<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Blekinge &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/blekinge/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 10 Apr 2026 06:08:18 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Blekinge &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>PFAS kopplas till astma hos barn</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/pfas-astma-barn-blekinge-studie/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 10 Apr 2026 06:08:18 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[astma]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[Blekinge]]></category>
		<category><![CDATA[Lunds universitet]]></category>
		<category><![CDATA[PFAS]]></category>
		<category><![CDATA[Ronneby]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=227177</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Tusentals Kallingebor drack i decennier förorenat dricksvatten utan att veta om det. Nu visar en studie vid Lunds universitet att exponering för PFAS under graviditeten kan öka risken för astma hos barn.</strong>

Efter årtionden av brandövningar på regementet F17 spreds PFAS till <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/hd-kallingeborna-far-ratt-till-skadestand/" target="_blank" rel="nofollow noopener">grundvattnet</a> och dricksvattnet i stora delar av kommunen. Föroreningen pågick i över trettio år innan den upptäcktes 2013 – och under den tiden drack tiotusentals invånare, bland dem blivande mödrar, det förorenade vattnet utan att känna till riskerna.
<h3>Forskningsresultaten</h3>
Studien har <a href="https://www.lu.se/artikel/samband-mellan-mycket-hog-pfas-exponering-och-astma-hos-barn" target="_blank" rel="noopener nofollow">följt 11 488 barn</a> födda i Blekinge 2006–2013 tills de fyllt tolv år. Forskarna utgick från mammornas bostadsadresser under de fem åren före födseln och delade in dem efter hur mycket PFAS de utsatts för via dricksvattnet.

Bland barn med låg exponering utvecklade 16 procent astma under uppföljningstiden. I gruppen med mycket hög exponering var motsvarande siffra 27 procent.

— <em>Risken att utveckla astma var omkring 40 procent högre bland barn till mödrar med mycket hög PFAS-exponering</em>, säger Annelise Blomberg, forskare i arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.

Forskarna har tagit hänsyn till faktorer som moderns ålder vid förlossningen, rökning under graviditeten och socioekonomiska förhållanden. Trots detta var andelen barn med astma högre i gruppen med mycket hög exponering.

— <em>Vi kan konstatera att det finns ett samband. Vi kan inte säkert säga att ökningen beror just på PFAS, men vi har gjort vårt bästa för att utesluta andra faktorer som kan påverka resultatet</em>, säger Anna Saxne Jöud, docent i epidemiologi vid Lunds universitet.

I den aktuella studien noterades en ökad förekomst av astma endast vid mycket höga exponeringsnivåer. Tidigare studier, som främst undersökt populationer med lägre exponering, har gett blandade resultat.

Forskargruppen planerar nu att förfina exponeringsmodeller för boende i Ronneby för att mer exakt kunna fastställa när exponeringen var som störst. Forskarna vill också undersöka om liknande resultat går att återfinna i grupper med mycket hög PFAS-exponering på andra platser.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>TT-Line vill inte betala för oljeutsläpp</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/tt-line-vill-inte-betala-for-oljeutslapp/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/tt-line-vill-inte-betala-for-oljeutslapp/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 24 Aug 2024 08:28:10 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Blekinge]]></category>
		<category><![CDATA[TT-Line]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=187311</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Tyska TT-Line väljer att överklaga den avgift på 1,2 miljoner kronor som Kustbevakningen beslutat att rederiet ska betala efter att ha läckt ut 55 ton olja utanför Karlshamn förra hösten.</strong>

När rederiets passagerarbåt Marco Polo gick på grund i Blekinge den 22 oktober förra året läckte omkring 55 ton olja ut i Pukaviksbukten och en 2,5 mil lång kuststräcka behövde också saneras – ett omfattande och dyrt projekt.

Trots en första grundstötning på Laxören, utanför Hörvik, fortsatte fartyget färden mot Karlshamn cirka tre sjömil – innan man återigen gick på grund och fastnade helt, varpå passagerarna fick evakueras och ett stort räddningspådrag inleddes för att hantera de enorma mängder olja Marco Polo lämnat efter sig i vattnet.

Kustbevakningen kom fram till att TT-Line bar skulden för det inträffade och krävde således att de skulle betala en särskild vattenföroreningsavgift på 1,2 miljoner kronor.

