Annons:

Konspirationsteorier i fokus på ”vetenskapsfestival”

Uppdaterad mars 17, 2023, Publicerad mars 17, 2023 – av Markus Andersson
Karen Douglas, Jack Werner och Emma Frans deltar på invigningen.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 32 980,00 SEK 44% Mål: 75 000,00 SEK

”Konspirationsteorier” och ”dess konsekvenser för vårt samhälle” kommer att diskuteras av inbjudna talare på årets upplaga av Vetenskapsfestivalen i Göteborg.

”Lever Elvis? Är brittiska kungafamiljen ödlor? Är jorden platt? Hur knäppa konspirationsteorier än låter så kan de påverka vårt samhälle och hur vi agerar som individer och grupper”, skriver arrangörerna i sin presentation.

Vetenskapsfestivalen beskrivs av organisatörerna som en ”demokratisk mötesplats där alla är välkomna att ta del av forskning och kunskap helt utan kostnad”, den riktas särskilt till barn och ungdomar som kan ta del av det särskilt anpassade ”skolprogrammet” på plats eller digitalt.

Festivalens konstnärlige ledare Jenny Hultén betonar att en ambition med arrangemanget är att stärka "tilltro till vetenskap".

Annons:

– Tilltron till vetenskap och källkritik är viktig när desinformation och konspirationsteorier sprids, men även kunskap om hur det kommer sig att så många tror på så tillsynes bisarra idéer, säger Hultén.

Bland annat har man bjudit in Karen Douglas, brittisk professor i socialpsykologi som även beskrivs som ”världsledande inom forskning om psykologin bakom konspirationsteorier” till festivalens invigning. Hon ska tala om ”vad som får människor att tro på konspirationsteorier” samt ”vilka konsekvenser det får för vårt samhälle”.

– Konspirationer har funnits i alla tider men i dag färdas de snabbare och det är svårare och svårare att navigera. Ett brännande aktuellt ämne, som precis som mycket annat som Vetenskapsfestivalen lyfter, kräver att vi tar en ordentlig titt på oss själva och tar ansvar för att ha ett kritiskt förhållningssätt, menar Jenny Hultén vidare.

Från medialt håll kommer bland andra Schibstedtidningen SvD:s skribent Emma Frans, som under covid hårdprofilerades som medicinsk expert på skattefinansierade SVT. Den tidigare Bonnierjournalisten Jack Werner, initiativtagare till dagstidningen Metros projekt ”Viralgranskaren” och det senare projektet ”Källkritikbyrån”, kommer också att vara på plats och delta i panelsamtal med Douglas.

”Emma Frans syntes och hördes mycket under covidpandemin då hon ofta uppmanade till kritiskt tänkande och påtalade vikten av att lyssna på vetenskaplig expertis”, skriver arrangörerna vidare.

"Källkritikbyrån" drivs av tre tidigare Bonnierjournalister och anlitas flitigt bland annat som tredjepartsfaktagranskare åt den sociala mediejätten Facebook, där man enligt egen utsago går igenom ”inlägg som potentiellt kan innehålla desinformation, felaktiga och missvisande påståenden”. De skriver där vad som benämns som "granskande artiklar” som sedan fästs vid inläggen tillsammans med en märkning om att inlägget klassas som ”falskt” eller ”saknar kontext”.

Hultén betonar att konspirationsteorier inte bara berör ”ett specifikt fält” utan att de återfinns inom alla politiska frågor. Under festivalens invigning påstås besökarna också få lära sig mer om ”konspirationsteorier och psykologins roll kopplad till dem”.

Bland festivalens partner listas, vid sidan av lokala offentliga institutioner, bland annat läkemedelsjätten AstraZeneca, Svenska kyrkan och Riksbankens Jubileumsfond.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Vinge vill ha somaliernas röster – pekar ut SD:s utvisningslinje som hinder

Befolkningsutbytet i Väst

Publicerad Idag 11:35 – av Emil Fjellstedt
Henrik Vinge talar vid en pressträff, med svenska flaggan och EU-flaggor i bakgrunden.
Henrik Vinge talar vid en pressträff i Regeringskansliet.

SD:s vice partiledare Henrik Vinge, ofta utpekad som Jimmie Åkessons efterträdare, vill vinna somaliernas röster och pekar ut partiets egen utvisningsretorik som hindret. Utspelet möts av hård kritik från högerkanten.

Vinge gästade podden Sista Måltiden i avsnitt 420, som publicerades under torsdagen. Där berättade han om samtal med somalier som i stort sett delar SD:s politik men ändå inte röstar på partiet, enligt Fria Tider som återger intervjun.

— De här människorna borde rösta SD, men ingen röstar SD. De höll med om varenda grej, i stort sett, i praktiken. De borde hamna där. Men alla samtal slutar med att ja, fast du vill ju utvisa mig, så att jag kommer inte rösta på dig, säger Henrik Vinge.

Enligt Vinge kan misstron förklara varför högerpartierna går så dåligt i utanförskapsområdena. Ett parti som vill bli stort har ett ansvar att arbeta med de väljarna, menar han, eftersom de bor här och kommer att rösta långt in i framtiden.

