<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>D-vitamin &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/d-vitamin/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Mon, 15 Jun 2026 05:45:25 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>D-vitamin &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Nya kostråd för äldre: Mer protein efter 65</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/nya-kostrad-for-aldre-mer-protein-efter-65/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 15 Jun 2026 05:45:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[äldre]]></category>
		<category><![CDATA[D-vitamin]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedelsverket]]></category>
		<category><![CDATA[protein]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233294</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Livsmedelsverket har uppdaterat kostråden för personer över 65 år. Råden ska bidra till fler friska år och lyfter särskilt betydelsen av protein, D-vitamin och vad man bör tänka på när aptiten minskar.</strong>

De nya råden har tagits fram inom ramen för ett regeringsuppdrag och gäller både äldre som är friska, aktiva och har normal aptit och äldre som har nedsatt aptit och riskerar undernäring.

Bakgrunden är att proteinbehovet ökar med åldern. Livsmedelsverket har tidigare uppmärksammat att personer över 65 år kan behöva äta <a href="https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelande-protein-prio-for-seniorer-nar-aptiten-minskar/" target="_blank" rel="noopener nofollow">uppemot 40 procent mer protein</a> jämfört med yngre, samtidigt som bara sex procent av de tillfrågade seniorerna själva nämnde det ökade proteinbehovet.

Enligt <a href="https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/bra-matvanor-kan-bidra-till-fler-friska-ar--nya-kostrad-for-personer-over-65-ar/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Livsmedelsverket</a> kan bra matvanor minska risken för flera sjukdomar, däribland hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, cancer och demens. Myndigheten hänvisar även till ny kunskap om sambandet mellan matvanor och demensrisk.

— <em>Alla över 65 har mycket att vinna på att äta mer hälsosamt. Även om det kan kännas svårt att ändra matvanor som man haft länge, är det aldrig för sent. Även små förändringar gör skillnad</em>, säger Susanna Kugelberg, folkhälsonutritionist på Livsmedelsverket.

För personer över 65 år med normal aptit gäller i stort sett samma kostråd som för övriga vuxna. Det handlar bland annat om att äta mycket frukt, grönsaker och fullkorn, variera mellan fisk, fågel, rött kött, ägg och baljväxter samt begränsa intaget av sötsaker och alkohol.

Skillnaden är att äldre rekommenderas att prioritera lite extra protein, eftersom behovet ökar med åldern. För alla över 75 år rekommenderas även tillskott av D-vitamin.
<h3 class="wp-block-heading">När aptiten sviktar</h3>
För äldre med nedsatt aptit ligger fokus i stället på att förebygga undernäring och bevara styrka, ork och självständighet. När stora portioner inte fungerar rekommenderas många små energi- och proteinrika måltider under dagen.

Livsmedelsverket lyfter också anhörigas roll när en äldre person börjar äta sämre.

— <em>När aptiten sviktar blir varje tugga viktig. Anhöriga märker ofta först om en äldre person börjar äta sämre, och kan därför spela en viktig roll i att uppmärksamma förändringar och uppmuntra till att söka stöd i tid</em>, säger Kugelberg.

Enligt Livsmedelsverket har materialet utvecklats i dialog med personer över 65 år och pensionärsorganisationer.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Studie: Små barn får tillräckligt med D-vitamin</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/sma-barn-d-vitamin-studie/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 02 Jun 2026 05:55:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[D-vitamin]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Göteborgs universitet]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedelsverket]]></category>
		<category><![CDATA[Nutrition Journal]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232185</guid>

					<description><![CDATA[<strong>De flesta små barn i Sverige har tillräckliga nivåer av D-vitamin i blodet, visar en studie från Göteborgs universitet. Forskarna pekar på betydelsen av D-droppar och berikade livsmedel.</strong>

I studien, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften <a href="https://link.springer.com/article/10.1186/s12937-026-01318-6" target="_blank" rel="noopener nofollow"><em>Nutrition Journal</em></a>, har forskare vid Göteborgs universitet analyserat barnens intag av D-vitamin via kost och D-droppar samt deras D-vitaminstatus i blodet.

Underlaget kommer från Riksmaten småbarn 2021–2024 och omfattar drygt 1 800 barn: 1 074 barn som var 18 månader gamla och 746 barn som var fyra år.

D-vitamin behövs bland annat för att kroppen ska kunna bilda starka tänder och ett starkt skelett. I Sverige kan det vara svårt att få tillräckliga mängder under vinterhalvåret, eftersom kroppen då bildar mindre D-vitamin via solljus. Barn upp till två år rekommenderas därför D-droppar som komplement, enligt <a href="https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/vitaminer-och-antioxidanter/d-vitamin" target="_blank" rel="noopener nofollow">Livsmedelsverket</a>.
<h3>Lägre intag hos många fyraåringar</h3>
I studien låg 16 procent av 1,5-åringarna och 61 procent av fyraåringarna under det genomsnittliga behovet på 7,5 mikrogram D-vitamin per dag, räknat utifrån kost och D-droppar.

Forskarna framhåller samtidigt att D-vitamin lagras i kroppen över tid och att blodvärdena därför kan ge en annan bild än det dagliga intaget. Blodproverna visade att barnens D-vitaminstatus i regel var god.

Inget av barnen hade D-vitaminbrist. Tillräckliga nivåer i blodet sågs hos 93 procent av 1,5-åringarna och 96 procent av fyraåringarna.
<h3>Berikad mat får större betydelse</h3>
Bland de yngsta barnen var D-droppar en viktig källa till D-vitamin. I takt med att barnen blev äldre och användningen av droppar minskade fick de i stället mer D-vitamin från berikade livsmedel, framför allt mejeriprodukter och smörgåsfetter.

