Insändarsidan

Annons:

”Den ryska krigsstrategin är helt annorlunda mot vad vi tror”

Kriget i Ukraina

Det är orimligt att anta att Ryssland förväntade sig något annat än att möta Nato i Ukraina. Strategin och psykologin bakom kriget ser antagligen väldigt annorlunda gentemot vad många tror, skriver Emil Nordström.

Uppdaterad september 30, 2022, Publicerad september 25, 2022

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Det är orimligt att anta att Ryssland skulle ta en så enorm risk som att invadera utan att vara redo för eskalation. Ryssland har förberett landet för kärnvapenkrig under lång tid. De har byggt bunkrar för hela befolkningen, hållit övningar, talat om att “åka till himlen som martyrer” ifall det bär av i många år nu. Rimligtvis har de kalkylerat hela vägen från en konfrontation till ett utbyte och bortom det. Det är orimligt att anta att de ser det som otänkbart bara för att vi gör det. Rimligtvis har de haft detta i åtanke från stunden de gick in i Ukraina.

På en strategisk nivå så har de en väldigt stark position i Ukraina och verkar redo för att köra landet i botten för att nå en seger. Moderlandet är otroligt heligt för dem. Dessutom har de ett djupt trauma från andra världskriget där de fick landet nedbränt och tog katastrofala förluster på vägen till seger. De verkar ha tagit inspiration från Stalin och hans ledarskap under det stora patriotiska kriget.

Ryssarna vet att de har en väldigt stark position jämfört med Väst. För de flesta i Väst är kriget aningen oförståeligt. Dessutom hänger mycket av Västerlandets styrka på att man måste hålla ihop och stå enade medans ryssarna bara har sig själva att lita på. Man är beredd att lida mer för sig själv, de har ingenstans att ta vägen. För att citera Sun Tzu så har de ställt sig på “death ground”. Det finns ingenstans att fly. Ingen hjälp kommer. De kan inte lita på någon annan än sig själva. Det finns ingen annan utväg än framåt.

Det bästa sättet att beskriva strategin de använder sig av är som ett kontrollerat fall, så som kampsportare gör. Man förbrukar inte det bästa man har så snabbt som möjligt, tvärtom. Lite cyniskt så kan det beskrivas som att om man blir tvungen att mata in landet i köttkvarnen så matar man in det sämsta först. Man sparar och är försiktig med det finaste man har. För att likna det vid schack, det är rimligt att offra bönder för att rädda drottningen snarare än tvärtom. Vi förhåller oss inte till krig på samma sätt som dem eftersom vi har andra värderingar och ett annat utgångsläge. Det är våra starkaste och modigaste som skyddar de svagaste snarare än tvärtom. Vi är inte bekväma med att offra svaga för att skydda starka. De tänker på sättet att, om de måste offra allt de har, så måste det ske på rätt sätt. Ett kontrollerat fall.

Annons:

För att likna det vid schack, det är rimligt att offra bönder för att rädda drottningen snarare än tvärtom.

En mycket viktig poäng angår deras underrättelsetjänst. Putin har byggt upp den från grunden, han har haft 20 år på sig att se till att den presterar så bra som möjligt. Om det är så att de presterar extremt bra och har full kontroll, så kan man inte förvänta sig att se det. Snarare tvärtom. Om de vet att de har kontroll över situationen så har de råd att visa något annat för att luras. De måste inte bevisa något. De vet att de kan kontrollera den andra sidan genom uppfattningen av dem och dess förhoppningar. Som att leda en åsna genom att hålla en morot framför näsan på den.

Om de vet att de kan bli tvungna att gå till slutet, eskalera hela vägen och är redo för det så är det fördelaktigt för dem om den andra sidan inte är redo. De kan kontrollera västsidans uppfattning om situationens allvar genom att kontrollera dess uppfattning om möjligheterna att vinna. Om man tror att man bara är en hårsmån från seger så kommer man inte att vidta de åtgärder som krävs för att faktiskt vinna. Om man tror att man bara behöver lite till för att vända kriget så kan de lura Väst till att mata in det finaste man har först samtidigt som man inte bygger nytt tillräckligt snabbt. Om Väst utgått från att man kan behöva kämpa till slutet, genom ett utbyte och förbi det, så skulle man agera annorlunda. Resolut, med kraft och det självförtroende som krävs för att göra något sådant. En beslutsamhet som motsvarar situationens allvar.

Om ryssarna var redo för att gå till slutet så skulle vi inte kunna förvänta oss att se det eftersom de skulle förstå hur otroligt allvarlig situationen är. Det är helt orimligt och rentav löjligt av oss att anta att de ska vara öppna med det eftersom det skulle skvallra om deras intentioner.

