Annons:
Annons:

Kommentar: Låt Anastasiia stanna

Kriget i Ukraina

Migrationsverkets tombola avseende uppehållstillstånd ter sig för en lekman ytterst märklig. Ett färskt exempel är det djupt upprörande fallet med 18-åriga Anastasiia Bigun som inom kort riskerar att kastas ut ur Sverige till en oviss framtid i Ukraina.

Uppdaterad 7 mars 2025, Publicerad 10 februari 2025 – av Jan Sundstedt
18-åriga Anastasiia Bigun från det krigsdrabbade Ukraina.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 83 500,00 SEK 111% Mål: 75 000,00 SEK

"Sunt förnuft är inte så vanligt", lär franske 1700-talsförfattaren och upplysningsfilosofen François-Marie Arouet (mer känd under pseudonymen Voltaire), ha myntat.

Det senaste exemplet på samtidens stolligheter – som nog skulle gjort Monty Python gröna av avund – är Migrationsverkets beslut att utvisa nyligen 18 år fyllda och ambitiöst studerande Anastasiia Bigun till krigets Ukraina. Samtidigt tillåter samma myndighet allsköns kriminella, bedragare, dagdrivare och bidragstörstande kuckelmakare att slå både dank och rot i Sverige.

Migrationsverkets hantering av Anastasiias ärende hade varit en absurd fars, om det inte vore för att det rör en ung kvinnas liv och framtid. En tjej som under hela sin tonårstid har anpassat sig, lärt sig svenska, skaffat vänner och drömmar i Sverige.

Nu plötsligt säger staten: "Tack och hej, vi skickar dig tillbaka till ett land i krig, där du inte har någon kvar och inga möjligheter". Att hennes familj har fått uppehållstillstånd spelar ingen roll i den kafkaliknande logik som Migrationsverket tillämpar. Hon ska ut. Punkt slut.

Annons:

– Jag blev chockad. Jag kan fortfarande inte tro det. De tycker inte att mina skäl för att stanna är nog bra. Samtidigt fick alla andra i min familj brev som meddelar att de beviljats permanent uppehållstillstånd. Det är bara jag som inte får stanna. Hur kan de fatta ett sådant beslut? Alla andra får uppehållstillstånd men jag ska skickas tillbaka?, säger en uppgiven och märkbart sorgsen Anastasiia Bigun i samtal med Piteå-Tidningen.

En gräddfil för utvalda

Samtidigt ser vi hur andra grupper av migranter, företrädesvis från Mellanöstern och Afrika, beviljas uppehållstillstånd och medborgarskap i en sådan strid ström att det snart krävs vattentäta dammluckor för att stoppa flödet.

Vi talar om individer där kriminalitet, parallellsamhällen och bristande integrationsvilja inte sällan är norm. Gängkriminella som begått våldtäkter, mord och bedriver narkotikahandel får stanna. Personer som lever på bidrag utan att någonsin själva ha bidragit till samhället får gräddfil.

Det är som om det förs en omvänd migrationspolitik där de som är mest värdefulla för samhället ska utvisas medan de mest destruktiva ska stanna. En kan inte låta bli att undra: finns det en systematisk misstro och illvilja mot flyktingar från slaviska länder?

Det är inte första gången vi ser hur ukrainska flyktingar behandlas som andra klassens migranter i Sverige.

Liknande fall har tidigare sett dagens ljus. Gäller måhända dubbla måttstockar, vad gäller vem och vilka som får permanent uppehållstillstånd eller ej?

Å ena sidan ljuv musik à la Vivaldis "La primavera" (Våren), vad gäller uppehållstillstånd till människor från MENA-länder. Å andra sidan Wagners "Götterdämmerung" (Ragnarök), när det kommer till fall likt Anastaiia Biguns.

Massflyktsdirektivet

Det kan här vara värt att notera det något bisarra regelverket, som ofta är orsaken till att situationer som Anastasiias tillåts uppstå. Ett regelverk som har sin grund i EU:s Massflyktsdirektiv, eller direktiv 2001/55/EG, även känt som direktivet om tillfälligt skydd.

Direktivet går i korthet ut på att den tid en person tillbringar under Massflyktsdirektivet inte räknas in i den tid som krävs för att få permanent uppehållstillstånd.

Det innebär att ukrainare som snart bott här i tre år – och snart går in på sitt fjärde – måste börja om från noll först när de beviljas ett arbets-, studie- eller forskaruppehållstillstånd. Fram tills dess existerar deras tid i Sverige, rent formellt, inte.