Forskarna kopplar resultaten till den utökade obligatoriska D-vitaminberikningen som infördes 2018. Den omfattar bland annat vissa mejeriprodukter och matfetter, med syftet att fler ska få i sig tillräckligt med D-vitamin via kosten.

— <em>Våra resultat visar den stora betydelsen av berikade mejeriprodukter för D-vitaminintaget bland de små barnen i Sverige, framför allt när användningen av D-droppar avtar</em>, säger André Hesselink, dietist och doktorand inom klinisk nutrition vid <a href="https://www.gu.se/nyheter/bra-d-vitaminstatus-hos-de-flesta-sma-barn-i-sverige" target="_blank" rel="noopener nofollow">Göteborgs universitet</a>.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenska mediers senaste larm – varnar för vårsolen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-medier-varnar-for-varsolen/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 14 Apr 2026 06:37:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[D-vitamin]]></category>
		<category><![CDATA[folkhälsa]]></category>
		<category><![CDATA[solen]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=227394</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Samtidigt som många svenskar njuter av vårsolen har ett antal svenska medier valt en tydlig larmvinkel om solens risker. I flera alarmistiskt präglade artiklar driver man en linje som skuldbelägger människor för att de njuter av den efterlängtade vårsolen.</strong>

Våren har landat på flera håll i Sverige och särskilt förra veckan lyste solen starkt på flera håll i landet – något som många svenskar längtat efter. I takt med det har varningarna blivit fler.

<a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/varsolen-kan-ge-solskador-hudlakare-varnar" target="_blank" rel="noopener nofollow">Sveriges Radio rapporterar</a> att vårsolen kan ge hudskador och lyfter en tydlig varningslinje. I inslaget betonas också att huden påverkas av upprepad exponering över tid och att skydd behövs även tidigt på säsongen.

Samtidigt stannar varningslinjen inte vid public service.

Sajten marcusoscarsson.se har publicerat varningar med uppenbart så kallat klickbete, där man antyder att vädret "inte är ofarligt". Oscarsson är politisk kommentator på Schibsted-kanalen TV4, som också <a href="https://www.tv4.se/artikel/6xsPJSXfFzQOHiN0dU8VJw/varningen-i-varsolen-extra-stark-stralning-inte-ofarligt" target="_blank" rel="noopener nofollow">skrivit en varnande artikel</a> om vårsolen.

[caption id="attachment_52701" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2018/08/solen.jpg"><img class="size-medium wp-image-52701" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2018/08/solen-640x328.jpg" alt="solen geoengineering" width="640" height="328" /></a> Foto: Pexels[/caption]
<h3>Solljusets hälsoeffekter kräver nyanser</h3>
Solen är avgörande för hälsan, inte minst i Norden där vinterhalvåret innebär begränsat ljus under flera månader. Solen är den viktigaste naturliga källan till D-vitamin, vilket i sin tur är centralt för bland annat immunförsvar, skelett och allmän hälsa.

I <a href="https://nyadagbladet.se/halsa/d-vitamin-lika-omdebatterad-som-livsviktig/" target="_blank" rel="noopener">genomgångar om D-vitamin</a> lyfts också att D-vitaminbrist har kopplats till ökad risk för flera allvarliga tillstånd, bland annat demens och vissa cancerformer. Det finns även studier som pekar på samband mellan D-vitaminnivåer och hormonrelaterade besvär som PMS.

I en <a href="https://nyadagbladet.se/vetenskap/solljusets-infraroda-stralar-forbattrar-synen-moderna-led-lampor-saknar-dem/" target="_blank" rel="noopener">brittisk studie</a> exponerades 40 vuxna deltagare (25–63 år) för nära-infrarött ljus med våglängden 850 nanometer i 15 minuter. Forskarna rapporterade därefter förbättrad färgkontrastkänslighet i synen hos deltagarna, vilket enligt studien tyder på att vissa ljusvåglängder kan påverka synfunktionen positivt.

Resultaten används som ett exempel på att solljusets effekter inte enbart kan beskrivas i termer av risk.
<h3>Balans</h3>
Enligt Livsmedelsverket räcker det ofta för en ljushyad person att vistas i solen i kortärmad tröja och shorts omkring en kvart några gånger i veckan för att bygga upp D-vitaminnivåerna inför vinterhalvåret.

Näringsfysiologen Fredrik Paulún <a href="https://nyadagbladet.se/halsa/har-ar-halsoprofilens-basta-soltips-for-sommaren/" target="_blank" rel="noopener">menar</a> samtidigt att svenskars föreställningar om solen ofta är felaktiga, och att tillräckligt med solljus är en av de viktigaste hälsofaktorerna i vardagen. Han hävdar att alltför långtgående råd om att undvika solen kan få negativa hälsoeffekter.

Paulún ifrågasätter också den generella rekommendationen om omfattande användning av solskydd och menar att solkräm i vissa fall kan påverka beteendet så att människor stannar kvar längre i stark sol. Han lyfter dessutom oro för innehåll av kemikalier i vissa produkter.

