Markus Andersson – Nya Dagbladet

Förre Säpo-chefen tar plats i vänsterextrema Expos styrelse

Markus Andersson — Tue, 08 Sep 2026 16:05:19 +0000

Anders Danielsson har varit chef för Säkerhetspolisen och generaldirektör för Migrationsverket under de år då asylmottagandet slog rekord. Nu sitter han i styrelsen för den vänsterextrema stiftelsen Expo, där han säger att han "får möjlighet att fortsätta arbetet med att motverka rasism och skydda vår demokrati". Att Danielsson tagit plats i Expos styrelse uppmärksammades av Fria Tider den 8 september. Valet gjordes redan tidigare: stiftelsen meddelade nyvalen i ett pressmeddelande den 19 augusti. Tillsammans med Danielsson väljs Joachim Berner in som ny ledamot. Berner har varit chefredaktör för både Bonnierägda DN och Bonniertidningen Expressen och är i dag verksam som företagare och författare. Anne Ramberg får förnyat förtroende som ordförande och Robert Aschberg som vice ordförande. — Jag är både stolt och hedrad över att få ingå i Expos styrelse. Jag har under hela min karriär betonat vikten av att skydda mänskliga rättigheter och värna den demokratiska rättsstaten, säger Danielsson i pressmeddelandet. — Det är med stor respekt som jag nu kliver in i Expos styrelse och får möjlighet att fortsätta arbetet med att motverka rasism och skydda vår demokrati. Demokratin är inget vi kan ta för givet, fortsätter han.

Från Säpo till Migrationsverket under rekordåren

Danielsson lämnade Säkerhetspolisen 2012 efter fem år som chef och tog därefter över Migrationsverket, där han stannade till 2016. Han ledde alltså myndigheten under den period då antalet asylsökande till Sverige nådde rekordnivåer – ett mottagande som myndigheten hanterade, men vars ramar sattes av riksdag och regering. Efter Migrationsverket blev han generalsekreterare för Röda Korset och därefter landshövding i Västra Götalands län. Fria Tider beskriver landshövdingeposten som "lukrativ". För närvarande är Danielsson ordförande för stiftelsestyrelsen vid Högskolan i Jönköping. Expo framhåller i pressmeddelandet att de nya ledamöterna bidrar med kompetens inom "såväl publicistisk verksamhet och näringsliv som akademi, rättsvårdande myndigheter och migrationsfrågor". Med Danielsson får stiftelsen alltså både polisiär underrättelsebakgrund och migrationsmyndighetens högsta ledning i samma person.

Stiftelsen och dess verksamhet

Expo beskriver själv sin verksamhet som "antirasistisk" och som viktig för samhället och demokratin. Enligt Fria Tider ägnar sig stiftelsen åt att systematiskt registrera och kartlägga politiska motståndare på högerkanten. Stiftelsen grundades i mitten av 1990-talet. En av grundarna är Tobias Hübinette. I en intervju i podden Haveristerna, som Nya Dagbladet rapporterade om 2022, berättade Hübinette själv att Expo växte fram ur hans eget nyhetsbrev om SD och den så kallade extremhögern, och att han hade stöttning från den vänsterextrema våldsgruppen AFA. — Jag hade också en del gamla antifascister bredvid mig som stöttade det här projektet från anarkistvärlden då, AFA kan man säga då, sade Hübinette. Han uppgav vidare att den första redaktionen, förutom han själv och Millennium-författaren Stieg Larsson, bestod av vänsterpartister från Vänsterpartiets folkhögskola Bona utanför Motala. Verksamheten finansierades enligt Hübinette till en början genom att sälja research till etablissemangsmedia, bland dem DN, Schibsted-tidningen SvD, skattefinansierade statskanalen SVT och SR. Expo har också sökt sig utanför landets gränser. Nya Dagbladet rapporterade 2022 om att stiftelsen tog fram en rapport om Nordiska motståndsrörelsens politiska aktivism tillsammans med den USA-baserade högerextrema lobbyorganisationen Anti-Defamation League (ADL).

Sju uppköp senare: så djupt sitter Israel i din iPhone

Markus Andersson — Tue, 08 Sep 2026 15:30:39 +0000

Apples dåvarande Israelchef sade i februari 2026 att det är svårt att hitta en Apple-produkt utan israeliskt avtryck. Nya Dagbladets genomgång av bolagets egna uttalanden, sju namngivna uppköp och en amerikansk domstolsinlaga visar hur israeliska utvecklingsteam fått en central roll i telefonens innersta – samtidigt som helt separata israeliska spionbolag dokumenterat brutit sig in i iPhones. Formuleringen kommer inte från en kritiker utan från Apple självt. Vid Calcalists konferens Tech TLV i februari 2026 sade Rony Friedman, vice vd och chef för Apple Israel, att det är svårt att hitta en Apple-produkt som inte på något sätt berörts av bolagets anställda i Israel. Han räknade upp vad utvecklingscentren bidragit med: chipp, uppkoppling, kameror, lagring. Det är ovanligt konkret för ett företag som annars sällan berättar var i världen en enskild krets har ritats.

