<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Brasilien &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/brasilien/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Mon, 06 Jul 2026 10:41:21 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Brasilien &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>England och Norge vidare till kvartsfinal i fotbolls-VM</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/sport/england-norge-kvartsfinal-vm-2026/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 06 Jul 2026 10:41:21 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Sport]]></category>
		<category><![CDATA[Brasilien]]></category>
		<category><![CDATA[England]]></category>
		<category><![CDATA[fotboll]]></category>
		<category><![CDATA[Fotbolls-VM 2026]]></category>
		<category><![CDATA[Mexiko]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234670</guid>

					<description><![CDATA[<strong>England och Norge är vidare till kvartsfinal i fotbolls-VM. England slog Mexiko med 3–2 efter en högdramatisk åttondelsfinal, medan Norge stod för en skräll mot Brasilien.</strong>

I vad som kan ha varit mästerskapets hittills bästa match är England vidare efter ett otroligt drama mot värdnationen Mexiko.

Jude Bellingham såg länge ut att bli den stora engelska matchhjälten. Mittfältaren gjorde två mål på bara 99 sekunder i den första halvleken och gav England en 2–0-ledning.

[caption id="attachment_234679" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/07/Fotbolls-VM-2026-Mexiko-England-2-3-2026-07-05.jpg"><img class="size-medium wp-image-234679" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/07/Fotbolls-VM-2026-Mexiko-England-2-3-2026-07-05-640x328.jpg" alt="Fotbolls-VM 2026 England Mexiko" width="640" height="328" /></a> Full kalabalik i Englands straffområde i samband med att Mexiko jagar kvittering. Foto: Xinhua/Martin Zabala.[/caption]

Mexiko svarade dock snabbt. Julián Quiñones reducerade till 1–2 i den 42:a minuten med sitt fjärde mål i turneringen.

Matchen fortsatte sedan i ett furiost tempo med chans efter chans, inklusive fem gula kort och stor dramatik.

England drabbades dessutom av en utvisning i den 54:e minuten när Jarell Quansah fick lämna planen. Trots det kunde Harry Kane sätta 3–1 på straff i den 60:e minuten.

[caption id="attachment_234681" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/07/Fotbolls-VM-2026-Mexiko-England-2-3-2026-07-05-02.jpg"><img class="size-medium wp-image-234681" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/07/Fotbolls-VM-2026-Mexiko-England-2-3-2026-07-05-02-640x427.jpg" alt="Fotbolls-VM 2026 England Mexiko Harry Kane" width="640" height="427" /></a> Englands Harry Kane var som så ofta förr en av matchens förgrundsfigurer. Foto: Xinhua/Martin Zabala.[/caption]

Mexiko fick också straff, som Raúl Jiménez, trots en ganska så blekt slagen straff, förvaltade till 2–3 i den 69:e minuten.

Närmare än så kom dock inte Mexiko, och England är därmed klart för kvartsfinal.

– <em>Makalöst, det var otroliga fotbollsminuter vi fick här idag,</em> sade SVT:s expert Glenn Strömberg.

Englands förbundskapten Thomas Tuchel beskrev mötet på ett kokande Aztekastadion i Mexiko City som "en galen match."

[caption id="attachment_234685" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/07/Fotbolls-VM-2026-Mexiko-England-2-3-2026-07-05-03.jpg"><img class="size-medium wp-image-234685" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/07/Fotbolls-VM-2026-Mexiko-England-2-3-2026-07-05-03-640x420.jpg" alt="Fotbolls-VM 2026 England Mexiko fans supportrar" width="640" height="420" /></a> Förkrossade mexikanska fans efter den smärtsamma förlusten i åttondelsfinalen mot England. Foto: Xinhua/Wu Wei.[/caption]
<h3>Norge slår Brasilien</h3>
I den andra åttondelsfinalen slog Norge ut femfaldiga världsmästarna Brasilien med 2–1.

Brasilien fick en straff redan i den 14:e minuten, men Norges målvakt Ørjan Nyland räddade en påtagligt svag straff av Bruno Guimarães och såg till att hålla kvar norrmännen i matchen.

Straffmissen är den första av en brasiliansk spelare under ordinarie speltid i ett fotbolls-VM på 40 år.

[caption id="attachment_234687" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/07/Fotbolls-VM-2026-Brasilien-Norge-1-2-2026-07-05.jpg"><img class="size-medium wp-image-234687" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/07/Fotbolls-VM-2026-Brasilien-Norge-1-2-2026-07-05-640x370.jpg" alt="Fotbolls-VM 2026 Norge Brasilien straff miss" width="640" height="370" /></a> Den svaga straffen från Bruno Guimaraes från Brasilien räddas av Norges målvakt Orjan Nyland. Foto: Xinhua/Hu Xingyu.[/caption]

Efter en mållös första halvlek klev (såklart) Erling Haaland som så ofta förr in i handlingen. Den norske målmaskinen gjorde både 1–0 och 2–0.

2–0-målet kom i den 90:e minuten efter en norsk omställning, när Brasilien under en period tryckt på och skapat ett antal vassa chanser.

