På fem dagar har den småländska kommunen nu haft tre skottlossningar. En person har skadats i dåden.
Den första skottlossningen skedde under eftermiddagen den 20 maj. Polisen fick då samtal om att en misstänkt skottlossning skulle ha ägt rum i Värnamo och kunde sedermera säkra spår efter skottlossning på platsen. Ingen skadades i dådet.
Den andra skottlossningen ägde rum på natten till den 23 maj i Rydaholm, strax sydost om centralorten Värnamo. Vid 03-tiden på lördagsmorgonen larmades polisen till en adress och kunde konstatera att det varit skottlossning mot en fastighet på platsen. Ingen person skadades fysiskt vid händelsen.
Den tredje skottlossningen skedde den 25 maj runt 19-tiden på Blåbärsvägen i Värnamo, rapporterar polisen. På platsen anträffas en skottskadad person i 20-årsåldern. Ingen har gripits för skjutningarna.
Annons:
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
För första gången är en större andel pojkar än flickor behöriga till gymnasieskolans nationella program. Marginalen är 83,6 mot 83,4 procent, och var sjätte elev som gick ut nian i våras saknade behörigheten.
Siffrorna gäller elever som avslutade årskurs 9 våren 2026. Skolverket skriver i ett pressmeddelande den 24 september att skillnaden mellan könen har minskat under tio år. Myndigheten varnar samtidigt för att läsa in en bestående vändning i ett enda år.
"Den skillnad statistiken nu visar med större andel behöriga pojkar är dock liten, och utvecklingen ser olika ut i olika grupper. Därför är det viktigt att inte dra för stora slutsatser av ett enskilt års resultat", säger Anna Castberg, analyschef på Skolverket.
Bakom genomsnittet går utvecklingen åt olika håll. Bland elever med svensk bakgrund är pojkar för andra året i rad oftare behöriga än flickor. Bland elever med utländsk bakgrund är mönstret det motsatta: där är flickor fortfarande oftare behöriga.
Annons:
Föräldrarnas utbildning väger fortsatt tungt. Elever som har minst en förälder med eftergymnasial utbildning når oftare gymnasiebehörighet än elever vars föräldrar har lägre utbildningsnivå. Det gäller oavsett om bakgrunden är svensk eller utländsk.
Skillnaden syns också mellan skolor. På skolor i områden med stora socioekonomiska utmaningar är andelen behöriga 16 procentenheter lägre än på skolor i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar.
Matematiken drar ned
Betygsstatistiken är blandad. Andelen elever med godkänt betyg ökade i 12 av grundskolans 17 obligatoriska ämnen. Störst var uppgången i svenska som andraspråk, 3,6 procentenheter.
I matematik går det åt andra hållet. Andelen med godkänt betyg minskade med 1,1 procentenheter, den största nedgången bland ämnena. Godkänt i matematik är ett av kraven för gymnasiebehörighet, så tappet slår direkt mot dem som ligger nära gränsen.
"Det är ofta matematiken det faller på när elever inte blir behöriga till gymnasiet. Det är därför särskilt bekymmersamt att vi ser försämrade resultat just här", säger Castberg.
För ett yrkesprogram krävs godkända betyg i matematik, engelska och svenska eller svenska som andraspråk, plus minst fem ämnen till. Ett högskoleförberedande program kräver minst tolv godkända ämnen.
Meritvärdet stiger ändå
Samtidigt ökade det genomsnittliga meritvärdet, räknat på 17 ämnen, med 1,2 poäng till 230,9 av 340. Skolverket påpekar att meritvärdet kan stiga även när andelen behöriga minskar, eftersom måtten beskriver olika saker.
Flickorna har fortfarande högre genomsnittligt meritvärde än pojkarna, vilket de haft under hela mätperioden sedan våren 1998. Avståndet har aldrig varit så litet som i årets statistik.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Polisen har under valåret registrerat 58 ärenden om misstänkt otillbörligt verkande vid röstning eller tagande av otillbörlig förmån. 24 förundersökningar pågår fortfarande, och åtta av dem ligger i Borlänge.
Det framgår av en genomgång som Kvartal publicerade under onsdagen, baserad på polisens ärenden. 34 ärenden har avslutats. De båda brotten fick en egen brottskod hos polisen 2025, vilket gör att årets siffror inte utan vidare kan jämföras med valen 2018 och 2022.
Av de 24 pågående förundersökningarna är åtta registrerade i Borlänge, enligt samma genomgång. Ytterligare ett ärende i kommunen har redan avslutats. Sju av de nio registrerades hos polisen den 22 september. De angivna brottsdatumen sträcker sig från den 18 augusti till den 22 september.
Ett av de öppna ärendena handläggs av Nationella operativa avdelningen, Noa. De övriga ligger hos polisregion Bergslagen. Det är inte klarlagt om ärendena gäller separata händelser eller hör till samma förlopp. Noa utreder också två anmälningar i Sigtuna samt varsin i Nacka och Osby.
