Repressionen mot dissidenter i USA fortsätter att hårdna. Efter bara 10 dagar som kund hos sin nya leverantör av betallösningar meddelades det nationalistiska mediebolaget Red Ice nyligen att man slängs ut eftersom företaget hittat ”flera artiklar på internet med negativa nyheter” om Red Ice, personerna bakom projektet och deras medlemmar.
Leverantören beskriver sig själv som ”konservativ” och hävdar i ett mejl till Red Ice att man hittat flera artiklar på internet med negativa nyheter ”om såväl företaget, Red Ice medlemmar och ägaren” och att han på grund av de negativa artiklarna därför väljer att omedelbart säga upp kontraktet.
Repressionen mot dissidenter i USA har kommit att bli mycket omfattande inte bara på sociala medieplattformar, utan även vad gäller sådant som traditionellt betraktats som grundläggande medborgerliga rättigheter inklusive tillgång till betallösningar. Noterbart är att det är Red Ice fjärde leverantör av betallösningar och kreditkortsbetalningar under 2020 och att man på liknande sätt blivit censurerade och utkastade även av de övriga med liknande motiveringar.
Man pekar på att det med största sannolikhet handlar om att betaltjänsterna pressas framförallt av mäktiga judiska lobbygrupper som SPLC och ADL för att försöka kväsa den populära kanalens verksamhet.
”En mäktig aktivistgrupp – mest sannolikt SPLC eller ADL kontaktar varje företag eller bank som vi använder oss av och hotar dem med negativ press. De här grupperna har direkt tillgång till etablissemangsmedierna och de inkluderar falsk information om oss som är full av lögner, påhopp och förtal för att skrämma företagen att kasta ut oss”, skriver Red Ice i en kommentar.
”Det här är en mycket skadlig inblandning och en dag kommer den här aktivistgruppen att stämmas på allt de har”, konstaterar man vidare.
Man uppmanar också allmänheten att fortsätta stödja projektet genom att bli prenumerant eller donera så att verksamheten kan leva vidare.
Red Ice drivs av svenske Henrik Palmgren, med rötterna i Göteborg, och hans amerikanska hustru Lana Lokteff. Det oberoende medieprojektet har sedan starten 2006 kretsat kring filosofiska och sanningssökande samtal.
På senare år har man kommit att uppmärksamma mer kontroversiella ämnen som demografiska frågor och den judiska lobbyns inflytande framförallt i USA. Kanalen har även blivit känd att belysa etniska rättigheter för europeiska folkgrupper.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Finansinspektionen konstaterar i en kartläggning att nästan 160 000 svenskar har fått sina bankkonton nedstängda under åren 2020 till 2022.
2020 avslutade bankerna i Sverige, på eget initiativ, 45 000 konton, följt av 54 000 året senare och hela 60 000 bankkonton 2022 – en 33-procentig ökning på bara två år.
Någon tillgänglig statistik för åren 2023 och 2024 har inte presenterats – och det är alltså ännu oklart om nedstängningarna av svenskarnas bankkonton har fortsatt att öka sedan dess.
Syftet med Finansinspektionens kartläggning beskrivs som att se hur bankerna hanterar sin lagstadgade skyldighet att erbjuda betalkonton till konsumenterna, och det är en dyster bild som presenteras:
”Antalet konsumenter som får sina betalkonton avslutade har ökat med 30 procent på senare år. Samtidigt fortsätter bankerna att neka konsumenter att öppna konto i samma utsträckning som tidigare. Bankernas vanligaste skäl till att neka och avsluta konton är bristande kundkännedom”, noterar man.
Alternativa lösningar
FI konstaterar att det innebär mycket stora negativa konsekvenser för en privatperson som nekas konto eller kastas ut från banken, och att man därför behöver göra mer för att förbättra sin hantering.
Även om bankerna förvisso är skyldiga att motverka misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism, menar FI att det ofta finns bättre alternativ än att helt stänga ute människor från banken.
Vid tveksamma fall föreslår man bland annat att övervakningen av kundens transaktioner istället intensifieras eller att anpassade beloppsgränser införs.
”FI anser att bankerna behöver arbeta målmedvetet med att sänka trösklarna för att kunna få ett konto som åtminstone kan användas för vissa vardagliga behov”, skriver man vidare.
”Allvarliga konsekvenser”
Man har också kartlagt hur bankerna hanterar erbjudanden av betalkonton till företag. Även om det inte finns någon juridisk skyldighet att erbjuda företag bankkonton på samma sätt som privatpersoner så betonar FI att inte heller dessa lättvindigt bör nekas konton hos bankerna.
