Artikeln publicerades ursprungligen den 18 april 2023.
Amishfolket har sitt ursprung i anabaptismen, eller den så kallade ”döparrörelsen”. Jacob Amman var en del av mennoniterna i Europa som praktiserade en mer bokstavligt präglad tolkning av bibeln, där man bland annat döpte vuxna istället för barn. Anabaptismen uppkom under 1500-talet under en tid när det var förbjudet att döpa vuxna i Europa, vilket i sin tur ledde till att mennoniterna förföljdes och många även fick sätta livet till för sin tro.
Under 1600-talet ansåg Amman att mennoniterna blivit för världsliga och mejslade ut en egen inriktning inom rörelsen som fick sitt namn efter honom – amishfolket. Amman ansåg bland annat att man bör hålla nattvard två gånger per år istället för en och föreslog att man bör tvätta varandras fötter för att visa lydnad gentemot Kristus. Vidare ansåg Amman att män inte bör raka sina skägg och att kvinnor inte bör bära klänningar dikterade av rådande mode. Under 1730-talet anlände den första gruppen amishfolk till Amerika för att komma undan förföljelsen i Europa och utlovades där religionsfrihet. Under 1800-talet anlände fler tillhörande amish och idag är Europa i princip uttömt på gruppen. Däremot finns det fortfarande mindre grupper av mennoniter kvar i Europa.
Idag är de flesta amish boende i Pennsylvania, Ohio och Indiana i USA, men även i delar av Kanada. Det finns flera olika amishsamhällen där levnadssätten kan skilja sig åt beroende på samhälle där vissa är mer konservativa än andra. Under 2022 räknande man att det fanns omkring 367 000 amish i USA och närmare 6000 i Kanada, enligt den akademiska hemsidan Amish Studies. I Sydamerika finns också ett par hundra amish. Det verkar vara en betydande ökning bara från 2018 då man räknade att den sammanlagda amishgruppen uppgick till 330 000 individer.
Gruppen talar än idag så kallad Pennsylvaniatyska, vilket är ett slags gammaldags tyska. Däremot lär man sig engelska för att kunna interagera med det övriga samhället.
Leva som amish
Ett sätt att sammanfatta amishlivet är enkelhet och harmoni med naturen. En del av deras tro är att Gud vill att människan ska respektera naturen och arbeta nära den, vilket man också gör. Hos en amishfamilj i Blacksburg, Virginia, som dokumenterats av RussianPlus, är odling en stor del av vardagen och man är till stor del självförsörjande. En stor del av tiden går åt till att odla, skörda och ta hand om djuren. Familjens ko ger omkring elva liter mjölk per dag och man mjölkar den för hand. Mjölken dricks eller används färsk och pastöriseras därför inte innan man dricker den.
– Pastöriserad mjölk är inte gott, det är som färgat vatten, säger en av männen i familjen och skrattar.
Skratt och leenden är något som blir särskilt påtagligt i den här familjen och i barnens ögon lyser det av bus och lek. Skolan sker i hemmet men man kan blanda olika åldrar, dock går man inte längre än till åttonde klass. När barnen blivit äldre uppmanas de att resa för att se delar av resten av världen, för att själva kunna ta ett moget beslut om huruvida man vill leva som amish eller inte.
Amish beskriver Gud som den” ultimata läkaren”, men man kan ändå använda sig av modern medicin om så behövs. Däremot kommer man inte att kunna finna en amish som söker hjälp för mindre åkommor, utan då används främst mer naturliga läkemedel som exempelvis vitaminer, homeopatiska medel, hälsokost och kiropraktorer.
Klädseln är enkel och i stil med vad man i allmänhet bar på 1700-talet. Pengar tjänar man genom att bland annat sälja grönsaker och annat till det omgivande samhällets befolkning. Även turismen har kunnat gynna amishfolket då åtskilliga människor dras till möjligheten att kunna se hur man lever och lär. Familjen i Blacksburg arbetar med att bygga möbler till försäljning och även kvinnorna i familjen arbetar i den lilla fabriken.
En vanlig missuppfattning är att amish inte använder någon form av teknologi eller andra moderniteter. Det mer korrekta är att man är selektiva i sin användning och kan använda sådant som kan gynna snarare än stjälpa. Amish vill inte låta teknologin löpa amok och bli dess slav, utan söker snarare sätt att bemästra den. Exempelvis anses tv, radio och datorer, det vill säga teknologi som bär med sig massmedia, inte vara bra för samhället. Däremot kan man använda sig av exempelvis verktyg eller hushållsmaskiner, ofta används dock batterier snarare än ren elektricitet. Bilar används oftast inte, utan det är det klassiska häst och vagn som gäller. Användandet av moderniteter kan också skilja mycket mellan samhällena, på den lilla möbelfabriken i Blacksburg använder man exempelvis bland annat skruvdragare och annan utrustning för att underlätta arbetet.
Familjen och tron
En av de viktigaste kärnorna hos amishfolket är familjen och gemenskapen i samhället. Man hjälper och stöttar varandra, vilket inte bara är en del av livsstilen utan också en del av själva grundsjälen i deras sociala liv. Något motsvarande är idag svårt att hitta i det moderna samhället där människor ofta ser förbi varandra eftersom man är konstant klistrad mot skärmar. Även om man ofta har mer traditionellt könsfördelade roller i hemmet kan exempelvis kvinnor vara familjens försörjare och medverka i att bestämma i hushållet. Mannen ses dock som den ”spirituelle ledaren av hemmet” och ledarna i ett amishsamhälle är alla män. Dessa kallas för ”tjänare” på den lokala dialekten och består ofta av en biskop, två eller tre ministrar och en diakon.
Hos familjen i Blacksburg i Virginia är det lätt att se samhörigheten man har med varandra och att familjen handlar om en gemensam värdegrund där alla finns till för varandra.
En viktig aspekt i tron är det valfria dopet vid vuxen ålder. Döper man sig ses det som en bindande förpliktelse med Gud och att leva efter den lära man har i amishkulturen för resten av sitt liv. Bryter man mot den förpliktelsen och vägrar erkänna sina synder riskerar man att i värsta fall bli bannlyst. Däremot kan man alltid återvända – om man är villig att erkänna sina synder och göra bot för dem. Bannlysning gäller dock enbart för dem som döpts, man kan alltså inte bannlysas dessförinnan eftersom man då ännu inte ingått i förpliktelsen med Gud.
Förutom dopet är nattvarden mycket viktig, en ceremoni som hålls varje höst och vår. Där erkänner man sina synder och påminns om Kristus död med vin och bröd där man sedan tvättar varandras fötter under sång. Under nattvarden är det också enda gången man går så kallad offergång med allmosor till diakonen.
Det finns inga kyrkor i amishkulturen, inte heller några pampiga altare eller storslagna byggnader. Deras religion lägger istället tonvikten på livsstil och värderingar som ödmjukhet, gemenskap, enkelhet och eftergivenhet för Guds vilja. Istället för kyrkor har man gudstjänster hemma hos varandra varannan söndag. Under året roterar man mellan alla medlemmar och ofta blir det att man har gudstjänst hemma hos varje medlem ungefär en gång per år beroende på hur stort samhället är. På ”lediga söndagar” brukar man samlas för att läsa Bibeln eller så kan man ta sig till ett annat distrikt för att gå på en gudstjänst.
