Enligt Vegobarometern har andelen flexitarianer, som alltså äter främst vegetariskt men inte helt uteslutit kött, minskat. Det är första gången i mätningens historia som man ser en fallande trend.
Vegobarometern görs av Verian, tidigare Kantor/Sifo, på uppdrag av Axfood för att mäta svenskarnas beteenden och attityder kring vegetarisk mat. Där kan man se att nio av tio svenskar väljer att äta vegetariskt vid något tillfälle, samt att nära sex av tio gör det en gång i veckan. Samtidigt uppger 12 procent att man helt väljer att avstå från vegetarisk mat.
Andelen så kallade flexitarianer, som äter vegetariskt 2–6 gånger per vecka men inte helt övergivit kött, minskar från 32 procent till 27 procent. Det är första gången på åtta år, då man påbörjade det årliga mätningarna, som man ser en minskning.
– Att vi ser en avmattning i tillväxten är naturligt när vegetarisk mat blivit ett allt vanligare och naturligare inslag i så många svenskars kost. Här ser vi en väldigt tydlig förflyttning över tid, säger Axfoods hållbarhetschef Åsa Domeij, i ett pressmeddelande.
Annons:
Fler kvinnor än män
Bland kvinnor uppger 35 procent att de äter vegetariskt 2–6 gånger per vecka och bland män ligger siffran på 20 procent.
Samtidigt ligger vegetarianer och veganer stabilt, på sex procent respektive två procent. Omkring åtta procent av kvinnorna uppger att de är vegetarianer eller veganer, samtidigt som sex procent av männen säger detsamma. Bland unga, mellan 16–34 år, är gruppen större där 14 procent uppger sig vara vegetarianer/veganer. I åldersgruppen 56–79 år uppger 2 procent att de är vegetarianer/veganer.
Undersökningen genomfördes under 10–13 december 2023.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Gröna tomater kan få mogna färdigt inomhus. Rätt temperatur och ett moget äpple kan hjälpa processen – men alla tomater är inte tillräckligt utvecklade för att eftermogna.
Artikeln publicerades ursprungligen den 19 augusti 2022.
Tomater trivs under svenska somrar, men när temperaturen sjunker blir det ofta gröna frukter kvar på plantorna. De kan plockas före den första frosten och få mogna inomhus.
Sortera tomaterna först
Börja med att skilja de utvecklade tomaterna från dem som har plockats för tidigt. Fullstora och blankt gröna tomater kan vanligtvis eftermogna, särskilt om färgen har börjat ljusna eller fått en svag rosa ton.
Annons:
Små, hårda och matt mörkgröna tomater har ofta inte nått det så kallade mogengröna stadiet. De kommer sällan att mogna ordentligt efter skörd, enligt Colorado State University.
Tomaterna behöver inte solljus
Direkt solljus behövs inte för eftermognaden. Lägg i stället tomaterna luftigt i en papperspåse eller en grund låda, skyddade från direkt sol. Frukterna ska vara torra och oskadade och bör helst ligga i ett eller två lager.
Temperaturen avgör hur snabbt det går. Omkring 20–25 grader ger snabbare mognad, medan 13–16 grader bromsar processen. Temperaturer under cirka 10 grader kan försämra smaken och kvaliteten. Kontrollera tomaterna med några dagars mellanrum och plocka bort frukter som har spruckit eller börjat mögla.
Så skyndar du på mognaden
Tomaternas mognad styrs bland annat av växthormonet etylen. Ett moget äpple, en banan eller en redan mogen tomat avger gasen och kan därför påskynda processen. Lägg någon av frukterna tillsammans med tomaterna i en papperspåse eller ventilerad låda.
Undvik skadad eller rutten frukt och använd inte en försluten glasburk. Där kan fukt stängas in och öka risken för mögel.
Kan man äta omogna gröna tomater?
Omogna tomater innehåller glykoalkaloiden tomatin. Ämnet är besläktat med solanin och chakonin, som förekommer i potatis. Stora mängder glykoalkaloider kan orsaka illamående, diarré och magsmärtor.
