Med 181 röster för – 109 emot och 51 ledamöter som avstod så har riksdagen nu bifallit yrkandet om att rösta bort Stefan Löfven och hans regering. Det är första gången någonsin som en svensk statsminister förlorar en misstroendeomröstning.
– Vi har hamnat i den här situationen för att högmod och oresonlighet överordnats landets stabilitet och den politiska kompromissviljan, säger Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar som var drivande i att få till en misstroendeförklaring mot Löfven och hans regering.
Rent konkret innebär omröstningen att riksdagen avsätter Stefan Löfven och hans regering och det var också första gången sedan coronapandemins början som samtliga ledamöter var på plats i riksdagssalen.
175 eller fler röster krävdes för att Löfven och hans regering skulle avgå och det uppnåddes alltså, fast med mycket liten marginal (181 röster).
Enligt Dadgostar har Vänsterpartiet gjort allt för att lösa den politiska krisen och man menar att det är Löfven och hans regering som själva bär ansvaret för det som nu sker.
– Det är den socialdemokratiska regeringen som övergett Vänsterpartiet och det svenska folket
Socialdemokraternas gruppledare Annelie Karlsson anklagat år andra sidan Vänsterpartiet för att ha ”krokat arm med det högerkonservativa blocket” och skapat en ”ohelig allians” för att fälla regeringen.
Förutom Vänsterpartiet röstade även Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna för att fälla regeringen – fast där Vänsterpartiets skäl var att förhindra fri hyressättning vid nybyggnationer så hade de övriga partierna andra mer ideologiska skäl till motståndet mot Löfven.
– Vi har samlats här i dag för att riksdagen anser att statsministern och hans regering har misslyckats att leda landet, säger Ulf Kristersson (M).
– Januariavtalet bygger inte på politisk enighet eller ens en önskan om ett samarbete, konstaterar Jimmie Åkesson (SD) och menar att regeringen aldrig borde ha tillträtt till att börja med och att deras hela existens bygger på fientlighet mot SD och deras väljare.
Kristdemokraternas ledare Ebba Busch går ännu längre och menar att Stefan Löfven ägnat sig åt ”politiskt spel och mygel” och ”sparkat sitt bristande väljarstöd framför sig”, varför man nu väljer att avsätta honom.
– Finns det en möjlighet att avsätta den här regeringen kommer vi göra det. Idag infrias vi det vallöftet.
Det som nu händer är att Stefan Löfven har sju dagars betänketid innan han antingen utlyser extraval eller ber talmannen att utse en ny statsministerkandidat. Det slutgiltiga beskedet får komma senast under tisdagen efter midsommar.
Talmannen får lägga fram maximalt fyra statsministerkandidater och om riksdagen säger nej till alla dessa så blir det automatiskt ett extraval.
Om ett extraval blir verklighet, vilket många experter bedömer som troligt så ska detta ske inom tre månader efter att det har utlysts. Enligt SVT:s inrikespolitiska kommentator Mats Knutsson är det sannolikt att extravalet äger rum någon gång i september. Noterbart är att oavsett om det blir extraval eller inte så kommer det ordinarie riksdagsvalet att hållas som planerat i september 2022.
– Ja, nästa ordinarie riksdagsval hålls som planerat i september 2022. Vi har fasta mandatperioder i Sverige vilket innebär att extraval inte påverkar de ordinarie valen. Och det är en av huvudförklaringarna till att vi inte har haft ett extraval sen 1958, förklarar han.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
