MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 19 februari 2025

onsdag 19 februari 2025

Marinarkeologer undersöker skeppsvrak utanför Karlskrona

publicerad 29 november 2022
– av Sofie Persson
Undersökningarna är en del i forskningsprojektet "Den gömda flottan"

Utanför Stumholmen i Karlskrona har vraken efter ett tiotal fartyg påträffats. Nu försöker forskarna få klarhet i vilka skepp det är som ligger på havets botten – och om deras historia.

Ansatsen är en del i forskningsprojektet ”Den gömda flottan” där marinarkeologer vill kartlägga och dokumentera svenska örlogsvrak på havsbotten. Sedan tidigare visste man att det fanns flera sådana i Karlskronas skärgård – men man har nyligen påträffat resterna efter ytterligare ett tiotal skepp.

– Det är intressant att veta vart de tog vägen, den här delen av svenska flottan som vi kartlägger nu, säger dykaren Håkan Altrock.

Två av de vrak man funnit är krigsfartygen Drottning Ulrica Eleonora och HMS Drottning Hedvig Eleonora som båda byggdes på 1680-talet. Just nu undersöker man ett vrak som man misstänker vara fartyget ”Stockholm”.

– Det är upp mot 40 meter långt så det är stora båtar som ligger här, förklarar Altrock.

Att det återfinns så många skeppsvrak utanför Stumholmen beror enligt marinarkeologerna på att skeppen medvetet sänktes som en del i den strategiskt viktiga staden Karlskronas försvar.

– Man kan se på gamla kartor att det var tänkt att det skulle byggas en pir ut mot Smörasken från Lindholmen, men den blev aldrig av. Vi tror att de gamla skeppen sänktes för att läggas som en grund till barriären, säger Patrik Höglund som är marinarkeolog på Museum of Wrecks.

På havsbotten utanför Blekinges kust vilar över 400 kända fartyg och båtlämningar som sänkts eller förlist under seklens gång. Man har också påträffat rester av spärranläggningar från tidigt 1100-tal där tusentals pålar slagits ner i havsbotten i Lyckebyån för att förhindra fiender att ta sig iland.

Svenska arbetslösheten skenar

Välfärdskollapsen

publicerad 17 februari 2025
– av Redaktionen
Nästan 600 000 personer klassas nu som arbetslösa enligt SCB:s statistik.

I januari ökade antalet arbetslösa med 114 000 till nästan 600 000 jämfört med samma månad 2024. Det innebär att arbetslösheten nu ligger på 10,4 procent – och det förväntas dröja innan den negativa trenden vänder.

I januari var 5,1 miljoner människor mellan 15 och 74 år sysselsatta i Sverige – samtidigt som 592 000 befann sig i arbetslöshet. Den definitionen innebär att arbetslösheten ökat från 8,5 procent till 10,4 på bara ett år.

– Arbetslösheten ökade i januari. Samtidigt ser vi en minskning i antalet kvinnor utanför arbetskraften, säger Charlotta Olofsson, statistiker på Arbetskraftsundersökningarna på SCB.

Antalet långtidsarbetslösa uppgick till 173 000 och sysselsättningsgraden låg på 67,1 procent, jämfört med 67,6 procent för ett år sedan. Vid årsskiftet var omkring 377 000 personer inskrivna hos Arbetsförmedlingen – vilket är cirka 27 000 fler än samma period 2024.

Förväntad ljusning till hösten

Arbetsförmedlingens analysdirektör Eva Samakovlis säger till statstelevisionen, SVT, att ett skäl till att arbetslösheten fortsätter att stiga är att ”hushållens konsumtion utvecklats svagare än vad vi har förväntat oss”.

Samtidigt förväntar man sig att den negativa trenden ska vändas – även om det bedöms gå långsamt.

– Vår bedömning är att arbetslösheten kommer sluta öka under våren 2025 för att sedan börja minska successivt under hösten 2025.

Svenska soldater kan skickas till Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 17 februari 2025
– av Redaktionen
Svenska värnpliktiga under övning.

Mycket tyder på att svenska fredsbevarande trupper kan komma att skickas till Ukraina efter krigets slut.

– Vår regering utesluter ingenting, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).

Storbritanniens premiärminister, Keir Starmer, har meddela att landet är redo att skicka så kallade fredsbevarande trupper till Ukraina om ett fredsavtal sluts. Detta har väckt frågor om även andra europeiska länder, inklusive Sverige, kan följa samma spår.

I statsradions P1 Morgon svarade Sveriges utrikesminister, Maria Malmer Stenergard (M), att det inte är otänkbart att även Sverige deltar i en sådan insats.