Modemet, minnet och kameran

Friedman lyfte särskilt fram C1, det första mobilmodem Apple utvecklat på egen hand, som enligt honom är omkring 30 procent energisnålare än jämförbara modem i motsvarande användning. Israeliska team arbetade också tillsammans med kollegor utomlands på uppkopplingstekniken N1, som lanserades i iPhone 17-familjen. När Apple i mars 2026 presenterade iPhone 17e satt där nästa generation av samma modemlinje, C1X, uppgivet upp till dubbelt så snabbt som C1. Enligt Friedman arbetar team i Israel även med M-processorerna i Mac-datorerna, med vanliga kameror och djupkameror som ligger bakom Face ID, filmisk video och fotografering i svagt ljus, samt med hand- och ögonspårning och objektigenkänning i Vision Pro. Lagringen är den mest omfattande punkten: varje Apple-produkts lagringssystem innehåller i dag israeliska utvecklingar, säger han. En del av kompetensen är köpt. Miljön har byggts genom egen utveckling och rekrytering – men också genom förvärv. I december 2011 köpte Apple Anobit, som utvecklade signalbehandling för flashminnen, för 400 miljoner dollar. Två år senare, 2013, köptes PrimeSense för 345 miljoner dollar – bolaget bakom rörelsesensorn i Microsofts Kinect, och enligt Reuters den affär som till slut lät Apple lämna fingeravtryckssensorn för ansiktsigenkänning. Sedan följde LinX Computational Imaging 2015 och RealFace 2017. Två av köpen blev kända långt i efterhand. Fotostartupen Camerai såldes 2019 för några tiotals miljoner dollar och gick in i Apples datorseendeteam; grundarna höll tyst om affären, och Calcalist rapporterade om den först ett och ett halvt år senare. Förvärvet av TrueMeeting, som gör responsiva 3D-avatarer genom att skanna ansikten med mobilkameran, godkändes av den israeliska konkurrensmyndigheten i januari 2025 och blev offentligt känt först i juli samma år. Det sjunde köpet i den här genomgången är det som mest direkt rör kroppen. Den 29 januari 2026 bekräftade Apple förvärvet av Q.ai, ett israeliskt bolag inom ljud-AI vars teknik ska hjälpa apparater att uppfatta viskat tal. Reuters noterade samtidigt att Q.ai året innan lämnat in en patentansökan om att använda "facial skin micromovements" – mikrorörelser i ansiktshuden – för att avläsa ord som formas eller sägs, identifiera personen och bedöma känslor, hjärtfrekvens och andning. Apple har inte sagt hur tekniken ska användas, och en patentansökan är en avsikt, inte en funktion i en såld telefon. Bolagets 100 anställda följde med, däribland vd Aviad Maizels – samme man som en gång grundade PrimeSense.

Chefsbytet som säger något om riktningen

I augusti 2026 meddelades att Friedman lämnar posten efter nio år för att på heltid leda en ny global grupp inom Apple, Chip-AI, som ska använda AI-modeller för att konstruera framtidens kretsar. Efterträdare blir Tal Inbar, som kom in via Anobit-köpet och sedan lett flera generationer lagringsstyrkretsar, systemkretsen i Apple Watch och Pro-, Max- och Ultra-versionerna av M-serien. Båda rapporterar till Sri Santhanam, Apples vice vd för kiselutveckling. Med andra ord: de Apple-team som växte fram ur ett minneschippsköp 2011 ansvarar i dag både för systemkretsar till bolagets datacenter och för verktygen som ska rita nästa generation processorer.

Sex telefoner i Palestina

Samtidigt har israeliskt utvecklad spionprogramvara dokumenterat brutit sig in i iPhones. I november 2021 redovisade Front Line Defenders att man undersökt 75 iPhones och funnit sex som infekterats med NSO Groups Pegasus. Citizen Lab och Amnesty Internationals Security Lab bekräftade oberoende analysen. Tre av offren gick ut med sina namn: Ghassan Halaika vid Al-Haq, Ubai Al-Aboudi vid Bisan Center och juristen Salah Hammouri vid Addameer. Vem som beställde angreppen är inte fastställt. Pegasus ger angriparen tillgång till meddelanden, mejl, lösenord, plats, kamera och mikrofon – och därmed indirekt till alla som offret talar med. Apple stämde NSO i november 2021 och beskrev då hur exploateringen FORCEDENTRY använts för att installera Pegasus utan att offret behövde klicka på något. Bolagets rättelse i september 2021 slog ut metoden. Reuters avslöjade i februari 2022 att ett andra israeliskt bolag, QuaDream, samtidigt utnyttjat i praktiken samma brist – samma patch slog ut båda. NSO hävdar att Pegasus bara säljs till statliga myndigheter för att bekämpa terror och brott. [caption id="attachment_239090" align="alignnone" width="640"] NSO Group utvecklade Pegasus, ett spionprogram som har använts för att ta över Iphone-telefoner och komma åt bland annat meddelanden, kamera och mikrofon. Montage: Onur Binay/Unsplash, NSO Group[/caption]

Reträtten som blev det intressanta dokumentet

Det mest talande dokumentet är Apples egen inlaga till distriktsdomstolen i Kalifornien den 13 september 2024. Där begär bolaget frivillig avskrivning av sin egen stämning, utan att stänga dörren för en ny talan. Skälen är tre: att en rättegång skulle riskera att röja Apples hotunderrättelser, att spionmarknaden splittrats i fler aktörer så att en seger mot NSO betyder mindre, och att motparten skapat hinder för att över huvud taget få fram bevis. I samma inlaga hänvisar Apple till uppgifterna om att israeliska myndigheter beslagtagit Pegasus-dokument hos NSO för att förhindra utlämning i det parallella WhatsApp-målet – uppgifter som Forbidden Stories och samarbetande redaktioner publicerade i juli 2024 och som Nya Dagbladet tidigare rapporterat om. Apple tar uttryckligen inte ställning till om uppgifterna är sanna, men skriver att deras blotta existens ger anledning till oro för möjligheten att få den bevisning bolaget behöver. Ett av världens rikaste företag redovisar alltså i domstol betydande hinder för att komma åt bevisningen – och oro för om den alls går att få fram. Kvar blir tekniska motåtgärder, lager på lager av skydd i kisel och operativsystem som Apple beskriver dem, i en produkt vars innehåll kunden inte kan granska.

Politiken bakom kretsen

Att teknikexporten också är politik har den israeliska regeringen själv gjort tydligt. Inför en amerikansk delegation i september 2025 använde Benjamin Netanyahu mobiltelefonerna som argument mot talet om isolering: har ni mobiltelefoner här, då håller ni i en bit av Israel. Dagen efter, den 16 september 2025, slog FN:s oberoende undersökningskommission fast att Israel begått folkmord i Gaza och uppmanade stater att se till att företag inom deras jurisdiktion inte medverkar. Israel avvisade rapporten som ett förtal. Inget i materialet visar att Apple medverkat i den israeliska statens övervakning, och inget belägger vare sig bakdörrar i bolagets produkter eller en manipulerad leveranskedja hos Apple. Två separata fall visar däremot vad som gjorts med annan teknik: Amnesty dokumenterade 2023 hur ansiktsigenkänningssystemet Red Wolf skannar palestinier vid vägspärrar i Hebron, och Reuters källor beskrev i september 2024 hur Mossad byggde in sprängämnen i personsökare redan på tillverkningsnivå. Det som ändå går att granska utifrån är inte kretsarna utan dokumenten – och där är det Apple självt som i domstol beskrivit hur svåra bevisen är att komma åt.

Tors hammare låg gömd under trädgården i tusen år

Markus Andersson — Tue, 08 Sep 2026 05:50:19 +0000

Ett par timmars trädgårdsarbete i Rebild i Nordjylland slutade med 18,5 kilo vikingatida silver. Fyndet är Danmarks största kända silverskatt från vikingatiden, och bland föremålen finns en liten torshammare. Husägaren, som vill vara anonym, skulle bara lägga en ny stenterrass. Efter en halvtimmes grävning tog grepen i något som gav ett märkligt ljud. — Först trodde jag att det var gammalt järn eller stängseltråd och några krukskärvor, men när jag började gräva med händerna kunde jag plötsligt fiska upp det ena metallföremålet efter det andra, säger fyndaren. Totalt handlar det om omkring 700 föremål och fragment, uppger Nordjyske Museer. Skatten lades ned i ett lerkärl någon gång under 900-talet. Omkring 320 föremål med en vikt på 6,4 kilo låg kvar i kärlet.

Silver som vägdes, inte räknades

Innehållet är ingen skattkista i sagostil utan silver som vägdes och användes som rikedom och betalningsmedel. Tyngdpunkten ligger på silvertackor, armringar och brutsilver. Mynten utgör bara en liten del av vikten: 47 hela mynt och myntfragment, däribland arabiska och anglosaxiska präglingar. Två av dem är pennies präglade under Edvard den äldre, som regerade 899–924, vilket ger en tidigast möjliga tidpunkt för när skatten kan ha lagts ned. Mynten pekar samtidigt ut kontaktvägarna: österut mot den islamiska världen och västerut mot England. — Det här är ett fynd av stor betydelse för vår förståelse av vikingatiden i Danmark. Skatten visar så tydligt hur silver fungerade som rikedom och betalningsmedel. Det är som att hitta ett kassaskåp från vikingatiden, säger Torben Sarauw, kulturarvschef och arkeolog vid Nordjyske Museer. [caption id="attachment_239650" align="alignnone" width="1170"] Bland skatten finns silvertackor, armringar och mynt. Foto: Nordjyske Museer[/caption]

Torshammare och runor i samma kärl

Bland fynden finns en miniatyr av Tors hammare. På en av tackorna finns runor som möjligen kan läsas "hutu". Det kan vara ett namn, ett ägarmärke eller någon annan form av markering. Något säkert svar finns inte. Skatten är danefæ, vilket i Danmark innebär att fyndet tillhör staten. Den skickas nu till Nationalmuseet i Köpenhamn för bedömning. Nordjyske Museer hoppas kunna visa silvret för publik på Vikingemuseet Fyrkat. Liknande fynd har väckt uppmärksamhet på flera håll i Norden. Under golvet i en vikingatida gård hittades en silverskatt i Täby med åtta halsringar, två armringar och mynt från bland annat den arabiska världen och Normandie. I Norge omfattar Mørstadskatten 4 886 mynt; de första 100 har nyligen gjorts tillgängliga digitalt.

Klockan 15 larmar mobilerna

Markus Andersson — Mon, 07 Sep 2026 05:01:49 +0000

I dag den 7 september klockan 15.00 larmar mobiltelefoner i Stockholms och Gotlands län när SE-Alert testas offentligt för första gången, samtidigt som Hesa Fredrik. Det är bara ett test – den som får meddelandet behöver inte göra något. Signalen ljuder i tio sekunder med maxvolym även om mobilen är inställd på ljudlös, uppger Myndigheten för civilt försvar. Telefonen vibrerar också och visar ett meddelande. Efter en stund kommer meddelandet Faran över. För att ta emot larmet måste mobiltelefonen ha stöd för SE-Alert och vara påslagen, uppdaterad och ansluten till mobilnätet. Ingen app eller registrering behövs. Även telefoner i angränsande Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län kan nås. Varningen skickas via mobilmaster med tekniken cell broadcast: masternas räckvidd, inte länsgränserna, avgör var den tas emot. Den 7 december klockan 15.00 planeras ett nationellt test.

Minnesproblem kopplas till långsammare rening i hjärnan

Markus Andersson — Fri, 04 Sep 2026 05:09:56 +0000

Hos personer med mild kognitiv svikt tog det betydligt längre tid för ett spårämne att lämna hjärnvätskan än hos friska. Forskarna vill nu ta reda på om den långsammare transporten kan ha betydelse för demenssjukdomar. Pilotstudien genomfördes vid minneskliniken på Oslo universitetssjukhus inom REACT MCI, ett norskt forskningsprojekt som undersöker om träning av arbetsminnet kan bromsa försämringen hos personer med mild kognitiv svikt. Det är ett tillstånd där minnet eller andra tankeförmågor har försämrats mer än normalt för åldern utan att personen har utvecklat demens. I pilotstudien ingick 27 deltagare med mild kognitiv svikt. De fick ett spårämne i vätskan som omger hjärnan och ryggmärgen. Med upprepade blodprover följde forskarna sedan hur snabbt ämnet fördes ut och jämförde resultatet med en frisk kontrollgrupp. Könsfördelningen och deltagarnas åldrar har inte redovisats i de uppgifter som hittills offentliggjorts. — Det tog två och en halv gånger så lång tid att utsöndra spårämnet hos dem som hade mild kognitiv svikt, sade professor Anne-Brita Knapskog enligt Forskning.no.

Mätte spårämne – inte alzheimerproteiner

Hjärn- och ryggmärgsvätskan har länge setts främst som ett skydd för hjärnan. Forskningen har samtidigt visat att vätskan deltar i transporten av ämnen genom och ut ur hjärnan, bland annat längs utrymmen kring blodkärlen. Detta brukar beskrivas som det glymfatiska systemet eller, mer vardagligt, hjärnans reningssystem. I en publicerad metodstudie från samma norska forskarlag visades att transporten från hjärnvätska till blod kan uppskattas genom att följa kontrastämnen som har förts in via ryggvätskan. Studien visade också stora skillnader mellan individer. Vid Alzheimers sjukdom kan proteinerna beta-amyloid och tau samlas i hjärnan. I pilotstudien följde forskarna bara det tillförda spårämnet. De mätte alltså inte om dessa alzheimerkopplade proteiner fördes bort långsammare. Resultatet visar därför inte att den långsammare transporten orsakar minnesproblemen eller Alzheimers sjukdom. Eftersom resultaten ännu är opublicerade går det inte heller att granska kontrollgruppens storlek, den statistiska osäkerheten eller hur väl grupperna var jämförbara.

Sömnen undersöks som möjlig faktor

Forskarna vill nu förstå vad som påverkar vätsketransporten. I en tidigare studie på människor av samma forskargrupp var långvarigt sämre sömnkvalitet förknippad med en förändrad ansamling av spårämne i flera delar av hjärnan. Det var ett observerat samband och visar inte i sig att dålig sömn är orsaken. En separat studie på hanmöss visade att blodkärlens rörelser förändrades mellan olika sömnstadier. Datormodeller tydde på att rörelserna kan hjälpa vätska och lösta ämnen att transporteras längs kärlen. Mekanismen är dock inte bevisad på samma sätt hos människor. Den norska forskargruppen har nu inlett en ny undersökning av patienter med Alzheimer för att se om vätsketransporten kan ha betydelse för hur beta-amyloid och tau hanteras. Mild kognitiv svikt innebär en förhöjd risk att senare utveckla Alzheimer, men alla drabbade gör inte det och vissa återfår normal kognitiv funktion. Pilotresultatet är därför än så länge ett forskningsspår – inte ett nytt diagnostiskt test eller belägg för en behandling. — På längre sikt hoppas vi ta reda på om sådana mätningar kan säga något om risken att utveckla demens, säger Susanne Hernes, som leder REACT MCI-studien.

Robotdammsugare får ben

Markus Andersson — Fri, 04 Sep 2026 04:14:44 +0000

DJI:s nya robotdammsugare Romo 2 får små ben för att kliva över trösklar – och ett lokalt dataläge som ska hålla bilder och kameraflöden borta från nätet. De två modellerna P2 och A2 presenterades på teknikmässan IFA, skriver The Verge. Benen under roboten ska klara en enkel nivåskillnad på upp till fyra centimeter och dubbla steg på sammanlagt 8,5 centimeter. Romo 2 ska även kunna upptäcka sladdar och andra hinder som är så tunna som två millimeter samt undvika genomskinliga föremål som glas och speglar. På mattor kan sugkraften nå 36 000 pascal, enligt DJI. Det nya lokala dataläget bryter appens internetanslutning och ska hindra bilder och videoflöden från att synkroniseras med externa servrar. Användaren kan också stänga av robotens kamera och mikrofon samt radera lagrade uppgifter. I en test av DJI Romo P2 prövar teknikrecensenten Ben Mack bland annat robotens sugkraft, hinderigenkänning, moppning och de nya benen vid trösklar.

Integritetsfunktionen kommer efter att den första Romo-generationen drabbades av en allvarlig säkerhetsbrist. En säkerhetsforskare kunde då få tillgång till omkring 7 000 robotar och bland annat se kameraflöden och planritningar. DJI uppgav senare att sårbarheten hade åtgärdats. Det lokala dataläget ska släppas under fjärde kvartalet 2026. Romo 2 börjar säljas via DJI och återförsäljare i oktober.

OpenAI lanserar GPT-6 Astra – ”Välkommen till AGI-eran”

Markus Andersson — Thu, 03 Sep 2026 19:05:28 +0000

OpenAI lanserar GPT-6 Astra och talar om början på en ny epok för artificiell intelligens. Modellen gör stora språng inom forskning, datoranvändning och cybersäkerhet – men kostar betydligt mer och väcker nya frågor om kontroll.

Lanseringen skedde på torsdagen efter en period av begränsade tester. Astra blir först tillgänglig för företagskunder i OpenAI:s Daybreak-program. Därefter ska modellen rullas ut till användare av Plus, Pro, Business och Enterprise samt via OpenAI:s programmeringsgränssnitt och Amazon Web Services ”under de kommande dagarna”, skriver teknikpublikationen The New Stack, som deltog i en pressgenomgång inför lanseringen.

OpenAI-chefen Greg Brockman gick längre än företagets vanliga språkbruk och avslutade genomgången med orden ”Välkommen till AGI-eran”. Samtidigt medgav han att AGI – generell artificiell intelligens – fortfarande är ett ”grått och otydligt” begrepp. Uttalandet var därför inte en formell deklaration om att OpenAI bevisat mänsklig generell intelligens i en maskin.

This is GPT-6 Astra. Anything you can do on a computer, Astra can do for you. Fast.
— OpenAI (@OpenAI) September 3, 2026

I sin officiella lanseringsartikel beskriver OpenAI Astra som en datoragent som bland annat kan fylla i webbformulär, uppdatera kundregister, organisera kalendrar, skapa webbplatser samt självständigt installera och testa program. Modellen ska även kunna genomföra research och skriva sammanfattningar direkt i användarens e-post eller dokumentredigerare.

Bakom prestandalyftet ligger OpenAI:s största träningskörning hittills. Enligt bolaget tränades Astra på mer än 100 000 grafikprocessorer vid Stargate-anläggningen i Texas. Det är också första gången tidigare OpenAI-modeller ska ha spelat en betydande roll i att övervaka träningen av en ny generation.

Stora språng utanför programmering

På OpenAI:s egna tester är förbättringarna störst inom matematik, naturvetenskap och uppgifter där modellen måste använda program och verktyg. Astra får enligt den slutliga lanseringsartikeln 99,9 procent på ARC-AGI-3, 97,6 procent på den svåraste nivån av FrontierMath och 64,6 procent på Terminal-Bench Science. På det sistnämnda testet nådde föregångaren GPT-5.6 Sol 22,4 procent.

[caption id="attachment_239299" align="alignnone" width="1024"] OpenAI:s tidigare jämförelsetabell visar 98,6 procent på ARC-AGI-3, medan den slutliga lanseringsartikeln anger 99,9 procent. Övriga redovisade Astra-värden i tabellen omfattar 97,6 procent på FrontierMath Tier 4 och 64,6 procent på Terminal-Bench Science. Bild: OpenAI.[/caption]

Siffrorna kräver ändå försiktighet. OpenAI har tidigare visat att ett system som låter modellen behålla sitt resonemang mellan stegen och sammanfatta äldre historik kan tredubbla resultatet på ARC-AGI-3 utan att själva grundmodellen byts ut. Astras toppresultat mäter därför både modellen och OpenAI:s omgivande agentsystem.

På FrontierMath finns en annan reservation. Organisationen Epoch AI, som driver testet, uppger att OpenAI finansierat utvecklingen och har exklusiv tillgång till en del av de privata uppgifterna. Astra har ännu inte heller lagts till på flera oberoende offentliga topplistor.

Inom programmering är ledningen mindre tydlig. OpenAI redovisar 74,1 procent på DeepSWE v1.1, medan den offentliga topplistan placerar Gemini 3.8 Flash och Claude Opus 5 på omkring 74 procent och GPT-5.6 Sol på 73 procent. Felmarginalerna överlappar, vilket gör det svårt att utse en ensam vinnare.

Minnet sträcker sig över längre arbeten

För användarna kan Astras nya minnesfunktioner bli viktigare än enskilda testresultat. Dagens kodagenter sammanfattar ofta äldre delar av ett långt arbete när kontextfönstret fylls. Då kan avgörande detaljer försvinna: varför en tidigare lösning misslyckades, vilka tester som kördes eller vilket krav användaren lade till i början.

Astra kan i stället föra anteckningar mellan kontextfönster och söka i tidigare meddelanden och verktygsresultat. Funktionen är inledningsvis experimentell i Codex, men ska enligt OpenAI bli standard för Astra under de kommande veckorna. Modellen kan också ställa en fråga till användaren och fortsätta med de delar av arbetet som inte beror på svaret. Tidigare kontextfönster förblir sökbara, så modellen kan återfinna krav och testresultat som inte kom med i de löpande anteckningarna.

OpenAI visade under pressgenomgången hur Astra använde bland annat Excel, Blender, Power BI och elektronikkonstruktionsprogrammet KiCad. På OSWorld V2-Offline, som mäter arbete i vanliga datorprogram, uppges modellen ha höjt resultatet från 65,7 till 72,6 procent och minskat tiden per uppgift med omkring 47 procent, från cirka 75 till 40 minuter. Tillsammans med ett uppdaterat Codex-system ska Astra dessutom slutföra uppgifter 1,9 gånger snabbare än GPT-5.6 Sol på Mind2Web.

Dyrare än föregångaren

Prestandan kommer med ett tydligt prispåslag. Via programmeringsgränssnittet kostar Astra 10 dollar per miljon indatatokens och 50 dollar per miljon utdatokens. Det är två och en halv gånger GPT-5.6 Sols tillfälliga pris, enligt The New Stack. OpenAI erbjuder även ett snabbläge som uppges ge upp till 2,5 gånger högre hastighet, men till dubbla standardpriset. Pro-, Business- och Enterprise-kunder ska dessutom få tillgång till en särskild Astra Pro-version.

OpenAI hävdar att priset per löst uppgift är viktigare än kostnaden per token, eftersom Astra i flera tester använder färre steg och mindre text. Bolaget har dock inte redovisat tillräckligt med data för att visa att effektivitetsvinsten väger upp hela prisskillnaden i vanligt arbete.

Första OpenAI-modellen på kritisk cybernivå

Den mest omvälvande förbättringen finns inom cybersäkerhet. OpenAI klassar Astra som sin första modell på nivån ”kritisk” cyberförmåga. Med rätt verktyg och åtkomst ska den kunna hitta tidigare okända säkerhetshål och bygga fungerande angrepp mot väl skyddade system utan att en människa styr varje steg.

I företagets tester fick Astra full poäng på ExploitBench och hittade två tidigare okända sårbarheter som kunde kombineras till en angreppskedja. De mest avancerade funktionerna släpps därför inte fritt. Vanliga användare får en version som stoppar vissa typer av arbete, medan utvalda säkerhetsforskare ges vidare åtkomst genom Daybreak Blue.

På det nya SRE-Bench, som mäter omvänd analys av program utan tillgång till källkoden, löste Astra enligt OpenAI 88,0 procent av uppgifterna vid första försöket och 99,2 procent inom fyra försök. I expertledda tester utan produktionsskydd kunde modellen dessutom använda okända sårbarheter för att köra kod i härdade webbläsare och skapa angrepp som höjer behörigheten i härdade operativsystem.

Begränsningarna kan samtidigt drabba legitimt arbete. OpenAI varnar för att användare kan möta fördröjningar, pauser eller stopp när systemet misstänker cybermissbruk – även vid uppgifter som inte verkar handla om cybersäkerhet.

Mer lydig – men svårare att övervaka

OpenAI beskriver Astra som sin mest anpassade modell hittills. I ett test med avsiktligt svåra eller omöjliga cyberuppgifter gick en oskyddad GPT-5.6 Sol utanför det tillåtna målet i 48,2 procent av fallen. Astra gjorde inga sådana försök.

I ett separat internt stresstest för datoranvändning redovisar bolaget 2,4 procent felanpassade utfall för Astra, jämfört med 22,0 procent för GPT-5.6 Sol. OpenAI uppger också att Astra var tre gånger mindre benägen än Sol att lämna missvisande besked om vad modellen kan göra.

Men samma modell är svårare att följa. Företaget uppger att Astras nedskrivna resonemang blev mindre lättövervakat i tester som uttryckligen försökte framkalla undvikande beteende. OpenAI:s forskningschef Jakub Pachocki sade därför att bolaget kommer att hålla tillbaka ytterligare uppskalning tills det återfått tillräckligt förtroende för övervakningen.

Problemet går till kärnan i lanseringen. OpenAI vill ge modellen längre arbetsminne, fler verktyg och större handlingsutrymme, samtidigt som företaget medger att insynen inte utvecklas lika snabbt som intelligensen. NyD har tidigare rapporterat om hur OpenAI missade interna AI-agenters kommunikation i flera veckor – ett exempel på hur kontrollsystem kan halka efter när modellerna blir mer självständiga.

Om Astra verkligen markerar början på AGI-eran går inte att avgöra med de tester som OpenAI presenterat. Lanseringen visar däremot att gränsen flyttats: från modeller som främst svarar på frågor till system som kan arbeta i timmar, använda datorprogram, bedriva forskning och hitta sårbarheter med allt mindre mänsklig ledning.

SD:s kapitulation: Etniska svenskar kan bli minoritet – bara kulturen blir kvar

Markus Andersson — Thu, 03 Sep 2026 17:43:01 +0000

Det avgörande beskedet kom inte när Jimmie Åkesson talade om språk, försörjning eller svenska sociala koder. Det kom när frågan preciserades: Spelar det någon roll om den svenska kulturen och de svenska traditionerna lever vidare, men människorna i Sverige inte längre ser ut som den historiska majoritetsbefolkningen? Åkessons svar var att hudfärg inte spelar någon större roll – ”det spelar faktiskt ingen roll”. Därmed drog han den yttersta konsekvensen av Sverigedemokraternas så kallade öppna svenskhet. Etniska svenskar kan bli en minoritet i sitt eget land, så länge en framtida befolkning säger sig bära svenska normer, värderingar och traditioner. Åkessons besked är ingen randanmärkning i ett annars nationalistiskt resonemang, utan själva slutpunkten för den nationalism som SD har valt och nedgraderats till vad man nu kallar "socialkonservatism".

Kulturen frikopplas från folket

I intervjun hos Riks säger Åkesson först att han håller med om att svenskar inte får bli minoritet i Sverige. Men han tillägger omedelbart att detta ”inte nödvändigtvis” har en etnisk aspekt. Det handlar enligt honom om identitet, värderingar, normer och sociala koder. Partiets officiella linje säger samma sak. I SD:s principprogram definieras nationen genom kultur, språk, identitet och lojalitet – inte genom historisk nationstillhörighet eller genetisk grupptillhörighet. Den som föds in i en annan nation kan enligt partiet aktivt välja att uppgå i den svenska. Att en enskild människa med utländsk bakgrund kan assimileras och bli svensk är inte den avgörande stridsfrågan. Den avgörande frågan är om denna individuella möjlighet innebär att det saknar betydelse vad som händer med det folk som har byggt landet, burit språket och fört kulturen vidare mellan generationerna. SD:s svar är i praktiken ja. Om kulturen kan läras in och identiteten kan väljas, blir folket utbytbart. Svenskheten förvandlas till ett kulturellt kontrakt som vilken tillräckligt anpassad befolkning som helst kan underteckna.

En kultur kan inte frikopplas från det folk som har skapat, burit och överlämnat den mellan generationerna utan att till slut förändras till något annat.

En nationalism utan rätt till kontinuitet

Åkesson har rätt i att kultur, gemensamma normer och lojalitet är nödvändiga för ett fungerande samhälle. Han har också rätt i att medborgarskap och faktisk nationell tillhörighet inte är samma sak. Under intervjun framhåller han att första generationens invandrare ofta har mycket svårt att bli svenska och att verklig assimilering kräver lång tid och kontakt med människor som redan har en svensk identitet. Men detta gör motsägelsen större, inte mindre. Om assimilering är en lång process som kan ta flera generationer, och om stora grupper gör den svårare, kan inte den historiska majoritetsbefolkningens ställning samtidigt avfärdas som irrelevant. Utan en stabil svensk majoritet finns det till slut inte heller någon självklar majoritetskultur att assimileras in i. Än märkligare blir motsägelsen när SD numera uttryckligen vill att brott med motiv kopplade till offrets ”svenska etnicitet” ska kunna bedömas som hatbrott. Partiet erkänner alltså den svenska etniciteten när svenskar utsätts för brott, men avstår från att försvara samma grupps rätt att förbli majoritet i sitt historiska hemland. Dubbelheten gör svenskheten till ett politiskt redskap. Etniciteten finns när den kan användas i ett vallöfte om svenskfientlighet, men löses upp när frågan gäller folkets långsiktiga fortbestånd.

”Folkutbyte” utan folket

Så sent som 2024 skrev Åkesson att det pågår ett folkutbyte och att ett Sverige som människor känner igen håller på att ersättas av något annat. Men även då var han noga med att definiera utbytet kulturellt och inte etniskt. Det skapar en uppenbar begreppsförvirring. Om en befolkning kan ersättas demografiskt utan att folket anses utbytt, så länge efterföljarna tar över vissa normer och högtider, har ordet folk förlorat sin historiska betydelse. Kvar blir ett administrativt och kulturellt medlemskap som staten och politiken kan omdefiniera. Samma linje återkom i Åkessons vårtal 2026, där han förklarade att svenskheten inte sitter i hudfärgen eller någon annan kroppsdel. Nu har han också klargjort vad den formuleringen betyder när den förs hela vägen till den demografiska frågan: Det historiska folket behöver inte bestå som majoritet.

AfS formulerar motsatsen

Som kontrast publicerade Alternativ för Sverige ett kort budskap efter intervjun. Partiet skriver att svenskar ”aldrig någonsin” får acceptera att bli minoritet i sitt eget land och kopplar detta till kravet på ett omfattande återvandringsprogram. Man kan invända mot AfS:s politik, dess genomförbarhet eller dess sätt att formulera frågan. Men någon oklarhet om principen finns inte. Där SD talar om en öppen svenskhet som kan överleva en fullständig demografisk omvandling, säger AfS att ett folk också har rätt till kontinuitet och ett eget historiskt hemland. Skillnaden är inte kosmetisk. Den går till nationalismens kärna. Är nationen endast en uppsättning värderingar och kulturella vanor, eller är den också ett historiskt folk med band mellan döda, levande och ännu ofödda generationer?

SD har gjort sin egen nationalism ofarlig

Sverigedemokraterna vill gärna tala om att Sverige ska förbli Sverige. Partiet kampanjar om återvandring, svenskfientlighet, assimilation och en stramare migrationspolitik. Allt detta kan påverka utvecklingens hastighet och minska de mest omedelbara konflikterna. Men när partiledaren får den principiella frågan om etniska svenskar får bli minoritet finns ingen röd linje. Det finns inget mål om att det svenska folket ska förbli majoritet och ingen vilja att ens definiera vad en sådan kontinuitet skulle innebära. Kapitulationen inför den samhällsomvandling som partiet påstår sig vilja stoppa är därmed fullständig. Man försvarar svenska traditioner, men inte nödvändigtvis de svenskar som har skapat dem. Man försvarar ett kulturellt skal, men avstår från att slå fast att folket inuti det har en självklar rätt till framtiden. SD:s öppna svenskhet gör därmed partiets nationalism fullständigt ofarlig för den ordning som har drivit fram den demografiska förändringen. Så länge framtidens befolkning lär sig språket, följer lagarna och antar en godkänd svensk identitet kan processen fortsätta – och partiet kan ändå hävda att Sverige har förblivit svenskt. För väljare som anser att svenskarna inte bara är bärare av utbytbara normer, utan ett historiskt folk med samma rätt till kontinuitet som andra folk, är beskedet tydligt. Sverigedemokraterna företräder inte längre den självklara principen. På den här punkten kan man inte vara annat än glasklar: Svenskar existerar otvivelaktigt som etnisk grupp och vi européer skall nu och i framtiden utan det minsta ursäktande dominera kontinenten som är vår civilisations vagga och urhem! Markus Andersson

Kvinnor och barn dödade i amerikansk robotattack mot iranskt bröllop

Markus Andersson — Thu, 03 Sep 2026 14:45:00 +0000

En misstänkt amerikansk robotattack träffade ett bostadshus där en familj firade bröllop. Iranska Röda halvmånen uppger att fyra människor dödades och minst 67 skadades. Angreppet inträffade på tisdagskvällen i kustorten Kuhestak i Sirik vid Hormuzsundet. Fiskaren Ali Mallahi firade sin dotters bröllop i huset tillsammans med ett stort antal gäster. Associated Press rapporterar att bilder från platsen visar ett stort hål i taket, sönderslagna väggar och bråte över gården. Bland spillrorna låg skor som tillhörde bröllopsgästerna. — Roboten förstörde husets innertak fullständigt, sade Mallahi till iransk statlig television. Iranska myndigheter namnger de döda som två kvinnor, 50 och 43 år gamla, samt två barn på fyra och 16 år. En människorättsorganisation uppger att splitter dödade 16-åringen vid ett kommunikationstorn omkring 100 meter från huset, snarare än inne på bröllopsfesten.

USA granskar uppgifterna

USA:s centralkommando har inte bekräftat att amerikanska styrkor träffade huset. Talesmannen Tim Hawkins säger att militären känner till uppgifterna och granskar dem. — USA:s militär angriper aldrig civila, sade Hawkins till BBC. President Donald Trump beskrev tisdagens anfall mot Iran som ”stora och kraftfulla”. Enligt centralkommandot riktade USA attackerna mot luftvärn, radarsystem och marina tillgångar i södra Iran. Vapenexperten N.R. Jenzen-Jones har granskat bilder av vapendelar som iranska medier kopplar till platsen. Han bedömer att delarna kommer från ett amerikanskt flygburet precisionsvapen, troligen en styrd bomb av typen JSOW. Centralkommandot ville inte kommentera hans slutsats.

Iran kräver internationell granskning

Irans FN-representant Gholamhossein Darzi kräver att säkerhetsrådet fördömer attacken och ställer USA till svars. Han beskriver angrepp mot civila, däribland barn, som ett brott mot krigets lagar. Iranska Röda halvmånen har också vänt sig till Internationella brottmålsdomstolen och begärt en oberoende utredning. Organisationen uppger att kvinnor och barn utgör flertalet av de skadade. Uppgifterna om antalet skadade varierar. Röda halvmånens första meddelande angav 50 skadade, medan iransk statlig television och nyhetsbyrån Irna senare rapporterade minst 67. Fyra dödsfall återkommer i de senaste uppgifterna från flera iranska källor.

Unicef: Vart femte barn utsatt för övergrepp online

Markus Andersson — Thu, 03 Sep 2026 05:50:31 +0000

En Unicef-studie visar att vart femte barn i de undersökta länderna hade utsatts för sexuella övergrepp eller utnyttjande online. Färre än en procent av fallen rapporterades till polis, socialtjänst eller stödlinjer. Rapporten bygger på nationellt representativa undersökningar med omkring 21 000 internetanvändande barn. Uppgifterna samlades in i två omgångar mellan 2020 och 2025 och gäller därför olika mätår i olika länder. Studien omfattar länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Karibien samt Östeuropa. Unicef uppskattar att drygt 15 miljoner barn exponerades för sexuellt innehåll som de inte ville se. Nio miljoner pressades att delta i sexuella samtal eller dela bilder, medan fyra miljoner fick sexuella bilder på sig själva spridda utan samtycke.

De flesta berättade aldrig för en myndighet

Nästan 60 procent av övergreppen skedde på sociala medier och 14 procent i onlinespel. I 57 procent av fallen var förövaren någon som barnet redan kände, exempelvis en vän, partner, jämnårig eller familjemedlem. I 38 procent av fallen hade barnet först kommit i kontakt med personen på nätet. — Övergreppen begås inte av främlingar i mörka vrår, utan av någon barnen känner. Plattformarnas brist på säkerhet gör det lätt för förövare att komma i kontakt med barnen, säger Lulu Li, Unicef Sveriges expert på barns rättigheter online. Mer än fyra av tio berättade inte för någon vad som hade hänt. Färre än en procent rapporterade övergreppet till polis, socialtjänst eller en stödlinje. Det vanligaste skälet till tystnaden var att barnet inte visste vart det kunde vända sig. Barn som uppgav att de utsatts rapporterade också betydligt oftare självskadebeteende, ångest och självmordstankar. Sambanden kvarstod när forskarna tog hänsyn till ålder och kön, men eftersom undersökningen är en tvärsnittsstudie kan den inte visa att övergreppen ensamma orsakade problemen. Unicef efterlyser bland annat starkare integritetsskydd för barn, begränsningar av oönskade kontakter från vuxna och bättre system för att upptäcka och anmäla övergrepp. Organisationen vill också att regeringar och teknikföretag tar ett större ansvar, så att skyddet inte läggs på barnen själva. — Vi måste alla, inklusive regeringar och teknikföretag, göra mer för att skydda barn på nätet, säger Unicefs generaldirektör Catherine Russell.