Globalismens framfart – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Tue, 26 May 2026 10:03:34 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Globalismens framfart – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Brittisk gatuintervju sprids: ”Väst är moraliskt bankrutt” https://nyadagbladet.se/utrikes/frank-wrighter-vast-moraliskt-bankrutt/ Tue, 26 May 2026 10:03:34 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231572 En spontan gatuintervju med den brittiske skribenten Frank Wrighter har fått stor spridning i sociala medier. I intervjun beskriver han västvärlden som moraliskt och ekonomiskt bankrutt – och säger att han hellre vill leva i en nation än i en gränslös marknad.

Wrighter riktar udden mot politisk likriktning, massmigration, global marknadsdyrkan och västvärldens krig i Mellanöstern. Enligt honom har löften om demokrati, välstånd och frihet ersatts av permanent kris, ekonomisk nedgång och förlorad nationell gemenskap.

Intervjun publicerades av VoxPopuli och spelades in vid en samling för Restore Britain, lett av Rupert Lowe. Klippet spreds därefter vidare i sociala medier, bland annat av den amerikanske journalisten Glenn Greenwald, som beskrev Wrighter som en i stort sett okänd brittisk medborgare som formulerar sin kritik med ovanlig klarhet.

På frågan varför han kommit till samlingen svarar Wrighter att han och hans son rest från Newbury eftersom de ser ett land i djup kris.

— Vi ser i vilket skick landet befinner sig. Det råder ett nationellt nödläge och vi måste tänka på framtiden. Vilket slags land ska vi ha för våra barn – eller ska vi över huvud taget ha en nation? säger han.

Wrighter fortsätter med vad som blivit ett av intervjuns mest citerade resonemang: att ett land inte kan reduceras till en marknadsplats.

— Jag vill hellre leva i en nation än på en marknad, inte i en gränslös internationell stormarknad befolkad av främlingar som hyser fientlighet mot varandra. Vi måste rädda nationen, säger han.

”Permanent undantagstillstånd”

I intervjun beskriver Wrighter den västerländska efterkrigsordningen som överspelad. Han menar att samma politiska kurs fortsätter oavsett valresultat, samtidigt som väljare inte erbjuds några verkliga lösningar.

— Vi verkar vara moraliskt såväl som ekonomiskt bankrutta i hela västvärlden, i Europa och i Storbritannien. Hela systemet befinner sig i någon form av kris, säger han.

Enligt Wrighter har det som tidigare betraktades som normalt samhällsliv ersatts av ett ständigt krisläge.

— Det vi brukade kalla normalt liv har ersatts av ett permanent undantagstillstånd – vad gäller den sociala sammanhållningen, de demografiska förändringarna och bristen på realistiska lösningar, säger han.

Konsekvensen, menar han, är att västerländska samhällen rör sig mot ekonomiskt och socialt sönderfall. Han pekar på krigskostnader, rekrytering styrd av ideologi och svårigheten för kompetenta människor att få inflytande.

— Om det fortsätter är vi färdiga. Det ser ut som ekonomisk kollaps. Det handlar om att lägga alla pengar på krig utomlands när ingenting fungerar här hemma, säger Wrighter.

Han sammanfattar utvecklingen som ett system som stänger ute begåvade människor med fel åsikter och i stället belönar ideologisk anpassning.

— Sammantaget är detta en politik och ekonomi som leder till nationellt självmord, säger han.

Marknadsdyrkan och förlorad värdighet

Wrighter kopplar krisen till vad han ser som en liberal och marknadsfixerad samhällsmodell. Han avvisar tanken att problemet främst kan lösas med ny retorik eller ännu en valkampanj.

— Vi behöver inte mer tom retorik. Vi behöver trovärdiga människor med verklig integritet, erfarenhet och förmåga, som är hängivna något högre än sin egen berikning eller sin egen vansinniga ideologiska fraktion, säger han.

Han beskriver den moderna politiken som ett slags reklamstyrt system där väljarnas förhoppningar knyts till löften som aldrig infrias.

— Man säljer drömmar till oss. Vår längtan stimuleras av den rådande enigheten. Men inget av detta händer någonsin. I stället händer det som eliterna vill ska hända, säger Wrighter.

Särskilt hård är han mot konservativa partier som enligt honom övergett verklig konservatism till förmån för marknadsdyrkan och billig arbetskraft.

— Om man frågar konservativa marknadsdyrkare: Ni har förstört vår nation och ersatt den med en rad själlösa industrihallar, som i allt högre grad bemannas av migrantarbetskraft från tredje världen – vad har det bevarat? säger han.

Enligt Wrighter har denna utveckling rivit sönder just de värden som konservativa säger sig försvara: lokalsamhällen, traditioner, värdighet och social sammanhållning.

— Vi behöver något mer än pengar. Vi behöver något mer än anti-ideologiska slagord. Vi behöver verklig förändring i människors verkliga liv, för en gångs skull, säger han.

