bankerna – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Thu, 05 Feb 2026 13:26:09 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg bankerna – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Länsförsäkringar stoppar kund från att ta ut egna pengar https://nyadagbladet.se/ekonomi/lansforsakringar-stoppar-kund-fran-att-ta-ut-egna-pengar/ Thu, 05 Feb 2026 13:26:09 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=220884 Företagaren Anders Hallstensson i Arvika har fått sitt bankkort spärrat av banken. Orsaken: Länsförsäkringar Bank anser att han tar ut för mycket kontanter. Anders Hallstensson föredrar att betala sina vardagliga utgifter med kontanter. Hushållsutgifter, bensin, inköp till hemmet och delar till sina veteranbilar betalar han helst kontant. — För mig som är född 1963 är kontanter en trygghet och en självklarhet, säger han till lokaltidningen NWT. Men i höstas hörde Länsförsäkringar Bank av sig. Under de senaste 18 månaderna hade Anders tagit ut ungefär 16 000 kronor per månad. Nu ville banken veta vad han använt pengarna till och hänvisade till lagen om penningtvätt och finansiering av terrorism.

Krävde kvitton för 1,5 år

Banken krävde att Anders skulle skicka in kvitton som visade hur han använt kontanterna de senaste 1,5 åren. Ett krav som Anders anser vara orimligt och omöjligt att uppfylla. — Hur många sparar kvitton från vardagliga privata inköp? utbrister han. Eftersom banken inte ansåg att de underlag han skickade in var tillräckliga spärrade de hans kort och möjligheten att ta ut kontanter.

Banken försvarar sig

Jörgen Deramond Kronstrand, bankchef hos Länsförsäkringar Bank, förklarar att banken bedömer vad som är normalt beteende för varje kund och jämför med vad kunden själv uppgett om hur kontot ska användas. Han understryker att banken måste utveckla sina system och bli mer förfinade för att hantera den ökade brottsligheten. — Gemene man tycker säkert att det ställs fler frågor, men det är en följd av att brottsligheten ökar, säger han till NWT. Anders Hallstensson planerar nu att byta bank.]]> Basel och den osynliga finansmakten https://nyadagbladet.se/analys/basel-och-den-osynliga-finansmakten/ Sat, 03 Jan 2026 09:43:28 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219163 Från nationella centralbanker till global samordning När centralbanker etablerades under tidigt 1900-tal motiverades de med behovet av stabilitet: att dämpa finanspanik, hantera inflation, säkra banksystemet och stå ”oberoende” från kortsiktig partipolitik. Det var en reaktion på 1800-talets ofta kaotiska bankkriser och valutasammanbrott. Men när handeln, kapitalflödena och bankernas internationella verksamhet växte exponentiellt under mellankrigstiden, uppstod ett nytt problem: nationella beslut fick globala konsekvenser. En räntehöjning i USA kunde utlösa kapitalflykt från Latinamerika. En bankkris i Wien kunde sprida panik till Berlin och Paris. Valutakurser blev alltmer sammanlänkade, och betalningssystem började bero av varandra. Centralbanker insåg att deras autonomi blev både styrka och sårbarhet – om de inte samordnade sig. De behövde ett forum där de kunde samordna krishantering vid systemhot, dela information om systemrisker, enas om gemensamma standarder för kapitaltäckning, likviditet och tillsyn, och agera gemensamt när marknaderna skakades av panik. Ur detta behov föddes BIS – inte som en folkvald institution, inte som en del av FN eller något annat internationellt politiskt ramverk. Den blev i stället ett teknokratiskt nav, byggt för diskretion, kontinuitet och professionell samverkan mellan centralbanker. En institution med enormt inflytande – men med medvetet låg synlighet.

BIS föds ur krigsskadestånd – men får en större roll

BIS grundades formellt 1930, i samband med den så kallade Young-planen, som skulle omforma Tysklands krigsskadebetalningar efter första världskriget. Bankens första uppdrag var konkret och administrativt: att underlätta betalningarna och fungera som en mellanledare mellan Tyskland och de allierade makterna. Men redan inom några år kollapsade det ekonomiska underlaget för dessa avtal. Stora depressionen slog till med full kraft, och 1932 suspenderades alla reparationer vid Lausanne-konferensen. BIS stod plötsligt utan sitt ursprungliga mandat. Ändå lades banken inte ned. Ledningen valde i stället att omdefiniera bankens existensberättigande. Man såg möjligheten att bli mer än ett tillfälligt betalningsorgan – att bli en permanent mötesplats för centralbanker, en plats där man kunde träffas, utbyta synpunkter och planera utan press från medier, parlament eller allmänheten. Det var en medveten strategisk vändpunkt. För att modellen skulle fungera på lång sikt krävdes en särskild konstruktion – inte bara administrativ, utan juridisk, politisk och symbolisk.

En bank bortom politiken – med immunitet och exterritorialitet

BIS är inte som andra internationella organisationer. Internationella valutafonden och Världsbanken är knutna till regeringar, finansieras av medlemsstater och måste rapportera till politiska organ. BIS är i grunden en privat bank, ägd av sina medlemscentralbanker, och konstruerad för att stå så långt borta från offentlig och demokratisk kontroll som möjligt. Redan i bankens stadgar från 1930 lades grunden för detta ovanliga privilegiesystem. Genom internationella avtal – först med Schweiz, senare med andra stater – fick BIS full juridisk immunitet, skyddade arkiv, befrielse från beskattning och skydd mot ingripanden från polis, tull och andra myndigheter. Bankens huvudbyggnad i Basel har i praktiken exterritorial status och fungerar som en suverän enklav mitt i en demokrati. I praktiken innebär detta att BIS kan fungera som en skyddad zon för global finansförvaltning. Kritiker har beskrivit banken som ett slags stat utan medborgare, där enorma kapitalrörelser och avgörande policybeslut hanteras utan de kontrollmekanismer som normalt gäller i en rättsstat. Denna konstruktion var ingen tillfällighet. Ledande centralbankirer som Montagu Norman vid Bank of England och Hjalmar Schacht vid Reichsbank delade en djup misstro mot politiker, som de uppfattade som kortsiktiga och benägna att offra ekonomisk stabilitet för valmässiga vinster. Enligt deras världsbild skulle penningpolitik hanteras av teknokrater – utbildade, erfarna och oberoende av folkliga krav. BIS blev den institutionella manifestationen av denna idé: att pengar och kredit ska styras i en professionell, sluten sfär, bortom folkets röst.