Detta är dock någonting som det tyska rederiet helst vill slippa, och man har därför <a href="https://sverigesradio.se/artikel/tt-line-overklagar-avgift-for-oljan-fran-marco-polo" target="_blank" rel="nofollow noopener">överklagat</a> beslutet till Sjörättsdomstolen där man hävdar att man gjort allt i sin makt och det som lagen kräver för att begränsa oljeutsläppet.

Tidigare har man uppgett att olyckan, som också kostade ett mycket stort antal fåglar livet, berodde på ett ”<em>mänskligt navigationsfe</em>l”.

Kustbevakningen har till månadsskiftet på sig att besvara överklagan.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/tt-line-vill-inte-betala-for-oljeutslapp/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Hundratals frivilliga försöker rädda kusten från olja</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/hundratals-frivilliga-forsoker-radda-kusten-fran-olja/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/hundratals-frivilliga-forsoker-radda-kusten-fran-olja/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 03 Nov 2023 11:25:58 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Blekinge]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=164760</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Efter att ha gått på grund tre gånger har passagerarfartyget Marco Polo orsakat en miljökatastrof utanför Blekinge. Med tusentals oljeskadade fåglar och kustlinjer täckta av tjock olja kämpar nu frivilliga och myndigheter för att rena det drabbade området.</strong>

Passagerarfartyget Marco Polo gick på grund utanför Blekinges kust under söndagen 22 oktober. Fartyget gjorde först en grundstötning som orsakade oljeläckage under flera sjömil, sedan gick det åter på grund men fastnade. Besättningen använde sig inte av en fungerade gps och tog inte hjälp av andra navigatoriska hjälpmedel på fartyget. En vecka senare orsakade vädret att fartyget drev iväg och gick på grund igen.

– <em>Det är på gränsen till parodiskt, jag har aldrig varit med om att samma fartyg har gått på grund tre gånger. Jag tror att det är ett världsrekord</em>, <a href="https://www.dn.se/sverige/hundratals-frivilliga-kampar-mot-marco-polos-olja/" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Ulrik Nielsen, på Kustbevakningen, till Bonniertidningen DN.

Detta har skapat ett enormt oljeläckage som spridits kring Pukaviksbukten och Hanöbukten. Den tjocka oljan har spridits i vattnet och drivit in mot land där den förorenat bland annat stränder och växtlighet. Framför allt har områdets djurliv blivit drabbat där bland annat över tusen fåglar rapporterats ha blivit oljeskadade.
<h3>Måste tvätta oljeskadade fåglar</h3>
Kustbevakningen kämpar nu tillsammans med andra organisationer samt hundratals frivilliga för att sanera oljan från naturen. En omfattande del av arbetet handlar om att försöka rädda de oljeskadade fåglarna.

– <em>Det var två svanar här i går, svarta av olja. De simmade i viken här utanför</em>, <a href="https://www.wwf.se/nyheter/frivilliga-raddar-faglar-undan-oljekatastrofen/" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Bengt-Arne Nilsson, rehabiliterare på organisationen Katastrofhjälp - Fåglar och Vilt i Blekinge, som är ute och letar efter oljeskadade fåglar, till WWF.

Fåglarna som kan tas hand om tvättas för hand i stora plastbaljor med 41-gradigt vatten och diskmedel. Innan tvättningen får fåglarna vila och äta.

– <em>Det är väldigt ansträngande för fåglarna att bli tvättade och de behöver all energi för att klara det</em>, säger Pernille Kragenskjöld, som organiserar tvättningen av fåglarna vid organisationen.

För att tvätta en svan krävs fyra personer som tvättar och två som diskar baljorna samtidigt som någon byter och fyller på nytt tempererat vatten. Då oljan är väldigt tjock måste nytt vatten tillföras hela tiden. Att tvätta en svan kan ta två timmar och man kan under tiden behöva byta vatten 20 gånger. Efteråt får fåglarna ligga i ett tyst torkrum för att vila innan de släpps ut igen. Ser man ett oljeskadat djur uppmanas man <a href="https://etjanster.solvesborg.se/oversikt/overview/522" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapportera</a> in det.
<h3>Hundratals anmäler sig för att hjälpa</h3>
Via Sölvesborgs kommun kan man <a href="https://digitalatjanster.karlshamn.se/oversikt/overview/516" target="_blank" rel="nofollow noopener">anmäla</a> sig som frivillig för att hjälpa till med saneringsarbetet, vilket över 700 personer gjort. Vid stranden arbetar åtskilliga volontärer för att rengöra naturen från oljan. En av dem är Hampus Södergren, som växt upp i området pch som hjälper till tillsammans med sitt kompisgäng.

