p>Datorerna levereras med webbläsare, e-post, kontorsprogram och andra vardagsverktyg installerade. Systemet och säkerhetsinställningarna konfigureras före leverans, med bland annat diskkryptering som en del av Teuton Systems-konceptet. Kunden slipper påtvingat Microsoft-konto, licensabonnemang och de funktionsuppdateringar som ofta förändrar Windows-miljön.</p>

<p>Teuton säljer både bärbara och stationära modeller, men kan också installera Linux på en befintlig kompatibel dator. För den som vill förstå systemet bättre finns utbildning, distanshjälp och rådgivning på svenska.</p>

<div class="custom-button-container wp-dark-mode-ignore"><a class="teuton-button" href="https://teuton-systems.com/ts-pc/?utm_source=nyadagbladet&#38;utm_medium=native&#38;utm_campaign=teuton_brand_native_refresh_2026_08&#38;utm_content=linux_cta&#38;mtm_source=nyadagbladet&#38;mtm_medium=native&#38;mtm_campaign=teuton_brand_native_refresh_2026_08&#38;mtm_content=linux_cta" target="_blank" rel="nofollow sponsored noopener noreferrer">Läs om Teutons Linux-datorer</a></div>

<h3>Mer än mobiler och datorer</h3>

<p>För företag, föreningar och mer avancerade privatpersoner erbjuder Teuton även hjälp med friare digitala system. Det kan handla om Nextcloud för filer, kalender och samarbete, n8n för automatiserade arbetsflöden, Odoo som affärssystem, TrueNAS för lagring samt installation och avgränsning av AI-agenter.</p>

<p>Gemensamt för tjänsterna är att de anpassas efter verksamhetens faktiska behov. Egen drift betyder inte automatiskt att all information stannar lokalt, och en AI-agent blir inte säker bara för att den är öppen källkod. Val av server, externa modellleverantörer, behörigheter, säkerhetskopiering och löpande uppdateringar måste fortfarande hanteras med omsorg.</p>

<h3>Öppen källkod ger insyn – men kräver fortfarande ansvar</h3>

<p>En viktig del av Teutons filosofi är att använda fri och öppen programvara. Det gör koden möjlig att granska, ändra och förbättra av fler än ett enskilt företag. Det minskar också beroendet av leverantörer som kan ändra villkor, priser eller funktioner utan att användaren har något verkligt inflytande.</p>

<p>Öppen källkod är däremot ingen garanti mot alla fel eller sårbarheter. Säkerheten beror också på hur systemet installeras, uppdateras, avgränsas och används. Det är just kombinationen av granskningsbar programvara, kompatibel hårdvara, genomtänkt konfigurering och tillgänglig support som Teuton Systems vill erbjuda.</p>

<h3>Konfigurerat i Hedemora – med hjälp på svenska</h3>

<p>För många kunder är den största tröskeln inte bristen på alternativ, utan osäkerheten kring hur bytet ska gå till och vem man kontaktar om något krånglar. Därför ingår svensk handbok och support, och det går att få personlig rådgivning både före och efter köp.</p>

<p>Teuton Systems har fysisk verksamhet i Hedemora och varje enhet ställs in och testas innan den skickas. Kunden handlar av ett svenskt företag, kan betala med bland annat Swish, kort eller Klarna och omfattas av tydliga villkor för ångerrätt och garanti.</p>

<p>Tekniken löser inte varje integritetsproblem av sig själv. Men för den som vill minska onödig datainsamling och samtidigt behålla en fungerande digital vardag erbjuder Teuton Systems en betydligt enklare väg än att bygga allt från grunden.</p>

<div class="custom-button-container wp-dark-mode-ignore"><a class="teuton-button" href="https://teuton-systems.com/kontakt/?utm_source=nyadagbladet&#38;utm_medium=native&#38;utm_campaign=teuton_brand_native_refresh_2026_08&#38;utm_content=contact_cta&#38;mtm_source=nyadagbladet&#38;mtm_medium=native&#38;mtm_campaign=teuton_brand_native_refresh_2026_08&#38;mtm_content=contact_cta" target="_blank" rel="nofollow sponsored noopener noreferrer">Kontakta Teuton Systems för rådgivning</a></div>
]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tjänsten som rensar din data från nätet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/tjansten-som-rensar-din-data-fran-natet/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/tjansten-som-rensar-din-data-fran-natet/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 26 Nov 2022 07:58:26 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[datasäkerhet]]></category>
		<category><![CDATA[integritet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=137549</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I denna tid, betonar företaget Incogni, är ”data värt mer än olja”. De erbjuder en tjänst där användare kan slippa hundratals timmars tålamodskrävande arbete, som annars krävs för att få bort lagrade personuppgifter hos företag som annars ofta säljer dem vidare.
</strong>

Idag är i princip all data till salu. Det är svårt att vara säker när man befinner sig på sina diverse enheter och plattformar. Personuppgifter säljs och techjättar kan <a href="https://nyadagbladet.se/it-overvakning/google-far-nya-rekordboter-for-att-spara-anvandare-utan-tillatelse/" target="_blank" rel="noopener">spåra</a> användaren trots att denne stängt av alla platstjänster. Pengar tjänas helt enkelt på att företag spårar och sparar data från alla användare för att sedan sälja vidare.