Livsmedelsverket har inget generellt råd om att undvika omogna tomater, men myndigheten har inte gjort någon fullständig riskvärdering och kan därför inte slå fast vilka mängder som är säkra. Den forskning som myndigheten hänvisar till visar att tomatinhalten sjunker när tomaten växer och mognar.
Finlands livsmedelsverk avråder däremot från att äta omogna gröna tomater, även tillagade. Rådet gäller inte tomatsorter som fortfarande är gröna när de är mogna.
Tomatens vilda förfäder kommer från Anderna i Sydamerika, främst dagens Peru och Ecuador. Växten tros senare ha domesticerats i det förkolumbianska Mexiko och fördes till Europa av spanjorerna på 1500-talet.
Tomaten betraktas som en grönsak i matlagningen, men är botaniskt en frukt – närmare bestämt ett bär. Förutom röda finns bland annat gula, orange, gröna och lila sorter.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Äggens bäst före-datum är satt för att förvaras i rumstemperatur och både gulor samt vitor går att frysa. Mjöl kan härskna och se upp för mjölbaggar. Så här förvarar du dina matvaror så att de ska hålla så länge som möjligt och därmed även minska på matsvinnet.
Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 15 maj 2022.
Om man förvarar maten på rätt sätt håller den också längre, vilket kan bidra till att man också slänger mindre mat. Däremot är det inte alltid så självklart hur man ska förvara olika matvaror. En annan viktig fråga är också hur länge de håller, vilket kan variera väldigt mycket. Nya Dagbladet har tidigare skrivit om hur man bäst förvarar frukt och grönsaker, i den här artikeln får man istället tips på bland annat kött, ägg, torrvaror och mejerivaror från Livsmedelsverket.
Kött och fisk
Annons:
Det är viktigt att få in varorna i kylskåpet så fort det går och de ska helst också förvaras på det kallaste stället i kylen. Köttfärs, rå fisk och skaldjur är speciellt känsliga varor.
Både fisk och kött går utmärkt att frysa. Ett tips är att packa i en lufttät förpackning, på det sättet torkar de inte ut och märk sedan med datum. Det är inte farligt att äta mat som legat för länge i frysen, eftersom inga bakterier växer där, däremot kan fett härskna vilket gör att maten smakar illa. Desto fetare livsmedel, desto kortare hållbarhet.
Exempelvis kan feta charkprodukter försämras redan efter en månad samtidigt som ett magert viltkött kan hålla i mer än ett år. Lax och nötkött håller sin kvalitet i ungefär ett halvår.
Mejeriprodukter
Desto kallare, desto bättre gäller även här för hållbarheten. Exempelvis kan mjölk som står i kylen hålla betydligt längre än sitt bäst före-datum, men har den stått framme i rumstemperatur länge kan den istället bli dåliga före sitt bäst före-datum.
En bra regel att följa är att alltid lukta och smaka på mejeriprodukter innan man slänger dem, om de förvaras kallt håller de ofta längre än bäst före-datumet.
Mjölk, grädde, ost och andra matfetter går bra att frysa in. Dock kan fryst grädde vara svår att vispa och osten kan bli lite smulig.
Foto: Robert Zunikoff/Unsplash
Ägg
Förvarar man äggen i kylen kan de hålla flera veckor efter sitt bäst före-datum, som nämligen anges för förvaring i rumstemperatur. Även här kan man lukta och titta på ägget för att se om det är okej. Ett annat trick är att lägga ägget i rikligt med vatten. Riktigt färska ägg lägger sig på botten, ett ungefär en vecka gammalt ägg reser sig lite upp och ett gammalt ägg flyter upp till ytan. Ett hårdkokt ägg håller i ungefär en vecka.
Det går bra att frysa både äggvitor och gulor som blir över vid exempelvis bakning.
Bröd
Det ska förvaras i rumstemperatur. Förvaras det i kylen blir mjukt bröd snabbt torrt. Mjukt bröd möglar ofta efter ungefär en vecka, men kan hålla längre. Hållbarheten har inte alltid med tillsatt konserveringsmedel att göra utan kan hålla länge utan det. Detta eftersom man idag bakar under väldigt hygieniska förhållanden, vilket hindrar mögelsporer från att komma i kontakt med brödet. Surdegsbröd håller längre än annat bröd. Mjukt bröd går utmärkt att frysa.
