Jerusalem den 17 september 1948. FN-medlaren Folke Bernadotte färdas i kortege när en jeep plötsligt blockerar vägen. Tre beväpnade män kliver ur. Sekunder senare är den svenske greven, Röda Korsets tidigare chef och ledaren för aktionen med de vita bussarna, död.
Vad var det egentligen Bernadotte hade gjort som väckte sådant hat? Och varför har mordet på honom fortsatt att omges av tystnad, omskrivningar och politiskt obehag? Frågorna utgör utgångspunkten för Göran Buréns Mordet på Folke Bernadotte, som nu ges ut i en ny utgåva på Karneval förlag med ett nyskrivet förord.
FN-medlaren som blev ett hinder
Folke Bernadotte hade i maj 1948 utsetts till FN:s medlare i konflikten mellan Israel och Palestina. Uppdraget var redan då notoriskt svårt: staten Israel hade just utropats, kriget rasade och hundratusentals palestinier hade drivits på flykt.
Bernadottes fredsförslag innehöll bland annat en punkt som kom att prägla bilden av honom hos hans motståndare: de palestinska flyktingarnas rätt att återvända. För den svenske medlaren var frågan en förutsättning för en hållbar politisk lösning. För de krafter som ville säkra en ny stat på helt andra villkor blev han däremot ett hinder.
Burén skildrar inte bara själva mordet utan också människan Bernadotte: aristokrat, medlem av den svenska kungafamiljen, internationell förhandlare och chef för Svenska Röda Korset. Hans insats med de vita bussarna under andra världskrigets slutskede gjorde honom till en av Sveriges mest kända humanitära gestalter. Att han några år senare skulle mördas under FN-flagg säger något om hur laddad Palestinafrågan var redan från början.
Frågan om ansvar
I bokens centrum står de frågor som mordet lämnat efter sig. Vilka mördarna var och vilka motiv de hade är i dag välkänt. Att dådet utfördes av medlemmar av den sionistiska extremgruppen Lehi – ofta kallad Sternligan – hör till den historiska bakgrunden. Den svårare frågan gäller det politiska ansvaret.
Burén lyfter fram omständigheter som pekar mot att israeliska beslutsfattare eller enskilda ledande politiker kan ha haft kännedom om, eller på annat sätt haft beröring med, mordplanerna. Här blir boken mer än en historisk rekonstruktion; den blir också en studie i hur staters tillkomstberättelser formas, skyddas och ibland skönmålas på bekostnad av obekväma fakta.
Därför känns ämnet påfallande aktuellt. Konflikten mellan Israel och Palestina fortsätter att prägla världspolitiken, och frågan om flyktingarnas rättigheter är fortfarande central. Buréns bok påminner om att flera av dagens låsta positioner har rötter i beslut, våldsdåd och politiska vägval från 1948.
En svensk historia i världspolitikens mitt
Göran Burén debuterade 1981 med romanen Vårflod och har senare skrivit flera historiskt inriktade böcker. År 2017 gav han ut Alla människors lika värde: Ett historiskt reportage om svenskarna och de landsfördrivna palestinierna. I Mordet på Folke Bernadotte förenar han porträtt, politisk bakgrund och kriminalhistorisk undersökning.
När boken först kom ut 2012 fick den flera uppmärksammade omdömen. Lars Linder skrev i Dagens Nyheter att boken "förtjänar att bli läst och diskuterad" och beskrev den som "väldokumenterad historieskrivning". Martin Aagård skrev i Aftonbladet att boken är "troligen den bästa introduktionen till Bernadottes liv". Även Sören Sommelius i Helsingborgs Dagblad framhöll att Burén placerar Bernadotte bland de svenskar som gjort stora insatser för freden.
Buréns skildring fungerar därför på flera nivåer. Den erbjuder dramatik, historisk fördjupning och ett svenskt perspektiv på en konflikt som fortfarande präglar samtiden. Framför allt riktar den ljuset mot en man vars fredsuppdrag slutade i ett politiskt mord – och mot de krafter som hade allt att vinna på att hans röst tystnade.
Boken finns att köpa direkt hos Karneval förlag.

Titel: Mordet på Folke Bernadotte
Förlag: Karneval förlag
Utgivningsår: 2026
ISBN: 9789190102060
Bandtyp: Ej angiven
Antal sidor: 263