Det kan tyckas dystert, men det positiva är att användare även blivit mer medvetna om de integritetskränkande metoder man använder sig av. I årets <a href="https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2022/sammanfattning/" target="_blank" rel="noopener">rapport</a> av Svenskarna och internet, brukar en tredjedel användare i Sverige tänka på de digitala spår de lämnar efter sig på nätet. 8 av 10 försöker att skydda sin personliga integritet på något sätt.

Företaget Incogni arbetar för att användare ska kunna ”ta tillbaka kontrollen över sin datasekretess” och skyddar personlig information som exempelvis telefonnummer och var man bor. Företaget ska också kunna skydda mot hackare, cyberattacker och mot exempelvis skuggprofiler som håller koll på internetaktiviteter och åsikter. Detta gör man genom enkla databorttagningsverktyg och att ta kontakt med datamäklare direkt.

”<em>Datamäklare samlar in din personliga information och säljer den till andra företag med bara några klick. Vi vill hjälpa dig att ta tillbaka dina data lika enkelt</em>”, <a href="https://incogni.com/about-us" target="_blank" rel="noopener">skriver</a> de på sin hemsida.

<strong>En så kallad datamäklare</strong> är en individ eller ett företag som är specialiserat på att samla in personuppgifter eller data om företag, mestadels från offentliga register men ibland privat, för att sedan sälja till tredje part för en mängd olika användningsområden.

Incogni gör jobbet och kontaktar alla datamäklare de har kontakt med för att ta bort användare från sina listor. Ett jobb som går att göra själv, men enligt företaget spar man som användare över 300 timmars arbete.

Förutom detta arbetar Incogni för att sprida kunskap om hur man skyddar sin data på bästa sätt och vill hjälpa med att stärka användare att skydda sig själva på internet.

”<em>En viktig del av vårt uppdrag här på Incogni är att ge dig möjlighet att skydda dig själv online i en tid då data är värda mer än olja</em>”, sammanfattar man.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/tjansten-som-rensar-din-data-fran-natet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Telegram når en halv miljard användare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/telegram-nar-en-halv-miljard-anvandare/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/telegram-nar-en-halv-miljard-anvandare/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 13 Jan 2021 13:11:35 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[datasäkerhet]]></category>
		<category><![CDATA[integritet]]></category>
		<category><![CDATA[Telegram]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=92027</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Populariteten för Telegram fortsätter att öka och tjänsten är nu uppe i en halv miljard användare.</strong>

Meddelandetjänsten Telegram har nu nått en halv miljard användare. Bara de senaste 72 timmarna har 25 miljoner nya användare tillkommit. Det skrev skaparen Pavel Durov på sin egen Telegram-kanal nyligen.

Telegram skapades 2013 och har sedan dess fortsatt att öka. På deras <a href="https://telegram.org/faq#q-what-is-telegram-what-do-i-do-here" target="_blank" rel="noopener">hemsida</a> beskrivs Telegram som en kombination av SMS och e-post som kan ta hand om både dina företags- och personliga kontakter. Det beskrivs som säkert, snabbt och gratis.

Anledningen till den stora ökning just nu sägs vara WhatsApps <a href="https://indianexpress.com/article/explained/explained-what-you-need-to-know-about-whatsapps-new-privacy-policy-7135730/" target="_blank" rel="noopener">nya integritetspolicy</a>, som skapat kaos bland teknik-användare. Den nya policyn innebär att WhatsApp delar data med Facebook och deras andra företag. Telegram delar inte din data med någon.

Det extra stora tillskottet av nya användare den senaste veckan beror troligtvis på Twitters och Facebooks allt mer omfattande repression av användarnas yttrandefrihet som tilltagit ytterligare i efterdyningarna av händelserna vid Kapitolium förra veckan.