The Tower of Basel – banken som ”inte kunde dö”

Den undersökande journalisten och historikern Adam LeBor har i sin bok Tower of Basel (2013) kartlagt bankens historia genom omfattande arkivstudier, intervjuer och dokumentanalys. Hans genomgående tematiska tråd är fascinerande: hur BIS gång på gång överlevde händelser som borde ha lett till dess försvinnande – och varje gång kom ut starkare. LeBor visar att centralbanker aldrig varit helt ”opolitiska”, trots sina självprofilerade teknokratiska ideal. Tvärtom: penningpolitik, krig, geopolitik och ekonomisk makt har länge varit sammanflätade. Centralbankers beslut avgör inte bara räntor – de avgör vilka stater som får låna till rimliga villkor, vilka valutor som överlever spekulationer, vilka banker som räddas vid kriser – och vilka samhällen som slutligen får bära kostnaderna. [caption id="attachment_219179" align="alignnone" width="333"] Bank for International Settlements i Basel, Schweiz. Foto: Taxiarchos228[/caption] En central del av LeBors analys är hur BIS aktivt byggde sin egen immunitet som en skyddsmur – mot insyn, men också mot ansvarsutkrävande. Sekretessen är inte en bieffekt; den är en medveten designprincip för att möjliggöra fritt utbyte av känslig information – men också för att dölja beslut som kan vara kontroversiella eller moraliskt tvetydiga.

BIS under andra världskriget – kontinuitet före moral

Ett av de mest kontroversiella kapitlen i BIS historia utspelar sig under andra världskriget, en tid då världen var delad i total krigföring, etnisk utrotning och ideologisk splittring. Och ändå fortsatte BIS att fungera. LeBor dokumenterar hur banken höll styrelsemöten även under krigets mest intensiva faser, fortsatte sina finansiella operationer utan avbrott, hanterade transaktioner där nazityska guldreserver och tillgångar figurerade – inklusive guld från ockuperade länder och möjligen från koncentrationslägeroffer – och upprätthöll ett strikt ”professionellt” förhållningssätt där juridisk neutralitet ställdes högre än moralisk bedömning. Försvarare har i efterhand hävdat att BIS bara var en teknisk infrastruktur, ett slags ”betalningskanal” som behövdes för att undvika total systemkollaps. Man ville bevara en miniminivå av finansiell samverkan även mellan fiender, för framtida återuppbyggnad. Kritiker menar att neutraliteten blev en form av medskyldighet. Genom att låta tyska tillgångar cirkulera och acceptera naziregimens transaktioner legitimerade BIS i praktiken regimens ekonomiska makt och möjliggjorde fortsatt finansiering av kriget. Efter kriget var kritiken så stark att det vid Bretton Woods-konferensen 1944 fattades ett formellt beslut: BIS skulle avvecklas ”så snart som möjligt”. Men trots den politiska viljan fanns ett starkt, tyst men bestämt motstånd från centralbankskåren. De behövde BIS som mötesplats, arkiv och garant för kontinuitet. Den politiska viljan bröts av den teknokratiska nödvändigheten, vilket säger något avgörande om BIS verkliga position: även när världens ledare ville begrava banken, fanns det en maktstruktur som höll den vid liv – en struktur som inte står till svars inför väljare.

Efterkrigstiden – från skandal till maktcentrum

Efter kriget inledde BIS en långsam, men bestämd, återuppbyggnad av sin legitimitet. Genom att positionera sig som en neutral samarbetsplattform för europeisk återuppbyggnad lyckades banken gradvis återvinna förtroende – inte från allmänheten, utan från finansministrar och centralbankschefer. Under de följande decennierna stärktes BIS roll på tre avgörande områden. För det första blev banken en diskret mötesplats, en klubb där centralbankschefer träffades regelbundet, ofta i hemlighet och under Chatham House-regler, vilket innebar att inga citat eller protokoll spreds. Här byggdes förtroende och här formades gemensam policy i embryo. För det andra utvecklade BIS standarder som alla banker och stater i praktiken måste följa. Det mest kända exemplet är Baselkommittén för banktillsyn, bildad 1974 efter kollapsen av den tyska banken Herstatt. Kommittén, som inte ens har formell rättslig status, har producerat Basel I 1988, Basel II 2004 och Basel III 2010, regler som definierar hur mycket kapital banker måste ha för att motstå kriser. Även om dessa regler inte är lagar i traditionell mening fungerar de som de facto-lagar. Banker och stater som avviker riskerar finansiell isolering, sämre kreditbetyg, högre lånekostnader och förlust av internationellt förtroende. Att vägra Basel är att utsätta sig för marknadens straff. För det tredje fungerar BIS som koordinator vid kriser. När systemet skakas blir banken en oersättlig plattform där centralbanker kan dela information, organisera swap-avtal och koordinera räddningsinsatser utan att behöva informera sina regeringar i förväg. Exempelvis under Latinamerikakrisen på 1980-talet, asiatkrisen 1997 och särskilt finanskrisen 2008 fungerade BIS som ett slags ”kommandocentral”. Det är här BIS får sin moderna, djupt strukturella makt: inte genom att utöva direkt politisk kontroll, utan genom att sätta standarder som hela systemet anpassar sig till – ofta utan att allmänheten ens är medveten om att valet fanns.