Samtidigt betonar han att man inte ska bränna sig, utan hitta en balans mellan skydd och måttlig solexponering.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>D-vitamin: Lika omdebatterat som livsviktigt</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/d-vitamin-lika-omdebatterad-som-livsviktig/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/d-vitamin-lika-omdebatterad-som-livsviktig/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 19 Mar 2025 16:25:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[D-vitamin]]></category>
		<category><![CDATA[hjärnan]]></category>
		<category><![CDATA[hjärta]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk ohälsa]]></category>
		<category><![CDATA[sjukdomar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=134332</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Solens vitamin kallas det, men det finns också andra sätt att få i sig det minst sagt livsnödvändiga vitaminet. Brist på D-vitamin är kopplat till cancer, hjärtproblem och psykiska sjukdomar, men mängden man behöver är omdebatterad. Det finns också studier som visar på att det kan vara hjälpsamt mot covid-19.</strong>

D-vitaminet upptäckes i fiskleverolja av amerikanen Elmer V. McCollum när han försökte bota barn mot engelska sjukan (rakitis) 1922, enligt <a href="https://popularhistoria.se/vetenskap/medicin/vitaminernas-upptackt" target="_blank" rel="noopener">en</a> artikel i Populär Historia. I samma veva höll den tyske läkaren Kurt Huldschinsky på med diverse metoder för att bota sjukdomen och fann att solens strålar botade dem. Det uppstod därför en konflikt mellan de två forskarna och man gjorde en forskningsstudie på barnen och kom fram till att båda hade rätt. 1924 kunde amerikanerna Harry Stenbock och Archie Black förklara att det berodde på att D-vitamin finns i vissa livsmedel och tillverkas i kroppen när den utsätts för solens strålar.

<hr />

<em>Artikeln publicerades ursprungligen den 18 oktober 2022.</em>

<hr />

D-vitamin är ett hormon som förekommer i två former: D<sub>2</sub> (ergocalciferol) och D<sub>3</sub> (kolekalciferol). Det är fettlösligt och kan lagras i både lever och fettvävnad. Forskning kring vitaminet har förekommit ända sedan McCollum upptäckte det och även om forskare idag är oense, angående bland annat hur mycket D-vitamin man faktiskt behöver, kan man fastställa att det är livsviktigt att få i sig.
<h3>Solen är viktigast</h3>
Det är från solen man främst får D-vitamin. När huden exponeras för solljus bildas vitaminet i kroppen där det sedan lagras. Hudens möjlighet att omvandla solens strålar till D-vitamin är kopplad till bland annat breddgrad, årstid, solexponering och hudtyp. I Sverige är det dock främst mellan maj och september som solens strålar är som effektivast och då särskilt i juni och juli. Det räcker att exponera huden i 15-30 minuter några dagar i veckan under solens starkaste perioder, <a href="https://www.kry.se/fakta/ovrigt/d-vitamin/" target="_blank" rel="noopener">enligt</a> Kry. Det innebär inte att man måste ligga och steka på en strand, utan det räcker att vistas i solen i kortärmat. Ska man vistas i solen under längre perioder kan man dock få solskador och bör använda solskydd. Under vinterhalvåret är dock inte solens strålar lika starka i Sverige och då använder kroppen det den lagrat under sommaren.

[caption id="attachment_134480" align="alignnone" width="2048"]<img class="wp-image-134480 size-full" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/10/7775787490_129bf19978_k.jpg" alt="" width="2048" height="1365" /> Foto: Eva Holm/CC BY-NC-ND 2.0[/caption]
<h3>D-vitamin i mat</h3>
Även om inget överträffar solen finns det D-vitamin i viss mat och då absorberas vitaminet istället genom tarmen. Kantareller <a href="https://www7.slv.se/SokNaringsinnehall/Home/FoodDetails/5007?sokord=kantarell&#38;soktyp=1&#38;kategoriId=" target="_blank" rel="noopener">innehåller</a> mycket D-vitamin men det finns också en hel del i både fet och mager fisk som exempelvis <a href="https://www7.slv.se/SokNaringsinnehall/Home/FoodDetails/1255?sokord=lax&#38;soktyp=1&#38;kategoriId=" target="_blank" rel="noopener">lax</a>. Det finns även en del i <a href="https://www7.slv.se/SokNaringsinnehall/Home/FoodDetails/2205?sokord=%C3%84gg%20kokt&#38;soktyp=1&#38;kategoriId=" target="_blank" rel="noopener">ägg</a> och kyckling, samt en liten andel i vissa köttprodukter. I Sverige är det även <a href="https://kontrollwiki.livsmedelsverket.se/artikel/448/livsmedel-som-maste-berikas" target="_blank" rel="noopener">krav</a> på att berika vissa livsmedel med D-vitamin. Det gäller främst vissa mjölkprodukter samt även vegetabiliska alternativ. Exempelvis berikar man viss mjölk, margarin, yoghurt samt motsvarande veganska alternativ.
<h3>Tillskott</h3>
I kosttillskott med D-vitamin använder man främst <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Lanolin" target="_blank" rel="noopener">lanolin</a>, det vill säga fettet ur fårull, i tillverkningen. Lanolin tas från ullen efter att fåren klippts. Det finns även veganska alternativ och då används ofta lav som ska innehålla en hel del av vitaminet. På marknaden finns åtskilliga märken med olika ingredienser och även mängd D-vitamin. Något som alltid är viktigt oavsett vilket kosttillskott man köper är att titta på innehållslistan. I många fall kan man undvika onödiga ingredienser som exempelvis socker eller sötningsmedel.
<h3>Mängden debatterad</h3>
Vissa riskgrupper rekommenderas av Livsmedelsverket att <a href="https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/vitaminer-och-antioxidanter/d-vitamin" target="_blank" rel="noopener">ta</a> tillskott av D-vitamin. Bland dem finns barn under 2 år och personer över 75 år, de som inte äter fisk eller vitaminberikade livsmedel, samt de som inte exponerar sig särskilt mycket för solljus. Det råder en pågående debatt angående hur mycket D-vitamin man faktiskt behöver. Enligt Livsmedelsverket klarar man sig på ungefär en daglig tillförsel av 10 µg (400 ie), vilket solens exponering klarar av om man vistas i solen 2-3 dagar i veckan under sommaren. Vistas man mindre i solen kan man dock behöva tillskott.

