Gustav Kasselstrand i valtal: ”Israel är en terrorstat”

Medborgarjournalisten Petra Agapi vänder kameran mot den svenska "oppositionen". I ett klipp på kanalen Petras puckar den 20 september anklagar hon kända alternativa röster för att ha duckat Bilderbergmötet i Stockholm och backat Sverigedemokraterna in i det sista.

Klippet är avsnitt 60 och heter "NICK! VAR VAR DIN MICK?". Det kom en vecka efter valet den 13 september. På drygt nio minuter går Agapi igenom valet, makten hon menar står bakom det och de journalister som enligt henne valde fel strider.

Hennes utgångspunkt är att resultatet var avgjort långt innan rösterna räknades.

— Wallenberg har valt än en gång, säger hon.

Enligt Agapi fattades beslutet redan sommaren 2025, när Bilderbergmötet hölls bakom stängda dörrar i Stockholm. Hon kallar arrangörerna en "globalistmaffia" som bjöd in de folkvalda för att gynna sina egna intressen.

Makthavarna på Grand Hôtel

Bilderbergmötet 2025 hölls den 12–15 juni på Grand Hôtel i Stockholm. På den publicerade deltagarlistan fanns Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson, Ebba Busch samt Jacob och Marcus Wallenberg.

Statsminister Ulf Kristersson deltog enligt The Guardian och Wikipedia, trots att hans namn saknades på den lista som offentliggjordes.

Agapi lyfter särskilt fram att en av punkterna på dagordningen gällde befolkningen. Bland de aviserade ämnena fanns "Depopulation and Migration", alltså befolkningsminskning och migration.

Själv stod hon utanför. Hon säger att hon demonstrerade tillsammans med "tusen andra" som också hade förstått vad som pågick.

Var var mikrofonerna?

Det som upprör Agapi mest är inte vilka som satt i salen, utan vilka som aldrig dök upp utanför. Någon journalistisk invasion blev det inte, konstaterar hon. Ingen armé av kameror, snarare en tystnad.

Hon räknar upp namnen: Nick Alinia, Christian Petersson, Swebbtv, Riks och Henrik Jönsson. Alltså de som annars har kameran framme så fort någon säger något kontroversiellt på en gata i Stockholm. Med ironisk ton undrar hon om kamerabatterierna tog slut samtidigt.

— Det är väldigt enkelt att vara oppositionell när man står och filmar en Palestinademonstration. Men det är lite mer obekvämt att börja ställa frågor om den riktiga makten, säger Agapi.

Den som ställer sådana frågor riskerar enligt henne att trampa någon på tårna, särskilt om man vill bli inbjuden till nästa tv-soffa.

Hon menar att de åtta riksdagspartierna driver Sverige mot samma globalistiska mål. Ändå tycker vissa att det är viktigare att rapportera om prideparader, Palestinademonstrationer och slagsmål på stan, säger hon.

Nick Alinia och Fröken Snusk

Klippets titel pekar ut huvudadressaten. Nick Alinia driver kanalen Inblick med Nick, och det är honom Agapi vänder sig till direkt.

— Nick, du gör säkert jättemycket bra jobb, men när du valde att backa upp Sverigedemokraterna in i det sista, då rynkar jag på näsan, säger hon.

Hon påpekar att han till och med bjöd in artisten Fröken Snusk, som hon kallar SD:s maskot, till sin kanal. Inblick med Nick har publicerat ett avsnitt med Fröken Snusk och Rasmus Gozzi.

Agapi spelar upp ett inslag från Inblick med Nick och frågar om det är vad svenska folket vill se och höra i dessa tider. Därefter visar hon ett musikinslag. Det var ingen dålig dokusåpa, säger hon om musikinslaget, utan en valkampanj i svensk politik.

Till dem som backar upp sådant säger hon att sanningen kommer att komma i kapp, och att skamvrån lär få byggas ut.

Agapi beskriver också priset för att gå sin egen väg. Den som håller fast vid sanningen riskerar följare, gilla-markeringar och avstängningar på Youtube. Det är värt det i längden, menar hon, hellre än att springa efter applåder på direkten.