Samtidigt är det löjligt att utgå från att de inte vågar bara för att de hotat förr och inte gjort det.

Om man utgår från att så är fallet så är det faktiskt möjligt att se det. Exempelvis verkar de ha matat Väst med information om att deras kärnvapenarsenal är illa skött. Vilket är märkligt eftersom så få människor har tillgång till så pass allvarlig information. Speciellt med tanke på att samma människor som har tillgång till den informationen berättar åt sitt eget folk att göra sig redo, sen länge och att de kan slå ut oss på nolltid.

Dessutom genom sättet de pratar om det. Att kriget i Ukraina inte är ett krig, det är en speciell militär operation. Vilket är märkligt från vårt perspektiv eftersom sådana brukar vara små. Om man antar att så är fallet, var är kriget? De har själva sagt att de inte ligger i krig med Ukraina, de slåss mot Nato. Ryssarna själva pratar om “krig på riktigt”, som att det inte är krig på riktigt än och att de har mycket mer att ge.

Dessutom är faktum att det skrämmer Väst för mycket att våga anta att det är sant till deras fördel.

Det är väldigt kallt och cyniskt men såhär kalkylerar man kring det. Hur mycket förlorar Väst jämfört med dem. Om västsidan förlorar 80 procent av allt man har och Ryssland bara 50 procent så skulle kärnvapen vara till deras fördel eftersom det skulle tippa styrkeförhållandena åt deras håll.

Om Väst vill hålla Ryssland borta måste man smälta detta faktum. Lugnt och långsamt börja åtgärda det. Om folk får panik är det bara till nackdel. Allt man behöver göra är att vara kylig, lugnt och långsamt göra sig redo. Så att de ser det. Dessutom, låta diplomaterna göra sitt jobb. Till på det, överväga sin position. Väst måste lägga upp det på ett sånt sätt att man också är redo att gå in i ett utbyte och genom det. Ryssland kommer att märka det på agerandet.

 

Emil Nordström

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Tyskland skänker ytterligare miljoner till Ukrainas energisektor – trots korruptionsskandal

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 13:25 – av Jan Sundstedt
Friedrich Merz CDU
Regeringen Merz fortsätter att skänka hundratals miljoner till Ukraina - trots landets återkommande och omfattande korruptionsskandaler.

Berlin ökar sitt ekonomiska stöd till Ukrainas energisystem med ytterligare 40 miljoner euro – samtidigt som en omfattande mutskandal skakar landets statliga energibolag.

Tysklands utrikesminister Johann Wadephul meddelade på tisdagen att Berlin avsätter 40 miljoner euro (cirka 460 miljoner kronor) för att hjälpa Ukraina klara vinterns energibehov.

Syftet, menar han, är att säkerställa att ukrainska hushåll och industrier kan fortsätta fungera trots krigets påfrestningar.

Tyskland hjälper ukrainarna att överleva ännu en vinter i krig med ytterligare 40 miljoner euro, sade Wadephul i ett uttalande, och påpekade samtidigt att Tyskland redan i år har spenderat omkring nio miljarder euro i militärt stöd till Kiev.

Annons:

Utredning om mutor i statligt kärnkraftsbolag

Tillkännagivandet sammanfaller med att Ukrainas nationella antikorruptionsbyrå, NABU, inlett en omfattande utredning mot vad som beskrivs som en högnivåbrottslig organisation.

Organisationen misstänks ha tjänat stora summor genom mutor och olagliga kontrakt med det statliga kärnkraftsbolaget Energoatom.

Hittills har sju personer åtalats, och enligt ukrainska medier pekas affärsmannen Timur Mindich ut som en av de huvudmisstänkta.

Mindich, som har nära band till president Volodymyr Zelensky och tidigare varit hans affärspartner, ska ha lämnat landet strax innan hans bostad genomsöktes av utredare.

Kremls talesman Dmitrij Peskov menar att västvärldens bistånd till Ukraina till stor del har "stulits" på grund av den utbredda korruptionen.

Den tidigare amerikanske säkerhetsrådgivaren Michael Waltz har på liknande sätt beskrivit Ukraina som "...ett av de mest korrupta länderna i världen."

Volodymyr Zelenskyj
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj alltmer pressat av Ukrainas återkommande korruptionsskandaler. Foto: President Of Ukraine/Public Domain

Korruptionen fortsätter - stödet likaså

Korruption har länge varit ett genomgripande problem i Ukraina. En undersökning från Kiev International Institute of Sociology (KIIS) visade i september att 71 procent av befolkningen upplever att korruptionen ökat sedan konflikten med Ryssland trappades upp 2022.