Det går inte att få i sig för mycket D-vitamin via solen eller maten, däremot kan man få i sig för mycket via tillskott och då drabbas av hög kalciumnivå i blodet (hyperkalcemi), hjärtarrytmier, kalciuminlagring i njurarna och njursvikt. Enligt den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, Efsa, är övre gräns för intag (Tolerable Upper Intake Level, UL) av D-vitamin 100 µg (4000 ie) per dag för vuxna, något som också Livsmedelsverket vill <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/livsmedelsverket-gar-ut-med-varning-for-d-vitamin/" target="_blank" rel="noopener">införa</a> i Sverige då man nyligen gick ut med en varning angående vitaminet. Dock menar bland annat den ideella föreningen Nordic Nutrition Council (NNC) att myndighetens <a href="https://www.nordicnutritioncouncil.com/kopia-p%C3%A5-l%C3%A4sv%C3%A4rt" target="_blank" rel="noopener">förslag</a> om maxgräns är "otidsenligt och gränsar till det absurda" och hänvisar till forskningsrapporter.

Enligt en <a href="https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/kommentar/2015/06/tillskott-av-d-vitamin-kan-gora-mer-skada-an-nytta/" target="_blank" rel="noopener">kommentarsartikel</a> i Läkartidningen från 2015 menar man att studier bland annat visar att nordbor inte har lägre nivåer än exempelvis människor i Sydeuropa och att tillämpning av kosttillskott kan göra mer skada än nytta.

En finsk <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28034764/" target="_blank" rel="noopener">studie</a> menar dock att mängden D-vitamin kan variera väldigt mycket hos olika individer. På grund av skillnader i genuttryck hos olika människor, är det högst individuellt vad en optimal dos är och det är i nuläget svårt att mäta. Däremot menar Carsten Carlberg, som är professor i biokemi vid Östra Finlands universitet och som lett studien, i <a href="https://www.nordicnutritioncouncil.com/post/den-optimala-d-vitamindosen-i-vinter-den-beror-pa-dina-gener" target="_blank" rel="noopener">en</a> tysk intervju under 2021, att nordbor bör ta en dos på 100 µg per dag. Han poängterade dock att alla hans kollegor inte höll med honom om det.
<h3>Brist kan öka risken för cancer</h3>
I <a href="https://link.springer.com/article/10.1007/s10549-015-3433-0" target="_blank" rel="noopener">en</a> koreansk studie från 2015 jämförde man D-vitaminnivåerna på 3634 koreanska bröstcancerpatienter med 17133 friska kontrollpersoner, där fann forskare att kvinnor med brist på vitamin D hade 27 procent ökad risk att utveckla bröstcancer jämfört med de kvinnor som hade tillräckliga nivåer. Enligt en italiensk <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26896637/" target="_blank" rel="noopener">studie</a> från 2016 finns det också kopplingar till att en högre halt av D-vitamin kan innebära en längre överlevnad för patienter med cancer i tjocktarm och ändtarm. Där såg man att genomsnittsöverlevnadstiden var 65 månader om patientens D-vitaminnivå var över 20 ng/ml jämfört med 34 månader om patientens D-vitaminnivå var 20 ng/ml eller lägre. Studien poängterar dock att mer forskning behövs.
<h3>Hjärnan behöver D-vitamin<strong>
</strong></h3>
Har man brist på D-vitamin finns det en större risk att utveckla demens och Alzheimers, konstaterar en studie <a href="https://n.neurology.org/content/83/10/920/tab-article-info" target="_blank" rel="noopener">publicerad</a> i tidskriften Neurology från 2014. Andra studier har också kunnat fastställa att det finns en högre risk att utveckla demens om man bor längre norrut, något man sett i både <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4467562/" target="_blank" rel="noopener">Sverige</a> och Finland. Det kan finnas flera orsaker till det, men med tanke på att man tidigare kopplat D-vitaminbrist med demens kan det vara en förklaring eftersom det är mindre solljus i norr än söder.

Det finns också ett samband mellan låga D-vitaminnivåer och schizofreni. Forskare har kommit fram till att patienter <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24612563/" target="_blank" rel="noopener">som</a> insjuknar i schizofreni ofta har lägre halter av vitaminet och att man ofta får svårare symptom jämfört med patienter med normala nivåer. En senare <a href="https://www.nature.com/articles/s41598-018-35418-z" target="_blank" rel="noopener">studie</a> visar också att nyfödda med D-vitaminbrist löper 44 procent större risk att utveckla schizofreni senare i livet än de som har tillräckligt med vitaminet.

I en <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26724745/" target="_blank" rel="noopener">studie</a> deltog 158 kvinnor i åldern 15-21 år som upplevde svåra PMS-relaterade symptom som samtidigt också hade väldigt låga D-vitaminnivåer. Kvinnorna delades sedan i grupper där vissa fick D-vitamin tillskott och vissa placebo. Kvinnorna som fick tillskott blev av med sin D-vitaminbrist och upplevde mindre känslostormar och ångest. Flera angav även att deras relationer blivit bättre.

[caption id="attachment_134673" align="alignnone" width="2560"]<img class="wp-image-134673 size-full" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/10/pexels-garon-piceli-852793-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1707" /> Foto: Garon Piceli/Pexels[/caption]
<h3>Bra för luftvägarna</h3>
Redan 2013 <a href="https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0065835" target="_blank" rel="noopener">forskade</a> man vid bland annat Karolinska institutet om D-vitaminets effekt på luftvägsinfektioner. Samma svenska forskargrupp fortsatte med detta och 2017 kom man fram till att ett dagligt <a href="https://www.bmj.com/content/356/bmj.i6583" target="_blank" rel="noopener">intag</a> av D-vitamin gav lindrigare luftvägsinfektioner och lägre antibiotikaanvändning hos en känslig patientgrupp. År 2021 släppte även samma forskargrupp vid Karolinska institutet tillsammans med Harvard Medical School och Queen Mary University of London ett kompletterat <a href="https://www.thelancet.com/journals/landia/article/PIIS2213-8587(21)00051-6/fulltext" target="_blank" rel="noopener">material</a> med ytterligare 18 studier och nya analyser där man kan bekräfta tidigare fynd.