Krigspolitiken driver krisen

I intervjuns senare del riktar Wrighter stark kritik mot västvärldens krigspolitik i Mellanöstern. Han menar att krigen inte tjänar vanliga medborgares intressen, utan har skapat skuld, kaos och nya migrationsströmmar.

— Man bryr sig inte om nationella intressen hos den politiska eliten i väst, vare sig i USA, Storbritannien eller Europa, säger han.

Wrighter kopplar massmigrationen till decennier av västliga regimskifteskrig i Mellanöstern och Nordafrika. När stater slås sönder, säger han, skapas flyktvägar, smugglingsnätverk och parallella ekonomier.

— Skälet till att vi har en massmigrationskris i Europa är krigen i Mellanöstern. När man slår sönder dessa länder, vad händer då? Människor flyr, färdvägar uppstår och det blir en hel industri, säger han.

Han går längre och beskriver massmigrationen som en organiserad och kriminell verksamhet.

— Massmigration är en kriminell verksamhet. Människor betalar tusentals dollar för att fraktas in i landet. Det blir en parallell ekonomi, säger Wrighter.

För Wrighter hänger därmed inrikespolitisk kollaps, global marknadslogik och utrikespolitiska krig samman. Allt pekar, menar han, mot ett system som inte längre förmår försvara sina egna folk.

— De som styr påminner om ett fanatiskt brottssyndikat: de förstör människors liv och ger folket fagra löften, vare sig de kommer från vänster eller höger. Men slutresultatet blir kaos, krig, öppna gränser, vansinniga slagord och ett fullständigt förnekande av verkligheten, säger han.

Wrighter avslutar med att konstatera att människor inte längre kan undkomma konsekvenserna av den politik som förts.

— Det håller inte, för vi måste leva i det kaos de har ställt till med, säger han.

]]> Richard Werner: Krig banar väg för digital kontroll https://nyadagbladet.se/utrikes/richard-werner-krig-digital-kontroll/ Sat, 23 May 2026 14:10:00 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231245 Den tyske ekonomen Richard Werner hävdar att krig, finanskriser och digitala centralbankspengar ingår i en bredare rörelse mot centraliserad kontroll. I en längre intervju med Tucker Carlson varnar han för att kommande kriser kan användas för att pressa fram ett nytt digitalt penningsystem.

Werner är professor i bank- och finansfrågor och har länge profilerat sig som kritiker av centralbankernas makt. Han är bland annat känd för att ha myntat uttrycket ”quantitative easing” på 1990-talet och för sin forskning om hur banker skapar krediter.

I intervjun, som kretsar kring krigspropaganda, banker, Iran, Kina och digitala valutor, lägger Werner fram en långtgående maktanalys. Kärnan i resonemanget är att den som kontrollerar kreditgivningen också kontrollerar ekonomins riktning – och därmed i förlängningen samhällsutvecklingen.

Varnar för krigspropaganda

Samtalet börjar i historien. Carlson tar upp sänkningen av passagerarfartyget Lusitania 1915 och beskriver den som ett exempel på hur opinionen kring krig kan formas genom starka berättelser om fienden. Werner utvecklar resonemanget och hävdar att händelsen bidrog till att skapa en tyskfientlig opinion i USA inför landets inträde i första världskriget.

Enligt Werner visar sådana historiska exempel hur svårt det är för vanliga människor att föreställa sig att mäktiga aktörer medvetet skulle kunna driva fram krig.

— Vanliga människor vill inte ha krig i något land. De flesta människor är goda, sade Werner i intervjun.

Han påstår att falska förevändningar återkommande har använts för att få länder att gå in i större konflikter. I intervjun kopplar han denna historiska modell till dagens konflikter och varnar för att en enda välplacerad händelse, förstärkt av medier och propaganda, kan räcka för att förändra opinionen.

— Bara en ondskefull och framgångsrik falsk flagg-operation, förstärkt med falsk information i medierna, är tyvärr fortfarande tillräckligt, sade han.

Iran och Venezuela i Kinas skugga

Werner beskriver de senaste konflikterna kring Iran och Venezuela som delar av ett större geopolitiskt mönster. Enligt hans analys handlar det inte enbart om enskilda regimer eller specifika regionala konflikter, utan om resurser, strategiska handelsvägar och maktbalansen gentemot Kina.

Han pekar särskilt på Kinas infrastruktursatsningar och ekonomiska expansion som en parallell till tidigare epoker där stormakter försökt bryta eller kontrollera handelsförbindelser. I intervjun återkommer han flera gånger till hur konflikter, sanktioner och regimskiften kan fungera som verktyg för att hindra konkurrerande maktblock från att växa sig för starka.

Påståendena är långtgående och bygger i stor utsträckning på Werners egen historiska och ekonomiska tolkning. Intervjuns kärna är inte en enskild prognos, utan hans bredare tes: att krig och kriser ofta ger beslutsfattare möjligheter att införa åtgärder som annars hade mött starkare motstånd.