Tombola

Migrationsverkets godtyckliga beslut fungerar i praktiken som en tombola där ingen vet vad som gäller för nästa fall. Det enda mönstret vi kan urskilja är att moral, sunt förnuft och rättvisa inte är ledande principer.

Om så varit fallet hade Sverige med stor sannolikhet inte drabbats tillnärmelsevis lika illa av bomber, granater, skjutningar och allehanda nidingsdåd utförda av horder av våldsamma orcher.

Fallet Anastasiia Bigun är ytterligare ett exempel på hur svensk migrationspolitik har blivit en grotesk parodi på sig själv. En dag, när vi blickar tillbaka på den här tiden, kommer vi kanske ställa oss frågan: hur kunde det bli så tokigt?

– Jag har inga anhöriga där eller någon som väntar på mig. Jag har inga kompisar kvar. Jag var bara 13 år när jag flyttade från Ukraina. Jag har inget liv där. Min familj bor ju här. Det är krig i Ukraina. Hur kan det vara rimligt att de ska skicka mig ensam till ett land där jag inte har någon alls som väntar på mig?

Fallet Anastasiia Bigun

Anastasiia Bigun kom till Sverige med sin familj år 2019, tre år innan kriget i Ukraina bröt ut. Under sina år i Sverige har hon lärt sig flytande svenska, fått vänner och presterat väl i skolan. Hon går nu sista året på Strömbackaskolans naturvetenskapliga program och drömmer om att studera medicin för att bli specialistläkare.

Hennes föräldrar och två yngre syskon har fått permanenta uppehållstillstånd, men eftersom Anastasiia fyllde 18 år anser Migrationsverket att hon inte längre omfattas av familjens skyddsskäl. Hon står därför inför utvisning till Ukraina, där hon saknar nära anhöriga och en tryggad framtid.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Kreml: Kiev trotsar Trump med nya raffinaderiattacker

Kriget i Ukraina

Publicerad 30 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med ett porträtt av Jurij Usjakov till vänster och en väg med mörka rökpelare i bakgrunden till höger, åtskilda av en
Jurij Usjakov anklagar Kiev för att ignorera Trump. Till höger: rök från Novokujbysjevskraffinaderiet, enligt ett klipp publicerat av Exilenova+ under fredagsmorgonen. Porträttet av Usjakov är från maj 2023.

Kiev ignorerar Donald Trumps krav på att sluta anfalla ryska raffinaderier, och Europas fortsatta stöd ger modet att trotsa honom. Det säger Kremls rådgivare Jurij Usjakov.

Tre ryska raffinaderier och ett gaskemiskt komplex utsattes för attacker under natten till fredagen. Det uppger vice premiärminister Aleksandr Novak, som rapporterar mindre skador vid en av anläggningarna.

Usjakov kommenterade angreppen i en intervju med journalisten Pavel Zarubin.

— Jag skulle till och med säga att de helt enkelt ignorerar honom, sa Usjakov om Kievs hållning till Trump.

Annons:

Enligt Usjakov har Trump varit ihärdig i frågan och är det fortfarande, men Kiev lyssnar inte. Han menar att Ukraina inte hade trotsat USA utan europeiskt stöd.

— De hade knappast vågat göra det här på egen hand, sa han.

Trump pekar på bränslepriserna

Trump har upprepade gånger krävt att Kiev slutar anfalla ryska raffinaderier. Han anklagar Ukraina för att förvärra den globala bränslekrisen och driva upp priserna för amerikanska konsumenter och bönder. Frågan är känslig inför mellanårsvalet i USA den 3 november.

Vladimir Zelenskyj har avvisat kritiken och kallat Trumps påståenden helt falska.

Usjakov uppger att trepartssamtal planeras under amerikansk medling. Han beskriver den amerikanska medlingen som avgörande för att lösa konflikten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danska skattemiljoner till granater hamnade hos mjukvarubolag

Kriget i Ukraina

Publicerad 30 oktober 2026 – av Redaktionen
Olivgröna artillerigranater med gula märkningar och metallöglor står tätt tillsammans i en industrimiljö.
Artillerigranater från Rheinmetall, som levererar ammunition till Ukraina. Bilden gäller inte den granskade affären med Datasel.

Danska skattemiljoner som skulle bli granater åt Ukraina har hamnat hos ett italienskt mjukvarubolag. Ukraina har inte fått en enda granat för de danska pengarna, uppger Danwatch.