Brist på D-vitamin kan också öka risken för astma. I en <a href="https://www.sciencedaily.com/releases/2017/10/171003202923.htm" target="_blank" rel="noopener">studie</a> från 2017 visas att man kan halvera sina astmaanfall med hjälp av en kombination av astmamedicin tillsammans med tillskott av D-vitamin. Forskarna fann också att det blev en 30 procents minskning av graden av astmaanfall som krävde behandling med binjurebarktabletter eller injektioner. Tillskott av D-vitamin fungerade allra bäst på de som hade låga nivåer.

Forskningen inom covid-19 och D-vitamin är av förklarliga skäl relativt ny och mycket är ännu outforskat. Däremot finns det indikationer på att D-vitamin kan hjälpa mot sjukdomar och även att just brist på vitaminet kan bidra till en sämre prognos, <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8509048/" target="_blank" rel="noopener">enligt</a> nuvarande forskning.
<h3>Viktigt för skelett och hjärta</h3>
D-vitamin behövs för att kroppen ska kunna ta upp kalcium och får man brist kan det <a href="https://lakartidningen.se/tema-osteoporos-1/2006/10/d-vitaminbrist-bakom-osteoporos/" target="_blank" rel="noopener">leda</a> till bland annat benskörhet. Barn med brist på D-vitamin kan drabbas av <a href="https://www.1177.se/fragor--svar/nationellt/sjukdomar--besvar/vad-ar-rakit/" target="_blank" rel="noopener">rakit</a>, även kallat engelska sjukan, vilket bland annat innebär att skelettet blir mjukare. Sjukdomen är dock ovanlig i Sverige, men vanlig i fattigare länder.

Det finns också en koppling mellan D-vitamin och hjärt- och kärlproblem. Forskare har studerat sambandet under många år och i studier <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/22071212/" target="_blank" rel="noopener">har</a> man tidigare kommit fram till att det finns en ökad <a href="https://www.svd.se/a/b7c94a2b-eb40-30d8-a445-8c9d837f504a/d-vitamin-skydd-mot-hjartinfarkt" target="_blank" rel="noopener">risk</a> för hjärtproblem vid brist på vitaminet. I en kinesisk <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31727055/" target="_blank" rel="noopener">studie</a> från 2019 har man även konstaterat att brist på d-vitamin ökar risken för hjärtflimmer.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/d-vitamin-lika-omdebatterad-som-livsviktig/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Samband mellan låga nivåer D-vitamin och cancer</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/samband-mellan-laga-nivaer-av-d-vitamin-och-cancer/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/samband-mellan-laga-nivaer-av-d-vitamin-och-cancer/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 04 May 2024 15:12:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[cancer]]></category>
		<category><![CDATA[D-vitamin]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=179510</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Det finns en tydlig koppling mellan låga nivåer D-vitamin och cancer, visar forskning från Aalborgs universitet i Danmark. Forskarna kallar fynden ett "genombrott".</strong>

Låga halter <a href="https://nyadagbladet.se/halsa/d-vitamin-lika-omdebatterad-som-livsviktig/" target="_blank" rel="nofollow noopener">D-vitamin</a> har tidigare kopplats samman med psykiska sjukdomar, hjärtproblem och även cancer. Studier har också visat att det kan hjälpa vid olika luftvägsinfektioner, som exempelvis covid-19. I en amerikansk <a href="https://nyadagbladet.se/halsa/33-procent-lagre-dodsrisk-vid-covid-med-d-vitamin/" target="_blank" rel="nofollow noopener">studie</a> kunde man se att risken för dödsfall vid covid-19 var 33 procent lägre för de som åt tillskott av D-vitamin.

I den nya danska studien, som <a href="https://www.science.org/doi/abs/10.1126/science.adh7954" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerats</a> den vetenskapliga tidskriften Science, har man både analyserat data från möss och från den danska befolkningen. Hos möss kunde man se att de som hade högre nivåer D-vitamin också hade lägre risk att utveckla tumörer.

– <em>Om mössen har högre nivåer av D-vitamin i blodet har de mindre tumörutveckling och de svarar också bättre på immunterapi mot cancer</em>, säger forskaren och huvudförfattaren Tine Jess till danska <a href="https://nyheder.tv2.dk/samfund/2024-04-25-forskning-viser-sammenhaeng-mellem-lavt-niveau-af-d-vitamin-og-kraeft" target="_blank" rel="nofollow noopener">TV2</a>.
<h3>Hälsodata från 1,5 miljoner danskar</h3>
Tidigare forskning har visat samband mellan D-vitamin och påverkan på cancer. Man har nu kommit fram till att denna sker via tarmfloran, där vitaminet påverkar tarmslemhinnan och ökar mängden av bakterien Bacteroides fragilis. Detta gör mössen mer motståndskraftiga mot cancer eftersom tumörerna inte växer lika mycket.

– <em>Genombrottet är att effekten går via tarmfloran och sedan via immunförsvaret och påverkar risken för cancer. Vi kände redan till immunförsvarsdelen, att det går via bakteriesammansättningen i tarmen är nytt</em>, säger Jess.

Vidare har man jämfört resultaten från mössen tillsammans med hälsodata från över 1,5 miljoner danska medborgare. Baserat på den analysen kunde forskarna dra slutsatsen att resultaten kunde överföras till människor.