Brasilien fick dock en sen reducering genom Neymar på straff på tilläggstid, men Norge höll undan. Neymar som efter matchen meddelat att han slutar i det brasilianska landslaget.

[caption id="attachment_234690" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/07/Fotbolls-VM-2026-Brasilien-Norge-1-2-2026-07-05-02.jpg"><img class="size-medium wp-image-234690" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/07/Fotbolls-VM-2026-Brasilien-Norge-1-2-2026-07-05-02-640x328.jpg" alt="Fotbolls-VM 2026 Brasilien Norge Haaland" width="640" height="328" /></a> Målmaskinen Erling Braut Haaland firas av sina lagkamrater i samband med ett av sina två mål. Foto: Xinhua/Zhang Chen.[/caption]

Med sina två mål går Haaland upp i delad skytteligaledning med Kylian Mbappé och Lionel Messi – samtliga på sju mål vardera.

Norge är därmed vidare till kvartsfinal för första gången i VM-historien. Där väntar England – en match mellan inte minst målmaskinerna Kane och Haaland.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>USA klart för slutspel – chockat Turkiet utslaget</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/sport/usa-klart-slutspel-chockat-turkiet-utslaget/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 20 Jun 2026 09:15:49 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Sport]]></category>
		<category><![CDATA[Australien]]></category>
		<category><![CDATA[Brasilien]]></category>
		<category><![CDATA[Fotbolls-VM 2026]]></category>
		<category><![CDATA[Paraguay]]></category>
		<category><![CDATA[Turkiet]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233660</guid>

					<description><![CDATA[<strong>USA:s segertåg i fotbolls-VM fortsätter. Efter 2–0 mot ett hårt kämpande Australien är en av värdnationerna klar för slutspel – samtidigt som Turkiet står för ett tidigt och närmast fiaskobetonat uttåg efter förlusten mot Paraguay.</strong>

USA är klart för slutspel i fotbolls-VM efter 2–0 mot Australien i grungens huvudstad Seattle inför nästan 70 000 åskådare. Hemmafesten fortsätter därmed för 250-årsjubilaren.

Segern fick en tacksam skjuts redan i den elfte minuten när Australiens Cameron Burgess olyckligt stötte in bollen i eget mål efter ett inspel från Folarin Balogun.

Strax före paus kom nästa amerikanska smäll då pigge Alex Freeman fyllde på till 2–0 efter VAR-granskning med anledning av en misstänkt offsidesituation.

[caption id="attachment_233671" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/06/Fotbolls-VM-2026-USA-Australien-2026-06-19.jpg"><img class="size-medium wp-image-233671" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/06/Fotbolls-VM-2026-USA-Australien-2026-06-19-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> USA:s Malik Tillman i kamp med Australiens Jacob Italiano. Foto: Xinhua/Peng Ziyang.[/caption]

Därmed har USA vunnit två raka VM-matcher för första gången på 96 år. Ett värdland med medvind under Mauricio Pochettino, som redan nu kan börja förbereda sitt manskap på slutspel.

– <em>Det viktigaste är att vi inte förlorar fotfästet utan förblir ödmjuka. Då kan vi göra bra saker,</em> kommenterade Folarin Balogun efter matchen.

Matchen var stundtals tuff med stenhårda närkamper mellan två lag som inte vek ner sig, inklusive sju gula kort, otaliga frisparkar samt en huvuddomare med kramp i matchens slutskede.

Australien får jaga vidare i grupp D inför den sista gruppspelsomgången, då laget möter Paraguay.

[caption id="attachment_233673" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/06/Fotbolls-VM-2026-USA-Australien-2026-06-19-maljubel.jpg"><img class="size-medium wp-image-233673" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/06/Fotbolls-VM-2026-USA-Australien-2026-06-19-maljubel-640x328.jpg" alt="Fotbolls-VM 2026 USA Australien" width="640" height="328" /></a> Amerikanskt segerjubel samtidigt som Australien trots förlusten har goda möjligheter till slutspelsavancemang. Foto: Xinhua/Arthur Dong.[/caption]
<h3>Stökigt när Turkiet föll</h3>
För Turkiet tog VM däremot närmast chockartat slut i förtid inför 68 827 åskådare i San Francisco.

Paraguay vann med 1–0 efter ett mål av Galarza redan i den andra minuten, och trots spel med en man mer under hela andra halvlek fick Turkiet aldrig in kvitteringen.

Matchen var emellertid stökig. Stenhårde domaren Barton hade fullt sjå med döende svanar, gruff, knuff och allt mer irriterade spelare.

[caption id="attachment_233665" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/06/Fotbolls-VM-2026-Turkiet-Paraguay-2026-06-19-gruffbuffputt.jpg"><img class="size-medium wp-image-233665" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/06/Fotbolls-VM-2026-Turkiet-Paraguay-2026-06-19-gruffbuffputt-640x328.jpg" alt="Fotbolls-VM 2026 Turkiet Paraguay" width="640" height="328" /></a> Paraguays Isidro Pitta har förtvivlat ont efter en turkisk handpåläggning. Foto: Xinhua/Song Haiyuan.[/caption]

Som grädde på moset fick Paraguays Miguel Almiron strax före halvtidsvilan milt sagt hjärnsläpp.