”Samtidigt är även företags tillgång till finansiella tjänster av stor praktisk betydelse. Att nekas betalkonto får ofta konsekvenser för det enskilda företaget som kan vara mycket allvarliga”, slår man fast.
När bankerna stänger ner sina kunders konton hävdar de oftast att de inte har kunnat uppnå ”fullgod kundkännedom” och att kundernas svar på olika frågor och formulering bedöms vara ”bristfälliga”.
De utkastade konsumenterna har dock en annan bild och menar att det överhuvudtaget är mycket svårt att föra en konstruktiv dialog med banken, eller att föra någon dialog överhuvudtaget.
Svårt för de drabbade
FI noterar också att ”konsumenter som av olika skäl har ovanliga transaktionsmönster eller gör transaktioner som bedöms innebära en högre risk verkar få sina betalkonton uppsagda i större utsträckning än tidigare”. Det kan exempelvis handla om att man återkommande tagit ut eller satt in kontanter, eller handlar med kryptovalutor.
Det framgår också att bara en femtedel av de svenskar som begär en omprövning av bankens beslut får rätt i slutändan – och att det överhuvudtaget är mycket svårt att ens få ett beslut från banken som går att ompröva.
”Konsumenter ombeds ofta komplettera sina ansökningar, vilket innebär att en ansökan inte anses vara upprättad. Därmed får konsumenten inget avslag, och inte heller någon information om var de kan lämna klagomål. I praktiken får konsumenten därmed svårt att lämna in en ansökan och kan inte, inom ramen för en upprättad ansökan, ifrågasätta om efterfrågade kompletteringar är relevanta eller inte”, skriver FI.
Avslutningsvis slår förvaltningsmyndigheten fast att det ”behövs fortfarande ett förstärkt skydd för konsumenter” och uppger att man ”kommer att fortsätta arbeta för att förbättra tillgången till betalkonto”.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
En tidigare kapitalförvaltare på SEB åtalas för att ha genomfört över 250 olovliga transaktioner till ett värde av närmare 30 miljoner kronor. Mannens sambo åtalas samtidigt för grovt penningtvättsbrott.
Mannen, som är i 55-årsåldern ansvarade för att förvalta bankkundernas pengar, uppger Schibstedägda Aftonbladet.
Enligt åtalet stal han pengarna från sina kunder under perioden 2015–2023 och förde över summorna till sin sambo eller andra konton. Åklagaren uppger att det mer ingående kommer att belysas under rättegången hur brotten kunnat pågå under så lång tid.
Kammaråklagare Susanne Öhbom är dock förtegen: – Jag kan inte gå in på hur det har gått till. Det kommer att tas upp under förhandlingen.
Erkänner brott
Mannen har i förhör erkänt brott, men bestrider antalet transaktioner och den totala summan. SEB har ersatt de drabbade kunderna och är därför målsägande i fallet. Man hävdar att man inte tar lätt på kapitalförvaltarens agerande.
– Vi ser oerhört allvarligt på det inträffade. Det som skett är djupt beklagligt, framför allt för de kunder som drabbats men också för de medarbetare som jobbat tillsammans med den anställde och för oss som bank, skriver Jonas Söderberg, chef för division Företag & Privatkunder på SEB, i ett mejl till tabloiden Aftonbladet.
Enligt Söderberg har banken genomfört en internutredning, vidtagit åtgärder och bistått polisen under utredningen.
Mannens sambo, som nu åtalas för grovt penningtvättsbrott, förnekar brott och hävdar att hon givit mannen fullmakt att hantera hennes konton. Rättegången kommer att äga rum den 30 och 31 januari 2025.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Efter att ha varit kund hos SEB i närmare tio år stängde banken plötsligt ner Lindas tre företagskonton. Trots åtskilliga mejl och försök till telefonkontakt har Linda inte fått någon förklaring från banken om varför man valt att stänga av henne.
Det var 2014 som Linda köpte Titans Sportbar i Norrköping tillsammans med sin före detta man. Köpet gjordes genom deras gemensamma holdingbolag, som startades strax innan köpet.
Företagskontot för sportbaren fanns i banken, SEB, och Linda behövde därför gå dit och ordna med avtal samt diverse annat som krävs vid ett företagsköp.
SEB meddelade att det krävdes att Linda skapade ett privatkonto hos dem för att allt skulle gå igenom. Hon hade både huslån och Holdingbolaget i en annan storbank, men hon skapade ändå ett privatkonto hos SEB.