– <em>Vår analys visar att det finns ett samband mellan lägre D-vitaminnivåer och en högre risk att utveckla cancer, inklusive tarm-, lung- och urinvägscancer</em>, säger forskaren.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/samband-mellan-laga-nivaer-av-d-vitamin-och-cancer/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ordination av D-vitamin till muslimsk kvinna ledde till anmälan</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/ordination-av-d-vitamin-till-muslimsk-kvinna-ledde-till-anmalning/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/ordination-av-d-vitamin-till-muslimsk-kvinna-ledde-till-anmalning/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 07 Feb 2024 06:05:32 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[D-vitamin]]></category>
		<category><![CDATA[muslim]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=172135</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En kvinna med slöja ordinerades D-vitamin av sin läkare, varpå kvinnan anmälde denne för diskriminering. Nu fastställer Diskrimineringsombudsmannen (DO) att någon diskriminering inte ägt rum och att läkarens rekommendation hade vetenskapligt stöd.
</strong>

Den muslimska kvinnan fick rådet av läkaren från Karlstad att ta kosttillskott av D-vitamin så länge hon planerade att bo i Sverige och fortsätta bära slöja. Läkaren anmäldes då av kvinnans dotter som hävdade att det var religiös diskriminering eftersom modern är muslim.

Efter granskning konstaterar dock DO att det inte handlade om diskriminering, rapporterar skattefinansierade <a href="https://sverigesradio.se/artikel/do-inte-diskriminering-att-ordinera-d-vitamin-till-kvinna-med-sloja" target="_blank" rel="nofollow noopener">P4 Värmland</a>. Detta eftersom sambandet mellan brist på D-vitamin och klädsel som täcker huden har vetenskapligt stöd. Vidare fann man inga bevis för att läkaren menat något annat än att ge patienten korrekt information.

Enligt <a href="https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/vitaminer-och-antioxidanter/d-vitamin" target="_blank" rel="nofollow noopener">Livsmedelsverket</a> bör barn och vuxna som bär kläder som täcker ansikte, armar och ben ta kosttillskott av D-vitamin för att få tillräckligt. Det gäller också de som inte vistas ute särskilt mycket på sommaren, de som inte äter fisk samt barn under två år och vuxna över 75 år.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/ordination-av-d-vitamin-till-muslimsk-kvinna-ledde-till-anmalning/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>D-vitamin förbättrar immunsvaret mot TBC</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/d-vitamin-forbattrar-immunsvaret-mot-tbc/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/d-vitamin-forbattrar-immunsvaret-mot-tbc/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 22 Apr 2023 08:52:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[D-vitamin]]></category>
		<category><![CDATA[sjukdom]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=140494</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I en ny studie vid Köpenhamns universitet har forskare hittat indikationer på att D-vitamin kan hjälpa kroppens immunförsvar vid tuberkulos (TBC).</strong>

<strong>– <em>Det kan vara en bra idé att ge D-vitamin till personer som är mycket exponerade för infektion med tuberkulos</em>, säger forskaren Martin Kongsbak-Wismann.</strong>

TBC är en infektionssjukdom som framför allt drabbar lungorna, men som också kan drabba andra delar av kroppen. Årligen insjuknar omkring 10 miljoner människor i sjukdomen och dödar cirka 1,5 miljoner. I Sverige försvann TBC nästintill helt under slutet av 1900-talet, men har delvis kommit tillbaka i samband med den ökade invandringen, där de flesta som insjuknar i Sverige kommer från länder där TBC fortfarande är vanligt förekommande.

Nu har forskare kunnat visa att D-vitamin kan spela en stor roll i bekämpandet av bakterien som orsakar sjukdomen. <a href="https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fimmu.2022.1038960/full" target="_blank" rel="noopener">Studien</a>, som publicerats i <em>Frontiers in Immunology,</em> gjordes möjlig av en patient som föddes med en ovanlig mutation som gör att hon inte kan ta upp D-vitamin.

– <em>Vi har jämfört celler från den kvinnliga patienten med celler från patienter som kan ta upp vitamin D, och detta visade en skillnad mellan de två</em>, <a href="https://medicalxpress.com/news/2023-01-vitamin-d-immune-response-tuberculosis.html" target="_blank" rel="noopener">förklarar</a> professorn Martin Kongsbak-Wismann vid LEO Foundation Skin Immunology Research Center vid Köpenhamns universitet.

Skillnaden var att det var lättare för de patienter som kunde ta upp D-vitamin att bekämpa TBC än för kvinnan som inte kunde absorbera vitaminet.

– <em>Det är lättare för immuncellerna hos patienter som kan absorbera D-vitamin att bekämpa tuberkulos. Hos den kvinnliga patienten gör vitamin D ingenting, hennes kropp reagerar helt enkelt inte på det</em>, säger Kongsbak-Wismann.

<strong>TBC kan behandlas med antibiotika</strong> och det finns även vaccin i förebyggande syfte. Tidigare behandlade man dock ofta sjukdomen med att patienterna fick vara ute i friska luften, och då särskilt i solen, vilket gör att forskare antagit att D-vitamin kan spela en betydande roll. Exempelvis har man också tidigare kommit fram till att utslag som orsakas av hudtuberkulos (<em>Lupus vulgaris</em>) kunde botas med ultravioletta strålar, något som danske Niels Ryberg Finsen mottog Nobelpris för 1903. Idag används dock inte ljusbehandlingar längre, utan medicin.

Studien är dock den första som visar att D-vitamin faktiskt kan förbättra immunförsvarets specifika förmåga att bekämpa TBC. Kongsbak-Wismann hoppas att fynden ska generera mer uppmärksamhet kring det faktum att D-vitamin kan hjälpa vid behandling av TBC.

– <em>Det kan vara en bra idé att ge D-vitamin till personer som är mycket exponerade för infektion med tuberkulos, till exempel befolkningen i specifika afrikanska länder. Även om vi fortfarande inte vet hur olika nivåer av D-vitamin påverkar infektionsrisken och sjukdomens svårighetsgrad, skulle det åtminstone inte orsaka några negativa biverkningar</em>, menar professorn.

