I undersökningar av det danska vraket Gripen har man bland annat hittat två kanonlavetter och en unik vapenkista. Vidare pågår för närvarande undersökningar kring skeppets stridsförmåga.
Danska kung Hand flaggskepp Gripen, även kallad Griphund och Gribshunden, sjönk i Blekinges skärgård under en eldsvåda 1495. Ett hundratal ryska legosoldater fanns ombord på skeppet, som var på väg till Kalmar. Dykningar kring skeppet har gjorts sedan 2013.
Förra året dök marinarkeologer från Stockholms universitet och Södertörns högskola ner för att undersöka skeppet, något man nu presenterar i en rapport. Den senaste dykningen lade även fokus på ett pågående avhandlingsprojekt av Rolf Warming, som undersöker bland annat vapenteknologi och soldaternas roll ombord.
Vraket är delvis sönderfallet, men delar av skeppet beskrivs vara välbevarade. Det finns också timmer, något man tror ska ha tillhört skeppets stridsplattformar, det vill säga dess överbyggnad och även kastellen. Det ger viktiga insikter i skeppets stridsförmåga samt soldaternas närvaro på skeppet. Warming menar att skeppet är en viktig del av militärhistorien till sjöss och att det kommet att jämföras med andra viktiga skepp från den tiden, som exempelvis Mars (1564) och Vasa (1628).
– Skeppet är en viktig pusselbit i den ”militära revolutionen till sjöss” i tidig modern tid där den primära taktiken övergick från närstrid till det svåra sjöartilleriet, säger Warming i ett pressmeddelande.
Unik vapenkista
Vidare har arkeologerna identifierat två kanonlavetter och en unik vapenkista vid vraket, något som beskrivs vara det viktigaste fyndet.
– Vapenkistans innehåll är onekligen ett av de viktigast fynden. Kistan har varit känd sedan dykningar 2019 men nu har vi dokumenterat innehållet noggrant med 3D. Den innehåller bland annat flera olika gjutformar och blyplåt till tillverkning av blykulor till tidiga handeldvapen. Det är en ammunitionsverktygslåda – förmodligen tillhörande de tyska legoknektarna som var ombord vid förlisningen, säger Warming.
Forskare har även gjort analyser av ringbrynjefragment som hittats på vrakplatsen vid tidigare undersökningar. Analyser visar att ringväven innehöll flera olika trådar och konstruktionstekniker, som tyder på att det kan ha reparerats vid flera tillfällen. Baserat på dimensionerna på de bevarade ringarna kan sådana ringbrynjeskjortor ha innehållit 150 000 ringar.