När teknokrati ersätter politik - demokratins glapp

Det är frestande att tro att demokrati främst avgörs i vallokalerna, i parlamenten och i debatterna. Men i praktiken avgörs mycket av samhällets riktning på en annan nivå: genom kreditvillkor, räntor, penningmängd och bankregler. När dessa beslut systematiskt flyttas från folkvalda organ till teknokratiska nätverk utan insyn uppstår ett glapp mellan makt och ansvar. Politiska beslut om bostadsbyggande kan bli meningslösa om räntorna sätts så högt att ingen kan ta lån. Arbetsmarknadspolitik undergrävs om penningpolitiken skapar lågkonjunktur för att bekämpa inflation, trots att arbetslösheten är det akuta problemet. Välfärdsutgifters hållbarhet avgörs inte bara av skatteintäkter, utan av hur mycket staten måste betala i ränta på sin skuld – en fråga som i stigande grad hanteras av centralbanker, inte finansministrar. BIS blir då inte bara en mötesplats – den blir ett nav i en global teknokratisk ordning. Ett litet antal icke-folkvalda personer, knutna till institutioner utan demokratisk grund eller insyn, får oproportionerligt inflytande över miljarder människors ekonomiska liv. Deras beslut sätter priset på pengar, avgör tillgången till kredit, bestämmer vilka banker som överlever kriser och vilka som offras, och påverkar därmed bostadsmarknad, löner, arbetslöshet, inflation och staters handlingsutrymme. På den nivån är det inte längre en teknisk detalj – det är samhällsstyrning. När denna styrning sker via institutioner och forum som i praktiken är skyddade från insyn, politisk prövning och ansvarsutkrävande, skapas en maktordning där kontrollen flyttas uppåt och bort från medborgarna. Demokratin reduceras till att hantera konsekvenserna av beslut som redan fattats någon annanstans – i rum där ingen behöver stå till svars i efterhand. Det är just därför konstruktionen är problemet: den gör den ekonomiska makten både enorm och i praktiken oåtkomlig. Den byter ut offentlig konflikt, öppen argumentation och politisk kompromiss mot intern samordning, expertkonsensus och slutna riktlinjer. Resultatet blir en ekonomi som allt mer fungerar som en zon där demokratin inte når – inte för att den förbjuds, utan för att den kringgås.

Från BIS till euron - Europas monetära framtid formas i Basel

Ett av de tydligaste exemplen på BIS roll som ”osynlig infrastruktur” är utvecklingen av det europeiska valutasamarbetet och till slut euron. Redan på 1960- och 70-talen samlades centralbanker i Basel för att diskutera fasta växelkurser mellan europeiska valutor, stabilitetsmekanismer vid valutaspekulation, gemensamma krav på kapital och likviditet, samt former för centralbankssamverkan över nationsgränser. Det europeiska monetära systemet (EMS), startat 1979, fungerade som ett slags testlaboratorium. Här kunde man experimentera med växelkurssamarbete utan att behöva driva igenom det i nationella parlament. När kriser kom – som valutakrisen 1992, då spekulanter som George Soros bröt det brittiska pundets växelkurstak – användes krisen som argument för djupare integration. Om systemet var så sårbart, sa man, behövdes en gemensam valuta. Nästa steg blev Europeiska monetära institutet 1994, vilket sedan utvecklades till Europeiska centralbanken (ECB) – en institution med starka paralleller till BIS-modellen: oberoende från regeringar, beslut fattas av teknokrater, möten hålls stängda och transparens är begränsad. När euron infördes på 1990-talet framstod den som ett politiskt projekt, men grundidéerna, strukturerna och normerna hade förhandlats och formats långt tidigare – i mötesrummen i Basel. För den som ville se fanns en kontinuitet från BIS:s teknokratiska kultur till ECB:s oberoende design. Skillnaden var bara att ECB numera hade direkt makt över hundratals miljoner människors vardagsekonomi, medan BIS fortfarande verkade i skuggorna.

Kriser som katalysator – när centralbankerna växer

Ett återkommande mönster i BIS historia är hur kriser fungerar som katalysatorer för maktutvidgning. När systemet hotas – av bankkollaps, kreditstopp eller valutapanik – uppstår ett starkt argument: beslut måste fattas snabbt. Politiska processer upplevs som långsamma, ideologiskt laddade och splittrade. Centralbanker kan däremot agera direkt, tekniskt och i samordning. LeBor beskriver detta inte som en sammansvärjning, utan som ett strukturellt mönster: centralbankers samarbete fördjupas när nationella politiska system försvagas eller tappar trovärdighet. Detta mönster upprepas i modern tid. Under finanskrisen 2008 ledde räddningspaket, kvantitativa lindringar och centralbankernas obegränsade obligationsköp till snabba beslut utan parlamentarisk godkännande. Under pandemin 2020 följde ännu större ingripanden, med direkt stöd till företag, kreditgarantier och koordinerade räntesänkningar – återigen utan regeringars föregående beslut. Geopolitisk splittring, energikris och inflation har ytterligare ökat pressen på centralbanker att agera som stöttepelare genom att höja räntor, stärka valutor och trygga betalningssystem i en tid av osäkerhet. Oavsett kris återkommer samma logik: centralbankerna kliver fram, samarbetet intensifieras och mandatet växer. När krisen passerat rullas maktförskjutningen sällan tillbaka. Räddningsmekanismerna blir permanenta, och undantagstillståndet blir normalt.

BIS i den digitala eran – från bankstandarder till programmerbara pengar

Under de senaste åren har BIS fått en allt mer central roll i utvecklingen av digitala valutor. Genom sitt så kallade Innovation Hub samordnar banken projekt där centralbanker världen över testar och utvecklar digitala centralbankspengar, ofta kallade CBDC. Officiellt beskrivs satsningarna som ett sätt att modernisera betalningssystemen, göra transaktioner snabbare, säkrare och mer effektiva. Men utvecklingen väcker också frågor om makt, kontroll och individens ekonomiska frihet. Till skillnad från kontanter är digitala centralbankspengar fullt spårbara och programmerbara. Det innebär att varje transaktion kan registreras, analyseras och i vissa fall begränsas. Pengar kan förses med regler för var de får användas, hur länge de är giltiga eller vem som har rätt att ta emot dem. Detta markerar ett historiskt skifte. För första gången får stater, via sina centralbanker, teknisk möjlighet att utöva direkt kontroll över hur pengar används på individnivå. BIS spelar en nyckelroll genom att samordna standarder, tekniska lösningar och regelverk för hur framtidens digitala valutor ska fungera. Målet är interoperabilitet, så att olika länders system kan samverka sömlöst. I praktiken fungerar BIS som arkitekt för ett nytt globalt finansiellt ramverk. När betalningssystemen blir digitala och centraliserade flyttas kontrollen från medborgare och marknader till teknokratiska institutioner. Det som tidigare var ekonomisk frihet blir villkorad tillgång och beroende av regler som beslutas långt bort från offentlig insyn. Förespråkare menar att digitala valutor kan motverka penningtvätt, skatteflykt och ekonomisk brottslighet, men samma system kan användas för övervakning, politisk styrning och social kontroll. BIS blir navet där framtidens globala penningsystem formas, och beslut som fattas i slutna mötesrum i Basel påverkar vardagen för miljarder människor utan deras medverkan.