Han påpekar dock att även om man tar tillskott av vitamin D kan man drabbas av sjukdomen, men att man kan se det så att vitaminet hjälper kroppens immunförsvar.

– <em>Det är ingen mirakelmedicin, men det kan hjälpa</em>, menar han.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/d-vitamin-forbattrar-immunsvaret-mot-tbc/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>33 procent lägre dödsrisk vid covid med D-vitamin</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/33-procent-lagre-dodsrisk-vid-covid-med-d-vitamin/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/33-procent-lagre-dodsrisk-vid-covid-med-d-vitamin/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 13 Mar 2023 05:41:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[coronaviruset]]></category>
		<category><![CDATA[covid-19]]></category>
		<category><![CDATA[D-vitamin]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=138249</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I en amerikansk studie har forskare undersökt samband med tillskott av vitamin D och sannolikhet att drabbas av covid-19, samt även risk att avlida av sjukdomstillståndet inom 30 dagar. </strong>

<strong>Forskarna fann att det fanns kopplingar för de som tagit tillskott av d-vitamin och en minskad risk att få infektionen med upp till 28 procent. Dödsrisken inom 30 dagar var också upp till 33 procent lägre för de som åt tillskott.</strong>

D-vitamin <a href="https://nyadagbladet.se/halsa/d-vitamin-lika-omdebatterad-som-livsviktig/" target="_blank" rel="noopener">är</a> ett samlingsnamn på steroider som förekommer i vitaminformerna D2 (ergocalciferol) och D3 (kolekalciferol). Att ha brist på vitaminet är kopplat till bland annat cancer, psykiska sjukdomar och hjärtproblem. Sedan uppkomsten av covid-19 har det också varit omdebatterat huruvida vitaminet kan hjälpa mot sjukdomstillståndet samt att brist på D-vitamin kan orsaka en sämre sjukdomsbild.

Tidigare studier har visat att just d-vitamintillskott kan ge ett <a href="https://nyheter.ki.se/ny-forskning-om-d-vitamin-och-luftvagsinfektioner-viktig-for-riskgrupper" target="_blank" rel="noopener">visst</a> skydd mot luftvägsinfektioner som härletts till covid. Åsikterna kring effekterna har dock varit skilda och forskare har kommit fram till olika resultat. Vissa menar att det finns saker som tyder på att exempelvis d-vitaminbrist <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32503801/" target="_blank" rel="noopener">kan</a> lindra sjukdomens påverkan, samtidigt som andra anser att så <a href="https://janusinfo.se/behandling/expertgruppsutlatanden/aldreshalsa/aldreshalsa/dvitamintillskottochcovid19evidenssaknas.5.7546977617592429b91ecf58.html" target="_blank" rel="noopener">inte</a> är fallet.

Studien som <a href="https://www.nature.com/articles/s41598-022-24053-4#Sec19" target="_blank" rel="noopener">publicerats</a> i den vetenskapliga tidskriften <em>Scientific Report</em>, har specifikt tittat på hur d-vitaminbehandling eventuellt skulle kunna minska risken för infektion av covid. Studien gjordes i samarbete med åtskilliga institut där man tittade på krigsveteraner som är eller har varit patienter på Department of Veterans Health Affairs i Canandaigua i USA.

Sedan jämförde forskarna samband mellan vitamin D3- och D2-tillskott och sannolikheten för att få covid-19-infektion, samt huruvida en infektion slutar i dödlighet inom 30 dagar. De studerade också om patienternas kön eller ras utgjorde någon skillnad.

Hos veteranerna som tog vitamin D2- och D3-tillskott kunde forskarna se kopplingar till en minskning av covid-19-infektion med 28 procent respektive 20 procent. Dödligheten inom 30 dagar efter en infektion var 33 procent lägre för de som tagit tillskott av vitamin D3 och 25 procent lägre för de som tagit D2. Det var mer fördelaktigt för svarta att ta tillskott, även om det också noterades en markant skillnad hos vita.

Forskarna menar att fynden tyder på att D-vitamintillskott skulle kunna vara ett billigt och lättillgängligt verktyg för att minska spridning av covid och relaterad dödlighet.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/33-procent-lagre-dodsrisk-vid-covid-med-d-vitamin/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>6</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Maxgräns för D-vitamin är onödig och otidsenlig</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/maxgrans-for-d-vitamin-ar-onodig-och-otidsenlig/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/maxgrans-for-d-vitamin-ar-onodig-och-otidsenlig/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 18 Sep 2022 11:05:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[D-vitamin]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedelsverket]]></category>
		<category><![CDATA[Nordic Nutrition Council]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=131780</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Livsmedelsverket har lämnat in en ansökan till EU om införande av maxgränser för D-vitamin och jod i kosttillskott med 80µg för D-vitamin och 200 µg för jod. Verkets förslag går stick i stäv mot aktuell forskning om näringsbehoven för svenskar, enligt den ideella föreningen Nordic Nutrition Council (NNC), som sprider evidensbaserad kunskap om vikten av rätt näring för god folkhälsa.</strong>

<em>– Livsmedelsverkets förslag om maxgräns på 80 µg för D-vitamin i kosttillskott är otidsenligt och gränsar till det absurda</em>, säger Mona Birgersson Sjöberg, ordförande för NNC, och fortsätter:

Under vinterhalvåret har de flesta svenskar för låg halt D-vitamin. Från oktober till mars lever vi mestadels på det D-vitamin som huden bildade av solens strålar under det ljusa halvåret.

Enligt forskningsresultat vid Östra Finlands universitet är 100 µg (mikrogram) D-vitamin ett lämpligt tillskott för nordbor under vintertid. (100 mikrogram motsvarar 4000 IE, internationella enheter).

