Ett skuldregister i Sverige kan vara slutet för dyra snabblån och krediter

publicerad 23 november 2023

I takt med att skuldsättningen ökar i Sverige uppstår ett växande behov av effektiva verktyg för att hantera och minska denna belastning på individ och samhälle. Ett skuldregister, liknande det som finns i Norge, föreslås som en potentiell lösning. I samma veva vill regeringen också införa ett räntetak för att få bort de dyra högkostnadskrediterna och ta bort möjligheterna för redan skuldsatta personer att teckna nya lån.

Skuldsättning i Sverige

Sverige, likt många andra länder, upplever en ökande trend i hushållens skuldsättning. Detta beror på flera faktorer, inklusive en ökande bostadsmarknad och lättillgänglig kreditering. Ökad skuldsättning innebär risker både för den enskilda individen och för den ekonomiska stabiliteten i samhället.

Med ett skuldregister skulle trenden med dyra “lån utan uc” försvinna då alla upplysningsbolag använder samma data samt att de med högst skuldsättning inte längre skulle kunna ansöka om högkostnadskrediter.

Om alla föreslagna lagändringar träder kraft så kommer vi helt enkelt se en mycket hårdare lånemarknad, mycket lägre räntor samt mycket färre aktörer som faktiskt har råd att bedriva sin verksamhet.

Potentiella Fördelar med ett Skuldregister i Sverige

  • Ökad transparens: Ett skuldregister skulle ge kreditgivare en tydligare bild av låntagarens ekonomiska situation, minskade riskerna för överbelåning.
  • Förbättrad kreditbedömning: Med mer information kan kreditgivare göra mer välgrundade beslut, vilket bidrar till sundare kreditmarknad.
  • Förebyggande av överskuldsättning: Genom att förhindra att individer tar på sig mer skulder än de kan hantera, minskar risken för personlig finansiell kris.
  • Stärkt ekonomisk stabilitet: Genom att minska den totala skuldbördan, kan ett skuldregister bidra till en mer stabil ekonomi på både mikro- och makronivå.

Alla är inte positiva till ett skuldregister

Att införa ett skuldregister kräver noggranna överväganden kring integritet och dataskydd. Det är viktigt att säkerställa att individens personliga information skyddas, samtidigt som syftet med registret upprätthålls.

Det är just detta som fått såväl företag som privatpersoner att reagera i samband med att det framkom att ett skuldregister kan bli en verklighet i Sverige. I dagsläget delar nämligen inte kreditupplysningsbolagen med sig av information till varandra.

Det gör att man som privatperson kan söka ett lån där UC AB står bakom kreditprövningen och sedan teckna ett nytt lån med en kreditupplysning från Creditsafe. Lånet som syns i UC AB:s register syns då inte i Creditsafes register och vice versa.

Detta är en stor anledning till att skuldsättningen ökar då långivarna och bankerna inte har koll på hur stora låneskulder många svenska privatpersoner har. Men ett skuldregister leder också till att många upplever att deras möjligheter till att låna pengar samt deras integritet skadas av ett enda samlat skuldregister.

Norge ser stora framgångar med sitt skuldregister

Norge införde ett skuldregister 2019, med målet att ge kreditgivare en bättre överblick över individernas totala skuldbörda.

Detta har lett till mer ansvarsfull utlåning och minskad överskuldsättning. Enligt en analys av Norges skuldregister, har registret bidragit till en mer hållbar skuldsituation i landet. Norge har helt enkelt fått den effekt som Sveriges regering nu vill uppnå med de föreslagna ändringarna och äntligen lyckas få bukt med den ökade överskuldsättningen i landet.

Inte endast ett skuldregister som är på gång

Utöver skuldregistret överväger Sverige även att införa en räntetak för att begränsa de höga räntorna som ofta förknippas med snabblån och sms-lån. Ett sådant räntetak skulle kunna leda till att många av de produkter som erbjuder höga räntor, såsom snabblån, kan komma att försvinna från marknaden.

Det får antas att om alla ändringar som regeringen vill införa i sitt förstärkta konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning kommer få omfattande effekter i Sverige. Konsumentkrediter som är klassade som högkostnadskrediter kommer antagligen nära inpå försvinna och kvar kommer endast några få bankaktörer kvarstå som har banklicens och på så sätt har en lägre inlåningsränta.

Detta skulle ytterligare minska riskerna för överskuldsättning och skapa en mer hälsosam kreditmarknad, där individer är mindre benägna att fastna i skuldfällor med ohållbart höga räntor. Ett skuldregister ihop med ett nytt lägre räntetak och andra lagändringar får ändå ses som mycket positivt.

Sammanfattning

Med tanke på Norges framgångar med sitt skuldregister och potentiella tillägget av ett räntetak, kan liknande system vara en effektiv lösning för Sverige. Dessa åtgärder skulle inte bara bidra till att minska skuldsättningen på individnivå utan även stärka den ekonomiska stabiliteten i samhället.

Det skulle också få bort majoriteten av de dyra högkostnadskrediterna och allt färre personer skulle ha möjlighet att låna pengar när de redan befinner sig i en utsatt ekonomisk situation.

Frågan kvarstår dock till huruvida dessa lagförslag kommer gå igenom och hur företagen och svenskarna ställer sig till att all information om deras ekonomi hanteras av ett statligt skuldregister.