En institution som kräver granskning

I dag framstår Bank for International Settlements som en institution vars inflytande vida överstiger dess synlighet. Beslut som påverkar räntor, bankregler, krishantering och framtidens digitala pengar diskuteras i nätverk där offentlig insyn och ansvarsutkrävande är obefintliga. Samtidigt är BIS medvetet konstruerad för att stå utanför de offentliga och demokratiska mekanismer som annars omgärdar statlig makt. Möten hålls bakom stängda dörrar. Dokument skyddas av immunitet. Och den politiska diskussionen om bankens roll är ofta lika frånvarande som den är viktig - trots att konsekvenserna i praktiken märks i allt från din bolåneränta och din pension till frågan om du får betala med kontanter. När institutioner som styr pengar, kredit och ekonomisk stabilitet gör det bortom offentlig insyn, uppstår ett glapp. Ett glapp mellan makt och demokrati. Och detta glapp tenderar att växa - i kriser, ja - men framför allt i den digitala övergången, där pengarnas natur själv omdefinieras. Det är en utmaning som inte kan lämnas till teknokrater ensamma. Den kräver granskande journalistik, kritisk historiebehandling, akademisk forskning - och framför allt: en seriös, öppen offentlig debatt. För om vi inte diskuterar vem som styr pengarna, kommer vi att vakna upp i en värld där vi inte längre styr någonting.   Reza Nasouri]]> När bankerna stänger dörren till ditt digitala liv https://nyadagbladet.se/ekonomi/nar-bankerna-stanger-dorren-till-ditt-digitala-liv/ Sun, 14 Dec 2025 14:54:03 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=218468 Riksbankens uppskattningar saknar ungefär en tiondel av den vuxna befolkningen tillgång till BankID. Äldre personer. Utlänningar. Personer utan rätt sorts ID-handling. Men det finns en annan grupp som sällan nämns: personer vars bankkonton helt enkelt stängts av eller blir tekniskt begränsade.

När verkligheten slår till

Ta fallet med en person som flyttade till Sverige 2020 och skaffade BankID genom ICA Banken. Allt fungerade – tills deras telefon gick sönder. När de försökte få ett nytt BankID hade reglerna ändrats. ICA Banken vägrade utfärda ett nytt eftersom de inte hade det aktiva på en annan enhet. Lösningen? Banken rekommenderade dem att byta bank helt. "Mitt kattförsäkringsbolag kan bara nås via BankID," berättade personen för The Local. "Om jag behöver göra en anmälan är jag i princip körd." Läs det igen. En trasig telefon. Ny bankpolicy. Plötsligt ingen tillgång till försäkringen. Detta är inte hypotetiskt – det händer människor varje dag.

Kontroll utan ansvar

När en bank stänger ditt konto – kanske på grund av en rutinmässig kundkännedomskontroll som du inte svarat på i tid eller på grund av "frågor" om en transaktion du inte har kvar kvitton eller underlag för – försvinner ditt BankID omedelbart. Ingen rättegång. Ingen möjlighet att överklaga. Banken behöver inte bevisa något. De kan bara blockera dig, och plötsligt kan du inte längre komma åt din sjukvård, skatteuppgifter eller betala dina räkningar. Sverige har byggt ett helt samhälle på en tjänst som kontrolleras av privata företag med vinstintressen. Det finns ingen laglig rätt till BankID. Bankerna bestämmer själva. Om de inte gillar dig, dina transaktioner eller bara har en dålig dag, kan de enkelt blockera din digitala existens.

En demokratisk kris

Detta är inte bara en teknisk fråga. Det är en demokratisk kris. Hur kan ett modernt samhälle kräva digital identifiering för allt från sjukvård till att hämta paket, men sedan låta privata företag med vinstintressen kontrollera vem som får tillgång? Den svenska regeringen har pratat om en statlig digital identitet i flera år. Utredningen SOU 2019:14 föreslog implementering redan 2022 – ingenting har hänt. Medan Danmark implementerade sin statliga e-legitimation redan 2010, och Estland har haft det i över 20 år, fortsätter Sverige att vänta. Även om det finns statligt godkända alternativ som Freja eID, vägrar många privata företag och vissa myndigheter som Försäkringskassan att acceptera något annat än BankID – vilket gör monopolet än mer problematiskt.

