Socialdemokraterna skickade under valdagen ut 700 000 sms till väljare i så kallade "mobiliseringsområden", vilket är områden med lågt valdeltagande och som ofta är invandrartäta.
Enligt det preliminära valresultatet ska Socialdemokraterna ha fått 28,4 och därmed överlägset största parti. En av strategierna för att få många röster gick bland annat ut på massutskick av sms till väljare i "mobiliseringsområden". Totalt skickade partiet ut omkring 700 000 sms-meddelanden där mottagaren uppmanades att rösta på Socialdemokraterna.
"Idag är det val. Rösta på Socialdemokraterna - för ett tryggare Sverige och mer tid för familjen. Ta med legitimation. Vallokal står på röstkortet och på val.se", löd meddelandet från Socialdemokraterna.
Socialdemokraterna köpte adressuppgifter från företaget Bisnode för att kunna nå ut med sms-meddelandena.
Annons:
– Dagens utskick gick till närmare 700 000 personer. Och vi har riktat dem till områden som vi kallar mobiliseringsområden där vi tror att många väljer S bara de går och röstar, säger Johan Öhrn, ansvarig för Socialdemokraternas samtalskampanj, till Dagens Nyheter.
Så kallade "mobiliseringsområden" är områden som kännetecknas av ett lågt valdeltagande men med ett starkt stöd för Socialdemokraterna. Dessa områden är ofta invandrartäta.
Företag är förbjudna enligt marknadsföringslagen från att skicka ut reklam via sms utan att mottagaren givit sitt samtycke. Men i marknadsföringslagen finns det ett undantag för politiska partier och det är därför som Socialdemokraterna kunde skicka ut de 700 000 reklam-sms:en.
Även Vänsterpartiet utnyttjade hålet i marknadsföringslagen och skickade ut 37 000 sms-meddelanden till väljare under valdagen, skriver Expressen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Tidigare bild från 2017, före den skadegörelse som nu utreds. Den förhistoriska ristningen på Hamrinsberget är svår att se med blotta ögat; arkeologerna markerade figuren med vit kontur.
Hällristningar på Hamrinsberget i Umeå har slipats bort någon gång under sommaren. Polisen utreder grovt fornminnesbrott och saknar misstänkt – platsen har räknats som lagskyddad fornlämning sedan arkeologer 2017 identifierade en ristning som de trodde kunde vara uppemot 4 000 år gammal.
Anmälan kom in till polisen tisdagen den 15 september och gäller hällristningarna på Hamrinsberget, som ligger vid Blå vägen/Strombergs väg i Umeå. Hällristningarna har slipskador. Upptäckten gjordes i september, men exakt när själva skadan skedde är oklart. Enligt polisen har ristningarna förstörts någon gång under sommaren.
Ärendet rubriceras som grovt fornminnesbrott, och det finns i nuläget ingen misstänkt. Dagen efter anmälan gick polisen ut och bad allmänheten om hjälp med att ringa in tidpunkten.
"För att få en mer exakt brottstid uppmanas både personer som sett hällristningarna och personer som iakttagit de bortslipade hällristningarna under sommaren att höra av sig", skriver polisen.
Annons:
Skyddad fornlämning sedan 2017
Det var 2017 som arkeologer vid Västerbottens museum med hjälp av 3D-fotografering kunde urskilja en förhistorisk hällristning på berget, en figur som de trodde kunde vara uppemot 4 000 år gammal. Liknande figurer brukar tolkas som solen eller månen. Efter fyndet räknades platsen som lagskyddad fornlämning, enligt Sveriges Radio, som rapporterade om upptäckten. Det var då den tredje platsen i Västerbottens län med förhistoriska hällristningar.
Ristningen var 2017 svår att se med blotta ögat, eftersom den låg på samma häll som modern graffiti och ristningar från senare tid. Hamrinsberget ligger i dag inklämt mellan Berghem och Norrlands universitetssjukhus. För 4 000 år sedan var platsen en ö på väg upp ur havets yta.
Att fyndet låg så tillgängligt för allmänheten var enligt arkeologen Erik Sandén både en tillgång och en risk. Redan 2017 fanns skador på hällen bara 15 centimeter från den gamla ristningen, och han varnade då för att eldning på berghällen kunde utplåna den. Han sade till skattefinansierade statskanalen SVT:
— Jag skulle tro att om du eldar på den en gång så finns den inte mer.
I samma intervju beskrev han också vad 3D-tekniken hade gett vid handen:
— Nu har vi också insett att det finns en ristning som kanske är närmare 4000 år gammal här också.
Polisen har ingen misstänkt i ärendet och söker nu både personer som sett hällristningarna under sommaren och personer som lagt märke till slipskadorna. Även den som har andra uppgifter om händelsen uppmanas höra av sig via polisen.se eller telefonnummer 114 14.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Sverigedemokraterna vill bryta det socialdemokratiska styret i Region Örebro län – och bjuder in Markus Allards Örebropartiet till förhandlingsbordet. Fem partier skulle preliminärt samla 37 av 71 mandat, men KD måste lämna S-samarbetet och både M och KD tvekar redan.