— Mitt tips till allmänheten är att granska våra politiker och granska våra journalister. Granska vad de säger, granska vad de gör och granska dem även när du gillar dem, säger hon.

Det är där många går vilse, enligt Agapi. Hon uppmanar tittarna att hålla ögonen på vilka som klarar sig undan plattformarnas straff.

— Börja notera vilka som aldrig blir bannade, censurerade och avstängda. Det är nämligen när man blir det som man är närmast sanningen.

Hon säger uttryckligen att hon inte kräver att någon ska rapportera om något särskilt.

— Lägg märke till vad som rapporteras och vad som inte rapporteras. Det är nämligen också information, säger Agapi.

Rödgrönt och en batiksörja

Valet gav Socialdemokraterna 28,02 procent och 99 mandat, enligt Valmyndighetens slutliga resultat. Agapi läser utfallet på sitt eget sätt.

— Wallenbergs val föll på rödgrönt, säger hon.

Den som inte har förstått spelet kan hålla hoppet uppe för det blågula laget, som enligt henne får vinna nästa gång. Så håller de på, menar hon.

— Hela färgpaletten i svensk politik är egentligen en enda stor batiksörja.

Agapi beskriver ett enda block med samma destination, där partierna skiftar roller.

— De turas bara om att bära hundhuvudet, säger hon.

Som belägg räknar hon upp vad hon menar att alla har gått med på: lagar om könsbyte, miljarder till krig, grundlagsändringar, mer övervakning, mer Brysselstyre, mer invandring, högre skatter, fler vaccinationsprogram och mer kontroll över människor som sköter sig.

Misstron mot valsystemet

Agapi ifrågasätter också hur valet går till. Samhället ska digitaliseras på alla andra fronter, säger hon, men vart fjärde år rullar man ut valbås och papperslappar som myndigheterna inte ens verkar kunna hålla reda på.

Hon beskriver låsta trälådor i vallokalerna och undrar vem som avgör vilka röster som kan tydas och vilka som kasseras. Därefter kommer preliminära siffror som håller väljarna i spänning, och sedan dagar av väntan på det slutliga resultatet.

Rysaren pågår enligt Agapi tills talmannen, som hon kallar frimurare, tar vid och sonderar terrängen med färdiga instruktioner för de kommande åren.

Rösten på Alternativ för Sverige

Agapi berättar att hon själv röstade på ett parti utanför det hon kallar "klägget": Alternativ för Sverige. Valet gjorde hon efter intervjuer med partiledare och granskning av partierna, säger hon.

Enligt henne är AFS det enda parti som vill lämna EU och Nato, ta tillbaka Svenska kyrkan och starta återvandring. Partiet sticker enligt Agapi också ut på en punkt som hon lägger särskild vikt vid.

— AFS är det enda partiet som talar högt om vad sionismen är. Många tror att det handlar om etniska judar, när det i själva verket är en politisk ideologi som har spridit sig som en cancer, inte bara över Sverige, säger hon.

Hon beklagar att journalisterna med flest följare valde etablerade partier och inte gav partiledaren Gustav Kasselstrand den skjuts han hade behövt. Hade AFS kommit in direkt hade Sverige varit på väg mot förändring, menar hon. Nu är landet i stället på väg mot avgrunden igen.

AFS fick inga mandat. Samtliga partier utanför riksdagen fick tillsammans 1,58 procent av rösterna.

Agapi tänker ändå inte vänta på nästa val. Fler och fler börjar förstå, säger hon, och en folklig resning kan komma när som helst under mandatperioden.

— Alla har ett val utanför valet. Du kan nöja dig med att välja sida vart fjärde år, eller så börjar du granska makten varje dag, säger hon.

För Agapi är det inte sonderingen efter valet som avgör. Hon menar att uppgörelsen redan gjordes när Bilderberg möttes på Grand Hôtel sommaren 2025, och att tystnaden utanför säger mer än vem som får uppdraget att bilda regering.