Ett bättre alternativ existerar

Det finns ett bättre sätt. Decentraliserad digital identitet byggd på öppna protokoll – där du äger dina egna uppgifter och ingen enskild aktör kan stänga av dig. Tekniken existerar redan. Men så länge bankerna tjänar pengar på varje BankID-transaktion och staten fortsätter att skjuta upp beslut, kommer vanliga människor att förbli gisslan i ett system de aldrig valde. Din identitet ska tillhöra dig, inte din bank.   Markus Andersson]]> Bankdiktaturen måste raseras https://nyadagbladet.se/ledare/bankdiktaturen-maste-raseras/ Fri, 23 May 2025 16:26:44 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=202641 uppmärksammade Nya Dagbladet att så många som 160 000 konton stängts ner i Sverige – på bara tre år, och av allt att döma har nedstängningarna bara ökat sedan dess. Det är surrealistiska siffror som med all önskvärd tydlighet visar att huvudsyftet med nedstängningarna aldrig varit att försöka bekämpa ”terrorism”, organiserad brottslighet eller liknande floskler som endast används som förevändning för att införa och fördjupa den bankdiktatur vi nu de facto lever under.
Bevisbördan ligger samtidigt på dina axlar. Du är skyldig tills motsatsen bevisats – och du kan i praktiken inte räkna med något rättsskydd
Med andra ord har ungefär två procent av den vuxna befolkningen hittills drabbats av bankernas repression och fått sin tillvaro uppochnedvänd – och där möjligheterna att få rätt mot bankjättarna i regel är minimal. Otaliga svenskar vittnar om att frekventa insättningar eller uttag av kontanter eller återkommande swishbetalningar är sådant som fått bankernas lampor att lysa rött och att snabbt kasta ut kunder som varit trogna sedan decennier tillbaka. Andra får sina konton nedstängda för att de flyttar utomlands. Den rådande situationen har undergrävt förtroendet inte bara för det finansiella systemet, utan för samhällskontraktet som sådant. Det är en bisarr situation när bankernas AI-algoritmer ska utgöra underlag för vem som får eller inte får betala sin hyra. Det är rättsväsendet, inte Länsförsäkringar, Nordea eller Swedbank, som ska bedöma om något brott faktiskt har begåtts.

Agerar domare och bödel

Än värre är att bankerna ofta tycks agera utifrån tydligt politiska motiv. Oberoende medier och aktörer lider särskilt hög risk att få sina konton nedstängda om de uppfattas som kontroversiella eller om deras åsikter avviker från de narrativ som makten för fram. I praktiken innebär detta en totalitär form av censur, där bankerna som institution med monopolliknande makt över ekonomiska flöden agerar både domare och bödel utan att behöva ta ansvar för konsekvenserna. Drabbade vittnar konsekvent om att det ofta inte ens är möjligt att få tala med ansvariga från banken.
Det är rättsväsendet, inte Länsförsäkringar, Nordea eller Swedbank, som ska bedöma om något brott faktiskt har begåtts
Det kommer kanske inte som en nyhet för den som följt omvärldsbevakningen att en liten grupp ekonomiskt inflytelserika aktörer de facto styr västvärlden och på många sätt är en drivande aktör inom storpolitiken. Bankerna har tillskansat sig en orättfärdig maktposition som i praktiken trumfar en statlig myndighets befogenheter, med makten att sanktionera och straffa enskilda medborgare efter eget godtycke. Det hög tid att bygga en folkrörelse som en gång för alla gör slut på detta maktmissbruk. Så här kan det helt enkelt inte få fungera i ett samhälle som gör anspråk på att vara en demokrati. Nya Dagbladets pågående rättsfall mot Länsförsäkringar Bank, som avgörs i ett första skede i tingsrätten i början av september, ska därför ses som ett uttryck för något mer än upprättelsen för ett oberoende mediehus gentemot en storbanks godtyckliga förfaranden. Det större allvaret blir särskilt påtagligt när en storbank med ideologiska förtecken brännmärker tidningen som en "extrem tidskrift", och med detta i praktiken försöker rentvå sitt illa dolda övergrepp på det demokratiska fundament pressfriheten utgör. Nya Dagbladet, ska det noga betonas och påminnas om, är långtifrån den enda oppositionella röst som utsatts för liknande övergrepp från bankdiktaturens långa arm. Vem är det egentligen förutom bankerna och deras lobby som anser att det är rimligt att privata institutioner ska ha en närmast total makt över vår ekonomiska frihet? En bank som missbrukar sin ställning, och exempelvis stänger ner en persons konto eftersom denna skrivit misshagliga saker på sociala medier, borde förlora sitt tillstånd att bedriva bankverksamhet överhuvudtaget. I nuläget är det många inom banksektorn som borde avtjäna långa fängelsestraff för det systematiska maktmissbruk man gjort sig skyldiga till under lång tid, som inte bara har orsakat stora mänskliga lidanden utan dessutom åsamkat det demokratiska samhällsskicket allvarliga skador. Finansinspektionen och regeringen har riktat försiktig kritik mot bankrepressionen och med mjuk röst efterlyst att fler måste tillåtas att ha grundläggande betaltjänster. Det är ett positivt steg i rätt riktning, men ett litet sådant, och i den större bilden ett otroligt svagt gensvar i en situation som fullständigt har urartat.

En fråga om demokratiska fundamenta

Vi står vid ett vägskäl där ett folkligt gensvar nu är lika berättigat som det är nödvändigt. Om inget görs, riskerar bankernas makt att cementeras och expandera ytterligare tills dess att medborgarnas ekonomiska liv punktmarkeras och detaljstyrs in i minsta detalj, där minsta ”tveksamma” transaktion riskerar att få absurda konsekvenser. Det är naivt att tro att Nya Dagbladets rättskamp ensamt kan ändra på själva systemet som sådant, men det har satt storbanken Länsförsäkringars moraliska trovärdighet i gungning inför en öppen offentlighet. Ytterst måste detta dock leda längre, där stränga grundlagsskydd tydligt begränsar bankernas rätt att stänga konton utan rättssäkra förfaranden. Det är ingen liten fråga; det är en fråga om att återupprätta demokratin; medborgarnas grundläggande frihet och att säkra folkets rätt till deltagande i samhällslivet. Bankdiktaturen måste raseras för att de demokratiska fundamenten ska kunna återbyggas. I förlängningen måste bankernas roll i samhället omvärderas i grunden, om Sverige ska ha ett legitimt anspråk på att vara en demokrati.
Det är en fråga om att återupprätta demokratin; medborgarnas grundläggande frihet och att säkra folkets rätt till deltagande i samhällslivet
Verkligheten är samtidigt att den politiska viljan i regnbågspartiernas riksdag saknas för att genomföra detta, och det krävs en omfattande folkrörelse för att meningsfulla reformer på sikt ska bli möjliga. Med ditt stöd har vi nu chansen att tillsammans sätta ett avtryck som går bortom tingsrättens dom i september.   Isac Boman]]> Bankerna går samman med polismyndigheten i nytt ”underrättelsecenter” https://nyadagbladet.se/inrikes/bankerna-gar-samman-med-polismyndigheten-i-nytt-underrattelsecenter/ Fri, 04 Apr 2025 04:56:45 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=203432 Polismyndigheten inrättade under gårdagen ett finansiellt underrättelsecentrum i samarbete med Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och den finansiella sektorn. Syftet är att försvåra för kriminella att utnyttja samhällsstrukturer och legala system, en ekonomi som beräknas omsätta 100–150 miljarder kronor årligen.

