Insändarsidan

Annons:

”Är Sverige på väg att bli en lydstat under USA:s krigsmaskineri?”

Det nya kalla kriget

Ser våra beslutsfattare verkligen inte den uppenbara faran i att upplåta Sveriges militärbaser åt USA:s kärnvapenbestyckade armé? Det frågar sig Gunnar Järeld.

Publicerad februari 16, 2024
USA:s försvarsminister Lloyd J. Austin III och Sveriges försvarsminister Pål Jonson skrev under DCA-avtalet i december.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

201 950 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Mitt under valrörelsen 2014 åkte Fredrik Reinfeldt i hemlighet över till USA och förberedde det så kallade Värdlandsavtalet med Nato, som klubbades av riksdagen 2016. Inte många ögonbryn höjdes då, trots att det innebar slutet för vår tvåhundraåriga neutralitetspolitik. Och visst, vi har alltid tillhört Väst, så för all del. Men som det nu visar sig, var det här bara början. När Ryssland invaderade Ukraina 2022, ansökte Magdalena Anderssons regering i rekordfart om fullt Natomedlemskap – tvärtemot Peter Hultqvists tvärsäkra utfästelser – men utan några ambitioner att låta folket rösta om saken.

Konsekvensen av den färdväg vi nu valt blir än mer uppenbar sedan Ulf Kristersson undertecknat det så kallade DCA-avtalet med USA. Ett avtal, utanför Natos ramverk, där den amerikanska armén får obehindrad tillgång till inte mindre än sjutton (!) av Sveriges viktigaste militärbaser, samt möjlighet att lagra både stridsfordon, ammunition och hela vapensystem. Sverige får inte heller mycket att säga till om här, eftersom amerikansk lagstiftning ska råda för dessa enheter. Vi befinner oss i så fall i ett helt nytt läge.

Ser verkligen inte våra beslutsfattare den uppenbara faran i att upplåta svensk mark åt USA:s kärnvapenbestyckade armé på detta vis? Vi blir nu måltavla för cyberkrigföring och ryska missiler, på ett sätt vi aldrig varit förr. Upptrappning leder till upptrappning, det begriper vem som helst. I synnerhet som inga diplomatiska initiativ tas för att motverka vapenskramlet. Eller kan någon förklara på vilket sätt det här avtalet skulle göra oss säkrare som nation?

Ser verkligen inte våra beslutsfattare den uppenbara faran i att upplåta svensk mark åt USA:s kärnvapenbestyckade armé på detta vis?

USA är det land i världen som stått för merparten av alla invasioner, ockupationer och interventioner som skett i modern tid. Men kriget i Ukraina har fått oss att tappa förståndet. Man hade hoppats att den säkerhetspolitiska eliten i landet begripit bättre. Men till synes utan att bry sig om konsekvenserna, tullar man gladeligen på såväl territoriell integritet som vårt nationella självbestämmande, och infogar oss nu helhjärtat i USA:s krigsmaskineri. Det är en skam. DCA-avtalet ska klubbas i riksdagen under våren, men beslutet kräver två tredjedelars majoritet. Vi måste med andra ord göra allt som står i vår makt för att väcka åtminstone en tredjedel av våra riksdagsledamöter, innan det är för sent!

 

Gunnar Järeld

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Finlands gränsstängsel mot Ryssland närmar sig färdigställande

Det nya kalla kriget

Uppdaterad Igår kl 16:35, Publicerad november 27, 2025 – av Markus Andersson

Efter nästan tre års byggnation står Finlands gränsstängsel mot Ryssland snart klart. Den 20 mil långa barriären har uppförts på strategiskt viktiga platser för att förhindra hybridkrigsföring i form av så kallad instrumentaliserad migration.

Finland har valt att bygga ut sitt gränsskydd på de platser där risken bedöms vara som störst, trots att gränsen mot Ryssland sträcker sig över 130 mil. Det nya stängslet täcker enbart 20 mil av den totala gränssträckningen.

Den 3,5 meter höga konstruktionen är utformad för att vara omöjlig att klättra över och är försedd med taggtråd i toppen. Området är även utrustat med övervakningskameror och belysning, enligt skattefinansierade kanalen SVT.

Syftet är att stoppa det som kallas instrumentaliserad migration, där Ryssland skickar asylsökande till Finland som ett led i påstådd "hybridkrigsföring".

Prioriteringen av var stängslet ska byggas har baserats på var infrastruktur och vägar finns på båda sidor om gränsen. De gamla gränsövergångarna i Lappland har också försetts med stängsel eftersom de utgör naturliga inpasseringsvägar.

Mikko Kauppila, befälhavare vid Lapplands gränsbevakning, konstaterar att lokalbefolkningen ställer sig positiv.

Det är fosterländskhet, säger han.

Han oroar sig dock för att människor lämnar byarna i området, vilket innebär färre ögon som kan uppmärksamma avvikelser. Risken att någon kan ta sig runt stängslet har också väckt diskussioner om förlängning, men finansieringen är osäker.