Paraguays mittfältare täckte munnen när han sade något till en turkisk spelare, vilket enligt en ny regel är förbjudet. Situationen slutade med rött kort, och Paraguay fick spela hela andra halvlek med tio man.

Turkiet tryckte på efter paus och skapade flera lägen. Denis Gül blev den stora turkiska målsumparen med flera kvalificerade chanser – men utan att få avsluten på mål när laget behövde det som mest.

Trots att en gruppspelsomgång återstår är årets mästerskap över för Turkiets del.

[caption id="attachment_233666" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/06/Fotbolls-VM-2026-Turkiet-Paraguay-2026-06-19.jpg"><img class="size-medium wp-image-233666" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/06/Fotbolls-VM-2026-Turkiet-Paraguay-2026-06-19-640x435.jpg" alt="Fotbolls-VM 2026 Turkiet Paraguay" width="640" height="435" /></a> En bedrövad Kenan Yildiz sedan VM-uttåget blivit ett faktum. Foto: Xinhua/Sun Yuxuan.[/caption]
<h3>Brasilien tar första segern</h3>
Även Brasilien fick till slut fira i natt.

Laget tog sin första seger via 3–0 mot Haiti i grupp C, där Matheus Cunha gjorde två mål före paus och Vinicius fastställde slutresultatet på tilläggstid i första halvlek.

Segern grumlades av att Raphinha tvingades kliva av skadad redan i den 40:e minuten.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Iran: Brics måste stoppa USA från att agera utan följder</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/iran-brics-usa-straffrihet/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 15 May 2026 08:55:47 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Abbas Araghchi]]></category>
		<category><![CDATA[Brasilien]]></category>
		<category><![CDATA[Brics]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[New Delhi]]></category>
		<category><![CDATA[Sydafrika]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230344</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Irans utrikesminister Abbas Araghchi uppmanar Brics-länderna att gemensamt motverka vad han beskriver som USA:s växande hegemoni och uppfattning att landet kan agera utan följder. Uttalandet gjordes under ett utrikesministermöte i New Delhi, där Teheran lyfte fram blocket som en möjlig motvikt till västs dominans.</strong>

Araghchi sade att Brics-länderna står inför ett gemensamt hot från Washingtons påtryckningar. Enligt den iranske utrikesministern har Iran under det senaste året två gånger utsatts för vad han beskriver som amerikansk-israeliska angrepp, samtidigt som andra medlemsländer i gruppen mött fientliga påtryckningar från USA.

— <em>Vi kan inte ignorera det gemensamma och farliga hot som vi alla står inför</em>, sade Araghchi.

Han menade att Brics bör bli ”en av huvudpelarna” i skapandet av en rättvisare världsordning, där det globala syd får större inflytande. Uttalandet ligger i linje med Irans återkommande kritik mot USA:s sanktionspolitik och västliga maktanspråk.
<h3>Varnar för imperialistmakter i sönderfall</h3>
Araghchi hävdade också att ”imperialistiska makter i sönderfall” försöker vrida klockan tillbaka och stoppa utvecklingen mot en mer multipolär världsordning. I sitt anförande anklagade han västmakter för att i allt större utsträckning bidra till ”folkmord” och ”grova kränkningar av nationell suveränitet”.

Brics har hittills främst beskrivits som ett ekonomiskt samarbete, men frågan om säkerhetspolitiskt samarbete har fått större utrymme i takt med att gruppen expanderat och flera medlemsländer hamnat i konflikt med USA:s utrikespolitik.

Efter de amerikansk-israeliska angreppen mot Iran uppmanade Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva exempelvis Sydafrika att stärka försvarssamarbetet och minska beroendet av utländska vapen. Vid ett möte med Sydafrikas president Cyril Ramaphosa varnade Lula för att båda länderna kunde bli sårbara för en ”invasion”.

Araghchis budskap i New Delhi var därmed inte bara en iransk markering mot Washington, utan även ett försök att ge Brics en mer framträdande roll i den framväxande maktkampen mellan väst och det globala syd.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Massiv polisrazzia i Rio – minst 64 dödade i blodig konfrontation</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/massiv-polisrazzia-i-rio-minst-64-dodade-i-blodig-konfrontation/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 29 Oct 2025 10:25:51 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Brasilien]]></category>
		<category><![CDATA[organiserad brottslighet]]></category>
		<category><![CDATA[polis]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=215960</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En av de dödligaste polisoperationerna i Brasiliens moderna historia slutade i massiv blodsutgjutelse i Rio de Janeiro på tisdagen. </strong>