Annons:
Borlänge är sedan tidigare föremål för en uppmärksammad utredning om misstänkt otillbörligt verkande vid röstning. Den leds av Riksenheten mot korruption och handläggs av Noas korruptionsenhet. Enligt Expressen bygger den på en anonym anmälan om att väljare ska ha körts till förtidsröstningen och fått förkryssade valsedlar.
Förundersökningen inleddes den 1 september, lades ned en vecka senare på grund av bevisproblem och återupptogs den 21 september sedan nya omständigheter tillkommit. Åklagaren har inte redovisat vad de nya uppgifterna består av. I handlingar från Åklagarmyndigheten förekommer tre personer. Ingen av dem har delgivits misstanke, och identiteterna är sekretessbelagda. Hur de åtta nyare ärendena i Borlänge förhåller sig till den utredningen är oklart.
Två V-politiker tar timeout
Vänsterpartiets inkryssade riksdagsledamot Mohamed Abdukardir Ali och kommunpolitikern Ahmed Abas Omar har tagit timeout från sina uppdrag. Båda nekar till att något felaktigt ska ha skett. Expressen uppger att de båda förekommer i bildmaterial i utredningen. Åklagaren Oskar Edvardsson har samtidigt meddelat att ingen då var delgiven misstanke om brott.
Ali stod på nionde plats på Vänsterpartiets riksdagslista i Dalarna men fick 648 personröster och passerade därmed listettan Kajsa Fredholm. Omar, som stod på sjätte plats i kommunvalet i Borlänge, har enligt Expressen sagt till Borlänge Tidning att han tar timeout tills allt är utrett.
Att en förundersökning har inletts betyder inte att brott är styrkt. Frågan om ett val ska göras om prövas separat av Valprövningsnämnden, och kräver att det med fog kan antas att det som hänt har påverkat valutgången.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Polisen fick in 422 anmälningar om människohandel för sexuella ändamål under åren 2021–2025. Bara två fall ledde till fällande dom. Samtidigt använder gränspolisen tips om prostitution för att hitta kvinnor att sätta i förvar och avvisa, visar en ny granskning från Riksrevisionen.
Rapporten, RiR 2026:18, publicerades den 24 september. Slutsatsen är att Migrationsverket, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten inte arbetar effektivt för att förebygga, upptäcka och utreda människohandel för sexuella ändamål.
Huliganer och sadelstölder går före
Polisen har ingen nationell styrning av arbetet. De specialiserade spaningsgrupperna har upplösts. En finns kvar, i region Bergslagen.
I region Väst arbetar två utredare med människohandel och koppleri, och de är inte fredade. Samma region har åtta utredare mot fotbollshuliganer och fyra mot sadelstölder. Flera intervjupersoner uppger att det illustrerar vilken prioritet människohandel har.
Annons:
Människohandel är ett upptäcktsbrott, men det uppsökande arbetet omfattar i huvudsak en eller ett par av de 46 webbplatser som Jämställdhetsmyndigheten har identifierat. De mest besökta har mellan 30 000 och 150 000 unika svenska besökare i månaden.
Förundersökning inleddes i omkring 80 procent av ärendena. Nästan alla lades ner utan åtal. Mediantiden var 35 dagar, och en fjärdedel lades ner inom en vecka. Några av de tillfrågade beskriver nedläggningarna som ett sätt att kontrollera arbetsbördan.
Förvar i stället för skydd
Gränspolisen använder underrättelser om prostitution som tips för att hitta kvinnor att ta i förvar och avvisa. I ett urval från 2024 och 2025 ingick 126 kvinnor från Thailand, Nigeria, Ukraina, Rumänien och Colombia. I drygt en tredjedel av fallen fanns tydliga indikationer på prostitution.
Besluten motiveras bland annat med att kvinnan "försörjer sig genom prostitution och anses därmed utgöra hot mot allmän ordning och säkerhet". Återreseförbuden inom Schengen är i snitt tre år, i nio fall fem år. Normalfallet är enligt Migrationsverket två år.
Riksrevisionen konstaterar att hanteringen försvårar identifieringen av offer och strider mot Sveriges internationella åtaganden.
— Potentiella brottsoffer förlorar sina rättigheter och Sverige bryter mot internationell rätt, säger Riksrevisionens projektledare Linda Jönsson till SVT.
Josephine Appelqvist grundade hjälporganisationen Talita 2004.
— Kvinnor i prostitution är alltid utsatta. Men eftersom de blir avvisade så hinner de aldrig få rätt hjälp eller stöd, säger hon till SVT.
Vittnen i stället för målsägande
När människohandel utreds som koppleri ökar risken att den utsatta får status som vittne i stället för målsägande, och därmed sämre rätt till skydd och stöd. Riksrevisionen vill att regeringen utreder om den som säljer sex som utgångspunkt ska ses som målsägande, och om avvisningsreglerna kan ändras så att fler offer identifieras.