Ukraina har sedan 2014 genomfört reformer mot korruption - bland annat genom att skapa nya institutioner som Nationella byrån för bekämpning av korruption (NABU) och Nationella byrån för förebyggande av korruption (NACP).

Korruption är trots reformerna fortfarande ett omfattande problem i landet, särskilt inom vissa sektorer som energisektorn. Det finns kritik mot att västerländskt stöd riskerar hamna i korrupta strukturer.

Transparency Internationals senaste korruptionsindex placerar Ukraina på plats 105 av 180 länder – bättre än Ryssland (154), men långt från EU-nivå. Trots detta fortsätter västländerna att pumpa in stöd till Kiev.

Tysklands beslut att öka sina bidrag väcker således frågor om hur biståndet ska kontrolleras och hur effektivt det faktiskt används i ett land som fortfarande kämpar mot systemisk korruption.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Här ber hon till gud på sina bara knän – sedan sprängs hon i luften

Kriget i Ukraina

Publicerad november 12, 2025 – av Jan Sundstedt
Kvinnan bad på sina bara knän – ändå visade drönaropperatören ingen nåd.

En tragisk drönarattack i nordöstra Ukraina har lett till att både Kiev och Moskva nu beskyller varandra för att ha dödat civila. Händelsen har blivit föremål för en brottsutredning av ukrainska myndigheter – samtidigt som ryska källor hävdar att det i själva verket rör sig om en ukrainsk attack.

Enligt den ukrainska nyhetssajten The Kyiv Independent publicerade landets 77:e luftburna brigad ett videoklipp som visar hur en beväpnad drönare angriper två obeväpnade personer som färdas längs en landsväg med en vit flagga.

De båda civila, tillsammans med en hund, ska enligt ukrainska åklagare ha dödats i attacken. Myndigheten i Charkiv har inlett en förundersökning om misstänkt krigsbrott.

Kiev anklagar ryska styrkor för att ha genomfört attacken med en så kallad FPV-drönare. En typ av kortdistansdrönare som styrs i realtid via kamera och ofta används för precisionsattacker.

Annons:

En talesman för den ukrainska åklagarmyndigheten uppgav att det inte fanns några militära mål i området vid tidpunkten för attacken.

Moskva förnekar – pekar på Ukraina

Från ryskt håll framförs en helt annan bild. Ryska medier har rapporterat att drönarattacken kan ha utförts av ukrainska styrkor, och att Kiev använder händelsen i propagandasyfte.

Enligt dessa uppgifter ska videomaterialet vara manipulerat eller taget ur sitt sammanhang. Oberoende verifiering av drönarattacken saknas i nuläget.

Internationella organisationer som FN:s människorättsmission (HRMMU) och Human Rights Watch har tidigare rapporterat om att både ryska och ukrainska drönare har orsakat civila dödsoffer.

Attacken i Kupiansk-distriktet har väckt starka reaktioner, inte minst eftersom den tycks ha riktats mot personer som tydligt markerade att de var civila.

Händelsen illustrerar samtidigt de stora svårigheterna att fastställa ansvar i ett krig där drönarteknik spelar en allt större roll, och där båda sidor utnyttjar informationen i det psykologiska kriget om opinionen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tyskland ökar militärstödet till Ukraina med miljarder

Kriget i Ukraina

Publicerad november 5, 2025 – av Redaktionen

Tyskland planerar att öka sitt militära och ekonomiska stöd till Ukraina med flera miljarder euro under 2026, trots att landets egen ekonomi befinner sig i kris. Beslutet innebär att Berlin fortsätter att vara Ukrainas största bidragsgivare inom EU.

Den tyska regeringen förbereder enligt Reuters en ökning av stödpaketet till Ukraina med ytterligare 3 miljarder euro, vilket motsvarar drygt 35 miljarder kronor. Det sammanlagda tyska stödet till Ukraina skulle därmed nå omkring 125 miljarder kronor under 2026, jämfört med de 94 miljarder kronor som ursprungligen budgeterats för nästa år.

Uppgifterna kommer från regeringskällor som Reuters talat med, och bekräftas även av den tyska ekonomitidningen Handelsblatt. De extra medlen väntas komma från både finans- och försvarsdepartementen, vilket innebär en ökning med över en tredjedel jämfört med den ursprungliga budgeten.

De tillkommande pengarna är avsedda för artilleri, drönare, pansarfordon samt för att ersätta två amerikansktillverkade Patriot-luftvärnssystem som tidigare levererats till Ukraina.