<strong>Minst 60 misstänkta gängmedlemmar och fyra poliser dödades när 2 500 poliser och soldater genomförde en storskalig räd mot kartellen Comando Vermelho i favelaområdena Complexo de Alemao och Penha.</strong>
<p class="whitespace-normal break-words">Operationen, som enligt delstatsguvernör Claudio Castro var den största i Rio de Janeiros historia, involverade poliser i helikoptrar och pansarfordon. Under de våldsamma skottväxlingarna greps 81 misstänkta, medan 93 gevär och över ett halvt ton droger beslagtogs.</p>
<p class="whitespace-normal break-words">Castro sa i en video att ett 60-tal kriminella misstänkta "neutraliserades" under razzian. Enligt delstatsregeringen "gjorde de dödade motstånd mot polisinsatsen" och ett okänt antal personer skadades.</p>
<p class="whitespace-normal break-words">FN:s människorättsorgan uppgav att de var "förfärade" över den dödliga polisoperationen och påminde myndigheterna om deras skyldigheter att följa internationell lagstiftning och mänskliga rättigheter.</p>
<p class="whitespace-normal break-words">César Muñoz, chef för Human Rights Watch i Brasilien, <a href="https://apnews.com/article/brazil-police-operation-favelas-25d6122a15c261b9b1275a7b2f361393" target="_blank" rel="nofollow noopener">kallade</a> händelserna för "en enorm tragedi" och en "katastrof".</p>
<p class="whitespace-normal break-words">— <em>Åklagarmyndigheten måste öppna egna utredningar och klargöra omständigheterna kring varje dödsfall</em>, sa Muñoz.</p>

<blockquote class="twitter-tweet" data-media-max-width="560">
<p dir="ltr" lang="pt">Rio de janeiro tranquilinho <a href="https://t.co/jvq9QXeCqJ">pic.twitter.com/jvq9QXeCqJ</a></p>
— André Leiria (@euandreleiria1) <a href="https://twitter.com/euandreleiria1/status/1983252489072767250?ref_src=twsrc%5Etfw">October 28, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>"Krigssiffror"</h3>
<p class="whitespace-normal break-words">Luis Flavio Sapori, sociolog och säkerhetsexpert, beskrev operationens omfattning som helt utan motstycke.</p>
<p class="whitespace-normal break-words">— <em>Det som skiljer sig i dagens operation är omfattningen av offren. Det här är krigssiffror</em>, sa han.</p>
<p class="whitespace-normal break-words">Sapori kritiserade också operationen som ineffektiv eftersom den inte ledde till att gripa ledarna utan snarare underhuggare som lätt kan ersättas.</p>
Polisen och delstatsregeringen försvarar å sin sida operationen och pekar på att denna föregicks av ett års utredning av det kriminella nätverket. Comando Vermelho, som vuxit fram ur Rio de Janeiros fängelser, har under de senaste åren utökat sin kontroll över allt fler favelaområden och utgör enligt myndigheterna ett växande hot mot säkerheten i staden.

Rio har varit skådeplatsen för dödliga polisrazzior i decennier. I maj 2021 dödades exempelvis 28 människor i Jacarezinho-favelan, men tisdagens operation var betydligt större i omfattning.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Brasiliens ex-president tvingas till husarrest efter påstått kuppförsök</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/brasiliens-ex-president-tvingas-till-husarrest-efter-pastatt-kuppforsok/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 05 Aug 2025 12:36:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Brasilien]]></category>
		<category><![CDATA[Jair Bolsonaro]]></category>
		<category><![CDATA[Luiz Inacio Lula da Silva]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=210742</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Brasiliens högsta domstol har beslutat att sätta den tidigare presidenten Jair Bolsonaro i husarrest. Beslutet kommer i samband med den pågående rättegången där Bolsonaro anklagas för att ha försökt omkullkasta valresultatet efter sin förlust i presidentvalet 2022.</strong>

Fallet har redan utlöst diplomatiska spänningar med USA, sedan president Donald Trump kallat rättsprocessen för en "häxjakt" och svarat med att införa 50 procents tull på brasilianska varor – den högsta tariffen USA för närvarande tillämpar mot något land.

Det var den hårt kritiserade <a href="https://nyadagbladet.se/it-overvakning/brasilien-forbjuder-rumble-anklagas-for-politisk-censur/" target="_blank" rel="noopener">domaren</a> Alexandre de Moraes vid Brasiliens högsta domstol som på måndagen fattade <a href="https://apnews.com/article/brazil-bolsonaro-house-arrest-coup-plot-trial-26e2be9eee08b7e6b9f006f0c5b706e9" target="_blank" rel="nofollow noopener">beslutet</a> om att Bolsonaro ska sättas i husarrest. Enligt domen förbjuds han att använda mobiltelefon samt ta emot besökare, med undantag för sitt juridiska team och personer som godkänts av domstolen.

Bakgrunden till beslutet är att Bolsonaro har brutit mot tidigare rättsliga restriktioner. Enligt Moraes använde han sina tre söners sociala mediekonton för att sprida meddelanden som, enligt domaren, ”tydligt uppmuntrar och uppviglar till attacker mot den federala högsta domstolen och öppet stöder utländsk intervention i det brasilianska rättsväsendet.”

