Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Det är orimligt att anta att Ryssland skulle ta en så enorm risk som att invadera utan att vara redo för eskalation. Ryssland har förberett landet för kärnvapenkrig under lång tid. De har byggt bunkrar för hela befolkningen, hållit övningar, talat om att “åka till himlen som martyrer” ifall det bär av i många år nu. Rimligtvis har de kalkylerat hela vägen från en konfrontation till ett utbyte och bortom det. Det är orimligt att anta att de ser det som otänkbart bara för att vi gör det. Rimligtvis har de haft detta i åtanke från stunden de gick in i Ukraina.
På en strategisk nivå så har de en väldigt stark position i Ukraina och verkar redo för att köra landet i botten för att nå en seger. Moderlandet är otroligt heligt för dem. Dessutom har de ett djupt trauma från andra världskriget där de fick landet nedbränt och tog katastrofala förluster på vägen till seger. De verkar ha tagit inspiration från Stalin och hans ledarskap under det stora patriotiska kriget.
Ryssarna vet att de har en väldigt stark position jämfört med Väst. För de flesta i Väst är kriget aningen oförståeligt. Dessutom hänger mycket av Västerlandets styrka på att man måste hålla ihop och stå enade medans ryssarna bara har sig själva att lita på. Man är beredd att lida mer för sig själv, de har ingenstans att ta vägen. För att citera Sun Tzu så har de ställt sig på “death ground”. Det finns ingenstans att fly. Ingen hjälp kommer. De kan inte lita på någon annan än sig själva. Det finns ingen annan utväg än framåt.
Det bästa sättet att beskriva strategin de använder sig av är som ett kontrollerat fall, så som kampsportare gör. Man förbrukar inte det bästa man har så snabbt som möjligt, tvärtom. Lite cyniskt så kan det beskrivas som att om man blir tvungen att mata in landet i köttkvarnen så matar man in det sämsta först. Man sparar och är försiktig med det finaste man har. För att likna det vid schack, det är rimligt att offra bönder för att rädda drottningen snarare än tvärtom. Vi förhåller oss inte till krig på samma sätt som dem eftersom vi har andra värderingar och ett annat utgångsläge. Det är våra starkaste och modigaste som skyddar de svagaste snarare än tvärtom. Vi är inte bekväma med att offra svaga för att skydda starka. De tänker på sättet att, om de måste offra allt de har, så måste det ske på rätt sätt. Ett kontrollerat fall.
För att likna det vid schack, det är rimligt att offra bönder för att rädda drottningen snarare än tvärtom.
En mycket viktig poäng angår deras underrättelsetjänst. Putin har byggt upp den från grunden, han har haft 20 år på sig att se till att den presterar så bra som möjligt. Om det är så att de presterar extremt bra och har full kontroll, så kan man inte förvänta sig att se det. Snarare tvärtom. Om de vet att de har kontroll över situationen så har de råd att visa något annat för att luras. De måste inte bevisa något. De vet att de kan kontrollera den andra sidan genom uppfattningen av dem och dess förhoppningar. Som att leda en åsna genom att hålla en morot framför näsan på den.
Om de vet att de kan bli tvungna att gå till slutet, eskalera hela vägen och är redo för det så är det fördelaktigt för dem om den andra sidan inte är redo. De kan kontrollera västsidans uppfattning om situationens allvar genom att kontrollera dess uppfattning om möjligheterna att vinna. Om man tror att man bara är en hårsmån från seger så kommer man inte att vidta de åtgärder som krävs för att faktiskt vinna. Om man tror att man bara behöver lite till för att vända kriget så kan de lura Väst till att mata in det finaste man har först samtidigt som man inte bygger nytt tillräckligt snabbt. Om Väst utgått från att man kan behöva kämpa till slutet, genom ett utbyte och förbi det, så skulle man agera annorlunda. Resolut, med kraft och det självförtroende som krävs för att göra något sådant. En beslutsamhet som motsvarar situationens allvar.
Om ryssarna var redo för att gå till slutet så skulle vi inte kunna förvänta oss att se det eftersom de skulle förstå hur otroligt allvarlig situationen är. Det är helt orimligt och rentav löjligt av oss att anta att de ska vara öppna med det eftersom det skulle skvallra om deras intentioner.
Samtidigt är det löjligt att utgå från att de inte vågar bara för att de hotat förr och inte gjort det.
Om man utgår från att så är fallet så är det faktiskt möjligt att se det. Exempelvis verkar de ha matat Väst med information om att deras kärnvapenarsenal är illa skött. Vilket är märkligt eftersom så få människor har tillgång till så pass allvarlig information. Speciellt med tanke på att samma människor som har tillgång till den informationen berättar åt sitt eget folk att göra sig redo, sen länge och att de kan slå ut oss på nolltid.
Dessutom genom sättet de pratar om det. Att kriget i Ukraina inte är ett krig, det är en speciell militär operation. Vilket är märkligt från vårt perspektiv eftersom sådana brukar vara små. Om man antar att så är fallet, var är kriget? De har själva sagt att de inte ligger i krig med Ukraina, de slåss mot Nato. Ryssarna själva pratar om “krig på riktigt”, som att det inte är krig på riktigt än och att de har mycket mer att ge.
Dessutom är faktum att det skrämmer Väst för mycket att våga anta att det är sant till deras fördel.
Det är väldigt kallt och cyniskt men såhär kalkylerar man kring det. Hur mycket förlorar Väst jämfört med dem. Om västsidan förlorar 80 procent av allt man har och Ryssland bara 50 procent så skulle kärnvapen vara till deras fördel eftersom det skulle tippa styrkeförhållandena åt deras håll.
Om Väst vill hålla Ryssland borta måste man smälta detta faktum. Lugnt och långsamt börja åtgärda det. Om folk får panik är det bara till nackdel. Allt man behöver göra är att vara kylig, lugnt och långsamt göra sig redo. Så att de ser det. Dessutom, låta diplomaterna göra sitt jobb. Till på det, överväga sin position. Väst måste lägga upp det på ett sånt sätt att man också är redo att gå in i ett utbyte och genom det. Ryssland kommer att märka det på agerandet.
Emil Nordström