Polisen ställde inte upp på intervju med SVT men skriver att man går igenom rapporten och ser över hur arbetet kan stärkas. Svar ska lämnas senast den 24 december.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Egon Malmgren, 73, fick håret antänt på en buss i Nacka i februari 2020. Nacka tingsrätt friade mannen på tisdagen, eftersom femårsfristen hade löpt ut.
Den gängkriminelle mannen erkände att han tänt eld på Egon Malmgrens hår på en buss i februari 2020. Ändå frikände Nacka tingsrätt på tisdagen mannen, eftersom femårsfristen redan hade gått ut. Ärendet hade dessförinnan lagts ned två gånger, och rättegången sköts upp.
Åklagaren gick till domstol med åtal för försök till grov misshandel, ett brott med tio års preskriptionstid.
Tingsrätten bedömde i stället gärningen som misshandel av normalgraden, där fristen är fem år, skriver skattefinansierade SVT.
— Det känns nästan som ett hån mot mig med allt vad jag varit igenom, säger Egon Malmgren, 73.
Annons:
Trots frikännandet måste mannen betala 9 200 kronor i skadestånd. Egon Malmgren hade dock begärt 51 200 kronor.
Kränkningsersättningen hade enligt tingsrätten blivit dubbelt så stor om brottet skett efter den 1 juli 2022, rapporterar Mitt i.
— Hur kan man ha preskriptionstider som gynnar de misstänkta och missgynnar brottsoffren?, frågar sig Egon Malmgren.
Februari 2020
Söndagen 2 februari 2020 åkte Egon, tidigare journalist på Sveriges Radios Ekot, buss 474 från Ösbydalen mot Slussen på väg till ett födelsedagskalas. I höjd med trafikplats Orminge kände han hårtopparna resa sig.
Han upptäckte då att hans hår brann, och slog sig själv med handflatorna för att släcka elden, varpå busschauffören evakuerade bussen. Övervakningskamerorna på bussen fungerade inte, så polisen lade ned förundersökningen efter fyra dagar.
Fem år före den nu färska domen i målet, den 22 september 2021, återupptog polisen utredningen. Utredarna hade då beslagtagit en mobil i ett grovt vapenbrott och hittat ett 17 sekunder långt klipp från bussen.
Polisen skickade den färdiga utredningen till åklagare i december samma år. Dagen efter bad åklagaren Hanna Cardell om mobilfilmen och bedömde att film plus identifiering gav ett bra bevisläge för åtal.
Av oklar anledning återkom polisen därefter inte. Ärendet blev liggande i nästan tre år. Nackapolisen hänvisade till hög arbetsbelastning och till att ärenden med frihetsberövade gick först.
UNFASSBAR TEILEN! 😡
Empörung in Schweden, nachdem die Behörden beschlossen haben, einen 24-jährigen Migranten nicht wegen des Anzündens der Haare des 72-jährigen Egon Malmberg anzuklagen.
Der ältere schwedische Mann war mit dem Bus auf dem Weg zur Geburstagsfeier eines…
I maj 2024 dömde Svea hovrätt mannen till tolv års fängelse för mordförsök efter sprängningen mot ett radhus i Hässelby 2023. Domstolen konstaterade kopplingar till Dalennätverket.
Nackapolisen lade därefter ned bussärendet.
— Då gjordes bedömningen att brottet på bussen inte skulle påverka hans påföljd, sade Martin Hämäläinen vid Nackapolisen till Mitt i i februari.
Först när Uppdrag granskning uppmärksammade fallet i november 2025 begärde Egon Malmgren överprövning. Polisen återupptog utredningen, och i februari 2026 väckte åklagaren åtal för försök till grov misshandel. Mannen nekade då.
I maj fick Egon vänta igen. Nacka tingsrätt sköt upp huvudförhandlingen eftersom den åtalade var målsägande i rättegången mot Foxtrot-toppen Poya Shafie, misstänkt för att ha planerat att mörda honom.
Ny tid sattes till den 10 september. Åklagare Anna Telg tyckte att det var fel att ställa in förhandlingen den 13 maj.
— Först blir jag utsatt för ett brott och sen drabbas jag av rättsväsendet, sade Egon Malmgren efter beskedet.
Vid rättegången i september deltog den åtalade mannen, Amin Kibuka Aschberg, via länk från anstalten.
Han erkände och bad Egon Malmgren om ursäkt.
— Jag kan konstatera att tingsrätten inte delar min bedömning att gärningen är att bedöma som försök till grov misshandel, säger åklagare Anna Telg till Mitt i.
Hon har nu tre veckor från den 22 september på sig att överklaga och ska först läsa domen i detalj.
Egon Malmgren är beredd att driva ärendet vidare till hovrätten.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