Förra veckan anklagade USA:s president Donald Trump den brasilianska regeringen för människorättsbrott och orättvis behandling av Bolsonaro. I samband med detta införde han en 50-procentig tull på brasilianska varor. Enligt Trump är åtgärden ett svar på den rättsprocess han beskriver som politiskt motiverad.

[caption id="attachment_210744" align="alignnone" width="640"]<img class="wp-image-210744 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/08/Trump-Bolsonaro-Truth-Social-640x587.jpg" alt="" width="640" height="587" /> Trump har upprepade gånger hävdat att Bolsonaro är oskyldig och utsatt för en komplott. Foto: faksimil/Donald Trump/Truth Social[/caption]

Trump har även tidigare hotat med ytterligare tio procent i tullar riktade mot medlemsländer i BRICS-samarbetet, där Brasilien ingår. Han har anklagat blocket för att försöka underminera den amerikanska dollarns roll som global reservvaluta – ett påstående som BRICS har avvisat, med hänvisning till att det är USA:s egna politiska beslut som försvagar dollarn.
<h3>Lula: Amerikansk kupp</h3>
President Luiz Inácio Lula da Silva har fördömt Trumps agerande. Under ett evenemang för Arbetarpartiet i Brasília i söndags anklagade han USA för att använda Brasiliens interna rättsprocesser som förevändning för att införa sanktioner och uppgav att USA redan "hjälpt till att iscensätta en kupp i det här landet".

Han fortsatte med att varna för att USA vill ”avsluta multilateralt samarbete” och återgå till ”land-till-land-affärer där de stora dominerar de små”.

Lula betonade också att Brasilien inte längre är ekonomiskt beroende av USA:

<em>– Vi är öppna för förhandlingar, men det ska ske på lika villkor. Vi arbetar för att sluta vara underkastade dollarn</em>, <a href="https://en.ultimasnoticias.com.ve/world/Lula--we-will-not-forget-that-the-US-participated-in-a-coup-d%27%C3%A9tat./" target="_blank" rel="nofollow noopener">tillade</a> han.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tidigare italienske premiärministern på hemligt uppdrag för Zelenskyj</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/tidigare-italienske-premiarministern-pa-hemligt-uppdrag-for-zelenskyj/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 01 Apr 2025 04:48:47 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Brasilien]]></category>
		<category><![CDATA[Italien]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[Massimo D’Alema]]></category>
		<category><![CDATA[Volodomyr Zelenskyj]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=203290</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Italiens tidigare premiärminister, Massimo D’Alema, avslöjar nu att han under 2024 agerade i en inofficiell diplomatisk roll för Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Syftet var att söka stöd hos Kina och Brasilien mot bakgrund av oron för att överges av sina västliga allierade.</strong>

Uppdraget, som aldrig bekräftades officiellt av någon regering, ägde rum medan Zelenskyj enligt uppgift fruktade ett snabbt avtagande stöd från både USA och EU. D’Alema säger sig ha <a href="https://www.ilfattoquotidiano.it/2025/03/28/dalema-io-in-missione-in-brasile-e-cina-per-conto-di-zelensky-lula-mi-ha-messo-alla-porta/7931298/" target="_blank" rel="nofollow noopener">kontaktats</a> personligen av den ukrainske ledaren i samband med ett evenemang om Balkan.

<em>– Han sade tydligt att hans land riskerade katastrof eftersom 'amerikanerna kommer att dra sig ur förr eller senare, och européerna är inte pålitliga'</em>, berättade D’Alema under ett seminarium i Rom arrangerat av Istituto Affari Internazionali.
<h3>Kalla handen i Brasilien - "nyfikenhet" i Kina</h3>
D’Alemas första destination var Brasilien, där han försökte engagera president Luiz Inácio Lula da Silva i ett potentiellt fredsinitiativ. Brasilien har sedan länge intagit en återhållsam position i Ukrainakonflikten och har ofta kritiserat västvärldens hårda ställningstagande, något som även speglades tydligt i Lulas svar till D’Alema.

<em>– Lula visade mig nästan på dörren,</em> berättar D’Alema. <em>Han sa att Ukraina är ett problem för amerikanerna, och att det inte angår oss. Enligt honom borde jag istället engagera mig i Palestina.</em>

I Beijing ska responsen dock ha blivit annorlunda. D’Alema träffade där en högt uppsatt tjänsteman inom det kinesiska kommunistpartiets utrikespolitiska ledning, och framförde förslaget om en internationell fredsbevarande styrka liknande den som upprättades i Kosovo.

Den kinesiske tjänstemannen avslutade samtalet med att uttrycka sin förvåning. "Ni vet, ni är den första europé som har kommit för att tala med oss om detta. Alla andra har bara bett oss att inte stödja Ryssland", ska tjänstemannen ha sagt enligt D’Alema som menar att omvärlden allmänt underskattat Kinas potentiella roll som medlare i konflikten – och kritiserade i samma veva den ensidiga demoniseringen av Kina som tagit form i Väst.

