Hur svenskarna använder kreditkort som betalningsmedel ändras över tid. En trend är att allt fler köp sker med korten samt att genomsnittsbeloppet blir lägre. En annan trend är att krediten på korten i större utsträckning kan användas till mer än bara kortinköp.
En tydlig betalningstrend i samhället är att transaktioner med kontanter minskar och att kort samt andra digitala alternativ ökar. Den betalningslösning som ökat mest senaste åren är Swish.
Vid betalningar i butik dominerar kortbetalningar. De flesta kortköp sker med bankkort medan kreditkort kommer på en andraplats. Detta enligt undersökningen Svenskarna och internet 2024. Även inom kortbetalningar finns trender.
Fler transaktioner och mindre belopp
Statistik från Riksbanken visar att kortbetalningar sker i allt större omfattning samt med i genomsnitt lägre belopp. År 2014 genomfördes i genomsnitt 270 korttransaktioner per år och person. Det genomsnittliga beloppet var på 374 kronor. Bara sex år senare var det istället i genomsnitt 328 korttransaktioner och 302 kronor i genomsnittligt belopp.
Trenden med fler transaktioner, och lägre genomsnittligt belopp, anses vuxit fram på grund av två faktorer. Ena bidragande faktorn är att EU införde nya lagar kring kortavgifter 2015. Den andra orsaken är ”blipp”-funktionen som lanserades samma år samt en allt större integrering med mobila betalningslösningar som Apple Pay och Google Pay.
Denna utveckling kan ses oavsett om bank- eller kreditkort används som betalningsmedel. Inom specifikt kreditkort kan exempelvis ett större utbud av delbetalningslösningar ses som trend.
Delbetalningslösningar ökar
En utveckling, inom kreditkortsmarknaden, är att kreditkortsföretagen erbjuder betydligt fler betalningslösningar än tidigare. Därmed har de även på allvar börjat konkurrera mot andra delbetalningslösningar och transaktionsalternativ.
Tidigare var det nästan enbart elektronikkedjor och möbelvaruhus som erbjöd räntefria delbetalningsalternativ. De som använde kreditkortet fick ofta betala effektiv ränta på över 20% vilket gjorde det till ett betydligt sämre alternativ.
Nu erbjuder däremot allt fler kortutgivare räntefri delbetalning på större inköp. Det kan exempelvis innebära att ett separat inköp på över 2000 kronor kan delbetalas över 12 månader utan räntekostnad. Visserligen tillkommer en fast månadsavgift men vid delbetalning av större belopp kan effektiva räntan enbart bli några procent.
Att kortföretagen erbjuder denna lösning kan bero på att de vill premiera kunden att genomföra kortinköp även på de större beloppen samtidigt som ändå tjänar pengar på månadsavgiften.
Digitala kortalternativ tar över
”Plastkortens tid är ute” skriver Mikael Sydner på Market.se och går igenom varför de fysiska korten blir färre, vilka digitala plånböcker som växer och i vilken åldersgrupp som förändringen kan ses tydligast.
Ett exempel på digitala plånböcker är Apple Pay och Google Pay vilka inte kräver något plastkort. Det är även tydligt att digitala plånböcker växer i popularitet då det är den snabbast växande betalningslösningen, i procent, sedan 2020 tillsammans med Swish. Det är främst bland unga vuxna som alternativet väljs vilket innebär att den ”digitala generationen” inte ser behovet av plastkort i lika stor omfattning som tidigare generationer.
Att plastkorten sakta men säkert börjar försvinna, till förmån för digitala alternativ, kan även ses i utbudet på kortmarknaden. Ett exempel är att Shell valt att avsluta sitt kreditkort och i en kommentar, av ST1 som äger varumärket Shell, anges orsaken vara att de i framtiden kommer att ”helhjärtat satsa på att utveckla digitala tjänster”.
Under de senaste åren har även flera kortutgivare valt att erbjuda sina kunder alternativet mellan att beställa ett gratis virtuellt kort eller betala för att få det fysiska kortet. Ett annat alternativ är att enbart erbjuda fysiskt kort om kunden väljer en ”paketlösning” med fler förmåner och funktioner än vid basutbudet. Men då tillkommer istället en månadsavgift. En utvecklings om exempelvis kan ses i en kortjämförelse här.
Större skulder skapar problem
En negativ utveckling i samhället är en allt större skuldsättning och att antalet personer som är överskuldsatta blir fler. I USA togs ett ”bottenrekord” under sommaren 2024 genom att befolkningens totala skulder på kreditkort aldrig varit så hög.
I Sverige används visserligen kreditkort i mindre omfattning än i USA och något tydlig statistik som skiljer på kreditkortsskulder och andra skulder finns inte. Men samma månad som bottenrekordet nåddes i USA hade Sverige ett eget bottenrekord. Detta genom att den totala skulden hos Kronofogden aldrig har varit på liknande nivåer. De skulder som främst gick till Kronofogden var konsumtionslån, krediter och avbetalningar som tecknats för shopping eller resor.