– Vi är ju inte där än. Först och främst måste man förhandla fram en rättvis och hållbar fred som respekterar internationell rätt och som respekterar Ukraina och som säkerställer framför allt att Ryssland inte kan dra sig tillbaka och bygga nya styrkor och anfalla Ukraina eller ett annat land om några år, förklarade hon.

– När vi har det på plats då måste vi säkerställa att den freden kan hållas och då utesluter vår regering ingenting, fortsatte ministern.

Liknande besked från försvarsministern

Enligt Associated Press har flera europeiska länder, under ledning av Storbritannien och Frankrike, sedan förra året diskuterat en gemensam strategi för att etablera en fredsbevarande styrka i Ukraina. Planen skulle aktiveras vid ett eventuellt fredsavtal, med uttalat syfte att övervaka säkerheten och förhindra ny eskalering i regionen.

Frågan om svenskt deltagande har debatterats även tidigare och försvarsminister Pål Jonson (M) deklarerade exempelvis i december att han ”inte utesluter möjligheten” att Sverige skickar soldater till landet efter krigets slut.

Han betonade dock samtidigt att det i dagsläget inte fanns något konkret förslag om en sådan insats eller hur den skulle se ut i praktiken.

Misstänkt föremål hittat i Mall of Scandinavia

publicerad 17 februari 2025
– av Sofie Persson
Enligt uppgifter ska det farliga föremålet ha varit någon form av termosbomb.

Ett misstänkt föremål upptäcktes inne på Westfield Mall of Scandinavia under söndagskvällen. Polisen har inlett en förundersökning om förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse samt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor.

En väktare upptäckte föremålet vid 21.30 på söndagskvällen i köpcentret, beläget i Solna norr om Stockholm. Strax efter midnatt anlände Nationella bombskyddet och bedömde att föremålet var skarpt. Ingen fara för allmänheten kvarstår och objektet har nu flyttats från platsen.

Jag kan inte gå in på vad det var för typ av föremål, men det finns inte längre kvar i gallerian utan har omhändertagits av bombskyddet, säger Daniel Wikdahl, presstalesman vid polisen till skattefinansierade SVT.

Polisen har inlett en förundersökning om förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse samt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor. Bland annat ska övervakningskameror från köpcentret granskas.

Enligt uppgifter till tabloiden Aftonbladet ska det farliga föremålet ha varit någon form av termosbomb.

Ljudtekniker sågar TV4-rapportering om masskjutningen i Örebro

Desinformationen i medierna

publicerad 14 februari 2025
– av Isac Boman

Efter TV4:s rapportering om masskjutningen i Örebro, där Teliakanalen på oklar grund påstod att gärningsmannen ska ha yttrat frasen ”ni ska bort från Europa”, ifrågasätter nu tio erfarna ljudtekniker kanalens metoder i ett öppet brev.

Uppgifterna från det statligt ägda bolaget Telias tv-kanal TV4, som påstods bygga på en ”expertanalys” av en ljudinspelning, fick omfattande spridning och användes för att antyda ett rasistiskt motiv bakom dådet i Örebro.

Kritiska röster ifrågasatte tidigt TV4:s rapportering och pekade på att det saknades transparens kring hur man kommit fram till sitt påstående. Nu har även tio erfarna ljudtekniker publicerat ett öppet brev i tidskriften Kvartal där man sågar kanalens slutsatser och allmänna journalistiska trovärdighet.

De tio ljudteknikerna, med mycket omfattande erfarenhet av ljudanalys, inspelning och redigering, slår fast att det är omöjligt att med säkerhet avgöra vad som sägs i det aktuella ljudklippet och kritiserar kanalen för att ge sken av att det finns en tydlig slutsats när så inte är fallet.

Ingen i vårt yrke skulle kunna slå fast det”, förtydligar man.

”Håller inte måttet”

De betonar att TV4:s hantering av materialet inte kan betraktas som något annat än ett graverande fall av falsk journalistik.

Det är ohederligt att hävda att det skulle vara så. Många av oss i vårt forum har i stället blivit illa berörda av att vår yrkeskunskap och yrkesheder tycks användas som ett alibi för oseriös och oansvarig klickjournalistik.”

Man efterlyser att kanalen nu redovisar exakt hur man gått till väga i den analys som TV4-nyheterna uppger att man gjort.

Vi tycker inte att TV4:s försvar håller måttet och vi tror inte att publiceringen tål vidare granskning. Om TV4 vill vara transparenta bör de göra tillgängligt exakt i vilket format de tagit del av originalljudet och göra en fil utan ytterligare komprimering eller bearbetning tillgänglig för oberoende granskning”, avslutar man.

Statskanalen SVT har å sin sida kopplat kritiken mot TV4 som ett uttryck för islamistisk propaganda, där man associerar kritik som förekommit mot kanalens rapportering kring Örebrodådet till ett salafistiskt konto på sociala medier.