<em>– Att kriminalisera Kina är felaktigt. Kina var Ukrainas största handelspartner före invasionen, och bara veckor innan kriget köpte den kinesiska börsen upp börsen i Kiev – ett tydligt tecken på att Beijing inte kände till Putins planer,</em> menar D’Alema.
<h3>EU vilseleder om krigets utgång</h3>
D’Alema passade även på att rikta kritik mot EU:s retorik kring kriget och menar att man skapat falska förhoppningar om en militär seger mot Ryssland.

<em>– Europa har bara upprepat att Ryssland kan besegras, trots att det var uppenbart för alla att det här kriget inte kan vinnas av någon</em>, fortsatte D'Alema.

Varken Kina eller Brasilien har bekräftat D’Alemas uppdrag eller möten.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Brasilien förbjuder Rumble &#8211; anklagas för politisk censur</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/brasilien-forbjuder-rumble-anklagas-for-politisk-censur/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 05 Mar 2025 08:51:01 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Brasilien]]></category>
		<category><![CDATA[censur]]></category>
		<category><![CDATA[Rumble]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=201569</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Alexandre de Moraes, domare i Brasiliens högsta domstol, beordrade nyligen nedstängningen av den yttrandefrihetsvänliga videoplattformen Rumble i landet.</strong>

<strong>Rumble fördömer beskedet och menar att det handlar om en hämndaktion för att bolaget vägrat censurera brasilianska politiska dissidenter utomlands.</strong>

Det är den senaste i raden av brasilianska censurkampanjer mot sociala medier. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur brasilianska myndigheter – ofta med De Moraes i spetsen, stängt ner bland annat <a href="https://nyadagbladet.se/it-overvakning/darfor-stanger-brasilien-ner-x/" target="_blank" rel="noopener">X</a> och <a href="https://nyadagbladet.se/it-overvakning/brasilien-forbjuder-telegram/" target="_blank" rel="noopener">Telegram</a> – samt infört omfattande censur i samband med <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/brasilien-infor-censur-infor-sista-valomgangen/" target="_blank" rel="noopener">valet</a> 2022.

Brasiliens högsta domstol, som länge anklagats för att vara djupt politiserad, har motiverat tidigare nedstängningar med att det sprids ”<em>hatretorik</em>” eller desinformation” på plattformarna och anklagat dem för att inte följa landets lagstiftning. Kritiker har dock argumenterat för att det snarare har handlat om en vilja att styra vilken information medborgarna ska få ta del av och förhindra en fri debatt.

Den här gången är det <a href="https://apnews.com/article/brazil-supreme-court-rumble-blocked-c45ab801d5bb23e6d9b2271bdcf7426e" target="_blank" rel="nofollow noopener">Rumble</a> som har drabbats, och de Moraes hävdar att plattformen vägrat följa tidigare domstolsbeslut och ”<em>upprepade gånger, medvetet och avsiktligt, inte har hörsammat och försöker att inte underkasta sig Brasiliens rättsordning och rättsväsende</em>”.

Bland annat ska Rumble ha ignorerat brasilianska krav på att radera ett konto tillhörande Allan dos Santos, journalist och politisk flykting från Brasilien, som idag är bosatt i USA och som brasilianska myndigheter vill få utlämnad för påstådd yttrandefrihetsrelaterad brottslighet.
<h3>"Aldrig tidigare skådad censur"</h3>
De Moraes hävdar vidare att det inte finns några belägg för att Rumble har någon regelbunden representation på brasilianskt territorium – vilket också är ett lagkrav, och att plattformen därför inte ska vara tillgänglig i landet.

I ett uttalande skriver Rumble att man står inför en ”<em>aldrig tidigare skådad censur i Brasilien</em>” och att agerandet från domaren ”<em>kommer som ett svar på vår vägran att censurera politiska dissidenter bosatta i USA</em>”.

”<em>Domare de Moraes krävde att Rumble skulle ta bort specifikt innehåll och stoppa finansiella transaktioner relaterade till individer som utövar sina yttrandefrihetsrättigheter enligt amerikansk lag. Vårt engagemang för yttrandefrihet och vår efterlevnad av amerikanska rättsnormer tvingade oss att avvisa dessa extraterritoriella censurkrav</em>”, förtydligar bolaget.

Rumble, med huvudkontor i kanadensiska Toronto, lanserades 2013 som ett friare alternativ till Youtube och fick ett stort genomslag under coronakrisen. Man uppger att man utforska alla juridiska möjligheter att upphäva nedstängningen.
<h3>Stäms av Donald Trumps mediakoncern</h3>
Det kan också noteras att USA:s presidents mediekoncern, Trump Media &#38; Technology Group, har lämnat in en stämningsansökan mot det brasilianska justitierådet i en domstol i Florida. Han anklagas för att ha kränkt ovan nämnde Allan dos Santos grundlagsskyddade yttrandefrihet.

”<em>Att låta Justice Moraes sätta munkavle på en högröstad användare på en amerikansk digital kanal skulle äventyra vårt lands grundläggande engagemang för en öppen och robust debatt</em>”, heter det i stämningsansökan.

