MORGONDAGENS DAGSTIDNING –
Donera Annonsera Om Nya Dagbladet Kontakt
Globe
Nya Dagbladet
Senaste nytt
Annons:

https://nyadagbladet.se/norden/snatterier-pengar-racker-finland/

Norden

Finsk snatterivåg kopplas till pressad ekonomi

Publicerad juli 3, 2026 – av Markus Andersson
Person stoppar ett äpple innanför kläderna i en livsmedelsbutik.
Person i en livsmedelsbutik stoppar ett äpple innanför kläderna.
2 min läsning
Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Allt fler finländare har svårt att få pengarna att räcka. Den pressade vardagsekonomin syns nu också i butikerna, där stölder av livsmedel och andra vardagsvaror ökar.

I Helsingfors väntas antalet snatterier i år nå omkring 26 000 fall. Det innebär att fallen har fördubblats sedan 2024, enligt Helsingforspolisen.

Ökningen sker samtidigt som Statistikcentralen i Finland visar att nästan en miljon finländare riskerar fattigdom eller marginalisering. År 2024 levde 17,3 procent av hushållsbefolkningen under risk för fattigdom eller social utestängning.

Vanliga varor stjäls oftare

Enligt kriminologen Maria Normann, lektor i socialt arbete vid yrkeshögskolan Laurea, märks den pressade ekonomin bland annat i att livsmedel och andra vanliga konsumtionsvaror blivit mer stöldbegärliga.

Annons:

— Det hänger ihop. Vi ser att det just nu är en större mängd som har svårt att få vardagen att gå ihop helt ekonomiskt sett, säger hon till Yle.

Hon säger att personer som snattar inte utgör en enhetlig grupp. Det kan handla om barn och unga, personer med missbruk eller hemlöshet, men också människor som upplever att de har ett konkret behov.

Normann pekar samtidigt på att stöldbrott historiskt har varit kopplade till fattigdom. När stöd och service minskar, eller när arbete saknas, kan fler hamna i riskzonen.

Handeln påverkas

Snatterierna innebär också kostnader för handeln, som behöver lägga mer resurser på väktare, kontroll och utbildning av personal.

Normann pekar även på självskanningskassor som en möjlig delförklaring, men ser i grunden problemet som en fråga om välfärdspolitik.

— När man sparar på den servicen ger det långtgående konsekvenser, säger Normann.

Läsaromröstning

Vad tror du är den främsta orsaken till den ökande snatterivågen i Finland?

Röstning stängd

Pressad ekonomi och ökad fattigdom 46%
11 röster
Fler självskanningskassor i butikerna 8%
2 röster
Minskade stöd- och välfärdstjänster 13%
3 röster
En kombination av flera faktorer 33%
8 röster

24 röster totalt

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

https://nyadagbladet.se/norden/var-tredje-ung-norrman-tror-pa-gud/

Norden

Var tredje ung norrman tror på Gud

Publicerad Idag 07:32 – av Markus Andersson
Man sedd bakifrån i en kyrkbänk, till höger en norsk flagga mot blå himmel
2 min läsning
Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Gudstron bland unga norrmän har vänt uppåt efter den långa sekulariseringen. Rörelsen är nu kraftigast i den generation där den länge togs för given.

Bland norrmän under 25 år uppger nu 32 procent att de tror på Gud, mot 22 procent 2024 – den högsta andelen i åldersgruppen sedan 2008. Befolkningen som helhet stannar på 29 procent. Siffrorna kommer från Ipsos Norges Norsk Monitor 2026 och redovisades av NRK under söndagen.

Från 1985 fram till 2022 föll andelen norrmän som uppger gudstro stadigt, från över hälften till omkring en fjärdedel. De senaste fyra åren har nedgången stannat av, och befolkningen totalt visar nu en marginell uppgång.

Projektansvarige Lars Erik Lie säger sig ha blivit överraskad av resultatet och kopplar det till en annan kurva i samma material.

