EU-kommissionen har presenterat ett nytt lagförslag för att överföra känsliga personuppgifter från EU-medborgare till USA. Det nya lagförslaget kallas Privacy Shield och ska ersätta Safe Harbour som ogiltigförklarades av EU-domstolen i höstas.
EU-parlamentariker Max Andersson (MP) menar att lagförslaget är otillräckligt.
– EU-domstolens beslut att ogiltigförklara Safe Harbour var en seger för medborgarnas fortsatta privatliv på internet. Tyvärr verkar det som att det nya lagförslaget inte råder bot på de gamla felaktigheterna. Medborgare kommer att ha fortsatt dålig kontroll över vad som sker med deras personliga data på andra sidan Atlanten.
Enligt honom är skillnaden mellan förslagen ”kosmetiska”.
Annons:
Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Satellogics planerade Merlin-system ska kartlägga hela jorden dagligen med en meters upplösning. AI ombord ska upptäcka objekt och förändringar och skicka varningar.
Satellogic och Palantir offentliggjorde 2022 ett femårigt samarbete om Foundry och tillgång till satellitbilder för Palantirs statliga och kommersiella kunder via MetaConstellation och Edge AI. Samma år sköts en NewSat med Palantirs AI upp.
Merlin ska övervaka miljontals platser, bland annat militärbaser, hamnar och gränsövergångar. Automatiska larm ska kunna följas av mer detaljerade satellitbilder, även för försvars- och underrättelsebruk.
Grävande journalisten Whitney Webb varnar för att satellitbilder, databaser och AI kan göra människor till måltavlor innan de begått något brott – utifrån vad algoritmer tror att de kommer att göra.
Montage och illustration: NyD. Porträttförlaga: Unlimited Hangout. Logotyp: Palantir.
Satellogics Palantirsamarbete omfattar satellitdata och AI-analys. Whitney Webb varnar för hur tekniken kan användas för att förutsäga människors agerande.
Satellogic presenterade systemet Merlin i mars. Den första satelliten ska enligt bolagets plan skjutas upp i oktober 2026 och hela konstellationen väntas vara i drift under första halvåret 2027.
Målet är att gå från enstaka beställda satellitbilder till en löpande övervakning av miljontals platser. Kunder ska kunna följa bland annat militärbaser, hamnar, flygplatser, gränsövergångar och energianläggningar över hela världen.
Satellogic vill därmed göra hela planeten till föremål för daglig, automatiserad kartläggning. AI ska inte bara sortera bilderna utan upptäcka förändringar och slå larm – en kapacitet som bolaget uttryckligen utvecklar även för försvars- och underrättelsebruk.
AI ska analysera varje bildpunkt
Enligt Satellogic ska Merlin kombinera daglig global kartläggning med en upplösning på en meter. Bolaget beskriver det som en övergång från periodiska bilder till "kontinuerlig underrättelse".
Annons:
Satelliterna ska utrustas för AI-bearbetning ombord. Varje bildpunkt ska kunna analyseras för klassificering, objektdetektering och identifiering, varefter systemet skickar varningar när en förändring bedöms vara betydelsefull.
Det kan exempelvis handla om att registrera om ett övervakat föremål har tillkommit eller försvunnit, om fordon rör sig i ett område eller om en flygplats och annan infrastruktur förändras. När något upptäcks ska andra satelliter kunna riktas mot platsen för mer detaljerade bilder.
Satellogic framhåller civila användningsområden som jordbruk, skogsbruk, miljöövervakning och kontroll av energinät. Samma teknik är samtidigt uttryckligen konstruerad för försvars- och underrättelseuppdrag.
Satellogics befintliga NewSat-satelliter under produktion. Merlin är en separat planerad konstellation vars första satellit enligt bolaget ska skjutas upp i oktober. Bild: Satellogic
Palantir har arbetat med satelliterna sedan 2021
Palantirs roll i samarbetet omfattar både analysverktygen och kundernas tillgång till Satellogics bildmaterial.
