Vänsterpartiet skulle få flest mandat i Sveriges Riksdag om studenterna vid Lunds universitet fick bestämma. Studenttidningen Lundagårds opinionsundersökning har kartlagt hur studenterna tänker rösta i söndagens val.

Närmare 23 procent av de som svarat på enkäten uttrycker att de tänker rösta på Vänsterpartiet, vilket är drygt 13 procentenheter över rikssnittet - baserat på Novus väljarbarometer från den 18 augusti.

Röstsiffrorna för Vänsterpartiet är tätt följda av Socialdemokraterna på knappa 21 procent. På tredje plats för lundastudenterna ligger Moderaterna som stöds av 15 procent. Ytterligare en skillnad gentemot rikssnittet är att enbart 5,2 procent av studenterna uppger att de planerar att rösta på Sverigedemokraterna.

Jämfört med 2018 års valenkät har det skett en tydlig vänstersväng. Då var den forna Alliansen störst med 44 procent och de rödgröna något lägre på 39 procent.

– Ju längre utbildning desto färre röster på Sverigedemokraterna. Ålder är också viktigt – i de senaste valen har Vänsterpartiet och Miljöpartiet haft en övervikt bland unga, menar Anders Sannerstedt som är docent i statsvetenskap samt valexpert vid Lunds universitet.

Socialdemokraternas ökning sedan 2018 tror docent Sannerstedt är ett resultat av att Magdalena Andersson valdes till statsminister samt kriget i Ukraina.

– Det fanns en liten effekt på grund av Magdalena Andersson och Ukrainakriget, men den effekten har klingat av, säger Anders Sannerstedt.

Anders Sannerstedt beskriver det han kallar ”en ganska stor vänsterövervikt” som aningen större än han räknat med – Det är väldigt höga siffror för Vänsterpartiet och ganska låga för Miljöpartiet, menar han. De låga siffrorna för MP är anmärkningsvärda, eftersom deras väljarbas till stor del består av unga människor med akademisk utbildning, kommenterar han.

Enbart vad gäller C verkar LU-studenter rösta representativt för befolkningen i helhet. I undersökningen fick de drygt 7 procent, vilket ligger omkring rikssnittet.

Vidare undersökte Lundegård vilken valfråga som studenterna bedömde som viktigast. Med en tydlig majoritet svarade drygt 27 procent ”miljö och klimat”. Näst på tur svarade 12 procent ”Sveriges ekonomi” följt av ”lag och ordning”, ”jämställdhet” och ”sjukvård” med drygt 9 procent av rösterna vardera.

– Unga och välutbildade är mer bekymrade för klimatet. Det är också möjligen så att med bättre utbildning följer en bättre förståelse för vilka faktorer som påverkar klimatet, säger Anders Sannerstedt och fortsätter – Ekonomin hänger naturligtvis samman med vad vi har sett de senaste månaderna med inflationen och de galopperande priserna.

Anders Sannerstedt identifierar lag och ordning som den i allmänhet största frågan bland väljarna.

– Dock kanske inte riktigt bland studenterna. Det är kanske inte den grupp som är allra mest bekymrade för gängkriminaliteten, tror Sannerstedt.