<em>– Många av oss nordbor har fått intresse för sambandet mellan god näring och hälsa under pandemin då den stora nyttan av D-vitamin har bevisats i hundratals studier. Men tyvärr tycks <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/livsmedelsverket-gar-ut-med-varning-for-d-vitamin/" target="_blank" rel="noopener">Livsmedelsverket</a> inte ha tagit till sig de senaste 20 årens forskning när de gjort sin bedömning.</em>

<strong>Individuella skillnader</strong>

Professor Karlberg, som lett den finska <a href="https://www.uef.fi/en/article/researchers-introduce-a-personal-vitamin-d-response-index" target="_blank" rel="noopener">studien</a>, har även studerat behovet av D-vitamin och sett att det är mycket individuellt hur mycket D-vitamin huden producerar, men också hur kroppen tar upp D-vitamin.

Den mängd D-vitamin i form av kosttillskott som professor Karlberg anser vara lämplig under vintertid är högre än den maxgräns som Livsmedelsverket vill ska gälla i Sverige,

För den som har ett lågt D-vitaminvärde kan dock en betydligt högre dos krävas inledningsvis för att komma upp till det satta målvärdet för D-vitamin.

Hudfärg, ålder, övervikt är några av de faktorer som kan försvåra kroppens förmåga att bilda D-vitamin.

<strong>Liten risk att överdosera</strong>

NNC anser att risken för att överdosera D-vitamin är försumbar. Livsmedelsverket har inte heller påvisat några fall av överdosering. Om man dessutom kombinerar D-vitamin med vitamin K2 och magnesium kan kalcium säkert bindas in i benvävnaden. Effekten blir då starkare tänder och skelett.

<em>– I dessa tider då många ängslas för infektioner har vikten av tillräckliga D-vitaminnivåer uppmärksammats. Den samlade vetenskapen har påvisat D-vitaminbrist som den enskilt största faktorn till allvarlig sjukdom och död i virusinfektioner som covid-19.</em>

<em>Att då vilja begränsa vår möjlighet och rätt att på egen bekostnad fritt få välja att balansera vårt D-vitaminvärde är verkligen bakvänt</em>, säger NNC:s ordförande Mona Birgersson Sjöberg.

<strong>Begränsa tillgången till jod i relevant dagsdos?</strong>

Livsmedelsverket vill även införa ett, enligt NNC, lågt maxvärde i kosttillskott för mineralet jod. Verket anger samma värde som verket självt anser vara en relevant daglig dos för ammande kvinnor, 200 µg (mikrogram) per dag. Det värde som EFSA föreslagit för EU är 600 µg.

Livsmedelsverket motiverar inte skälen till att det anser att Sveriges befolkning skulle behöva mindre mängd jod än övriga européer. Verket har inte heller presenterat några fall av ohälsa från överdosering av jod från kosttillskott.

Se NNC:s hela remissvar <a href="https://www.nordicnutritioncouncil.com/kopia-p%C3%A5-l%C3%A4sv%C3%A4rt" target="_blank" rel="noopener">här</a>.

Kritiken mot Livsmedelsverkets ansökan är stark från både svenskt och internationellt håll.  Svaren till EU Kommissionen kallas contributions och kan läsas <a href="https://ec.europa.eu/growth/tools-databases/tris/en/search/?trisaction=search.detail&#38;year=2022&#38;num=395" target="_blank" rel="noopener">här</a> tillsammans med Livsmedelsverkets ansökan.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/maxgrans-for-d-vitamin-ar-onodig-och-otidsenlig/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>7</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Livsmedelsverket går ut med varning för D-vitamin</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/livsmedelsverket-gar-ut-med-varning-for-d-vitamin/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/livsmedelsverket-gar-ut-med-varning-for-d-vitamin/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 22 Aug 2022 04:45:39 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[D-vitamin]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedelsverket]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=129064</guid>

					<description><![CDATA[<strong>D-vitamin är till gagn för bland annat immunförsvaret samt skyddar hjärtat. Vitaminet kan även förhindra tillstånd som depression, högt blodtryck, diabetes, multipel skleros, autism och fibromyalgi. Dess hälsofördelar är väldokumenterade.
</strong>

<strong>Oaktat detta går nu livsmedelsverket ut med en varning till allmänheten om att för stort intag av D-vitamin kan leda till njursvikt.
</strong>

Enligt Livsmedelsverkets förslag, som först måste godkännas av EU, bör den så kallade maxgränsen för D-vitamin vara 100 mikrogram per dag.

Istället för exempelvis vitamintillskott uppmanas befolkningen nu istället att vara ute under sommarmånaderna. Livsmedelsverket menar att femton minuters solljus två-tre gånger i veckan är tillräckligt för att vitaminet ska lagras i kroppen och sedan täcka en del av vintermånadernas vitaminbehov.

Enligt dokumenterad forskning kan D-vitamin lagras i 3 veckor upp till max 2 månader efter solexponering under sommaren. Vilket gör lagerförråden begränsade.

– <em>Det som händer är att njurarna inte klarar av att rena blodet och då får man en ansamling av avfallsprodukter i blodet,</em> <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/livsmedelsverket-infor-maxgrans-for-d-vitaminintag" target="_blank" rel="noopener">säger</a> Mats Palmér, specialist på sjukdomar som rör kroppens ämnesomsättning, i en kommentar på statstelevisionen om den tilltänkta gränsen.

Palmér understryker själv sin egen uppfattning att de flesta svenskar inte alls behöver ta D-vitamintillskott.

<em>– Dels kan det ju göra skada. Sen så kostar det pengar. Man kan väl göra något roligare för pengarna.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/livsmedelsverket-gar-ut-med-varning-for-d-vitamin/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>11</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