Företagen offentliggjorde 2022 ett femårigt samarbete. Satellogic skulle använda Palantirs dataplattform Foundry, medan Palantirs statliga och kommersiella kunder skulle få tillgång till satellitbolagets bildmaterial genom plattformarna MetaConstellation och Edge AI.
I april samma år sköt företagen upp en NewSat-satellit med Palantirs AI-teknik ombord. Där kunde modeller sortera satellitbilder redan i omloppsbanan, upptäcka bland annat fartyg, flygplan och byggnader samt välja ut det mest relevanta materialet innan det skickades till jorden, enligt Palantirs redogörelse från 2022.
Palantirs MetaConstellation beskrivs i dag som ett system som kan samordna hundratals satelliter och andra sensorer. Programmet kopplar samman redan existerande sensornät och väljer vilka resurser som ska användas för en viss fråga.
Illustrationen gestaltar hur satellitbilder kan kombineras med andra sensorlager i ett gemensamt analyssystem. Illustration: NyD
Webb varnar för "förbrott"
Den grävande journalisten Whitney Webb pekar framför allt på steget från observation till förutsägelse. När satellitbilder kombineras med andra databaser och AI-modeller kan tekniken, enligt hennes varning, börja användas för att bedöma vad människor eller grupper kan tänkas göra i framtiden.
Varningen gäller vad en infrastruktur för ständig kartläggning kan möjliggöra när den kopplas till Palantirs analysverktyg och statliga säkerhetsapparater.
Palantir använder ett annat språk. Bolaget talar om att ge beslutsfattare snabba "insikter", låta algoritmer hitta föremål av intresse och anpassa satelliternas uppdrag efter förändrade behov. Skillnaden mellan dessa beskrivningar handlar mindre om den tekniska kapaciteten än om vem som får definiera ett hot och vilka konsekvenser en algoritmisk bedömning ska få.
Trumps direktiv breddar hotbilden
Webb kopplar även utvecklingen till den amerikanska regeringens utvidgade jakt på "inhemsk terrorism". President Donald Trump utfärdade i september 2025 direktivet NSPM-7, som beordrar federala myndigheter att kartlägga och slå sönder nätverk bakom politiskt våld.
Direktivet omfattar utredningar av individer, organisationer, finansiärer och återkommande beteendemönster som myndigheter anser kan tyda på framtida våld.
Den amerikanska medborgarrättsorganisationen ACLU har varnat för att direktivets breda formuleringar kan öppna för övervakning av aktivister, ideella organisationer och politiska kritiker, även när deras verksamhet skyddas av yttrande- och föreningsfriheten.
Tekniken och den politiska infrastrukturen utvecklas därmed parallellt. Satellogic bygger kapacitet för daglig kartläggning av hela planeten, Palantir erbjuder AI-system som förenar satelliter och andra sensorer, och amerikanska myndigheter får i uppdrag att identifiera nätverk innan befarat politiskt våld inträffar.
Om bolagets tidsplan håller kommer den första Merlin-satelliten att lämna jorden redan i oktober – och de avgörande frågorna blir då vilka som får använda materialet, vilka mål som ska följas och hur den som pekas ut av en algoritm kan försvara sig.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
I förra veckans avsnitt av Bli säker-podden pratade vi om SVT:s kommande inloggningskrav. SVT skriver att användare ”behöver” vara inloggade för att ”en digital-tv-tjänst ska bli riktigt bra”. Public service-bolaget omvandlar därför sin frivilliga inloggningsfunktion till ett inloggningskrav, vilket påverkar alla appanvändare. Tv-tittare som inte vill att SVT samlar in uppgifter för att ”göra tjänsten bättre” (SVT:s ordval) får i stället titta på tv via webbversionen.
