Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Regeringen vill skärpa minimistraffet för grovt förtal från böter till fängelse, som en del av den stora straffreform som nu läggs fram. Förslaget väcker oro för att personer som varnar för redan dömda sexualbrottslingar – liksom journalister som granskar makt och övergrepp – i praktiken kan straffas hårdare än i dag.
I lagrådsremissen ”Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor” föreslår regeringen att grovt förtal ska ge fängelse i upp till två år, med fängelse som ny miniminivå.
Det motiveras med att dagens bötesnivå inte speglar den allvarliga integritetskränkning som grovt förtal kan innebära.
I lagtexten omfattar förtalsbrottet den som ”utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt” eller lämnar en uppgift som kan utsätta personen för andras missaktning. I praktiken innebär skärpningen att även den som varnar allmänheten för redan dömda förövare kan riskera fängelse om domstolen bedömer att publiceringen är grovt förtal.
Tidigare uppmärksammade mål, där privatpersoner fällts efter att ha varnat för dömda sexualbrottslingar i sociala medier, används nu av kritiker som exempel på hur en skärpt lag kan slå.
Med de nya reglerna skulle liknande fall kunna leda till frihetsberövande i stället för böter.
Remissinstanser avstyrker
Flera remissinstanser, däribland Sveriges Kvinnoorganisationer och Roks, avstyrker den skärpta straffskalan.
De pekar på hur kvinnor i vissa fall dömts för förtal efter att ha berättat om övergrepp – även när männen samtidigt varit fällda i domstol.
Kritiker lyfter att förtalslagstiftningen i dag i princip bortser från om uppgifterna är sanna eller inte. Fokus ligger på skadan för den utpekade, inte på allmänintresset eller offrets behov av att kunna varna andra.
I den kontexten befarar kvinnorörelsen att skärpta straff ytterligare kan tysta utsatta kvinnor och avskräcka dem från att berätta om övergrepp.
Fängelse för journalister – Sverige sticker ut
Förslaget väcker också frågor om pressfriheten. Sverige hör redan till de få europeiska länder där journalister de facto kan hamna i fängelse för publiceringar, i likhet med exempelvis Ryssland och Belarus.
Ett uppmärksammat fall gäller Samnytts tidigare ansvarige utgivare, som dömdes till fängelse för grovt förtal efter publiceringar om en rättsprocess mellan två offentliga personer.
Kritiker varnar nu för att den nya lagen kan öka risken för att även andra journalister frihetsberövas när de granskar personer med makt eller rapporterar om brottslighet där integritetsintressen och allmänintresse krockar.
Samtidigt har regeringen inte bjudit in centrala branschföreträdare som Utgivarna som remissinstans, trots att ändringen direkt berör journalistikens villkor.
Regeringen framhåller å sin sida att reformen ska göra straffrätten mer enhetlig och höja straffen för den grövsta kriminaliteten, och pekar på redan genomförda skärpningar för bland annat vapenbrott.
Men frågan kvarstår: vem träffar den skärpta förtalslagen hårdast – grova nätförföljare eller de som varnar för dömda förövare och granskar sådant som makthavare helst ser odokumenterat?