Annons:

— Vi ser det här i samband med att andelen unga som är oroliga för sin egen trygghet och för krig ökar, säger Lie.

I samma mätning är det för första gången de under 25 som oftast går på gudstjänst – oftare än både befolkningen totalt och gruppen över 60.

Roald Zeiffert, forskningsledare och universitetslektor vid Høyskolen for ledelse og teologi, tolkar utvecklingen som en följd av osäkerheten.

— Folk söker i mycket högre grad efter något mer evigt, fast och sant som kan ge riktning i livet. I en orolig värld med krig, ekonomisk osäkerhet och flytande normer upplever många att den kristna berättelsen ger mening, säger han.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/norden/google-finland-lovisa-elavtal-miljarder/

Norden

Google köper halva det finska kärnkraftverkets el fram till 2049

Energikrisen

Publicerad september 18, 2026 – av Emil Fjellstedt
Lovisa kärnkraftverks reaktorbyggnader och skorsten vid vattnet.
Google har tecknat ett elköpsavtal som omfattar hälften av Lovisas kapacitet under 2030–2049. Arkivbild från 2020.
2 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Google uppger att bolaget ska investera minst 13 miljarder euro i finländska datacenter 2027 och 2028 – enligt bolaget självt dess största enskilda investering i Europa. Samtidigt har Google tecknat ett elköpsavtal med Fortum som från 2030 till 2049 binder upp till hälften av kapaciteten i det finska kärnkraftverket i Lovisa.

Beskedet lämnades den 9 september. De 13 miljarderna är Googles egen investeringsram för två år, inte en redovisning av vad som är helt nya projekt.

Statsminister Petteri Orpo (Saml) kallade beslutet ett bevis på Finlands styrkor och sade vid presstillfället:

— Det här innebär jobb, massor av jobb, för finländare i hela Finland. Investeringarna förväntas ge kommunerna betydande skatteintäkter.

Annons:

Halva verket bokas – ny kärnkraft finns på pappret

Det konkreta i paketet är elen. Google och Fortum har tecknat ett avtal på 22 år som når 50 procent av Lovisas kapacitet 2030–2049. Det är befintlig kraft i nätet, inte ett nytt kraftverk. Reaktorerna togs i drift 1977 och 1980 och står för omkring tio procent av Finlands elproduktion. Hälften motsvarar ungefär 4 terawattimmar per år – i runda tal lika mycket som två miljoner mindre svenska lägenheter gör av med på ett år.

Fortum driver redan ett miljardprogram för att hålla verket igång till 2050. Omkring 700 miljoner euro väntar fortfarande på investeringsbeslut. Avtalet med Google ska enligt Fortum ge den intäktssäkerhet som behövs för att fortsätta. Ny kärnkraft i Lovisa är däremot bara ett utredningssamarbete, inte ett byggbeslut.

Google räknar med att byggfasen understödjer över 37 000 jobb i Finland. Siffran är bolagets prognos för hela leverantörskedjan och lokala följdeffekter – inte anställningar hos Google. Nästa avgörande beslut fattas i Fortums styrelserum, om de hundratals miljoner euro som ännu inte är beslutade.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/norden/tusentals-i-ko-norge-laser-som-aldrig-forr/

Norden

Norge läser som aldrig förr

Publicerad september 18, 2026 – av Jan Sundstedt
Närbild av händer som håller en röd inbunden bok.
En läsare håller en inbunden bok.
2 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

I Norge är biblioteken fulla igen. Besöken i storstadsbiblioteken är tillbaka på samma nivå som före coronakrisen, utlåningen stiger – och tusentals norrmän står i kö för att få låna samtida norsk skönlitteratur.

Det mest talande exemplet är Tore Renbergs nya roman Et livsforsøk. På Deichman i Oslo står närmare 1 000 personer i kö, skriver NRK. På Sølvberget i Stavanger och på Bergen offentlige bibliotek har kölistorna passerat 400 namn vardera. Den som ställer sig sist får räkna med att vänta ett par år på en bok som kostar noll kronor att låna.