”<em>Varken extraterritoriella diktat eller rättsliga övergrepp från utlandet kan åsidosätta de friheter som skyddas av den amerikanska konstitutionen och lagen</em>”, skriver man vidare.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;Därför blockerar Brasilien X för 40 miljoner användare&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/darfor-stanger-brasilien-ner-x/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/darfor-stanger-brasilien-ner-x/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 02 Sep 2024 10:05:19 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Brasilien]]></category>
		<category><![CDATA[Elon Musk]]></category>
		<category><![CDATA[X]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=187851</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Brasilianska makthavare hävdar att X blockeras eftersom man vägrar ta ansvar för "hat" och "desinformation" som sprids på plattformen samt saknar juridisk representant i landet.</strong>

<strong>X-ägaren, Elon Musk, har dock en helt annan bild och kallar domaren Alexandre de Moraes för en "diktator" med enorm makt och som påstås göra allt han kan för att tysta oliktänkande och sina personliga fiender.
</strong>

När myndigheter i Brasilien krävde att X skulle censurera eller blockera konton som påstods sprida ”desinformation” och ”hatpropaganda” svarade bolaget istället med att stänga ner sitt kontor i det sydamerikanska landet.

Efter att inte ha gått med på makthavarnas krav om att utse en ny juridisk representant i Brasilien, och heller inte velat blockera en rad konton som anklagats för att sprida ”hat”, beslutade högsta domstolens domare Alexandre de Moraes förra veckan att X stängs ner helt i landet.

Den som använder VPN eller liknande tjänster för att komma runt blockeringen och få tillgång till X riskerar böter på motsvarande 7 000 euro per dag. Under måndagen kommer Brasiliens högsta domstol också att rösta om huruvida man ska upprätthålla beslutet om att förbjuda den sociala medieplattformen X, tidigare känd som Twitter.
<h3>"Brasiliens diktator"</h3>
Där brasilianska myndigheter menar att det handlar om nödvändiga åtgärder för att bekämpa ”<em>hat</em>”, ”<em>desinformation</em>” och ”<em>propaganda</em>”, menar ansvariga för X att det handlar om en statlig censurkampanj, och de Moraes liknas av Elon Musk vid en diktator som drivs av en vilja att förfölja och avplattformera oliktänkande.

”<em>Jag fortsätter att berätta för folk att den här killen är Brasiliens diktator, INTE en domare. Han bär det bara som en kostym. Han har högsta verkställande, rättsliga och lagstiftande makt, alltså en diktator. Den mantel han bär är för att lura dårar i väst att tro att han är en domare</em>”, skriver X-ägaren.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">I keep telling people that this guy <a href="https://twitter.com/alexandre?ref_src=twsrc%5Etfw">@alexandre</a> is the dictator of Brazil, NOT a judge. He just wears that as a costume.</p>
He has supreme executive, judicial and legislative power, aka dictator.

The cloak he wears is to trick fools in the West into thinking that he’s a judge. <a href="https://t.co/tCgU2WnB6m">https://t.co/tCgU2WnB6m</a>

— Elon Musk (@elonmusk) <a href="https://twitter.com/elonmusk/status/1829919906105610683?ref_src=twsrc%5Etfw">August 31, 2024</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

Ansvariga för X hävdar vidare att man stängs ner i Brasilien för att man vägrade följa domarens ”<em>olagliga order att censurera hans politiska motståndare</em>”.

”<em>Dessa fiender inkluderar bland annat en vederbörligen vald senator och en 16-årig flicka. När vi försökte försvara oss i domstol hotade domare de Moraes vårt brasilianska juridiska ombud med fängelse. Till och med efter att hon hade avgått frös han alla hennes bankkonton. Våra protester mot hans uppenbart olagliga åtgärder avvisades eller ignorerades</em>”, förklarar man.
<h3>"Olagliga krav"</h3>
Man förklarar vidare att man inte kräver att alla länder ska ha samma yttrandefrihetslagar som USA, utan att problemet är att de Moraes ”<em>kräver att vi bryter mot Brasiliens egna lagar</em>”.

”<em>Det kommer vi helt enkelt inte att göra. Under de kommande dagarna kommer vi att publicera alla domare de Moraes olagliga krav och alla relaterade domstolshandlingar i öppenhetens intresse. Till skillnad från andra sociala medier och teknikplattformar kommer vi inte att följa olagliga order i hemlighet</em>”, fortsätter man.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Soon, we expect Judge Alexandre de Moraes will order X to be shut down in Brazil – simply because we would not comply with his illegal orders to censor his political opponents. These enemies include a duly elected Senator and a 16-year-old girl, among others.</p>
When we attempted…

— Global Government Affairs (@GlobalAffairs) <a href="https://twitter.com/GlobalAffairs/status/1829296715989414281?ref_src=twsrc%5Etfw">August 29, 2024</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

