Annons:

Danska politikern: ”Invandrarchaufförer skapar otrygghet”

Uppdaterad november 16, 2023, Publicerad november 16, 2023
– av Sofie Persson
Taxibilar vid Köpenhamns flygplats. Mette Thiesen från Dansk Folkeparti.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Invandrarchaufförer som kör taxi skapar otrygghet för kvinnor särskilt under julsäsongen, menar Mette Thiesen från Dansk Folkeparti. Politikern efterlyser att man lägger den "politiska korrektheten" åt sidan för att komma åt problemet.

I en så kallad paragraf 20-fråga, som riksledamöter kan ställa till ministrar i den danska regeringen, vill Thiesen veta vad transportminister Thomas Danielsen, från partiet Venstre, tänker göra för att skapa trygghet för kvinnor "som under den kommande julsäsongen inte är bekväma med att anlita en taxi nu när många av chaufförerna är invandrare?"

Frågan väckte irritation hos Mohammad Rona, talesman för invandring och integration för Moderaterna, som menar att Thiesen försöker "piska upp stämningen" mot taxichaufförer med utländsk bakgrund.

Jag ser det här som något hon har hittat på och försöker skapa en bild av att man ska vara rädd för utlänningar i taxi, säger Rona till danska statskanalen DR.

Annons:

Män från Mellanöstern

Theisen påpekar dock att män från Mellanöstern är överrepresenterade i brottsstatistiken och att detta kan göra att en del kvinnor känner sig obekväma med att bli hemkörda av en chaufför med invandrarbakgrund. Hon efterlyser exempelvis en möjlighet för kvinnor att kunna välja bort vissa förare.

Låt oss nu lägga den politiska korrektheten åt sidan. Självklart finns det kvinnor som känner sig otrygga, och självklart ska de ha ett alternativ.

En lösning, som hon hoppas transportministern kommer att titta närmare på, är att ta in fler alternativ på marknaden.

– Med Uber kan du till exempel se vem du reser med och följa var bilen befinner sig. Du kan också betygsätta föraren om du har haft en dålig upplevelse. Det är sådana saker som ger dig sinnesro.

Stärka säkerheten

Dansk Folkeparti var drivande i att få bort Uber från den danska taximarknaden under en ny lagstiftning som kom under 2017, men Theisen menar att partiet nu är redo att öppna upp för möjligheten igen.

Rona anser dock att det inte finns ett behov av att stärka säkerheten för kvinnor som vill åka taxi under julsäsongen.

–  Säkerheten är extremt hög när man kör taxi idag. Det finns kameror, deras ID-kort är synliga och man kan beställa via en app. Så det är malplacerat att dra alla över en kam, särskilt när man blandar in etnicitet.

Transportministern har i skrivande stund inte besvarat frågan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Myggor har upptäckts på Island

Publicerad Igår 11:37
– av Redaktionen
Den köldtåliga arten Culiseta annulata har hittats på isländska marker.

Tre myggor har hittats under oktober, bekräftar Islands naturhistoriska institut. Det är första gången man hittat myggor på Island.

Det var i kommunen Kjós som Björn Hjaltason den 16 oktober upptäckte den första myggan, något han skrev om i Facebook-gruppen Skordýr á Íslandi (Insekter på Island). Det var en "konstig fluga" på ett vinband, som är ett vindränkt band han använde för att locka till sig insekter.

Jag fick genast en misstanke om vad det kunde vara och samlade snabbt in flugan. Det var en hona, säger han till isländska statskanalen RUV.

Senare hittade Hjaltason ytterligare två, varav han senare skickade in alla till naturhistoriska institutet som tog dem för analys och bekräftade Björns misstanke – flugorna var verkligen myggor.

Annons:

Köldtålig art

Matthías Alfreðsson, entomolog vid Islands naturhistoriska institut, menar att fynden är betydelsefulla och tror att myggorna har kommit till Island för att stanna. Forskare har tidigare förutspått att myggor slutligen kommer att nå Island, speciellt med tanke på att knott tog sig dit och etablerade sig så sent som 2015.

Det är första gången som en mygga har hittats på isländsk mark, säger han.

Myggarten som hittats är av arten Culiseta annulata, som är känd för att vara mycket köldtålig och normalt återfinns i bland annat Sverige.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Liberala väljare har svårare att tolerera konservativa

Publicerad oktober 20, 2025
– av Isac Boman
Genom att samtala ökar förståelsen för olika perspektiv och fientligheten minskar.

De politiska klyftorna fördjupas i Västvärlden och ny finländsk forskning visar att den så kallade affektiva polariseringen – att vi ogillar varandra – ökat markant sedan 2011.

Man kan också tydligt se att liberala väljare är mer intoleranta mot konservativa väljare än tvärtom.

I USA framstår klyftan mellan republikaner och demokrater som avgrundsdjup. I Europa samlar invandringskritiska demonstrationer allt fler. Även i Finland och Sverige märks att samhället splittras i läger som alltmer öppet tar avstånd från varandra.