– <em>Vi brinner för den här kustremsan och älskar det här området</em>, <a href="https://www.blt.se/solvesborg/frivilligarbetaren-hampus-sanerar-olja-i-timmar-alskar-det-har-omradet/" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Hampus till Blekinge Läns Tidning.

Omkring 50 000 liter olja har fångats upp i nuläget, men mycket mer återstår att sanera. Arbetet med saneringen kan i värsta fall komma att fortsätta i flera år.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/hundratals-frivilliga-forsoker-radda-kusten-fran-olja/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kommun sparar på skolmaten &#8211; elever får äta soppa</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/kommun-sparar-pa-skolmaten-elever-far-ata-soppa/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/kommun-sparar-pa-skolmaten-elever-far-ata-soppa/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 02 Jun 2021 15:07:03 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Blekinge]]></category>
		<category><![CDATA[nedskärningar]]></category>
		<category><![CDATA[skolmat]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=102295</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I Karlshamns kommun behöver det sparas in pengar och det går ut över elevernas skolmat – de kommer att tvingas äta mer soppa. ”<em>Vi blir inte mätta</em>,” säger eleverna.</strong>

På Prästslättskolan i Karlshamns kommun i Blekinge kommer <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/skolmat-for-miljoner-slangs/" target="_blank" rel="noopener">skolmaten</a> att bli lite fattigare när kommunen behöver spara pengar. Eleverna kommer därför att få mer soppa och ibland korv. Flera av eleverna på skolan tycker inte det är bra och många säger att de helt enkelt inte blir mätta på soppa. Det rapporterar skattefinansierande <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/eleverna-vi-blir-inte-matta-pa-soppa" target="_blank" rel="noopener">SVT</a>.

Eleverna är förstående till att kommunen behöver spara in pengar, men önskar att de kanske hellre borde dra in på något annat i stället.

– <em>Maten måste fortfarande vara näringsrik och mätta oss</em>, säger en elev i sexan.

<strong>En annan elev i sexan</strong> säger att de inte blir mätta på vissa av sopporna, som exempelvis slät tomatsoppa, men att om det är soppa med köttbitar i är det bättre och mer mättande.

En elev berättar att hon inte gillar soppa och att hon heller inte bli mätt på den.

–<em> Det är inte jättegott.</em>

Bröd till soppan kommer att finnas och det menar en elev kommer hjälpa honom då han inte blir mätt på soppa.

–<em> Jag blir mätt på bröden</em>, säger han.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/kommun-sparar-pa-skolmaten-elever-far-ata-soppa/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>16</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Blekinges enda vilt växande mosippa stulen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/blekinges-enda-vilt-vaxande-mosippa-stulen/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/blekinges-enda-vilt-vaxande-mosippa-stulen/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 13 May 2021 11:22:06 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Blekinge]]></category>
		<category><![CDATA[stöld]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=101230</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nu har det uppdagats att Blekinges enda vilt växande mosippa har blivit uppgrävd och stulen. </strong><strong>”<em>Vi sörjer Blekinges enda mosippa, men än finns det hopp!</em>”, skriver Länsstyrelsen Blekinge i en kommentar på sin Facebook-sida.</strong>

Mosippan (Pulsatilla vernalis) är en sällsynt växt som är <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/hopp-for-den-fridlysta-fjallraven-okar-i-antal/" target="_blank" rel="noopener">fridlyst</a> i hela Sverige. Det är förbjudet att ”<em>plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada exemplar av växten</em>” och att ”<em>ta bort eller skada frön eller andra delar</em>”. Mosippan förekommer sparsamt upp till Jämtland och växer på sandiga marker, särskilt i öppen hedtallskog och på ljunghedar. Den blommar i april-maj. Mosippan är <a href="https://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Djur-och-vaxter/Fridlysta-arter/Fridlysta-blomvaxter/Mosippa/" target="_blank" rel="noopener">rödlistad</a> som starkt hotad i den svenska rödlistan 2020.