X har också skapat ett eget konto (Alexandre Files) med det uttalade syftet att ”<em>avslöja de olagliga direktiv som utfärdats till X av Alexandre de Moraes</em>”.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="pt">For example, Moraes' August 8 order to X is in direct violation of Brazilian law. See the comparison for yourself
------------------------
Por exemplo, a or dm de Moraes para a X do dia 8 de Agosto esta em violação frontal da lei brasileira <a href="https://t.co/yKVpfhK0Df">pic.twitter.com/yKVpfhK0Df</a></p>
— Alexandre Files (@AlexandreFiles) <a href="https://twitter.com/AlexandreFiles/status/1829979981130416479?ref_src=twsrc%5Etfw">August 31, 2024</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/darfor-stanger-brasilien-ner-x/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Avskogningen i Brasilien minskar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/avskogningen-i-brasilien-minskar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/avskogningen-i-brasilien-minskar/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 10 Apr 2024 08:13:47 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[avskogning]]></category>
		<category><![CDATA[Brasilien]]></category>
		<category><![CDATA[Colombia]]></category>
		<category><![CDATA[regnskog]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=177726</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Avskogningen i Brasilien och Colombia minskar kraftigt, enligt en ny rapport från World Resources Institute (WRI). Däremot ökar såväl avverkning som skogsbränder i Bolivia, Laos och Nicaragua.</strong>

Brasiliens vänsterorienterade president Luiz Inácio Lula da Silva har lagt stort fokus på att stoppa avverkningen av regnskogen i landet, där planen är att avskogningen helt ska upphöra till år 2030. Vidare har han lovat att återställa den regnskog som redan skadats. Under förra året halverades avskogningstakten i Brasiliens del av Amazonas, vilket är den lägst registrerade avskogningstakten under de senaste fem åren.

I den nya analysen kan man se att skogsförlusterna i Brasilien var 36 procent lägre än året innan, något bedömare menar beror på Lula da Silvas politik.

– <em>Jag tror att det vi ser i Brasilien, till exempel, verkligen är ett fall av återinförande av lag och ordning som avvecklades under den tidigare regeringen</em>, säger Rod Taylor från WRI, enligt <a href="https://www.bbc.com/news/science-environment-68716874" target="_blank" rel="nofollow noopener">BBC</a>.
<h3>Regnskogssatsning i Colombia</h3>
Även i Colombia har presidenten Gustavo Petro Urrego arbetat med att minska avverkningen av regnskog, något som gör att avskogningen minskat med nära 50 procent under förra året, jämfört med 2022.

– <em>Historien om avskogningen i Colombia är komplex och djupt sammanflätad med landets politik, vilket gör 2023 års historiska minskning särskilt kraftfull</em>, säger Alejandra Laina från WRI i Colombia och fortsätter:

– <em>Det råder ingen tvekan om att regeringens senaste åtgärder och samhällenas engagemang har haft en djupgående inverkan på Colombias skogar, och vi uppmuntrar dem som är involverade i de pågående fredssamtalen att använda dessa uppgifter som en språngbräda för att påskynda ytterligare framsteg.</em>

Analysen visar dock att avverkningen samtidigt ökat i Bolivia, Laos och Nicaragua. I Bolivia uppvisades exempelvis en rekordförlust med en ökning med 27 procent jämfört med 2022, där ungefär hälften av förlusten av regnskogen orsakats av bränder. I både Laos och Nicaragua har man istället huggit ner regnskog för att göra plats för jordbruk.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/avskogningen-i-brasilien-minskar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Avskogningstakten halverades i Amazonas</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/avskogningstakten-halverades-i-amazonas/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/avskogningstakten-halverades-i-amazonas/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 19 Jan 2024 13:14:12 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Amazonas]]></category>
		<category><![CDATA[avskogning]]></category>
		<category><![CDATA[Brasilien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=170607</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Avskogningstakten i Brasiliens del av Amazonas har halverats under 2023 jämfört med året innan vilket är den lägst registrerade avskogningstakten under de senaste fem åren.</strong>

Regnskogen i Amazonas kallas ofta "planetens lungor" på grund av dess viktiga roll i planetens syre- och koldioxidcykler. Regnskogen sträcker sig över nio länder i Sydamerika där omkring 60 procent finns i Brasilien. Den täcker cirka 3,6 procent av jordens landyta och är den mest artrika skogen där 10 procent av alla planetens djurarter lever. Där finns också uppskattningsvis mellan 19 000 till 25 000 trädarter, medan Sverige jämförelsevis endast har 20, och nästan varannan dag påträffas en ny art i regnskogen.

Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva lovade att stoppa avverkningen av regnskogen i landet till år 2030 när han tillträdde för ett år sedan. Han har också lovat att återställa det som redan är skadat.

Enligt preliminära siffror från rymdforskningsmyndigheten Instituto Nacional de Pesquisas Espaciais i Brasilien avverkades 5 153 kvadratkilometer av Amazonas under förra året. Under 2022 avverkade man 10 278 kvadratkilometer, <a href="https://www.bbc.com/news/world-latin-america-67962297" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporterar</a> brittiska statskanalen BBC.

Landets miljömyndigheter ser detta som ett första steg mot målet om noll avskogning och understryker regeringens engagemang i kampen mot olaglig skogsskövling i Amazonas.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/avskogningstakten-halverades-i-amazonas/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