Frågorna diskuterades nyligen i det finländska radioprogrammet Slaget, med Kimmo Grönlund, professor i statskunskap vid Åbo Akademi och universitetsläraren Daniel Kawecki vid Helsingfors universitet, som nyligen disputerat om polarisering.

Annons:

Daniel Kaweckis intresse för polarisering väcktes när han flyttade från Sverige till Finland under studietiden. Han blev förvånad över tonen i de politiska debatterna.

— Det var en helt annan ton i Finland. Sverige hade en mycket mer moraliserande och fördömande ton i de politiska samtalen. Jag tyckte rätt bra om den finska stilen, säger Kawecki till Yle.

Debattklimatet förändrades

Men med åren upplevde han att diskussionsklimatet i Finland alltmer började likna det svenska. Man började fokusera på vilka värderingar som skilde människor åt och attackerade varandra hårdare.

Inom forskningen skiljer man på sakfrågepolarisering och affektiv polarisering – att vi faktiskt ogillar varandra. I Finland har den affektiva polariseringen ökat stadigt sedan Sannfinländarna gjorde framgångar i riksdagsvalet 2011.

Kawecki beskriver hur polariseringen tar sig uttryck: Väljare till Vänsterförbundet, De Gröna och Socialdemokraterna gillar varandras partier, men känner stark motvilja mot Sannfinländarna. Sannfinländarnas väljare ogillar i sin tur framför allt Vänsterförbundet och De Gröna, men skillnaderna är inte symmetriska.

— Det är häpnadsväckande att Vänsterförbundets och De Grönas väljare ogillar sannfinländska väljare mycket mer än vad sannfinländska väljare ogillar De Grönas och Vänsterförbundets väljare, säger Kimmo Grönlund.

Han konstaterar att "så kallade liberala väljare har svårare att tolerera konservativa väljare" än vad konservativa har att tolerera liberala, och Kawecki har en förklaring till varför det är så.

— På den liberala sidan betraktar man den konservativa sidan inte bara som en åsiktsmotståndare utan också som aktivt intolerant, inskränkt och bakåtsträvande. I stället för att försöka förstå det konservativa synsättet så vill man hellre ställa en diagnos eller klistra etiketter på det.

Nya konfliktlinjer

Förutom den klassiska höger-vänster-axeln om ekonomi talar forskare om en ny dimension mellan värdeliberala och värdekonservativa.

Det värdeliberala lägret brinner för ”klimatet”, individens frihet, förespråkar massinvandring och fokuserar på minoriteters rättigheter. Det värdekonservativa lägret betonar traditioner, etablerade normer, nationell kultur och lag och ordning.

Kawecki förklarar att konflikten handlar om olika uppfattningar om samhällsutvecklingen.

— På den liberala sidan har man en uppfattning om att världen ständigt går framåt mot det bättre, mot en god värld. Mot ett jämlikare, rättvisare samhälle där man frigör sig från normer som håller tillbaka och förtrycker. Man tror så starkt på detta att man blir otroligt frustrerad när någon utmanar det.

Men värdekonservativa upplever inte alls att världen går mot det bättre. De känner istället att något värdefullt håller på att gå förlorat.

Tror på dialog

Kimmo Grönlund har forskat på demokratiska samtal där slumpmässigt utvalda personer diskuterar i modererade grupper.

— Resultaten visar entydigt att människor ändrar åsikt. Folk börjar faktiskt tycka mindre illa om dem som är annorlunda eller tycker annorlunda. De börjar förstå varför någon tycker annorlunda än de själva. Det är ju grunden till att minska på den affektiva polariseringen.

Han betonar också att "Finland toppar listan som världens bästa demokrati enligt den amerikanska organisationen Freedom House".

Daniel Kawecki menar att kompromisser är möjliga i ekonomiska frågor, men att värderingsfrågor är betydligt svårare.

— Det kan hända att vi inte ändrar åsikt, men vi kan i alla fall börja förstå varandra. Och det är ju väldigt viktigt om vi ska minska på den affektiva polariseringen, argumenterar Grönlund.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finländare lever längre än någonsin

Publicerad oktober 20, 2025
– av Redaktionen
Kvinnor i Finland lever längre än män överallt, med störst skillnad i Kajanaland och minst i Mellersta Österbotten.

Under 2024 nådde finländarnas förväntade livslängd nya rekordnivåer. Barn födda på Åland har högst förväntad livslängd i hela landet.

Finländska pojkar som föds idag beräknas leva till de är 79,6 år gamla, samtidigt som flickor väntas uppnå en ålder av 84,8 år. Det visar färsk statistik från Statistikcentralen i Finland.

Det innebär en ökning med 0,7 år för pojkar och 0,6 år för flickor jämfört med året innan.

På Åland är den förväntade livslängden högst i hela Finland. Under perioden 2022–2024 var den förväntade livslängden 81,4 år för pojkar och 86,1 år för flickor på ögruppen.

Annons:

I Kymmenedalen var den förväntade livslängden för pojkar 77,2 år, medan Lappland hade den lägsta siffran för flickor, 83,2 år. Det är dock värt att notera att i provinser med mindre befolkning är variationerna i livslängd mellan åren större än i större provinser, säger Joni Rantakari, senioraktuarie vid Statistikcentralen, i ett pressmeddelande.