Örebropartiet gick i måndagens regionval från tre till elva mandat enligt det preliminära resultatet och blir därmed regionens tredje största parti. Under tisdagen gick Sverigedemokraternas inbjudan ut till Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna – och till valvinnaren själv. Tillsammans skulle de fem partierna ha 37 av regionfullmäktiges 71 mandat, alltså en majoritet med ett mandats marginal.
SD:s oppositionsråd Patrik Nyström pekar på att partierna redan röstat lika i flera av de stora frågor där oppositionen stått mot styret. Båda vill återinföra akutkirurgin i Lindesberg och öppna förlossningen i Karlskoga igen. SD vill dessutom flytta pengar från administration till vård och återställa kollektivtrafiken på landsbygden.
— Örebropartiet har fått elva mandat av väljarna, och det ska respekteras. De är sitt eget parti med sin egen politik, och vi tycker inte lika om allt, säger Nyström i ett pressmeddelande.
Annons:
Att SD nu vill leda ett maktskifte är desto mer anmärkningsvärt efter partiets eget valbakslag. Sex mandat återstår efter ett preliminärt tapp på fem, rapporterar Fria Tider. Det är Örebropartiets uppgång, inte SD:s egen, som gör den nya matematiken möjlig.
— Vi gjorde inget bra val och tappade fem mandat. Det ska vi inte hymla med. Men våra sex mandat ska användas till det vi lovat väljarna, säger oppositionsrådet Elin Jensen (SD).
KD sitter kvar hos S – och Cehlin (M) är "rejält skeptisk"
Hela planen vilar på att Kristdemokraterna lämnar det styre med Socialdemokraterna och Centerpartiet som partiet suttit i sedan valet 2018. Just där tar det stopp. KD:s regionråd Behcet Barsom säger till P4 Örebro att ett samarbete med Örebropartiet är främmande för honom.
Moderaternas oppositionsråd Sebastian Cehlin är inne på samma linje. Enligt skattefinansierade statskanalen SVT, som citerar Nerikes Allehanda, är han "rejält skeptisk" till ett samarbete med Örebropartiet. Två av de fyra inbjudna partierna har alltså markerat avstånd innan några förhandlingar ens inletts.
Samtidigt är det gamla underlaget inte längre tillräckligt. S, C och KD har preliminärt 29 mandat, och med samarbetspartiet Vänsterpartiet 35 – ett mandat från majoritet, enligt SD:s egen genomgång av resultatet.
Uppsamlingsdistrikten räknas först under onsdagen, och siffrorna kan justeras. Men oavsett de sista rösterna ställs KD inför frågan om partiet ska fortsätta i det S-ledda styret, som saknar egen majoritet, eller sätta sig ned med det parti som väljarna nyss gav elva mandat.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tog nio av tio giltiga röster i fem invandrartäta valdistrikt. I Rosengård centrum gick 95,2 procent till de två partierna, enligt Valmyndighetens preliminära resultat. I riket stannade samma partier på 28,1 respektive 8,3 procent.
Nya Dagbladet har gått igenom fem valdistrikt i Malmö, Örebro, Stockholm och Göteborg, i bostadsområden där kommunernas egen statistik visar att en stor majoritet av invånarna har utländsk bakgrund. Det är stickprov, inte ett slumpmässigt urval av landet. Mönstret är likväl entydigt: i samtliga fem distrikt tog Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tillsammans mellan 87 och 95 procent av de giltiga rösterna.
Av 4 076 giltiga röster i de fem distrikten gick 3 699 till de två partierna, 90,8 procent. På riksnivå fick Socialdemokraterna 1 790 848 röster, 28,1 procent, och Vänsterpartiet 526 521 röster, 8,3 procent, enligt Valmyndighetens redovisning, där 6 312 av 6 626 distrikt var räknade. I stickproven motsvarar Vänsterpartiets 1 817 röster 44,6 procent, drygt fem gånger partiets riksandel. Socialdemokraternas 1 882 röster motsvarar 46,2 procent.
I Rosengård centrum i Malmö registrerades 842 giltiga röster. Socialdemokraterna fick 455, 54,0 procent, och Vänsterpartiet 347, 41,2 procent. Tillsammans 802 röster, 95,2 procent. Valdeltagandet var 66,9 procent.
Annons:
I Örtagården östra i Malmö: 855 giltiga röster. S 447 (52,3 procent), V 347 (40,6 procent). Tillsammans 794 röster, 92,9 procent. Valdeltagande 73,5 procent.
I Vivalla östra i Örebro: 929 giltiga röster. V 428 (46,1 procent), S 395 (42,5 procent). Tillsammans 823 röster, 88,6 procent. Valdeltagande 66,4 procent.