Kundkännedom
Under 2015 köpte de nattklubben Stopet. Denna gång behövde Linda och hennes före detta man skapa ett nytt företagskonto för nattklubben, och hon frågade därför SEB om det gick bra att öppna ytterligare ett företagskonto hos dem. Det gick bra och sedan dess har företagen flutit på utan problematik. Linda har skickat in alla kundkännedomsfrågor i tid och aldrig haft något lån eller krediter i SEB-banken. Hon har heller inte tagit emot eller skickat pengar utomlands, något som svenska banker blivit alltmer motvilliga att tillåta.
Förra året hittade Linda och hennes nuvarande man en ny lokal i Norrköping som de fattade tycke för och valde att starta ett tredje företag, Lindas kula. Även då ansökte Linda om ett företagskonto i SEB och fick i maj 2024 godkänt. I samma veva beslöt hon att flytta över Holdingbolaget till SEB, så att det mesta skulle vara samlat på samma bank, och i somras slog de upp dörrarna till Lindas Kula.
Allt rullade på för Linda och de tre krogarna i Norrköping. Under hösten fick hon nya frågor om kundkännedom, där hon som företagare också ska skicka in bland annat kontotransaktioner, årsredovisningar och frågor om kontantuttag. Allt skickades in i vanlig ordning, det enda som inte gick att skicka in var en årsredovisning för Lindas Kula, som endast varit öppen några månader.
I september i år fick Linda ett meddelande från SEB om att man inte ”förstod” de inkomna svaren och att man därför skulle avsluta alla engagemang, det vill säga alla företagskonton och även holdingbolaget. Hon ombads att omedelbart föra över innestående medel till konto utanför SEB. Ingen närmare förklaring gavs överhuvudtaget. Linda var förvirrad över beskedet och svarade direkt.
”Jag har ju mailat in underlag på det ni efterfrågat? Eller är det något ni saknar?” skrev hon som svar på meddelandet.
Ingen närmare förklaring gavs överhuvudtaget
Inget svar kom in från banken. Linda försökte ringa och mejlade igen, men ingen svarade.
Rätt att veta varför
Linda fick kontakt med den lokala kontorschefen för SEB i Norrköping, som faktiskt svarade henne. Kontorschefen skrev att Linda givetvis hade rätt att veta varför hennes företagskonton plötsligt skulle bli uppsagda efter nästan tio år som kund, och chefen skulle ta kontakt med den ansvariga avdelningen. Kontorschefen ska dock inte ha fått tag på någon ansvarig trots åtskilliga samtal. Eftersom lokala bankkontor inte äger dessa frågor fick hon veta att det var svårt för kontorschefen att göra mer.
Linda lyckades också få mejlkontakt med en anstäld på det lokala SEB-kontoret, som arbetade specifikt med företagsfrågor, men hon var inte lika hjälpsam som kontorschefen utan hänvisade endast till den centrala supporten. När Linda ringde telefonnumret hon fått kom hon till fel avdelning.
Banken ska skicka ut brev
Chefen meddelade också Linda att vid avstängning av konton ska SEB skicka ut tre brev med post innan kontona stängs, men Linda har inte fått ett enda brev hem. Banken ska också ta kontakt med kunden om de inte får in rätt svar, vilket inte heller har skett.
Trots upprepade försök har Linda ännu inte fått något svar och hennes konton stängdes ner utan återkoppling från banken. Eftersom företagskontona stängdes ner kunde Linda inte längre ta emot kortbetalningar på sina krogar, utan kunde endast ta emot kontanter.
– Jag har förlorat mycket pengar på de här veckorna, utan någon som helst anledning, berättar Linda för Nya Dagbladet. Foto: Privat
Trots att det i regel är extremt svårt för företagare att hitta en ny bank efter att ha gått igenom det Linda varit med om, har hon mot alla odds lyckats hitta en ny bank och räddat sina företag, men hon väntar fortfarande på en förklaring från SEB. En anmälan är gjord till Finansinspektionen och konsumentverket.
– Det är så sjukt att man kan få bli så här illa behandlad som företagare i Sverige, avslutar Linda.