För att använda SVT Plays mobil- och tv-appar kommer tv-tittarna att behöva registrera sig med en mejladress. I dessa sammanhang rekommenderar vi att använda en aliastjänst som skapar en unik mejladress för varje webbplats. I går visade det sig att SVT hade spärrat den möjligheten. Vi kontaktade SVT och de har nu åtgärdat detta.
SVT tillät inte att användare registrerade sig med några av de största aliastjänsternas domäner. Följande aliastjänsters domäner var bekräftat blockerade.
Simplelogin (simplelogin.com)
Addy (anonaddy.com)
Firefox Relay (mozmail.com)
Brave (bravealias.com)
Duckduckgo (duck.com)
SVT tillät inte att användare registrerade sig med mejladresser från flera populära aliastjänster. Skärmbild: Nikka Systems
SVT blockerade säkra mejltjänster
Situationen förvärrades av att SVT inte bara blockerade aliastjänster. SVT tillät inte helt vanliga mejladresser från minst två integritetsvärnande mejltjänster, däribland tyska Tuta (något vi fick kännedom om via en tråd på Reddit). Vi konstaterade att SVT även blockerade Mailfence-adresser. Proton- och Mailbox-adresser var däremot tillåtna.
Annons:
Blockeringen var problematisk eftersom public service därigenom, i praktiken, tog ställning till vilka mejltjänster som svenska tv-tittare fick använda. Minst två integritetsvärnande mejltjänster var otillåtna medan annonsfinansierade konkurrenter såsom Gmail och Outlook var tillåtna.
SVT har nu hävt blockeringen
Jag kontaktade SVT:s pressavdelning och bifogade en lista över blockerade domäner. SVT svarade snabbt att de skulle åtgärda detta. De hade använt en open source-lösning för att avgöra vilka mejltjänster som var tillförlitliga. De skulle nu justera lösningen för att inte blockera adresserna som jag skickade.
Nu på förmiddagen (21 oktober 2026) har SVT hävt blockeringen av samtliga rapporterade domäner. Jag har gjort stickprovstester med andra domäner från Simplelogin och Addy för att säkerställa att det inte bara är aliastjänsternas primära domäner som har avblockerats.
Karl Emil Nikka är grundare av Nikka Systems, författare till boken Bli säker och programledare för Bli säker-podden. Han utsågs till Årets säkerhetsprofil 2021.
Texten publicerades först på Nikka Systems den 21 oktober 2026 och återpubliceras under licensen CC BY 4.0.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Volvo bygger sin nästa förarassistans på Nvidias teknik och siktar på bilar som kör från adress till adress i stadstrafik. Föraren måste ändå övervaka bilen hela vägen.
Volvo Cars fördjupar samarbetet med Nvidia, som började 2017. Biltillverkaren ska använda chipföretagets plattform Hyperion och mjukvaran Alpamayo för ett nytt system på nivå "2++". Det ska hantera trafikljus och stoppskyltar.
Nivå två betyder att föraren hela tiden ska vara uppmärksam och beredd att ta över. Systemet liknar Teslas "Full Self-Driving (Supervised)" och det system som Mercedes nyligen införde i nya CLA, rapporterar SweClockers med hänvisning till The Verge.
Hyperion kombinerar kraftfulla systemkretsar med sensorer runt hela bilen. Alpamayo använder språkmodeller för att tolka omgivningen och bestämma när bilen ska styra, bromsa eller accelerera. Lidar ingår inte, men Volvo kan lägga till den laserbaserade sensorn senare.
Annons:
Satsningen kommer efter bakslag. Volvos "Ride Pilot", som skulle köra utan övervakning på nivå 3, har i praktiken lagts åt sidan i USA sedan bolaget inte fick regulatoriskt godkännande. Planerna på lidar i vissa modeller föll när leverantören Luminar gick i konkurs, skriver The Verge.
Volvo tillför egna system som analyserar förarens beteende mer detaljerat än vanlig förarövervakning. Bilarna ska dessutom kunna varna varandra för hinder och vägarbeten längre fram.