– I det här arbetet ska myndigheterna och bankerna samverka och utbyta operativ information mellan varandra och genom proaktivt arbete försvåra att brott begås, förklarar Karin Berggren, chef för det nya centret.

Centret ska underlätta informationsutbyte mellan myndigheter och banker för att upptäcka och förebygga ekonomisk brottslighet, såsom skattebrott, bedrägerier och bidragsbrott. Arbetet inleds den 1 april 2025, och från den 1 september kommer representanter från berörda myndigheter och banker att sitta i en gemensam lokal.

– Bankerna välkomnar initiativet att inrätta ett finansiellt underrättelsecentrum. Ett ökat och förenklat informationsutbyte är grundläggande för att komma till rätta med den kriminella ekonomin, säger Erik Wendeby, jurist på Svenska Bankföreningen.

Målet är att skapa effektiva samarbetsformer där information omsätts i konkreta åtgärder. Centret ska vara fullt utbyggt senast den 31 december 2027 och utgå från befintlig lagstiftning.

]]> 160 000 svenskar fick sina bankkonton nedstängda – på bara tre år https://nyadagbladet.se/ekonomi/160-000-svenskar-fick-sina-bankkonton-nedstangda-pa-bara-tre-ar/ Mon, 24 Feb 2025 14:18:37 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=200458 Finansinspektionen konstaterar i en kartläggning att nästan 160 000 svenskar har fått sina bankkonton nedstängda under åren 2020 till 2022. 2020 avslutade bankerna i Sverige, på eget initiativ, 45 000 konton, följt av 54 000 året senare och hela 60 000 bankkonton 2022 – en 33-procentig ökning på bara två år. Någon tillgänglig statistik för åren 2023 och 2024 har inte presenterats – och det är alltså ännu oklart om nedstängningarna av svenskarnas bankkonton har fortsatt att öka sedan dess. Syftet med Finansinspektionens kartläggning beskrivs som att se hur bankerna hanterar sin lagstadgade skyldighet att erbjuda betalkonton till konsumenterna, och det är en dyster bild som presenteras: ”Antalet konsumenter som får sina betalkonton avslutade har ökat med 30 procent på senare år. Samtidigt fortsätter bankerna att neka konsumenter att öppna konto i samma utsträckning som tidigare. Bankernas vanligaste skäl till att neka och avsluta konton är bristande kundkännedom”, noterar man.

Alternativa lösningar

FI konstaterar att det innebär mycket stora negativa konsekvenser för en privatperson som nekas konto eller kastas ut från banken, och att man därför behöver göra mer för att förbättra sin hantering. Även om bankerna förvisso är skyldiga att motverka misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism, menar FI att det ofta finns bättre alternativ än att helt stänga ute människor från banken. Vid tveksamma fall föreslår man bland annat att övervakningen av kundens transaktioner istället intensifieras eller att anpassade beloppsgränser införs. ”FI anser att bankerna behöver arbeta målmedvetet med att sänka trösklarna för att kunna få ett konto som åtminstone kan användas för vissa vardagliga behov”, skriver man vidare.

"Allvarliga konsekvenser"

Man har också kartlagt hur bankerna hanterar erbjudanden av betalkonton till företag. Även om det inte finns någon juridisk skyldighet att erbjuda företag bankkonton på samma sätt som privatpersoner så betonar FI att inte heller dessa lättvindigt bör nekas konton hos bankerna. ”Samtidigt är även företags tillgång till finansiella tjänster av stor praktisk betydelse. Att nekas betalkonto får ofta konsekvenser för det enskilda företaget som kan vara mycket allvarliga”, slår man fast. När bankerna stänger ner sina kunders konton hävdar de oftast att de inte har kunnat uppnå ”fullgod kundkännedom” och att kundernas svar på olika frågor och formulering bedöms vara ”bristfälliga”. De utkastade konsumenterna har dock en annan bild och menar att det överhuvudtaget är mycket svårt att föra en konstruktiv dialog med banken, eller att föra någon dialog överhuvudtaget.

Svårt för de drabbade

FI noterar också att ”konsumenter som av olika skäl har ovanliga transaktionsmönster eller gör transaktioner som bedöms innebära en högre risk verkar få sina betalkonton uppsagda i större utsträckning än tidigare”. Det kan exempelvis handla om att man återkommande tagit ut eller satt in kontanter, eller handlar med kryptovalutor. Det framgår också att bara en femtedel av de svenskar som begär en omprövning av bankens beslut får rätt i slutändan – och att det överhuvudtaget är mycket svårt att ens få ett beslut från banken som går att ompröva. ”Konsumenter ombeds ofta komplettera sina ansökningar, vilket innebär att en ansökan inte anses vara upprättad. Därmed får konsumenten inget avslag, och inte heller någon information om var de kan lämna klagomål. I praktiken får konsumenten därmed svårt att lämna in en ansökan och kan inte, inom ramen för en upprättad ansökan, ifrågasätta om efterfrågade kompletteringar är relevanta eller inte”, skriver FI. Avslutningsvis slår förvaltningsmyndigheten fast att det ”behövs fortfarande ett förstärkt skydd för konsumenter” och uppger att man ”kommer att fortsätta arbeta för att förbättra tillgången till betalkonto”.]]> Banken stängde ner nationalistföreningens konton https://nyadagbladet.se/inrikes/banken-stangde-ner-nationalistforeningens-konton/ https://nyadagbladet.se/inrikes/banken-stangde-ner-nationalistforeningens-konton/#respond Mon, 22 Jul 2024 11:22:31 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=185197 Det fria Sverige, som beskriver sig som en intresseförening för svenska folket, har fått sina konton nedstängda av SEB. Detta trots att man enligt egen utsago svarat på alla frågor och gett banken all information som efterfrågats. I ett pressmeddelande skriver man att redan när föreningen grundades, 2017, var det relativt svårt att hitta en bank där man kunde öppna konto, men att man till slut kunde göra detta hos SEB – även om man förvägrades vissa tjänster som autogiro och Swish handel. ”Den 11 juni 2024 mottog vi ett brev från banken med frågor om specifika transaktioner. De bad oss granska transaktionernas ursprung och syfte, med hänvisning till lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Trots att vi tillhandahöll all begärd information, meddelade banken kort därefter att vårt konto skulle stängas den 25 juli”, skriver man. Just påstådda farhågor om penningtvätt och terrorfinansiering används numera som standardmotivering av svenska banker för att godtyckligt och plötsligt stänga ner konton för kunder som på olika sätt betraktas som obekväma eller kontroversiella. Någon misstanke om faktisk brottslighet eller konkreta exempel på oegentligheter finns nästan aldrig, och det görs därför mycket sällan någon polisanmälan – ändå straffas kunderna genom att de blir av med sina konton, banktjänster och alla problem detta innebär i vardagen, som svårigheter att betala räkningar och andra nödvändiga transaktioner.