Danmarks försvarsministerium meddelade den 23 april 2025 en donation av artilleriammunition via Estland värd cirka 317 miljoner danska kronor. Av pengarna gick 71 miljoner till Datasel i La Spezia, skriver Danwatch. Bolaget är registrerat som mjukvaruutvecklare och ägs sedan 2024 av indiska Neco Defence. Enligt Danwatch har varken Datasel eller ägaren tillverkat artillerigranater.

De danska pengarna ingår i sammanhanget kring den större estniska upphandlingen, där Estland betalat cirka 70 miljoner euro i förskott. Beloppen är olika mått och ska inte förväxlas. Estland har tagit Datasel-kontrakten till skiljedom i Strasbourg, och försvarsminister Hanno Pevkur avgick den 3 september på grund av upphandlingen.

Estland hade enligt Danwatch redan betalat 187 miljoner danska kronor i förskott till Datasel i augusti och oktober 2024 utan att få några granater. Ändå gick ännu en förskottsbetalning till bolaget, den här gången med danska pengar.

Annons:

Estlands centrum för försvarsinvesteringar, RKIK, bekräftar för Danwatch att 9,5 miljoner euro i förskott under Datasel-kontrakten är knutna till finansiering från donatorländer. Myndigheten arbetar för att få tillbaka pengarna. De indiska ägarna vägrar enligt Danwatch betala tillbaka.

Kontroll och insyn

Danska försvarsministeriet vill inte kommentera den konkreta affären. Det svarar att Danmark 2025 gjorde ett finansiellt bidrag via Estland och att processen "har följt samma modus som för övriga finansiella donationer". Försvarsminister Jeppe Bruus har inte besvarat Danwatchs frågor, och ministeriet vill inte svara på om det kände till att Estland betalade just Datasel.

Varken ministeriet eller RKIK vill upplysa om var de återstående 246 miljoner danska kronorna av Danmarks bidrag tagit vägen. Estland hänvisar till en sekretessöverenskommelse med det danska ministeriet. RKIK uppger att oanvända medel från donatorländerna ligger kvar på dess konton.

Frederik Waage, professor i förvaltningsrätt vid Syddansk Universitet, kräver en redogörelse från både nuvarande och tidigare försvarsminister, Troels Lund Poulsen.

— 71 miljoner kronor är så stort ett belopp att Rigsrevisionen bör ta ställning till det. Man måste undersöka hur stort problemet egentligen är och om det finns fler liknande fall, säger Frederik Waage till Danwatch.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Zelenskyj säger ja till Trumps förslag: ”Frys och stoppa”

Kriget i Ukraina

Publicerad 22 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Volodymyr Zelenskyj i mörk kavaj och skjorta framför ett ljust fönster under Fox-intervjun.
I Fox-intervjun öppnar Zelenskyj för att stoppa striderna längs dagens frontlinjer och gå vidare till förhandlingar med säkerhetsgarantier.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger ja till att frysa striderna längs dagens frontlinjer. Han vill att ett eldupphör öppnar för samtal med Ryssland och att USA sedan ger säkerhetsgarantier.

Beskedet kom på onsdagen i Fox & Friends på Fox News. Programledaren Brian Kilmeade frågade om han skulle godta en uppgörelse som fryser läget som det är, där Ukraina enligt Kilmeades formulering behåller 75 procent eller mer av landet.

— Ja. Just nu måste vi frysa, och jag tror att det är det verkliga sättet att avsluta kriget, svarade Zelenskyj.

— Vi kallar det eldupphör, eller att sluta döda, som president Trump har uttryckt det. Frys och stoppa, sa han.

Annons:

Zelenskyj beskrev frysningen som ett första steg, inte som en slutlig uppgörelse.

— Det här är minimum av vad vi behöver från Ryssland i dag. Sedan går vi till presidenten och européerna och ber om säkerhetsgarantier, sa han.

Ett eldupphör vid fronten lämnar de områden som Ryssland i dag håller kvar under rysk kontroll. Beskedet i Fox är dock inget juridiskt avstående av territorium och inget accepterat fredsavtal.

Linjen är inte ny. Redan i oktober 2025 ställde sig Zelenskyj bakom att stoppa striderna vid de aktuella frontlinjerna och förhandla därefter.

Trepartssamtal med Europa vid bordet

Zelenskyj sa också att han stöder samtal mellan Kiev, Washington och Moskva. Han tillade att det vore bättre om europeiska länder deltog.

— Vi är öppna för att förhandla i alla format och om alla ämnen. Jag ber bara om en sak: tala inte om oss utan oss, sa han.

Zelenskyj uppgav att hans samtal med USA:s sändebud Steve Witkoff i Oslo dagen innan var produktiva.