Renberg är inte ensam. Lars Saabye Christensens Kjøkken har över 1 100 väntande i Oslo. Roy Jacobsens Delirium har tre och ett halvt års väntetid i Stavanger och över 500 i kö i Oslo.

Storbybibliotekundersøkelsen 2025 från OsloMet bekräftar bilden: utlåningen i stadsbiblioteken ökar och besöken är tillbaka på nivån före coronakrisen. På Sølvberget i Stavanger pekar första halvåret mot en uppgång på nio procent jämfört med i fjol – utan att bokanslagen har höjts.

Annons:

— Det visar ett intresse för modern norsk skönlitteratur, som jag är glad för. Vi har många bra författare, säger biblioteks- och kulturhuschefen Anne Torill Stensberg till NRK.

Författaren och litteraturprofessorn Janne Stigen Drangsholt ger biblioteken själva en del av äran: de har år efter år hittat nya sätt att få folk att komma och stanna.

— De förvaltar kunskap. De rymmer det kulturella Norge. Och i den dyrtid vi är inne i är det otroligt viktigt att biblioteken är gratis, säger hon.

Att det just nu är norska författare som efterfrågas kallar hon fantastiskt.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/norden/nio-av-tio-granskade-norska-skolor-brast-mot-vald/

Norden

Nio av tio granskade norska skolor brast i skyddet mot våld

Ökade otryggheten

Publicerad september 17, 2026 – av Emil Fjellstedt
En lärare sitter på en bänk i en skolkorridor med klädkrokar och skolväskor.
Arbeidstilsynet har efter mer än 1 000 inspektioner i norska skolor funnit att nio av tio granskade skolor brast i skyddet mot våld och hot.
2 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Nio av tio granskade norska skolor brast i kartläggning, riskbedömning eller åtgärder mot våld och hot. Det visar Arbeidstilsynets sammanställning av över 1 000 inspektioner i grundskolor, skolbarnomsorg och vissa gymnasieskolor under 2023–2025. Kommunerna är arbetsgivare – och myndigheten har svarat med över 2 100 förelägganden.

I åtta av tio skolor i tillsynen hade personalen inte fått den utbildning och övning i att hantera våld och hot som regelverket kräver. Över 150 ärenden följdes upp med beslut om vite, och 19 skolor har de senaste åren fått sanktionsavgifter på upp till 500 000 norska kronor för bristande riskbedömning.

Det saknas inte belägg för att våldet träffar personalen. Enligt norska Statistisk sentralbyrå utsattes 28 procent av grundskolelärarna för våld på jobbet under det senaste året, högst av alla yrkesgrupper. I undervisningsyrken samlat ökade andelen från 12 procent 2022 till 18 procent 2025.

Arbeidstilsynets direktör Ingvill Kvernmo kallar resultaten nedslående. Hon bedömer att de allvarliga våldshändelser som sker varje år i skolan i stort sett skulle ha kunnat avvärjas med bättre riskkartläggning, utbildning och systematiskt arbetsmiljöarbete. Bedömningen gäller inte någon enskild namngiven händelse.

Annons:

— Det är nedslående resultat. Att läsa om lärare som upplever våldshändelser, upplever hot och är oroliga när de går till jobbet, det är trist att läsa, säger Ingvill Kvernmo.

Kommunerna ska följa lagen

Kraven är inte nya. Arbetsgivaren ska kartlägga situationer där anställda kan utsättas för våld och hot, besluta om åtgärder och ge nödvändig utbildning och övning. Myndigheten redogör för kraven i sin vägledning.

Kunnskapsminister Kari Nessa Nordtun kallar fynden en marschorder till kommunerna och säger att de måste uppfylla lagen.

— Det är en tydlig marschorder till norska kommuner om att de här måste uppfylla lagen, säger Kari Nessa Nordtun.

Under tisdagen knivskadades en person på Kuben gymnasium i Oslo. Inspektionerna och sammanställningen ligger före den händelsen och säger ingenting om just den.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Senaste nytt

Annons: