Den svenska ekonomin har skadats svårt av coronakrisen och flera kommuner och regioner går mycket dåligt. SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog menar att det kan dröja till 2023 innan den svenska ekonomin har återhämtat sig.
– Trots att vi utgår från ett ganska positivt scenario dröjer det till 2023 innan vi har balans igen, menar Wallenskog på en presskonferens om ekonomirapporten för maj 2020 från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
De svenska kommunerna och regionerna vill dessutom redan nu ha ytterligare åtta miljarder i statsbidrag för 2021 och ännu mer ekonomiskt stöd för att kunna gottgöra för de inkomster man blivit utan på grund av minskat resande med kollektivtrafiken.
Inte ens sådana krispaket lär dock hjälpa, menar Wallenskog, eftersom lågkonjunkturen redan är ett faktum och det kan ta flera år innan den återgår till det normala. Bieffekter av coronakrisen är också vid sidan av bland annat ökad arbetslöshet också att den psykiska ohälsan ökar och att operationer och annan vård skjuts upp samtidigt som socialtjänsten och liknande aktörer får allt mer att göra, skriver TT.
– Vi kommer att behöva lägga ner väldigt mycket resurser på att arbeta ikapp allt vi inte har hunnit med under 2020, konstaterar Annika Wallenskog.
Bara intäktstappet i kollektivtrafiken bedöms uppgå till en miljard kronor i månaden. För tandvården handlar det om 300 miljoner i månaden och nästan alla intäkter från kultur- och idrottsevenemang är borta.
Kommunernas kostnader för socialbidrag beräknas också öka med omkring 30 procent till nästa år och regionernas underskott beräknas landa på 6 miljarder bara för 2020.
I vårbudgeten fick kommunerna och regionerna 15 miljarder extra från staten. Experter menar att dessa pengar i bästa fall täcker endast skattebortfallet och att de pengar kommuner och regioner fått i extra bidrag inte kommer att kunna täcka varken den skuld som byggts upp under våren eller för den delen intäktsbortfallet från kollektivtrafiken.