Sylt och ketchup
Tillsammans med andra smaksättare som exempelvis pesto, salsa och fond kan det förvaras i rumstemperatur så länge det är oöppnat. När man öppnat dem kan de behöva stå i kylen, men det ska i så fall stå på förpackningen.
Öppnade burkar med exempelvis marmelad och salsa håller ofta längre eftersom bakterier inte trivs i dem, därför kan man äta dem så länge de inte möglat. Salsa går bra att frysa in.
Torrvaror
Pasta, ris, socker och gryn håller länge i svalare rumstemperatur. Det ska inte stå för varmt. Torrvaror blir inte farliga att äta när de blir gamla, däremot kan fettet i mjöl härskna och därför smaka illa. Om mjölet plötsligt blir grått kan man ha drabbats av mjölbaggar, för att undvika det och annan ohyra så förvara gärna i tättslutande behållare samt rengör ofta i skafferiet, skriver Land.se.
Foto: jarmoluk/Pixabay
Nötter
Skalade nötter håller inte lika länge som nötter med skal. De trivs i kyla, mörker samt bör förvaras i en tättslutande förpackning för bästa hållbarhet. Har man skalade nötter man inte ska äta direkt bör de därför förvaras i kylen. Eftersom det innehåller mycket fett kan nötter härskna. Det går fint att frysa in.
Olja
Kan förvaras i rumstemperatur, men oljan vill gärna stå mörkt. I svalare temperatur håller de längre, och man kan förvara dem i kylen, men då kan exempelvis olivolja stelna. Däremot återgår det till flytande form när den tas ut ur kylen.
Sammanlagt slängs cirka 37 kilo mat per person och år, för en familj på två vuxna och två barn handlar det om 148 kilo per år. Ungefär 19 kilo ätbar mat per person hamnar i soporna. Det som oftast slängs är frukt, grönsaker, bröd och matrester. Sedan hälls även 18 kilo mat och dryck ut i vasken, per person och år. De produkter som oftast hälls ut är kaffe, te och mejeriprodukter.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Augusti är månaden då trädgården börjar tala fortare än planeringen. Hallon som inte vill vänta, tomater som rodnar i klungor och grönsaker som är klara för ugnen gör det lätt att låta skörden bestämma middagen – och få både smak och näring på köpet.
Augusti lämpar sig för middagar som byggs baklänges. Välj två eller tre råvaror som är som finast just nu, lägg till något salt, något syrligt och en enkel kolhydrat – och låt resten vänta till nästa dag. Det gör både inköpen och matlagningen mindre tillrättalagda.
I svenska köksträdgårdar och odlingar kommer mycket på en gång i augusti. Tillgången beror på var i landet man befinner sig och hur sommaren har varit, men det är en tid då det finns gott om råvaror att laga av.
Kål med ordentlig yta
Blomkål och broccoli är betydligt mer än tillbehör. Dela dem grovt, ge dem hög värme i ugnen och låt kanterna bli mörka. Servera med potatis, en röra på bönor eller ett stekt ägg. Blomkålens blad kan följa med på plåten, medan broccolistjälken blir fin när den skivas tunt och steks separat. Blomkålen står för fiber och C-vitamin, medan broccolin också har gott om vitamin K.
Annons:
Daggkål – ibland kallad kinesisk broccoli – är ett annat grönare spår för den som hittar den. De späda stjälkarna behöver bara ett par minuter i en het panna. Tillsammans med vitlök, chili och ris blir det en middag som smakar mer av kökseld än av krångel.
Gör plats för det krispiga
Fänkål, gurka, rättika och stjälkselleri hör hemma i samma del av augustiköket: den där maten behöver bli friskare, rakare och lite mer levande. Skiva fänkålen tunt och låt den dra med citron. Krossa gurka lätt innan den möter dill och vinäger. Riv rättika med en nypa salt och vänd ner den i en sallad. Fänkålens spröda skivor bidrar dessutom med kalium – ett mineral som lätt hamnar i skymundan i grönsaksdisken.
