Ukraina kommer att få ytterligare hundratals miljoner euro från europeiska banker för att stärka sin ekonomi och så småningom återuppbygga landets infrastruktur, enligt en rad avtal som undertecknades i Berlin under tisdagen.
EU kommer bland annat att tillhandahålla 517 miljoner euro i finansiering genom program som drivs av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD). Av detta kommer 143 miljoner euro att gå direkt till att stödja nya EBRD-projekt med ukrainska städer, medan resterande stöd går till områden som infrastruktur och energisektorn.
Ukraina fick också ett lån på 100 miljoner euro, från Europarådets utvecklingsbank, inom ramen för ett projekt som syftar till att ge kompensation för bostäder som förstörts i kriget. Ukraina räknar med att cirka 2.000 familjer kommer att få nya bostäder med hjälp av rådets medel, enligt landets infrastrukturministerium.
EBRD har avsevärt ökat sin finansiering till Kiev under kriget och bidragit med mer än 4 miljarder euro sedan februari 2022. Enligt uppskattningar uppgår dock återuppbyggnadskostnaderna till cirka 486 miljarder dollar under en tioårsperiod – cirka tre gånger så mycket som Ukrainas årliga ekonomiska produktion.
Enligt de avtal som undertecknades i Berlin kommer EU att tillhandahålla ekonomiska garantier för EBRD-programmen i Ukraina. Det handlar om 140 miljoner euro för finansiell inkludering och 37 miljoner euro för programmet för konkurrenskraft och inkludering av små och medelstora företag.
Hundratals miljarder dollar
Vidare rör det sig om 150 miljoner euro i finansiella garantier och 7,5 miljoner euro i tekniskt bistånd till garantiprogrammet Hi-Bar som stöttar energisektorn. Resten av pengarna kommer att gå till EBRD:s program för kommunal, infrastrukturell och industriell motståndskraft.
Sedan tidigare har flera ukrainska städer redan slutit enskilda avtal med EBRD, som under konferensen också tecknade ett förfinansieringsavtal med städerna Kharkiv, Kryvyj Rih och Kiev för sammanlagt 87 miljoner euro.
”Alla lån som ukrainska städer kommer att få är tänkta att säkerställa oavbruten tillgång till viktiga infrastrukturtjänster och mildra effekterna av krig, inklusive de senaste attackerna mot kommunal värme- och energiinfrastruktur”, kommenterar banken i ett uttalande.
Det är oklart hur stor del av summan som kommer att finansieras direkt av de europeiska skattebetalarna. Sedan krigets start har framförallt USA och Väst levererat och utlovat militärt och humanitärt bistånd på sammanlagt över 380 miljarder dollar, där USA varit den allra främsta finansiären.