Förakt kostar röster

Vinge räknar inte med att förorterna försvinner.

— Vi kommer att ha den här typen av utanförskapsområden i många decennier, vill vi bli ett stort parti så måste vi kunna möta de människorna också. Och då kan vi inte möta dem med förakt, för då kommer de inte rösta på oss, säger han.

Han förutspår att "tanterna och farbröderna" som tänker på det sätt programledaren beskrev kommer att förlora. Samhällsutvecklingen gynnas inte av att gruppen lyfts fram som problemet, utan det handlar om individer, enligt Vinge.

— Vi har en mycket mer attraktiv samhällsmodell än den somaliska, säger Vinge, som tror att de flesta kommer att välja den svenska modellen före den gamla somaliska traditionen.

"Lika naiv" som Reinfeldts borgare

Kritiken lät inte vänta på sig. Jeff Ahl, tidigare riksdagsledamot för SD och i dag verksam i Örebropartiet, frågar enligt Fria Tider: "Varför går inte Vinge med i Liberalerna istället?"

Signaturen Herr Husis sammanfattar resonemanget på sitt eget sätt, enligt Frihetsnytt som skriver: "Om somalier i förorten bara inser hur bra svensk kultur är så kommer de överge den somaliska. Den här killen är lika naiv som valfri borgare under Reinfeldt."

Avfärdade återvandring i september

Utspelet är inte Vinges första avsteg från den hårda linjen. I en intervju med Dagens ETC i september avfärdade han storskalig återvandring, vilket Fria Tider rapporterade om.

— Att tänka sig återvandring i den skalan, det tror jag är helt orealistiskt och kanske inte önskvärt heller, sade Vinge då.

I samma intervju sade han att han känner "många muslimer som är svenskar".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ny metod ska hindra PFAS från att spridas till grundvattnet

Publicerad september 29, 2026 – av Emil Fjellstedt
Vita mätstolpar i skogsmark vid en barriär av aktivt kol, med en person i varselkläder längre bort
Mätpunkter inne i barriären av aktivt kol vid brandövningsplatsen i Örnsköldsvik, där SGI följt hur PFAS binds innan det når grundvattnet.

Aktivt kol i marken kan stoppa nästan all spridning av PFAS från brandövningsplatser till grundvattnet, visar statliga pilotförsök. Ämnena försvinner dock inte. De binds kvar i jorden.

Statens geotekniska institut, SGI, har under fyra år testat saneringsmetoder på regeringens uppdrag, bland annat vid brandövningsplatserna på Sundsvalls och Örnsköldsviks flygplatser. I ett pressmeddelande den 31 augusti redovisade myndigheten resultaten.

När aktivt kol blandades in i marken ovanför grundvattenytan sjönk halterna i markvattnet med mer än 99,98 procent, i stort sett omedelbart. I Örnsköldsvik byggdes i stället en barriär med aktivt kol nedströms brandövningsplatsen. Efter ungefär ett och ett halvt år hade PFAS-halten i vattnet som lämnade barriären minskat med 99,99 procent.

Enligt SGI sjönk halten i ett barriärförsök till nivåer jämförbara med gränsvärdet för PFAS i dricksvatten.

Kolet binder PFAS – men bryter inte ned det

Kolet binder PFAS men bryter inte ned ämnena, konstaterar SGI. Projektansvarige forskaren Michael Pettersson skriver att stabilisering med aktivt kol "är en metod som kan användas redan nu för att effektivt minska spridningen av PFAS till grundvattnet".

Jordtvätt minskade halterna med omkring 90 procent med vatten och omkring 97 procent med tillsats av luft och tensider. Luftinjektering bedömdes ha begränsad nytta. Ingen metod fungerar överallt, enligt SGI.

När skattefinansierade statskanalen SVT den 29 september rapporterade om försöken sammanfattade SGI:s hydrogeolog Robert Earon resultatet.

— Vi har minskat spridningen med mer än 99 procent, säger han till SVT.

PFAS finns bland annat i brandskum. Kemikalieinspektionen betraktar ämnena som hälsofarliga, och de är mycket svåra att bryta ned.

— Det finns tusentals platser där man använt brandskum som kan innehålla PFAS, säger Earon till SVT.

I Kallinge i Blekinge förorenade PFAS från brandskum dricksvattnet. De drabbade har enligt forskning vid Göteborgs universitet bland de högsta PFAS-halterna i blodet i världen. Flera kommuner har enligt SGI tagit grundvattentäkter ur bruk eller installerat kostsam reningsutrustning.

SGI:s chef för mark- och vattenmiljö, Mikael Stark, rekommenderar att fungerande metoder börjar användas där de passar och att effekterna följs upp. Att vänta riskerar enligt SGI att PFAS fortsätter spridas till nya områden och att åtgärderna blir dyrare. I juli förlängde regeringen uppdraget till 2030.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Magdalena Andersson lämnar tillbaka sonderingsuppdraget – Andreas Norlén vald till talman

Valet 2026

Publicerad september 28, 2026 – av Jan Sundstedt
Magdalena Andersson till vänster och Andreas Norlén till höger.

