Den frispråkige nationalistiske aktivisten och företagaren Carl Lundström omkom i veckan i en flygkrasch i Slovenien. Han blev 64 år gammal.
Lundström var på väg i sitt propellerplan till Schweiz från Kroatiens huvudstad Zagreb när flygplanet plötsligt började tappa höjd och snart störtade över det slovenska bergsområdet Velika Planina. Enligt lokala medier kraschade Lundströms flygplan in i en fjällstuga som klövs mitt itu och 64-åringen var vid tillfället ensam i planet.
Initialt var väderförhållandena för svåra för att räddningstjänsten skulle kunna nå olycksplatsen, men runt lunchtid under måndagen påträffades flygplansvraket tillsammans med den avlidne Lundström.
Carl Lundström gjorde sig genom åren känd som en av Sveriges mest frispråkiga och kontroversiella entreprenörer. Han var en av arvtagarna till Wasabröd och dess dotterbolag OLW. När bolagen i början av 1980-talet såldes till en schweizisk koncern blev Lundström mångmiljonär.
Till skillnad från de flesta andra förmögna finansmän var Lundström dock inte alls någon anhängare av det politiska etablissemanget och de finansiella intressen som de facto styr Sverige och Västvärlden. Tvärtom valde han genom åren att engagera sig i och lägga stora summor pengar på vad han betraktade som en kamp för ett bättre Sverige.
Mångårigt engagemang
För den breda allmänheten blev Lundström kanske mest känd för att genom sitt bolag Rix Port80 ha bidragit med tekniska tjänster åt fildelningssajten The Pirate Bay.
Noterbart är också att Carl Lundström år 2009 dömdes till fängelse och skadestånd på närmare 50 miljoner för medhjälp och förberedelse till brott mot upphovsrättslagen, efter att ha bidragit med internetuppkoppling och datorer till männen som drev The Pirate Bay.
Domen betraktades av många som en stor rättsskandal, och det framkom att amerikanska intresseorganisationer och makthavare av allt att döma påverkat och pressat svenska ministrar att agera mot fildelningssajten. Vidare fick en polisman som deltog i förundersökningen senare en välbetald tjänst på Warner Brothers, och domaren i fallet var själv styrelseledamot i flera upphovsrättsorganisationer.
Lundström var samtidigt delaktig i en betydligt bredare samhällsaktivism, och redan på 1980-talet började han engagera sig i rörelser som ville förändra migrationspolitiken och det groende befolkningsutbytesprojekt som då var i sin linda. Under resten av sitt liv förblev detta en viktig fråga för Lundström, som därtill var mycket kritisk till EU, globalismens framfart och den judiska lobbyns inflytande i Sverige och Väst.
”Rädda för sitt eget folk”
Lundström lät sig dock inte nedslås av domen utan fortsatte att vara en obekväm röst och engagerade sig både politiskt och ekonomiskt i frågor där han ansåg att makten behandlade folket orätt.
Vi lyssnade inte på Carl Lundström medan han levde. Kanske dags att börja göra det nu när han är död? pic.twitter.com/j9AgH75uGG
— Jum-Jum (@Bardamu53) March 12, 2025
”Vad gäller Sverige och Tyskland finns inga som kan kallas ”ledare” i betydelsen nationella folkledare. Partiledare har vi. Dessa leder partikarteller som stöds av en alternativlös massmedia samt en starkt politiserad administration. Ledare däremot är personer som har ett genuint folkligt stöd för hela sin politiska mission. Sådana finns inte i Västeuropa idag”, skrev han i sociala medier bara dagar innan sin död.
”Vad är det som ’europeiska ledare’ är rädda för? Inte fan är det för Ryssland. De är rädda för sina egna folk. Folken kan enas och resa sig och kräva nyordning precis som i USA.
Sedan Trump II kom till makten i Washington kan Europas skitar till ”ledare” inte längre stödja sig på det förtäckta hotet att USA skulle ingripa militärt i den europeiska politiken och kväsa varje självständigt och oberoende politiskt alternativ till det nuvarande EU/Nato-väldet”, fortsatte han.