Han tackade USA för att underrättelsedelningen har återupptagits. Han hoppades också att begränsningarna för satellittjänsterna Starlink och Starshield snart hävs.

— Det är fortfarande begränsat, sa Zelenskyj om tjänsten. Utrikesminister Marco Rubio har enligt honom lovat att arbeta med frågan. Rubio sa tidigare på onsdagen att besluten om Starlink ligger hos SpaceX och Elon Musk, inte hos Vita huset.

Putin öppnar för samtal efter 10 november

Witkoff träffade Rysslands president Vladimir Putin under onsdagen. Efter mötet sa Putins rådgivare Jurij Usjakov att Putin i princip accepterar nya trepartssamtal med USA och Ukraina efter den 10 november. Samtalen ska enligt Usjakov fokusera på säkerhetsarrangemang för både Ryssland och Ukraina.

Abu Dhabi nämns som möjlig plats, men någon ort är inte bestämd.

Moskva har tidigare ställt villkor för en frysning. Rysslands vice utrikesminister Michail Galuzin sa den 10 augusti att en frysning inte är möjlig utan att konfliktens grundorsaker undanröjs.

Trump har upprepade gånger förespråkat att striderna stoppas längs den befintliga fronten. Moskva kräver däremot hela Donetsk och Lugansk, även de delar som ryska styrkor inte kontrollerar.

Ryssland betraktar båda regionerna som ryskt territorium sedan de ryskorganiserade omröstningarna 2022 och det efterföljande införlivandet. Putin har i sitt tal om införlivandet hänvisat till omröstningarna och rätten till självbestämmande, liksom till gemensamma historiska, språkliga och kulturella band med Ryssland.

Moskva motsätter sig dessutom ukrainskt Nato-medlemskap.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ukraina varnar för Rysslands vapenlager inför vintern

Kriget i Ukraina

Publicerad 21 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Ett grönmålat Iskander-M-avfyrningsfordon med hela fordonet synligt på en betongyta och militär personal i bakgrunden.
Ett 9P78-1-avfyrningsfordon för robotsystemet Iskander-M. Uppgifterna om Rysslands robotlager är ukrainska underrättelsebedömningar.

Ryssland har upp till 700 ballistiska robotar och omkring 6 200 Geran-drönare i reserv inför vintern, uppger Ukrainas militära underrättelsetjänst HUR. Rysk industri tillverkar enligt underrättelsetjänsten över 200 robotar i månaden.

Det rapporterar Kyiv Post, som återger underrättelsetjänstens uppskattningar i detalj.

Förutom de ballistiska robotarna har Ryssland enligt HUR flera tusen kryssningsrobotar av olika typer. Av den månatliga tillverkningen på över 200 robotar är 110 ballistiska.

Iskander-M-lagret uppskattas till cirka 115 robotar, och produktionen ligger på upp till 65 i månaden. Ryssland utvecklar samtidigt en modernare version med beräknad räckvidd på 550–700 kilometer. Dagens version når upp till 500.

Annons:

Jetdrivna drönare i tusental

Den operativa reserven av Geran-drönare räknas till omkring 6 200, inklusive jetdrivna modeller. Sedan sommaren har Moskva prioriterat jetdrivna Geran-4 och Geran-5, som tillverkas i upp till 4 000 exemplar i månaden. Därtill kommer upp till 2 000 propellerdrivna Geran-2.

Det statliga beställningsläget för Geran och attrapper har i år passerat 100 000 enheter, enligt HUR. Tillverkningen sker vid den särskilda ekonomiska zonen Alabuga i Tatarstan.

Hundratals Gerbera-attrapper av plywood och skum ingår också. Enligt HUR ska de dränera ukrainska luftvärnsresurser och hjälpa Ryssland att lokalisera robotbatterier.

Bland övriga system nämner HUR över 450 Kalibr med cirka 29 nya i månaden, upp till 400 RM-48U med cirka 40 i månaden, över 600 Oniks och över 120 Tsirkon. Enligt Kyiv Posts återgivning överstiger produktionen av kryssningsroboten Kh-101 80 per månad.

Siffrorna är ukrainska bedömningar och har inte verifierats oberoende. NyD har inte kunnat hitta någon offentlig rysk bekräftelse av just dessa tal.

Det är inte första gången HUR varnar. I september sade HUR:s vice chef Vadym Skibitskyj enligt Kyiv Post att Ryssland planerar slutföra testerna av en ny ballistisk robot med upp till 800 kilometers räckvidd före utgången av 2026.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.