Sellerin förtjänar också en annan roll än den som anonym ingrediens i en gryta. Använd den som bas i en soppa, stek den med lök eller låt den behålla sitt knaster i en sallad med äpple och nötter. Just sådana kontraster får en enkel måltid att kännas genomtänkt.
Frukt och bär på direkten
Bigarråer och körsbär är som små påminnelser om att allt inte behöver förädlas. Ställ fram dem kalla efter maten, baka dem i en enkel sockerkaka eller låt dem hamna i en kompott till yoghurten. Hallonen kan få samma okomplicerade behandling. De passar i frukosten, men också i en dessert där man bara behöver lite grädde eller vanilj för att det ska kännas färdigt. Hallon är inte bara efterrättsbär: bakom den mjuka ytan finns både fiber och C-vitamin.
När de väl är mogna håller de sig inte länge. Ät dem medan de doftar som de ska, och frys in det som blir över i små portioner. Då kan en augustikväll dyka upp igen när dagarna har blivit kortare.
Tomater när de smakar som mest
I vissa delar av landet börjar tomaterna mogna i augusti. När de väl gör det kan de gärna få stå i centrum: lägg grova klyftor på ett fat med basilika och mjuk lök, eller vänd dem hastigt i en varm panna så att de bara precis släpper sin saft. Tillsammans med bönor, färskost eller en bit grillat blir de själva poängen med måltiden. Den röda tonen är inte bara dekor: den kommer bland annat från lykopen, en karotenoid. Tomater bidrar också med kalium och folat.
Om skörden har dragit ifrån köket är ugnen en bättre vän än stressen. Rosta tomaterna hela eller halverade tills skalet spricker och spara dem i en burk med olja och örter. Sedan finns en koncentrerad smak av sensommar att lägga på rostat bröd, blanda ner i pasta eller servera bredvid nästa dags middag.
Man behöver inte fånga hela skörden på en gång. En middag med något nyplockat, något som räcker till morgondagen och en handfull bär till efterrätt kommer långt. Resten av augusti kan få vänta.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Våren är kommen och så är alldeles snart även tiden för potatisodling.
Potatis är inte bara ett mångsidigt livsmedel utan också lätt att odla utan vare sig tillgång till land eller ens en trädgård.
Artikeln publicerades ursprungligen den 2 april 2023.
Potatis är ett ofta underskattat livsmedel som ibland fått ett oförtjänt dåligt rykte på grund av dess höga halt av kolhydrater, som ett flertal dieter talar emot att man bör äta. Samtidigt menar många att kroppen i själva verket behöver dessa kolhydrater och potatis innehåller även nyttigheter som C-vitamin, kalium och vitamin B3 och B6.
Tidigare har potatis varit en relativt billig matvara att köpa, men har under de senaste åren, som mycket annat, ökat avsevärt i pris. Tacksamt nog är den inte svår att odla själv och man behöver inte ha en åkerstor tomt för att odla fram ett eget gäng.
Skillnad på norr och söder
Exakt när det är dags att börja odla potatis skiljer sig beroende på var man bor. Generellt brukar man säga att potatis sätts i mitten av april i södra Sverige och i mitten av maj i norra. Jorden behöver bli tillräckligt varm innan potatisen sätts - åtminstone cirka 8 grader. Sätter man ner den för tidigt kan det öka risken för sjukdomar.
Sorter att välja mellan
I världen finns omkring 2 500 olika potatissorter och i Sverige odlas ett hundratal av dessa. Förenklat kan man dela upp dem i tre kategorier.
Färskpotatis. Snabbväxande sorter man ofta äter till midsommar. Exempel kan vara Arrow, Maria eller Rocket. Dessa går inte att lagra utan ska ätas nyskördade.
Sommar- och höstpotatis (tidiga). Ska helst inte lagras under en längre period, utan ätas under hösten. Exempel kan vara Ukama, Princess och Maris Bard.
Höst- och vinterpotatis. Dessa kan man lagra under en längre tid. Exempelvis Annabell, King Edward och Folva.
Har man möjlighet är det bäst att odla lite av varje för tillgång till färsk potatis under sommaren och hösten och att även kunna lagra under vintern.