Gifta lever längre

Kvinnor har högre förväntad livslängd än män överallt i landet. Störst är skillnaden i Kajanaland där kvinnor lever drygt sex år längre, medan gapet är som minst i Mellersta Österbotten med knappt tre och ett halvt år.

Civilståndet spelar också en betydande roll för livslängden. Gifta män beräknas leva åtta år längre än ogifta, medan motsvarande skillnad för kvinnor är närmare sex år.

—  Dessa skillnader har varit ungefär desamma i flera år, med undantag för en tillfällig minskning 2023, säger Rantakari.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dansk Folkeparti kräver massutvisningar: ”Vi måste få tillbaka Danmark”

Migrationskrisen i Europa

Publicerad oktober 19, 2025
– av Jan Sundstedt
Morten Messerschmidt vill se ett Danmark "där danskarna åter är herrar i eget hus".

Med förslag om massutvisningar, omprövning av medborgarskap och omfattande förbud mot islamiska uttryck går Dansk Folkeparti till val på en med nordiska mått mycket radikal invandringspolitik.

— Vi måste få tillbaka Danmark. Ett Danmark där det inte finns slöjor i skolor. Där danska talas på äldreboenden. Där danskarna åter är herrar i eget hus, argumenterar partiledaren Morten Messerschmidt.

DF konstaterar att den demografiska sammansättningen i landet har förändrats drastiskt sedan 1980-talet, då andelen invånare med icke-västerländsk bakgrund var 1 procent. I dag har 10,1 procent av befolkningen, motsvarande över 500 000 människor, icke-västerländskt ursprung.

Man pekar särskilt på invandring från Mellanöstern och Nordafrika – bland annat från Turkiet, Syrien, Irak, Libanon, Pakistan, Afghanistan och Somalia – som orsak till landets omfattande samhällsproblem.

Annons:

I manifestet listas en rad negativa konsekvenser: gettobildning, etniska konflikter, radikalisering, klankulturer, hedersvåld, social kontroll, förföljelse av judar och sexuella minoriteter, infiltration av offentliga myndigheter, islamisk censur och könssegregering. DF hävdar att detta utgör "den största demografiska förändringen i dansk historia".

”Invandring från Mellanöstern och Nordafrika i synnerhet medför mycket brottslighet och förändrar vårt land i grunden. Om du inte vill anamma dansk kultur och danska värderingar kommer Dansk Folkeparti att arbeta för att du stannar någon annanstans”, heter det.

Omprövning av medborgarskap

Programmet innehåller förslag som går betydligt längre än nuvarande dansk lagstiftning. DF vill granska alla medborgarskap som beviljats under de senaste två decennierna. För de som fått medborgarskap under de senaste åtta åren ska nya språk- och medborgarskapsprov införas. Den som inte klarar proven ska förlora sitt danska medborgarskap.

Även brottslingar ska förlora sitt medborgarskap, och partiet vill att Danmark ska försöka lämna eller omförhandla internationella avtal som begränsar möjligheten att göra människor statslösa.

För att genomdriva utvisningar vill DF använda ekonomiska påtryckning mot länder som motsätter sig att ta emot sina medborgare. Bistånd ska dras in och ekonomiska sanktioner införas. Partiet föreslår att ett särskilt ministerium för återvändande ska inrättas.

De som accepterar ekonomiskt stöd för att lämna Danmark ska förbjudas att någonsin återvända. Gränskontroller ska permanentas och förstärkas.

Restriktioner mot islam

DF:s program innehåller även en rad åtgärder riktade specifikt mot islam och muslimer. Partiet vill förbjuda eller beskatta halalvaror hårt, stoppa utländsk finansiering av moskéer och dra in det statliga erkännandet av islamiska religiösa samfund.

Inrikespolitiskt vill partiet förbjuda böneutrop, förbjuda slöja i offentliga byggnader och stänga ner muslimska fristående skolor. Permanenta uppehållstillstånd ska bara beviljas personer av danskt ursprung. Utländska medborgare som polisen listar som gängmedlemmar ska utvisas.

”Återvandring nu”

Messerschmidt har under de senaste veckorna intensifierat sin kritik mot statsminister Mette Frederiksens invandringspolitik, som han kallar "det stora invandringsfiaskot".

”Vi måste få tillbaka Danmark. Ett Danmark där det inte finns slöjor i skolor. Där danska talas på äldreboenden. Där danskarna åter är herrar i eget hus. Den viktigaste frågan av alla är frågan om utvisningar. Det är därför vi behöver en återvandringspolitik”, skrev Messerschmidt på sociala medier förra veckan.

I ett annat inlägg hävdade han att invandringen ökat kraftigt under Frederiksens tid som statsminister:

”ÅTERVANDRING OCH HEMSKICKNINGAR NU! Sedan Mette Frederiksen blev statsminister har islamisk massinvandring ökat med hela 124 procent. I själva verket har hon tillåtit så många som 40 000 islamska utlänningar att komma in i vårt land sedan hon kom till makten 2019”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.