— Vårt varumärke Volvo är synonymt med säkerhet, och säkerhet är synonymt med förtroende, säger Alwin Bakkenes, chef för global mjukvaruutveckling på Volvo Cars.
Volvo har inte sagt vilka modeller som får systemet först. Lanseringen ska ske "före decenniets slut". Samtidigt skriver bolaget i sitt pressmeddelande om en gradvis introduktion av "eyes-off" och "mind-off" körning – något ett nivå 2-system inte medger.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Enligt brottsanmälan användes konferensrummet för samtal om konfidentiell forskning och produktplaner. Intervjun med Abdulrahman Alfozan publicerades före gripandet.
OpenAI uppger att en dold inspelningsapparat har hittats på ett av företagets kontor. Enligt bolaget hade en egen anställd placerat den där, och personen har nu avskedats och gripits.
Beskedet kom under tisdagen, när AI-företaget skrev om händelsen på sitt officiella presskonto. OpenAI beskriver apparaten som "sofistikerad" och uppger att den placerades ut några dagar innan den upptäcktes.
Enligt bolaget använde det sina egna AI-modeller för att analysera apparaten och spåra var den kom ifrån. Analysen ska ha lett fram till en specifik anställd. Uppgiften kommer från OpenAI självt och har inte granskats oberoende.
Företaget lämnade ärendet till den amerikanska federala polisen FBI och tackar agenter och åklagare som enligt uttalandet agerade snabbt för att gripa personen. FBI:s utredning pågår.
Annons:
Det amerikanska justitiedepartementet DOJ bekräftar att 35-årige Abdulrahman Alfozan greps den 9 oktober och har ställts inför federal domstol. Han misstänks för användning eller försök till användning av en anordning för att avlyssna muntliga samtal. Misstankarna har inte prövats i domstol.
Videoklippet nedan kommer från en intervju som Smashi Business publicerade den 12 september, alltså före gripandet. Kanalen beskriver Alfozan som engineering lead, och i intervjun berättar han om sitt arbete och en nyligen genomförd produktlansering. Klippet bemöter inte misstankarna.
Enligt DOJ hittades apparaten omkring den 30 september i en USB-port bakom en tv i ett konferensrum i San Francisco. Den hade dolts med toalettpapper. Vad apparaten spelade in eller vem som kan ha tagit del av inspelningarna framgår inte.
Apparaten var enligt brottsanmälan krypterad. Rummet användes för möten om konfidentiell forskning, produktplaner, affärsstrategi och kontakter med myndigheter. Den 5 oktober hittades en andra liknande apparat i hans väska.
Enligt DOJ kom chattbotfrågor om hur sådana apparater byggs, installeras, krypteras och nås på distans från ett konto som kopplas till Alfozans hustru och som delade flera identifierare med hans eget konto. Hans egna frågor om lokaler och möteskalendrar gällde ett produktivitetsverktyg.
Apparaten var enligt brottsanmälan krypterad och satt i ett konferensrum där OpenAI höll möten om konfidentiell forskning, produktplaner, affärsstrategi och myndighetskontakter. Bild: DOJ/U.S. v. Abdulrahman Alfozan. Övervakningsbild från den 5 oktober som enligt åklagarsidan visar den misstänkte bakom TV:n. Samma dag hittades en andra liknande apparat i hans väska. Bild: DOJ/U.S. v. Abdulrahman Alfozan.
OpenAI skriver att bolaget i nuläget inte har några tecken på att personen på otillbörligt sätt har kommit åt eller fört ut modellvikter, källkod eller kunddata. Modellvikterna är de inlärda parametrar som utgör själva AI-modellen. Uttalandet säger däremot ingenting om samtal eller möten som kan ha fångats upp på kontoret.
Bolaget kallar skyddet av sin teknik, sina data och sina anställda en fråga av "nationell betydelse". Säkerhetsarbetet ska enligt OpenAI rikta sig mot allt från interna hot och cyberkriminella till främmande stater.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