Potatisplantor. Foto: Local Food Initiative/CC BY 2.0
Börja på rätt sätt
Börja med att köpa sättpotatis. Låt inte potatisen från Ica få groddar och sätt den, då det kan finnas risk att den bär på sjukdomar. Köp istället från så kallat certifierat utsäde, med andra ord sättpotatis som är godkänd och därmed säker att odla på. När man köpt hem sin sättpotatis kan man lägga ut dem på brickor eller exempelvis i äggkartonger i ett ljust rum för att förgro i några veckor, det ger en snabbare skörd. Kom därför ihåg att köpa sättpotatisen några veckor i förväg.
En sättpotatis ska vara omkring fem centimeter, men köper man större kan man också dela dem. Låt snittytan torka några timmar innan och se till att båda sidorna har groddar. Jorden ska helst vara mager och väldränerad och vissa menar att det även är bra att blanda i sand, men det är inte ett måste. Det ska också vara bra att grundgödsla innan sättning, enligt tidningen Land.
Har man tillgång till att göra ett potatisland, eller har ett sedan tidigare, är det förstås toppen. Till skillnad från vad många tänker sig är det dock absolut inget måste. Faktum är att det finns flera olika sätt att odla potatis, även om man inte orkar gräva eller ens köpa en pallkrage.
I kruka. Se till att det är hål i botten och lägg gärna småsten, alternativt lecakulor, i botten. Perfekt för balkongen men kräver dock mer vattning än ute i jorden.
I en låda. Det behöver inte vara en perfekt pallkrage, men någon form av låda som är byggd av vad som helst. Går att samtidigt använda som en slags kompostlåda där man kan slänga på diverse trädgårdsavfall som sedan blir till ny jord.
I en sopsäck. Använd en tom jordpåse eller stor soppåse och gör några hål i botten. När det är dags att skörda kan man enkelt skära upp påsen och potatisarna ramlar ut.
Direkt på marken. För den som vill minimera ansträngning kan man kasta ut lite sättpotatis på en plats man inte använder, kasta över exempelvis gamla löv eller halm så det täcker ordentligt för solen. Sedan fortsätter man allteftersom att kasta över ogräs och liknande om potatisarna tittar fram. Gräset under kommer under hösten att ha dött och det blir då lätt att göra odlingsbädd på platsen.
Hur tätt man ska sätta potatisarna är lite olika och beror på land och odlingsteknik. Generellt kräver färskare sorter mindre utrymme, omkring 20–30 centimeter, och senare sorter mer, upp till 60 centimeter. Ju längre avstånd, desto mindre risk för bladmögel.
Vattna och behåll en jämn fuktighet under hela odlingsperioden. Det kan också behövas påfyllning av jord eftersom man inte vill att potatisen ska exponeras för solen. Solen gör potatisen grön och den utvecklar då det giftiga ämnet solanin.
Foto: Terrie Schweitzer/CC BY-NC-SA 2.0
När potatisen är klar
När potatisen är klar varierar förstås efter sort. Generellt brukar man säga att färskpotatis ska skördas när bladen är gröna och vinterpotatis ska ligga i jorden längre tills bladen vissnat, vilket gör att den får ett kraftigare skal och håller längre. Vanligen tar det omkring tre månader från sättning till första skörd, men det kan ske på kortare tid. Det bästa är att sticka ner handen och känna efter själv hur stora potatisarna är. Känns de små kan man avvakta någon vecka och sedan känna efter igen.
Förvaring
En jordkällare är idealiskt, men det brukar också gå fint att exempelvis lagra potatis i källaren eller garaget i en låda eller papperspåse som inte släpper in ljus, så länge det inte är frost. Det går också att göra en stuka eller övervintra dem i jorden, något som vi skrivit om här.
Släng inte eventuella gröna potatisar, utan spara dem separat och använd för att göra egen sättpotatis inför nästa säsong. Fick man inga gröna går det bra att spara potatis ändå i syfte att använda till sättning, både tidiga och sena sorter. Spara dock inga som är angripna och låt dem torka en stund innan de läggs i en låda eller papperspåse. Till våren kan man ta fram dem och ställa dem ljust för att liva upp dem.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
