Tack för kaffet!

Mycket vatten rinner under broarna. Förra året vid den här tiden firade jag Nationaldagen med Svenska Föreningen för Västra Michigan i USA. Den svenske krögaren Arnie stod för maten. Jag bidrog med att sjunga “Barndomshemmet” till dragspel.

Några år tidigare hade min kära hustru blivit svensk medborgare. Som amerikanska blev hon rejält nagelfaren av myndigheterna. Processen tog tid. Vi kom till Blå Hallen i Stadshuset. Där var ett liv och ett kiv. Det visade sig att vi var nästan den enda av vår sort.

Politikerna skrockade. Skämtade om gratisfikat i Gyllene Salen. Vi gick. Vi hade inte där att göra. Vi pröjsade vårt kaffe själva på Lindkvists bageri på Odengatan.

Annars måste ordet “gratis” vara det första som nytillkommande lär sig på det svenska språket. För oss har det nästan försvunnit ur vokabulären !

Jag längtar till min fru i USA och björkarna i Michigan. Tillsamman med svenskar i Michigan. Det är en händelse som ser ut som en tanke. Att man måste åka till USA för att fira nationaldag med svenskar.

Jag behöver inte säga “Tack för kaffet” till Er politiker. Och jag har inte heller något förtroende för Er. Dels måste det bli ett slut på utfärdandet av medborgarskap för kreti och pleti. Dels måste det bli slut på gratiskaffet i Stadshuset.

För det sticker i ögonen på oss !

Per-Arne Almgren