MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 17 augusti 2025

söndag 17 augusti 2025

 

Etniskt motiverade förnedringsrån diskuterades på SVT

publicerad 19 februari 2020
– av Per Nordin
Förnedringsrånen har ökat så till den grad att SVT nu tvingas uppmärksamma den ökade svenskfientligheten.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


För första gången diskuteras nu den ökade svenskfientligheten i samhället på SVT. I kölvattnen av förnedringsrånen konstaterar bland annat den tidigare polisen Mustafa Panshiri i söndagens avsnitt av Agenda att det handlar om invandrarungdomar som aktivt letar upp svenskar för att råna och förnedra dem.

Bakgrunden är ytterligare ett i mängden rån där två förövare med invandrarbakgrund rånat och misshandlat en svensk yngling samtidigt som de urinerat på denne, filmat övergreppet och spridit det på sociala medier. Det har också framkommit att en av gärningsmännen fick allt han behövde av sina föräldrar – mobiltelefon, märkeskläder och pengar, men ändå valde att förnedra och råna svenskar.

– Något man inte kan komma undan är att det finns en ganska tydlig etnisk aspekt. De här killarna letar aktivt efter svenskar att ge sig på. Vad det handlar om får man göra mer studier på. Men det gjordes en studie redan 2005 vid Lunds universitet där man intervjuade elva pojkar med utländsk bakgrund som rånade andra barn och de här pojkarna sade väldigt tydligt att ”vi är ute efter svenskar, att se svenskar ligga på marken och kyssa våra fötter ger oss makt”. Och så avslutar man med att svenskar är väldigt mesiga och gör inget motstånd när man tar ifrån dem deras värdesaker, konstaterar den afghanske tidigare polisen Mustafa Panshiri i programmet.

Ytterligare en faktor som tas upp av Panshiri i programmet är att svenskar inte har några klanstrukturer eller våldskapital för att hämnas på rånarna. Det finns inga kusiner eller släktingar att kalla in om man blir utsatt för grova brott och man bedöms därför vara lätta offer.

– Och det är ganska intressant om man spinner vidare på det. Det behöver inte vara att det är rasism som är huvudorsaken här utan de här killarna eller gärningsmännen letade också efter personer som de vet inte har något våldskapital att hämnas med, alltså de tillhör inte någon klanstruktur, en stor släkt eller kusiner som kan ge tillbaka.

De övriga i studion ville tona ner de etniska och rasistiska aspekterna av förnedringsrånen genom att konstatera att de flesta invandrare inte begår grova brott.

Förnedringsrånen har fått så mycket uppmärksamhet att vissa höga svenska politiker nu tvingats erkänna deras förekomst och till och med även talat om problemet. Dock förnekar man att det handlar om rasistiska hatbrott.

– Det är uppenbart att det finns en total brist på moraluppfattning här där unga människor – de unga killarna kan begå nästan hur vidriga åtgärder mot andra människor som helst, säger exempelvis inrikesminister Mikael Damberg (S), i programmet.

När Sverigedemokraternas Adam Marttinen frågade ut Miljöpartiets Per Bolund om rånvågen i riksdagen talade denne om att brottsligheten bör bekämpas och att brott alltid är brott, men inte heller Bolund vill erkänna eller nämna att det rör sig om förnedringsbrott där svenskar är offer och invandrare är gärningsmän.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Moskémordet i Örebro: Ännu ingen gripen

Ökade otryggheten

publicerad Idag 10:28
– av Jan Sundstedt
I skrivande stund är ingen misstänkt gärningsman gripen efter fredagens dödsskjutning vid moskén i Örebro.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ingen har ännu gripits efter fredagens dödliga skottlossning vid en moské i Örebro. Polisen fortsätter jakten på misstänkta gärningsmän.

Polisen i Örebro arbetar fortsatt intensivt med utredningen efter skottlossningen vid moskén på fredagen, då en 25-årig man sköts till döds och en annan person skadades svårt. Trots omfattande insatser har ingen misstänkt ännu gripits.

Händelsen inträffade i samband med fredagsbönen och flera familjer och barn fanns i närheten, något som har väckt oro i området.

Utredningen bedrivs under rubriceringarna mord, försök till mord och grovt vapenbrott. Polisen har genomfört tekniska undersökningar vid brottsplatsen och samlat in övervakningsmaterial från närområdet. Man har också förhört flera vittnen som befann sig vid moskén när skotten avlossades.

Polisens bedömning: gängkriminalitet

Enligt polisens bedömning pekar allt på att händelsen är kopplad till gängkriminalitet och att moskén inte var det egentliga målet för skottlossningen. Polisen bekräftar att de kopplar dådet till gängmiljön utifrån den rådande lägesbilden.

Det är personer som vi känner till sedan tidigare. Sedan kommer jag inte gå in på exakt hur, säger lokalpolisområdeschef Roberto Eid Forest i en kommentar till Schibstedkontrollerade TV4.

Polisens arbete under helgen har fortsatt med att kartlägga de inblandades bakgrund och eventuella kopplingar till pågående konflikter inom den kriminella miljön. Man uppmanar samtidigt allmänheten att höra av sig med tips eller observationer som kan bidra till att identifiera gärningsmännen.

Det dödliga våldet i Örebro följer en oroväckande utveckling med gängrelaterade skjutningar på flera håll i landet under sommaren. Fredagens dödliga skjutning utgör en av de mest uppmärksammade på senare tid, och utredningen har hög prioritet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI-bottar blir svenskarnas psykologer

Utvecklingen av AI

publicerad 14 augusti 2025
– av Isac Boman
AI-bottarnas råd är inte nödvändigtvis dåliga - men ofta väldigt opersonliga och generella.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Istället för att vända sig till professionella terapeuter och söka mänsklig kontakt har många svenskar nu börjat söka stöd och vägledning hos AI-verktyg.