I Rinkebysvängen norra i Stockholm: 714 giltiga röster. V 389 (54,5 procent), S 249 (34,9 procent). Tillsammans 638 röster, 89,4 procent. Valdeltagande 54,6 procent.
I Hammarkullen C i nordöstra Göteborg: 736 giltiga röster. S 336 (45,7 procent), V 306 (41,6 procent). Tillsammans 642 röster, 87,3 procent. Valdeltagande 62,4 procent.
Socialdemokraterna var störst i Rosengård centrum, Örtagården östra och Hammarkullen C. Vänsterpartiet var störst i Vivalla östra och Rinkebysvängen norra. Övriga partier nådde inte i närheten av tvåsiffriga tal: Miljöpartiet fick mellan 12 och 32 röster per distrikt och Centerpartiet mellan 2 och 13.
Valdeltagandet varierade kraftigt. Högst var det i Örtagården östra med 73,5 procent, lägst i Rinkebysvängen norra med 54,6 procent. Riksdagsvalet omfattar bara svenska medborgare.
Förorter där nästan alla har utländsk bakgrund
Kommunernas egen statistik beskriver de berörda bostadsområdena i tydliga tal. Malmö stads områdesfakta för "Örtagården, Herrgården m fl" anger 63 procent utrikes födda och 26 procent inrikes födda med två utrikes födda föräldrar, sammanlagt 89 procent med utländsk bakgrund. Örebro kommun uppger i sin brottsförebyggande åtgärdsplan att 87,4 procent av invånarna i Vivalla hade utländsk bakgrund.
Stockholms stads socioekonomiska faktablad redovisar 17 026 invånare i Rinkeby, varav 15 711 med utländsk bakgrund, 92,3 procent. Göteborgs stads statistikblad för Hammarkullen anger 8 491 invånare, 55,4 procent utrikes födda och 82,5 procent med utländsk bakgrund. Kommunerna definierar utländsk bakgrund som utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar.
Områdesindelningarna är större än de enskilda valdistrikten, och gränserna sammanfaller inte exakt. Demografiska andelar för ett bostadsområde kan därför inte läsas som en beskrivning av väljarna i just det valdistriktet. Statistik om personer med utländsk bakgrund visar inte hur enskilda personer har röstat. Det som redovisas är ett geografiskt mönster i röstsedlarna.
Siffrorna är fortfarande preliminära
Samtliga röstetal kommer från den preliminära räkningen, som Valmyndigheten själv beskriver som preliminär. 314 uppsamlingsdistrikt räknas den 16–17 september, och den slutliga rösträkningen hos länsstyrelsen pågår. Andelar och absoluta tal kan därför ändras.
De fem distrikten står inte ensamma. Enligt Omni, som refererar en kartanalys från Bonnierägda DN av 311 valdistrikt som överlappar polisens utsatta områden, hade Vänsterpartiet 28,3 procent och Socialdemokraterna 39,9 procent när 305 av distrikten var räknade. Vänsterpartiet hade där ökat med 14 procentenheter. Också den metoden bygger på geografisk överlappning, där valdistriktens gränser inte exakt följer områdesgränserna.
Tills räkningen är fastställd är det de preliminära talen som gäller, och de visar att två partier som tillsammans fick drygt en tredjedel av rösterna i riket tog nästan allt i de fem distrikten.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Valmyndigheten uppskattar att närmare 300 000 sent inkomna förtids- och utlandsröster återstår att räkna efter valdagen. Uppsamlingsräkningen väntas bli klar först under torsdagen – men resultatet som då presenteras är fortfarande preliminärt.
Kommunernas valnämnder räknar under onsdagen de röster som inte hann fram till vallokalerna för att räknas under valkvällen. Det gäller förtidsröster som lämnades i den egna kommunen under valdagen, röster från andra kommuner som inte kom fram i tid samt sent inkomna utlandsröster.
Enligt Valmyndigheten väntas antalet bli större än vid tidigare val. Myndigheten betonar samtidigt att närmare 300 000 är en uppskattning, inte ett på förhand känt antal.
– Vi förväntar oss ett större antal röster i år än vid tidigare val. Vi kan inte veta antal i förväg, men uppskattar att det rör sig om närmare 300 000 röster i årets val, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.
Annons:
Rösterna räknas i 314 uppsamlingsdistrikt, vilka motsvarar en kommunvalkrets eller en hel kommun. Valmyndigheten uppger att indelningen ska skydda valhemligheten.
Slutresultatet dröjer
Den stora mängden röster innebär enligt myndighetens bedömning att många kommuner behöver längre tid. Ett uppdaterat preliminärt resultat för riksdagsvalet väntas därför först under torsdagen.
Därefter lämnas rösterna till länsstyrelserna, där den slutliga rösträkningen pågår. Det slutliga riksdagsresultatet kan presenteras när samtliga länsstyrelser är klara och Valmyndigheten har fördelat mandaten, utsett ledamöter och ersättare samt fastställt resultatet. Det väntas ske cirka en vecka efter valdagen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