1992 års grannsämjesavtal

I 1992 års överenskommelse mellan Finland och Ryssland – som ersatte vänskapsavtalet från 1948 och ratificerades av riksdagen – fastställs i Artikel 3 att parterna ska "bevara sin gemensamma gräns som grannsämjans och samarbetets gräns". Överenskommelsen grundar sig på OSSE:s principer om gränsers okränkbarhet och fredlig konfliktlösning.

I vilken omfattning Finlands byggnation av stängsel mot Ryssland och förhindrade av asylsökare att ta sig över gränsen strider mot avtalet är oklart.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finsk region förlorar miljonbelopp i intäkter efter gränsstängning mot Ryssland

Det nya kalla kriget

Publicerad november 5, 2025 – av Jan Sundstedt
Gränsövergången mellan Ryssland (Svetogorsk) och Finland (Imatra)

Den finska regionen Sydkarelen har drabbats hårt ekonomiskt sedan Finland stängde sin gräns mot Ryssland i slutet av 2023. Turismintäkterna har minskat med omkring en miljon euro per dag och hotell, restauranger och butiker står tomma.

Sydkarelen ligger närmare Sankt Petersburg än Helsingfors och har under decennier haft omfattande ekonomiska förbindelser med Ryssland.

Regionens ekonomi har byggt på gränsöverskridande turism, shopping, timmerhandel och lokala jobb inom skogsindustrin.

Finlands beslut att stänga den 1 430 kilometer långa landgränsen mot Ryssland motiverades med att Moskva anklagades för att medvetet ha skapat en ökad migrantström från Afrika och Mellanöstern till Finland. Moskva har i sin tur avfärdat anklagelserna som "helt grundlösa".

Drabbar lokala företag

Hotell, restauranger och butiker i regionen står nu till stor del tomma, rapporterar Bloomberg.

Ryska kunder frågade varför vi inte kunde hålla öppet dygnet runt. De köpte kläder i stora mängder – mestadels det senaste modet och bling – men till och med vinterrockar var slutsålda tidigt i augusti, berättar Sari Tukiainen som driver en butik i Imatra.

På grund av den minskade försäljningen planerar Tukiainen att stänga butiken i slutet av året. Arbetslösheten i Imatra har samtidigt stigit till 15 procent, den högsta i Finland, eftersom fabriker och stålverk har minskat personalstyrkan.

Historiskt har Finland haft en komplex relation till Ryssland. Landet var en del av det ryska imperiet i drygt ett sekel, och trots två krig med Sovjetunionen under andra världskriget upprätthölls en vänskaplig relation under det kalla kriget.

Efter att kriget i Ukraina eskalerade 2022 införde Finland tidigt sanktioner mot Moskva. Landet övergav också sin långvariga neutralitet genom att ansluta sig till den amerikanskt ledda militärpakten Nato, ett steg som ytterligare förändrat den ekonomiska och politiska dynamiken i regionen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA bryter decennielång kärnvapenpolitik – Trump beordrar tester

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 30, 2025 – av Jan Sundstedt
Donald Trump kärnvapenprov
Donald Trump har beslutat att USA ska återuppta landets kärnvapenprov.

Donald Trump meddelade på torsdagen att han har beslutat att USA omedelbart ska återuppta provsprängningar av kärnvapen och att krigsministeriet fått i uppdrag att matcha andra länders program.

USA:s president hävdar att beslutet är nödvändigt för att upprätthålla maktbalansen mot Ryssland och Kina.

Trump hänvisar till Rysslands senaste missiltester men också Kinas växande kärnvapenkapacitet som skäl för beslutet att återuppta provsprängningarna.

Han bekräftar i ett inlägg på Truth Social på onsdagskvällen att han "gett krigsministeriet i uppdrag att börja testa våra kärnvapen på lika villkor" och att "denna process kommer att inledas omedelbart".

Foto: faksimil/Truth Social/Trump

"Hade inget val"

I ett uttalande till reportrar ombord på Air Force One i samband med mötet med Kinas ledare Xi Jinping förklarade Trump att detta var ett svar på andra länders senaste ageranden.

"På grund av den enorma förstörelsekraften hatade jag att göra det, men jag hade inget val! Ryssland ligger på andra plats och Kina på en avlägsen tredjeplats, men inom fem år kommer de att ligga jämsides", försvarar Trump beslutet på sin sociala medieplattform.

Trump ville inte ge några detaljer om var och när testerna skulle äga rum när han fick frågor om detta.

Det kommer att meddelas. Ni vet, vi har testanläggningar. Det kommer att meddelas, sa han.

Han påstod också att han inte trodde att ett återupptagande av USA:s kärnvapenprov skulle göra den globala situationen farligare.

Jag tror att en avspänning, eller en kärnvapennedrustning, skulle vara fantastiskt. Vi diskuterar faktiskt detta med Ryssland, och Kina skulle också delta om vi gör något.