Hotet från bankerna
Lindas upplevelse är långt ifrån unik och har snarare kommit att bli symptomatisk för hur svenska banker behandlar sina kunder, med svävande hänvisningar till ”bristande kundkännedom” och genom att gömma sig bakom sin ”kundkännedomsavdelning” utan att någon i praktiken kan ställas till svars. I artikelserien Hotet från bankerna har Nya Dagbladet bland annat tittat närmare på några av de upprörande vittnesmål från tusentals svenskar om hur bankerna på liknande sätt förstört deras företagsverksamheter och även satt dem i hopplösa privatekonomiska situationer.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den inledande stämningen mot Länsförsäkringar Bank har kommit att bli en utdragen rättsprocess efter att banken vägrat svara på stämningsansökan och lagt stora resurser på att hitta kryphål i domstolsväsendet.
Processen har nått hela vägen till Högsta domstolen, som nu nekat Länsförsäkringar prövningstillstånd för sin förevändning.
- Det är genant att en av landets största banker ägnar sig åt denna typ av barnsligheter för att försöka undgå rättvisa för det juridiska och ekonomiska övergrepp man uppenbart gjort sig skyldig till, säger Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson.
Stämningsprocessen som nu kan inledas på allvar rör specifikt bankens inledande agerande i slutet av 2022, då de blockerade tillgången till bankkontot för den stiftelse som bildades av Nya Dagbladet samma år med ändamålet att främja oberoende journalistik.
– Troligen hade man hoppats på att vi skulle gå i konkurs under resans gång, men tack vare våra läsares ekonomiska stöd står vi fortfarande upp och vi kommer att slåss hela vägen, betonar Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson.
Övergreppet från banken innebar att stiftelsens bildande saboterades och att möjligheten att ta emot donationer förhindrades. Stiftelsekapitalet på 100 000 kronor som avsatts för grundandet frystes av banken, och ligger fortfarande kvar på det nedlåsta bankkontot på Länsförsäkringar Bank som banken fortfarande två år senare vägrar stiftelsen tillgång till.
Letade kryphål i domstolsväsendet
Kryphålet som banken försökt fabricera bygger på att man vägrat att överhuvudtaget svara på stämningsansökan med hänvisning till att den aktuella tingsrätten dit stämningsansökan är inlämnad är ”fel forum” baserat på advokatbyråns lirkande med domstolsväsendets gamla postnummersystem.
Påståendet ogillades av tingsrätten vilket Nya Dagbladet rapporterade om redan i november förra året. Banken överklagade sedan frågan till Svea hovrätt som även den ogillade bankens hänvisning, men man lyckades vidare förhala processen hela vägen till Högsta domstolen, som nu alltså konstaterat att det inte är en fråga som ska beviljas prövningstillstånd.
Stämningsansökan kan därmed anses ha lämnats in till behörig tingsrätt och banken blir nu skyldig att svara på frågorna till tingsrätten samt att stå för de mödosamma arbetstimmarna kring att argumentera kring postnummer och advokatarvodet på 123 000 kronor.
”Prövning av demokratiska spelregler”
Chefredaktören konstaterar att det nekade prövningstillståndet från Högsta domstolen är en tydlig delseger. Mycket står samtidigt fortfarande på spel, betonar Andersson.
– I praktiken är det en prövning av huruvida bankerna kan tvingas att acceptera pressfrihet och demokratiska spelregler i Sverige. Om vi vinner kan det tvinga fram ett första prejudicerande utfall som gör att banker inte kan bete sig på samma sätt i framtiden.
Nya Dagbladets chefredaktör och ansvarige utgivare Markus Andersson.
Markus Andersson betonar att han trots delsegern inte hyser några illusioner om att det ska bli en bekväm resa där han pekar på att banken har en mångmiljardbudget och ”sedan länge bevisat” att man inte skyr några medel i den pågående processen.
– Det är starka intressen vi står emot, men vi har rättvisan och läsarnas stöd på vår sida och det är vi förvissade om till slut kommer att fälla avgörandet, avslutar Nya Dagbladet chefredaktör.
Den återstående rättsprocessen i första instansen kring stiftelsen förväntas pågå upp till ett år. Stämningsprocessen som pågår i Södertörns tingsrätt är den första av flera i en rad planerade processer riktade mot Länsförsäkringar Bank.
Hjälp Nya Dagbladet hålla ut hela vägen i rättskampen!
Du kan stödja NyD via Swish, 123 611 30 21, eller bankgiro, 5601-6462, eller donera med betalkort, exempelvis Visa och Mastercard via formuläret nedan eller denna länk, alternativt via vår Paypal-sida. Gåvomottagare: Aeon Media.
Det går också att donera kontant helt anonymt. Skicka sedlar väl dolda i ett slutet kuvert till: Nya Dagbladet, Box 1, 774 21 Avesta.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