"Bankerna kan diktera villkoren"

Det fria Sverige skriver vidare att man vidtagit flera åtgärder för att säkerställa att föreningens arbete kan fortsätta ostört, och man har redan skaffat nytt bankgiro och nytt Swish-nummer. ”Detta bakslag understryker bristerna i Sveriges föreningsfrihet, där banker kan diktera villkoren för föreningars existens”, skriver man och betonar att ”vår svenska strävan kommer inte att hindras av maktfullkomliga banker”. ”Det fria Sverige står orubbligt i sitt engagemang för en svensk framtid, oavsett vilka hinder vi möter på vägen”, heter det vidare.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/banken-stangde-ner-nationalistforeningens-konton/feed/ 0 Nigel Farage stämmer NatWest Group på miljonbelopp https://nyadagbladet.se/utrikes/nigel-farage-stammer-natwest-group-pa-miljonbelopp/ https://nyadagbladet.se/utrikes/nigel-farage-stammer-natwest-group-pa-miljonbelopp/#respond Mon, 13 Nov 2023 15:15:35 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=165539 Brexitprofilen Nigel Farage kräver storbanken NatWest Group och dess tidigare vd Dame Alison Rose på ett i dagsläget okänt belopp i mångmiljonklassen, rapporterar nu ett flertal brittiska medier. Stämningen är ett resultat av att hans bankkonton i somras stängdes ner samt att Farage i samband med detta fick utstå grava och felaktiga anklagelser i statskanalen BBC. Nyhetskanalen Sky News uppger att man tagit del av uppgifter som säger att Nigel Farage instruerat Londonbaserade Grosvenor Law att bistå honom i ett krav mot både NatWest Group och dess före detta vd Rose. Farage lär enligt uppgifter begära miljontals pund i skadestånd för den skandal som eskalerade till en smärre kris för den statsstödda långivaren. Han inleder därmed en formell rättslig kamp inte bara mot banken utan även Alison Rose. Rose avgick i juli i år efter att ha erkänt att hon diskuterat sina personliga bankaffärer med en BBC-journalist, något som NyD rapporterade om vid tillfället. De första juridiska breven från Farages ombud förväntas skickas ut under nästa vecka.  

"Bankerna måste hållas ansvariga"

Stämningen lämnas in bara några dagar efter det att NatWest bekräftat att man annullerat huvuddelen av Dame Alisons planerade avgångsvederlag på över 10 miljoner pund. Mer än 7,5 miljoner pund i aktietilldelningar och bonusar annullerades efter att banken deklarerat att Alison Rose inte lämnat banken på "korrekt sätt". Banken meddelade vidare att man inte hade kunnat konstatera något tjänstefel begånget av Alison och att hon därför är berättigad till utbetalningar under sin uppsägningstid på 12 månader som förväntas uppgå till cirka 3,2 miljoner pund. I ett uttalande till Sky News i lördags kommenterar Nigel Farage den kommande stämningen av NatWest Group och Alison Rose är av principiell betydelse då många andra också fått utstå liknande behandling. – För alla deras lögner och bedrägerier mot mig, och deras illegitima debitering av tiotusentals oskyldiga människor, måste NatWest och dess tidigare VD, Dame Alison Rose, hållas ansvariga, säger Farage som betonar att målet är att driva en så kallad grupptalan.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/nigel-farage-stammer-natwest-group-pa-miljonbelopp/feed/ 0 Farage lanserar kampanj mot bankväldet https://nyadagbladet.se/utrikes/nigel-farage-lanserar-hemsida-mot-bankvaldet/ https://nyadagbladet.se/utrikes/nigel-farage-lanserar-hemsida-mot-bankvaldet/#respond Wed, 02 Aug 2023 11:34:19 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=155912 Nigel Farage har i efterspelet till nedstängningen av sitt bankkonto hos brittiska banken Coutts nu lanserat en kampanj för att ta itu med det han kallar "bankväldet". Brexit-politikerns syfte med initiativet beskrivs som att lyfta problemet med att allt fler företag och privatpersoner förnekas banktjänster. De senaste veckornas storm kring skandalen, där banken stängt av Farages bankkonto och därtill avsiktligt läckt felaktig informationen till statskanalen BBC, utlöste den gångna veckan en omtumlande kris hos de ansvariga bankerna Coutts samt moderbolaget NatWest Group. Konflikten ledde till att de båda finansbolagens verkställande direktörer avgick och att Farage även fick ursäkter av flera inblandade, inklusive BBC.

Lanserar kampanj

Nigel Farage är dock inte nöjd med detta utan har nu lanserat AccountClosed.org som ska "slå tillbaka mot de stora banker som har svikit oss". Intresserade uppmanas att ange sin e-postadress för att få uppdateringar om kampanjen, som beskrivs syfta till att "påverka beslutsfattare och tillsynsorgan att införa rättvisare praxis och strängare riktlinjer". – Jag tror att vi tillsammans, om ni engagerar er, kommer att bygga upp en mycket, mycket betydelsefull och mäktig grupp människor. Parlamentet kommer att lyssna, ministrarna kommer att lyssna, premiärministrarna och oppositionsledarna kommer att lyssna, kommenterar Farage lanseringen av hemsidan. Enligt Farage är huvudsyftet att iscensätta en påtryckningsgrupp mot politisk diskriminering från storföretag, banker och andra finansinstitutioner.