Psykologer ser samtidigt allvarliga risker med utvecklingen att förhålla sig till den nya tekniken som ett substitut för terapi.

Trenden växer snabbt. När influencern och mentala coachen Alexandra Bylund delade en privat SMS-konversation med sin partner och bad ChatGPT om en bedömning, blev resultatet avgörande.

”Svaret? Man kan säga att det var tydligt. Rått. Sant… Och det var början på slutet”, skrev Bylund efteråt på Instagram om sitt skilsmässobeslut.

Följarnas respons var övervägande positiv. Bylund och hennes anhängare är också långt ifrån ensamma om att betrakta AI-chattbottar som samtalspartners och vägledare som hjälper dem att fatta viktiga beslut i livet.

— Folk säger att det är deras bästa vän och bästa rådgivare, konstaterar statstelevisionen SVT:s reporter Alice Uhlin.

”Vem är avsändaren?”

Psykologen Maria Farm ser fenomenet som en logisk konsekvens av samhällsutvecklingen, trots att det kan verka opersonligt att diskutera känsloliv med en algoritm – men betonar också uppenbara faror med utvecklingen.

— Vem är avsändaren, är det första jag tänker. Det är inte en person som har avsikter, och det kan finnas etiska problem med det, menar hon.

Hon påpekar att råden inte nödvändigtvis är dåliga, men ofta opersonliga, generella och anonyma.

— Flera är goda råd och jag skulle absolut kunna ge dem själv, tillstår hon samtidigt.

”Ersätter inte psykologer”

Effekterna av ”AI-terapi” är ett i stort outforskat område, och det är högst oklart vilken påverkan den utbredda användningen av chattbottar egentligen har på användarnas mentala hälsa.

Trots AI-verktygens förmåga att ofta ge användbara råd understryker Maria Farm att tekniken i praktiken aldrig kan ersätta mänsklig professionell hjälp.

— Det ersätter inte psykoterapeuter och psykologer, slår hon fast.

Det har redan i nuläget också rapporterats ett antal fall där extremt sårbara användare tagit livet av sig efter att ha förlitat sig alltför mycket på AI-bottars råd, vilket enligt bedömare understryker behovet av försiktighet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Äldre får billigare tandvård

publicerad 14 augusti 2025
– av Redaktionen
Patienterna ska som mest betala 10 procent av referenspriset eller tandläkarens pris om det är lägre, medan staten täcker resterande 90 procent.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Äldre ska få billigare tandvård, föreslår regeringen i ett nytt lagförslag. Kostnaderna kan då sjunka kraftigt för patienter över 67 år.

I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen en omfattande tandvårdsreform som ska likställa högkostnadsskyddet för tandvård med det som gäller inom övrig sjukvård.

Socialminister Jacob Forssmed har tidigare kallat reformen ”den största tandvårdsreformen på över 20 år”. I första skedet riktar den sig till äldre, där målet är att göra tandvården betydligt mer prisvärd.

— Det är viktigt och rimligt att detta första steg i ett förstärkt högkostnadsskydd riktar sig mot äldre med sämst munhälsa, säger han.

Det har alldeles för länge varit en stor skillnad mellan hur tänderna och den övriga kroppen värderas i vårt gemensamma välfärdssystem och det ändrar vi nu på, deklarerar SD:s gruppledare Linda Lindberg under en pressträff på onsdagen.

Minska med hälften

För personer över 67 år kan kostnaden för tandvård minska med mer än hälften – från ungefär 4 600 kronor till runt 1 900 kronor per år. Patienterna ska som mest betala 10 procent av referenspriset eller tandläkarens pris om det är lägre, medan staten täcker resterande 90 procent. Exempelvis kan en lagning som kostar 1 200 kronor komma att kosta endast 120 kronor för en patient i åldersgruppen.

Det allmänna tandvårdsbidraget höjs också från 600 till 1 000 kronor per halvår för äldre med vissa särskilda behov.

Undersökningar och viss annan tandvård kommer dock inte att omfattas av reformen. Där gäller istället det gamla högkostnadsskyddet.

Under 2026 avser man att avsätta cirka 3,4 miljarder kronor för reformen. För att omfördela resurser har man bland annat tidigare sänkt åldersgränsen för den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården från 23 till 19 år, som började gälla i år.

Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2026 och kommer omfatta alla som fyller 67 år eller mer nästa år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Arbetslösheten fortsätter att stiga

publicerad 13 augusti 2025
– av Redaktionen
I slutet av juli var drygt 373 000 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Det är en ökning med cirka 16 000 jämfört med samma månad förra året.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Antalet arbetslösa ökar i Sverige, enligt Arbetsförmedlingen. Ungdomsarbetslösheten har däremot hållit sig relativt stabil under året.

Arbetslösheten har ökat från 6,8 till 7,1 procent i juli jämfört med samma period förra året. Det innebär att cirka 373 000 personer var inskrivna hos förmedlingen, och det har ökat med omkring 16 000 jämfört med samma månad förra året.

Osäkerhet i omvärlden dämpar både konsumtion och investeringar. Hushållen fortsätter att hålla hårt i plånboken, vilket påverkar arbetsmarknaden, säger Lars Lindvall, Arbetsförmedlingens prognoschef i ett pressmeddelande.

Bland unga i åldern 18–24 år var 8 procent inskrivna som arbetslösa i juli, vilket endast är en sparsam ökning från 7,9 procent förra året.

Ungdomar är generellt mer flexibla, beredda att flytta mellan yrken, säger Lindvall till Bonniertidningen DN.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.