<strong>Kolla i den mycket enkla guiden</strong> <a href="https://nyadagbladet.se/redaktionellt/fa-nya-dagbladets-nyhetspushar-i-mobilen-via-telegram/" target="_blank" rel="noopener">här</a> hur du gör för att följa ocensurerade nyhetspushar från Nya Dagbladet på Telegram direkt i din mobil.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/telegram-nar-en-halv-miljard-anvandare/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Videoapplikationer kritiseras för bristande säkerhet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/videoapplikationer-kritiseras-for-bristande-sakerhet/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/videoapplikationer-kritiseras-for-bristande-sakerhet/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 08 May 2020 05:06:03 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[datasäkerhet]]></category>
		<category><![CDATA[Discord]]></category>
		<category><![CDATA[kryptering]]></category>
		<category><![CDATA[Signal]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=78292</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Säkerhetsforskare menar att de flesta appar för videokommunikation har undermålig säkerhet och att flera av dem inte ens lever upp till de uppsatta minimikraven.</strong>

En forskargrupp kopplad till Mozilla Foundation har testat och gått igenom de mest välkända apparna för videomöten och kommunikation och kommit fram till att många av dem helt enkelt inte håller måttet, skriver <a href="https://www.forbes.com/sites/kateoflahertyuk/2020/04/28/guess-which-video-chat-app-allows-you-to-use-the-password-12345/#63a59194192d" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Forbes</a>.

<strong>Appar som Discord</strong>, Zoom, Houseparty och Doxy bedöms ha usel säkerhet och får kritik för hur man hanterar användarnas uppgifter och exempelvis delar vidare användarnas information till tredje part för riktad reklam och marknadsföring.

Appar som Signal och Facetime får däremot positiva omdömen, framförallt eftersom de använder sig av end-to-end-kryptering.

Forskarna reagerade på att flera av apparna inte ens krävde säkra lösenord utan godkände lösenord som ”12345” eller ”11111”, lösenord som är extremt lätta för inkräktare att gissa sig till, med eller utan digitala verktyg.

<strong>Sammanlagt gick man igenom 15 appar</strong> och även om Discord fick gott omdöme i vissa avseenden bedömdes det tillsammans med Houseparty och Doxy.me ha allra sämst säkerhet.

Noterbart är dock att Discord kort efter att undersökningen genomfördes uppdaterade sina inställningar för att förhindra användandet av alldeles för simpla lösenord. Tidigare var det exempelvis möjligt att välja ett lösenord med sex stycken ettor.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/videoapplikationer-kritiseras-for-bristande-sakerhet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Telegram når 400 miljoner användare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/telegram-nar-400-miljoner-anvandare/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/telegram-nar-400-miljoner-anvandare/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 05 May 2020 10:19:10 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[datasäkerhet]]></category>
		<category><![CDATA[integritet]]></category>
		<category><![CDATA[Telegram]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=78133</guid>

					<description><![CDATA[<strong>På bara ett år har den integritetsvänliga meddelandetjänsten Telegram ökat sin användarbas från 300 till 400 miljoner. Varje dag registrerar sig åtminstone 1,5 miljoner användare på Telegram och appen ligger nu på förstaplatsen över mest nedladdade appar för sociala medier i över 20 länder.</strong>

”<em>Vi startade Telegram för sju år sedan och vi tog för givet att människor alltid skulle välja frihet och kvalitet över restriktioner och undermålighet. I takt med att gapet mellan Telegram och dess äldre konkurrenter blir allt mindre så finner vi att vi hade rätt i vårt ursprungliga antagande</em>”, konstaterar skaparna av Telegram på sin <a href="https://telegram.org/blog/400-million" target="_blank" rel="noopener noreferrer">blogg</a>.

Man förklarar vidare att man framöver kommer satsa vidare på säkra videosamtal via Telegram och då särskilt stabila gruppsamtal. Det är dock oklart när detta kommer att färdigställas, men man hoppas att det är klart att användas under 2020.

<strong>Telegram har också</strong> skapat en databas med utbildningsverktyg och tester för elever i alla åldrar mot bakgrund av att många elever under den pågående coronakrisen inte längre går i skolan och kommer därtill att dela ut mer än fyra miljoner kronor till skapare av utbildningsmaterial.

Telegram lagrar normalt meddelanden på sina servrar tungt krypterade till skillnad från exempelvis Whatsapp, men erbjuder därtill förstärkt säkert läge genom sin Secret Chat-funktion som kan aktiveras med önskade kontakter. Det ger bland annat möjlighet att tidsinställa radering av meddelanden och bilder som skickats.

<strong>Myndigheter som vill kontrollera</strong> vad deras medborgare tar sig för är inte lika förtjusta i Telegram. Sedan tidigare har exempelvis <a href="https://nyadagbladet.se/it-overvakning/ryssland-kraver-att-apple-tar-bort-telegram-fran-app-store/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Ryssland</a> begärt appen blockerad och hävdat att den kan användas för att begå brott. Man har också begärt att Telegram skulle dela med sig av sina krypteringsnycklar till den ryska staten, något som skaparna vägrat att göra.

Kolla i den mycket enkla guiden <a href="https://nyadagbladet.se/redaktionellt/fa-nya-dagbladets-nyhetspushar-i-mobilen-via-telegram/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">här</a> hur du gör för att följa ocensurerade nyhetspushar från Nya Dagbladet på Telegram direkt i din mobil.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/telegram-nar-400-miljoner-anvandare/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