Atomubåt utanför ryska kusten

Tillkännagivandet kommer några dagar efter att Trump riktade en varning till Vladimir Putin om att USA har en atomubåt stationerad nära Ryssland. Varningen följde på Rysslands senaste missiltester.

Jag vet att vi har en atomubåt, den bästa i världen, precis utanför deras kust.

USA har inte testat kärnvapen sedan 1992. Beslutet innebär att Washington bryter med det moratorium som de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd hållit sedan 1990-talet.

USA:s kärnvapenprov

  • USA genomförde sitt senaste underjordiska kärnvapenprov 1992.
  • Landet har sedan dess följt ett ensidigt provstopp, även om det aldrig ratificerat det internationella avtalet Comprehensive Nuclear-Test-Ban Treaty (CTBT).
  • CTBT förbjuder alla kärnvapentester, men träder inte i kraft förrän samtliga kärnvapenstater ratificerat det.
  • Under kalla kriget utförde USA över tusen kärnvapentester, främst i Nevadaöknen och på Stillahavsöar.
  • Beslutet att återuppta testerna ses som ett brott med tre decennier av amerikansk återhållsamhet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Spotifygrundarens bolag kan sälja attackdrönare till Tyskland för miljarder

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 30, 2025 – av Markus Andersson
Daniel Ek med drönaren HX-2. Tyskt kontrakt kan generera miljarder till Helsing.

Tysklands regering planerar att tilldela tre företag kontrakt värda 10 miljarder kronor för leverans av kamikazedrönare – ett av dem är Daniel Eks militärteknikbolag Helsing.

De tre företagen som förväntas dela på kontraktet är den Ek-backade startupen Helsing, den tyska konkurrenten Stark – som har Silicon Valley-miljardären Peter Thiel bland sina investerare – samt den militärindustriella jätten Rheinmetall. Varje företag väntas tilldelas kontrakt på omkring 300 miljoner euro, drygt 3 miljarder kronor var, enligt källor till Financial Times.

Inga formella avtal har ännu undertecknats, men om kontrakten godkänns av den tyska riksdagens budgetutskott blir de sannolikt de största affärerna för de båda unga startupbolagen hittills.

Enligt avtalet ska de tre företagen leverera upp till 12 000 kamikazedrönare, även om endast en del av det antalet kommer att levereras initialt. Drönarna förväntas sättas in i en ny tysk brigad stationerad i Litauen, med det officiella uppdraget att försvara Natos östra gräns mot eventuella ryska angrepp och luftrumskränkningar.

Enligt källor som FT talat med hoppas tyska myndigheter att uppdelningen av kontraktet mellan tre aktörer ska stimulera innovation och konkurrens.

— De gör det för att hålla konkurrensen vid liv och säkerställa att de får det bästa systemet, sa en av källorna.

Europeisk drönarupprustning

Affären kommer i en tid då europeiska länder kraftigt bygger upp sin förmåga inom drönarkrigsföring, både när det gäller defensiv teknologi för att skydda sig mot eventuella drönarattacker men också offensiva drönare för att själva kunna utföra attacker mot mål i andra länder.

Investeringarna i Europas militärtekniska startups har skjutit i höjden sedan kriget i Ukraina eskalerade 2022, där diverse riskkapitalbolag nu satsar stora summor på militära verksamheter.

Helsing har beskrivits som Europas mest värdefulla militärstartup med en värdering på 12 miljarder euro och under det senaste året har företaget tillkännagivit planer på att leverera 6 000 drönare till Ukraina, köpt den tyska flygplanstillverkaren Grob och presenterat planer på att tillverka undervattensövervakningssystem i Storbritannien.

Stark grundades för bara 15 månader sedan och backas av investerare som amerikanska teknikmiljardären Peter Thiel och riskkapitalbolaget Sequoia Capital. Bolaget har ett team i Ukraina som arbetar med testning och utveckling, och i juli meddelade företaget att det planerar att öppna en fabrik i den engelska staden Swindon.

Rheinmetall överraskade

Att delar av kontraktet ska gå till artilleri- och stridsvagnskoncernen Rheinmetall, som redan har vunnit tiotals miljarder euro i statliga kontrakt, kom som en överraskning för en del aktörer i den militärindustriella industrin.

Även om företaget har partnerskap med den amerikanska drönartillverkaren Anduril och det israeliska företaget UVision, har det fram till nyligen inte haft någon egen beväpnad drönare i sin produktportfölj.

Rheinmetall, med huvudkontor i Düsseldorf, erbjöd sig att leverera den beväpnade drönaren FV-014 till den tyska armén, som företaget presenterade offentligt i september. Drönaren, även känd som Raider, kan bära en laddning på 5 kilo och har en räckvidd på 10 mil.

Stark kommer att leverera sin beväpnade drönare Virtus och Helsing sin HX-2.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.