Nu har det uppdagats att Blekinges enda vilt växande mosippa har blivit uppgrävd och stulen. Den har växt på Skillinge gravfält väster om Nättraby, skyddad av ett staket och vattnad av Länsstyrelsen Blekinge under torra somrar. Förra veckan fick länsstyrelsen tips från Skogsstyrelsen och allmänheten som upptäckt att mosippan var uppgrävd och borta.

"<em>Vi sörjer Blekinges enda mosippa. Den är fridlyst och rödlistad som starkt hotad art och trivs i gles sandig tallskog. Det är stor risk att den inte kommer att trivas dit den flyttas. Jag hoppas därför att mosippan sätts tillbaka. Mosippan har stor möjlighet att klara sig om den blir återplanterad men det brådskar</em>", skriver Åke Widgren, områdesskyddssamordnare, Länsstyrelsen Blekinge på <a href="https://www.facebook.com/100108050074925/posts/4015629541856070/?d=n" target="_blank" rel="noopener">Facebook</a>.

Mosippans försvinnande är polisanmält.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/blekinges-enda-vilt-vaxande-mosippa-stulen/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kabelätande stenmård breder ut sig i Sverige</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/kabelatande-stenmard-breder-ut-sig-i-sverige/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/kabelatande-stenmard-breder-ut-sig-i-sverige/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 27 Apr 2021 09:33:57 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[bilar]]></category>
		<category><![CDATA[Blekinge]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=100149</guid>

					<description><![CDATA[<strong>För tre år sedan upptäcktes den första stenmården i Sverige – och nu tror experter att arten har etablerat sig i landet. Stenmården är ökänd för att årligen orsaka skador för miljardbelopp då den biter sönder elkablar i bilar.</strong>

Den första iakttagelsen av stenmård gjordes i närheten av skånska Bromölla för tre år sedan och efter detta har minst åtta ytterligare djur påträffats – samtliga ättlingar till en och samma hona och den invasiva arten tros nu ha etablerat sig även i Blekinge.

<em>– Jag är övertygad</em>, säger Per-Arne Åhlén, projektledare för invasiva arter på Jägareförbundet till statskanalen <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/stenmarden-breder-ut-sig-i" target="_blank" rel="noopener">SVT</a>.

<em>– Vår teori är att en dräktig hona tog sig hit i en lastbil från Europa och att chauffören stannade för en fikapaus i Bromölla och att hon då hoppade ut och födde sin kull här</em>, förklarar han vidare.

<strong>Åhlén menar att djuret</strong> har som ”hobby” att gnaga sönder elkablar i bilar och att detta också orsakar skador i miljardklassen runt om i Europa.

<em>– De gnager av kablar i bilar. Man måste bärga och reparera och bärga bilen. De vill in i hus och gnager isolering och gnager kabla i husen också, de orsakar bränder och ohygien</em>, påpekar Åhlén.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/kabelatande-stenmard-breder-ut-sig-i-sverige/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Få svensktalande barn i Ronneby</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/fa-svensktalande-barn-i-ronneby/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/fa-svensktalande-barn-i-ronneby/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Per Nordin]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 11 Nov 2020 12:15:39 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Blekinge]]></category>
		<category><![CDATA[massinvandring]]></category>
		<category><![CDATA[migration]]></category>
		<category><![CDATA[Ronneby]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=86755</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I Ronneby i Blekinge har många barn bristande kunskaper i svenska och det finns förskolor i kommunen där det nästan bara går arabisktalande barn.</strong>

Ett tjugotal läkare och sjuksköterskor på BVC-centralerna i kommunen larmar nu att många barn de kommer i kontakt med har bristande kunskaper i svenska språket.

<strong>Det finns även förskolor</strong> i Ronneby där nästintill alla barn pratar arabiska. BVC-sköterskorna har i ett brev till lokalpolitikerna påtalat att det finns ett behov att förbättra barnens kunskaper i svenska.

<em>– Man förstår på kroppsspråk och annat att barnen inte förstår oss</em>, säger Christine Andersson, <a href="https://sverigesradio.se/artikel/7593671" target="_blank" rel="noopener noreferrer">distriktssjuksköterska</a> på Ronneby vårdcentral till SR.

Roger Fredriksson, Ronnebys kommunalråd, hoppas att den nya skolsatsningen som ska göras i kommunen kommer att bryta segregationen och att de framtida skolorna ska i större utsträckning blanda de svenska och de arabiska eleverna.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/fa-svensktalande-barn-i-ronneby/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