Annons:

Vi kommer att fortsätta vårt stöd så länge det är nödvändigt, säger en av regeringskällorna till Reuters.

Sedan den rysk-ukrainska konflikten trappades upp i februari 2022 har Tyskland tillhandahållit omkring 440 miljarder kronor i olika former av stöd till Ukraina, vilket gör landet till den klart största bidragsgivaren inom EU.

Stöd trots ekonomisk kris

Beslutet att utöka stödet kommer samtidigt som Tyskland brottas med omfattande ekonomiska problem. Förbundskansler och tidigare Blackrock-toppen Friedrich Merz konstaterade i augusti att den tyska ekonomin befinner sig i en strukturkris där stora delar av näringslivet inte längre är konkurrentkraftiga.

Landets ekonomi har krympt två år i rad, 2023 och 2024, delvis som en följd av förlusten av billig rysk energi efter EU:s sanktioner mot Moskva.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tackade förra veckan Merz för leveransen av ett ospecificerat antal Patriot-system och bekräftade att tidigare överenskommelser har fullföljts.

Rysk kritik mot Tyskland

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov kritiserade i slutet av oktober den tyska regeringens politik hårt och menade att den påminner om Adolf Hitlers mål att dominera Europa och tillfoga Moskva ett strategiskt nederlag.

Med hänvisning till Merz planer på att göra Tyskland till den starkaste militära makten i Europa sade Lavrov att det inte bara handlar om militarisering, utan att det finns tydliga tecken på "re-nazifiering".

Moskva har vid upprepade tillfällen hävdat att västligt militärt stöd till Zelenskyjs regering inte kommer att hindra Ryssland från att nå sina mål i Ukraina-konflikten, utan endast förlänger striderna och ökar risken för en direkt konfrontation mellan Ryssland och Nato.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Köpenhamn blir centrum för ukrainsk vapenexport

Kriget i Ukraina

Publicerad november 4, 2025 – av Jan Sundstedt
I september etablerades en ukrainsk raketbränslefabrik i Sønderjylland – nu tar samarbetet ytterligare ett steg med vapenexportkontor i huvudstaden.

Ukraina planerar att öppna två kontor för vapenexport i Köpenhamn och Berlin innan årets slut, trots förväntade ryska reaktioner. Syftet är att finansiera inhemsk produktion av efterfrågade vapensystem genom att sälja överskottsproduktion, bekräftar president Volodymyr Zelenskyj.

Danmarks försvarsminister Troels Lund Poulsen välkomnar beskedet, men den danska tv-kanalen TV 2:s försvarskorrespondent Anders Lomholt varnar för att beslutet inte är riskfritt för Danmark.

— Ryssland kommer definitivt att se det som en provokation. Vi såg mycket skarpa reaktioner när det beslutades att tillåta en ukrainsk fabrik vid Vojens, där man ska tillverka raketbränsle, säger Lomholt.

Danmark och Tyskland valdes ut på grund av deras samarbetsvilja både på statlig nivå och inom militärindustrin. Kontoren ska främja export av ukrainska vapen som inte är i hög efterfrågan i landet, medan intäkterna ska användas för att köpa avancerade amerikanska vapensystem.

Annons:

— Det handlar om vapen som vi har råd att sälja, så att vi får pengar till vår inhemska produktion av saker som vi saknar och som vi inte har tillräckligt med pengar till, säger Zelenskyj.

Intäkter finansierar USA-vapen

Från ryskt håll finns enligt försvarskorrespondenten stort missnöje med att Danmark inte bara stödjer Ukraina, utan också aktivt främjar ukrainsk vapenindustri med massivt vapenstöd.

Bland de vapen som Ukraina fortsätter att utveckla och exportera finns Flamingo- och Ruta-robotarna. Pengarna från exporten ska användas till att köpa dyra amerikanska vapensystem som Patriot-missiler och kryssningsroboten Tomahawk, även om den sistnämnda fortfarande saknar godkännande från USA.

Zelenskyj uppger också att Ukraina siktar på att producera 600-800 interceptor-drönare per dag i slutet av november. Dessa används för att fylla luckor som uppstått på grund av brist på luftförsvarssystem.

— Det är verkligen ett riktigt gott budskap för Danmark och inte minst för vår försvarsindustri, att man nu prioriterar att samarbeta i ännu tätare grad med Danmark, hävdar Troels Lund Poulsen

Dagens besked är den senaste utvecklingen i det allt djupare samarbetet mellan Danmark och Ukraina. I september meddelades att ett ukrainskt företag ska producera raketbränsle till det ukrainska försvaret i Sønderjylland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.