Sunak stöttar, Coutts backar

Nigel Farage har vunnit något oväntad offentlig sympati för sitt projekt från Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak samt dennes kortlivade föregångare Liz Truss, som uttryckte att "huvuden med rätta har rullat" i spåren av bråket. Häromdagen kom dock uppseendeväckande uppgifter i brittisk press, som säger att Coutts nu backar och erbjuder sig att öppna upp Nigel Farages konton i banken, något Farage själv bekräftar. – Coutts nya VD, Mo Syed, som innehaft mycket höga positioner inom banken, är nu vd och han har skrivit till mig och sagt att jag kan behålla både mina privata konton och mina företagskonton. Farage uppger samtidigt att han önskar ytterligare kompensation från banken och att "kampen fortsätter". Han vill också ha ett personligt möte med bankens chefer, i syfte att få ta del av hur många andra som har drabbats av orättfärdiga kontoavslutningar. – Jag vill ta reda på hur många andra människor i Coutts, NatWest och andra banker som fått konton nedstängda på grund av sina politiska åsikter. Jag vill se till att detta aldrig händer någon annan någonsin igen - så kampen fortsätter.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/nigel-farage-lanserar-hemsida-mot-bankvaldet/feed/ 0 Banktoppar avgår efter skandalen kring nedstängningen av Farage https://nyadagbladet.se/utrikes/nigel-farage-och-bankskandalen-toppchefer-avgar/ https://nyadagbladet.se/utrikes/nigel-farage-och-bankskandalen-toppchefer-avgar/#respond Tue, 01 Aug 2023 11:57:10 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=155874 De brittiska storbankerna NatWest och Coutts har den gångna veckan fått se sina respektive verkställande direktörer avgå som en direkt konsekvens av skandalen kring nedstängningen av Brexit-ledaren Nigel Farages bankkonto. Bland annat framgår att Coutts i samband med nedstängningen även läckt felaktig information till den brittiska statskanalen BBC i vad som synes utgöra ett grovt brott mot banksekretessen. Bakgrunden är skandalen kring banken Coutts plötsliga nedstängning av den brittiske politikern Nigel Farages bankonto, inklusive att Coutts i hemlighet läckt felaktig information till BBC. Den förste att lämna var NatWest vd Alison Rose, som efter påtryckningar lämnade sin post i mitten på förra veckan. Rose har kritiserats för att vara källan till en osann BBC-rapportering om Nigel Farages uteslutning hos banken Coutts, ett dotterbolag till NatWest Group. Även Coutts vd Peter Flavel lämnar sin post med omedelbar verkan.

"Allvarligt felaktigt omdöme"

Tillkännagivandet av avgången kom bara några timmar efter att NatWests styrelse meddelat att man har fullt förtroende för Alison Rose och att hon även fortsättningsvis kommer att leda banken. Hon har i efterspelet av sin avgång erkänt att hennes samtal med BBC om Nigel Farage var ett utslag av "allvarligt felaktigt omdöme". "Styrelsen och Alison Rose har i samförstånd kommit överens om att hon kommer att avgå som VD för NatWest Group", skriver NatWest Groups ordförande Sir Howard Davies i ett meddelande. Nästa offer för Farage-gate blev Peter Flavel, Vd för omtalade Coutts den bank där historien tog sin början i och med Peter Flavels beslut att på felaktiga och förmodat lagvidriga grunder slänga ut Nigel Farage från banken. Peter Flavel har varit under hårt tryck att lämna sin post - och mindre än 48 timmar efter Alison Rose avsked blev det också så. Flavel blev uppmanad att lämna sin post av NatWests tillförordnade verkställande direktör Paul Thwaite. "I hanteringen av Farages fall har vi inte levt upp till bankens höga krav på personlig service. Som VD för Coutts är det rätt att jag bär det yttersta ansvaret för detta, vilket är anledningen till att jag avgår", skriver Flavel i samband med sin avskedsansökan. – Jag anser att detta är rätt beslut för Coutts och koncernen i stort, i samförstånd och med omedelbar verkan, kommenterade Paul Thwaite avskedet i ett uttalande från NatWest. Ett flertal betraktare samt analytiker inom ett antal olika branscher, inom inte minst finanssektorn, höjer nu tonläget och menar att flera högt uppsatta personer inom de berörda bankerna bör ta sitt ansvar och avgå.

BBC ber om ursäkt

Nigel Farage har också begärt en ursäkt från BBC, vilket han efter viss senfärdighet också erhållit, enligt en intervju med nyhetskanalen GBNews. Samtidigt som många nu hyllar Nigel Farage för att ta kamp mot bankernas godtyckliga avstängningar av privatpersoner och företag, finns det även de som uttrycker kritik för att han själv inte tidigare tagit parti för aktivister och politiker som råkat ut för samma behandling. "Bara en påminnelse om att ingen av er - inklusive Nigel - brydde sig ett skit om alla de individer, företag och välgörenhetsorganisationer som förlorade sina konton INNAN detta för att de hade fel åsikt. Särskilt oberoende journalister som straffades för att ha rapporterat om fel sanning" skriver bland annat signaturen @bigolbearthejammydodger6527 på Youtube. Huvudpersonen i dramat, Nigel Farage, klargör i en intervju med The Independent att han överväger att stämma NatWest - och även BBC. Brexit-ledaren konstaterade att det skulle vara "svårt" att stämma BBC men att han överväger "alla alternativ" mot NatWest. – Det är inte lätt att stämma BBC, men jag överväger alla tänkbara alternativ för vad jag ska göra härnäst, inklusive rättsliga åtgärder, mot NatWest. Det som sades om mig i rapporten var ohederligt och ärekränkande, säger Farage.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/nigel-farage-och-bankskandalen-toppchefer-avgar/feed/ 0