Magdalena Andersson (S) lämnade på måndagsmorgonen tillbaka sonderingsuppdraget till talmannen. Hon pekar själv ut Vänsterpartiets besked att rösta på moderaten Andreas Norlén som talman som det som avgjorde, trots att S, V, MP och C har majoritet i riksdagen.

Magdalena Andersson lämnade under måndagen tillbaka sonderingsuppdraget, tio dagar efter att hon fått det.

På en pressträff sade hon att Vänsterpartiets besked om talmansvalet var det som avgjorde.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet har tillsammans 176 mandat, mot 173 för Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna.

Andersson menade ändå att det i nuläget saknas förutsättningar för henne att bli statsminister.

— Jag kan konstatera att det inte i nuläget finns någon möjlighet för mig att bilda en regering, sade hon enligt SVT.

Andersson pekar på traditionen att det största partiet i en regering innehar talmansrollen, och hävdar att det nu finns en "ny konstellation i riksdagen" bestående av Vänsterpartiet och Moderaterna. Uttalandet är hennes tolkning och inte ett fastslaget samarbete.

Norlén omvald

V-ledaren Nooshi Dadgostar förnekade att partierna bildat ett nytt block och kallade S-beskedet något märkligt.

Vice partiledaren Ida Gabrielsson sade att Vänsterpartiet inte bytt statsministerkandidat.

— Vi har varit väldigt tydliga med att vi aldrig kommer rösta på någon annan än Magdalena Andersson, sade hon.

Senare under måndagen valdes Andreas Norlén (M) om till riksdagens talman.

I den slutna omröstningen fick han 200 röster. Socialdemokraternas kandidat Johanna Haraldsson fick 146. En röst förklarades ogiltig.

Socialdemokraterna hade begärt sluten omröstning och ställt upp med den egna kandidaten Haraldsson.

Vänsterpartiet hade i förväg meddelat att partiet skulle rösta på Andreas Norlén.

Johanna Haraldsson valdes därefter till förste vice talman.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Internetstiftelsen: tydligt färre lågstadiebarn på sociala medier

Digitaliseringen

Publicerad september 28, 2026 – av Redaktionen
En pojke i lågstadieålder tittar på en mobiltelefon.
Andelen lågstadiebarn som använder sociala medier har fallit från 91 till 80 procent, enligt Internetstiftelsen. Arkivbild.

Andelen lågstadiebarn som använder sociala medier har fallit tydligt på ett år. Resten av bilden är mindre dramatisk: bland äldre barn är minskningen liten, och åtta av tio svenskar fastnar i slöscrollandet.

Internetstiftelsen publicerade på måndagen rapporten Svenskarna och internet 2026. Där sjunker andelen lågstadiebarn som använder sociala medier från 91 procent 2025 till 80 procent i år. Det är den största förändringen i hela gruppen 8–19 år.

Undersökningen gjordes av Novus i januari 2026, med 3 776 svarande i studiens första del.

Stiftelsen formulerar sig försiktigt om vad raset betyder. Det är "markant färre lågstadiebarn som använder, eller som har börjat använda, sociala medier", skriver den. Rapporten bedömer också att fler yngre barn "sannolikt inte fått börja använda" Tiktok, Snapchat, Instagram och Youtube.

Även på mellanstadiet minskar användningen, men mindre. Där skriver stiftelsen att det eventuellt kan bero på att barnen som nu nått mellanstadieåldern ännu inte har börjat i samma utsträckning som tidigare årskullar – snarare än att barn har slutat.

Tonåringarna är kvar

Från högstadiet och uppåt använder i princip alla sociala medier. Rapporten ser visserligen en tendens till minskning bland högstadieungdomar sedan 2024, men någon flykt från plattformarna handlar det inte om.

De fem största tjänsterna bland 8–19-åringar är Youtube, Snapchat, Roblox, Tiktok och Instagram. Ingen tjänst ökar i princip, men flera minskar. Spelplattformen Roblox går mot strömmen, har på ett år passerat både Tiktok och Instagram och ökar bland gymnasieungdomar.

Tiktok når samtidigt sin toppnotering i just gymnasieåldern, där 81 procent använder appen.

Tjugo gånger fler mår sämre

Med slöscrollandet ser det annorlunda ut. Åtta av tio svenskar fastnar i passivt scrollande på mobilen. Hela 44 procent svarar att de mår sämre av det, mot 2 procent som mår bättre.

Kvinnor fastnar oftare än män, och fler kvinnor mår dåligt av det. Värst drabbade är unga kvinnor mellan 20 och 34 år. De flesta beskriver slöscrollandet som en tidstjuv som ger dåligt samvete.

Hälften av svenskarna lockas av en digital detox, och uppemot var tredje har redan tagit en. Mer än fyra av tio vill inte. Ett av de främsta skälen är att det upplevs som för svårt eller omöjligt, eftersom digitala verktyg ses som nödvändiga i vardagen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.