”Den som tillhandahåller pengar har makt”

Mot slutet av samtalet flyttar Werner fokus från geopolitik till bankväsendet. Han menar att makten över kreditgivningen är en av de mest avgörande politiska maktfrågorna, eftersom nya pengar i praktiken skapas genom bankernas utlåning.

— Den som tillhandahåller pengar har makt att välja vem som får dem, hur mycket de får och för vilka ändamål, sade Werner.

Av det skälet försvarar han små lokala banker och kritiserar den långvariga trenden mot större banker, färre institut och mer centraliserad finansmakt. När lokala banker försvinner, menar han, flyttas besluten om kredit och investeringar längre bort från lokalsamhällen och företagare.

Werner hävdar att detta i praktiken slår mot medelklassen och den produktiva ekonomin. En decentraliserad bankstruktur skulle enligt honom sprida makten över kreditgivningen och göra ekonomin mindre sårbar för politiskt styrda bubblor och kriser.

CBDC beskrivs som digital kontroll

Den skarpaste varningen riktar Werner mot digitala centralbankspengar, ofta kallade CBDC. Han avfärdar argumentet att centralbankernas digitala valutor framför allt handlar om teknisk modernisering.

— De lanseras som CBDC, centralbankers digitala valutor. Jag kallar det centralbankernas digitala kontroll, sade han.

Enligt Werner är det inte den digitala formen som är ny. Pengar på bankkonton är redan till stor del digitala. Enligt honom är ordet ”central” det avgörande. Om pengarna blir programmerbara och tillståndsbaserade kan användningen i teorin begränsas efter plats, tid, person eller ändamål.

— Vi är på väg mot digitala kontrollsystem där vi inte längre har kontroll över våra likvida tillgångar, varnade Werner.

Han kopplar utvecklingen till kriser, inflation och krigslägen. I ett sådant politiskt klimat kan befolkningar enligt honom lättare pressas att acceptera lösningar som annars skulle uppfattas som ett hot mot friheten.

— Det förverkligar en totalitär diktators dröm, sade Werner om ett fullt ut programmerbart penningsystem.

Intervjun avslutas med en bredare varning för centraliserad makt. Werners poäng är att den ekonomiska friheten inte främst avgörs av tekniska betalningslösningar, utan av vem som ytterst kontrollerar kredit, pengar och rätten att använda dem.

Se hela intervjun här

]]> Varför Europa är i fara https://nyadagbladet.se/kronikor/varfor-europa-ar-i-fara/ Sat, 23 May 2026 08:03:45 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230955 1. Den deklarationen2 förklarar egentligen på ett sätt jag då inte betonade varför våra politiker i många länder beter sig som de gör och därför handlar på ett sätt vi inte förstår. Varför ser de inte att invandringen skapar ett mycket allvarligt läge för den europeiska befolkningen – en situation som kan bli oåterkallelig? Deklarationen inleds med en beskrivning av den europeiska befolkningens situation och går så småningom över i förklaringen till varför politikerna handlar som de gör. Men först förklarar man lågmält Europas roll för oss: ”Europa tillhör oss, och vi tillhör Europa. Dessa länder är vårt hem; vi har inget annat. Det överstiger vår förmåga att förklara anledningarna till vår uppskattning av Europa eller att motivera vår lojalitet … Vardagliga landskap och händelser har en särskild betydelse – för oss, men inte för andra. Ett hem är en plats där saker och ting är bekanta och där vi är känns igen oavsett hur långt vi har vandrat. Detta är det sanna Europa, vår värdefulla och oersättliga civilisation och kultur. Europa är vårt hem”.

Det falska Europa

Men nu hotas detta av ett falskt Europa i form av etablissemangets Europeiska union. Detta för med sig stora konsekvenser. Det allvarligaste är att den ”hotar … att konfiskera vår hembygd”. Det falska Europa berömmer sig för ”att vara vägvisare till ett universellt samhälle som varken är universellt eller ett samhälle. Det falska Europa hotar oss” … ”förblindat av fåfängliga, självberömmande visioner av en utopisk framtid, undertrycker det falska Europa instinktivt alla avvikande åsikter … Det falska Europa är utopiskt och tyranniskt”. Många politiker har ett annat huvudmål för politiken än befolkningen har, och de tror nu att det finns en metod att befria sig från sina väljare, som har andra värderingar och mål: ”Under den senaste generationen har ett ständigt växande segment av vår styrande klass kommit fram till att dess egenintresse ligger i en accelererad globalisering. Dessa personer hoppas att kunna bygga överstatliga institutioner som de sedan kan styra utan att längre kunna hindras av folkens suveränitet”.

Överstatlig makt och migration

Genom Europeiska unionen, som de redan gett en hel del av makten över sina nationer, bestämmer den styrande byråkratin och professionella politiker i dag i många avseenden över Europas nationer. Men dessa länders suveränitet är ännu inte utplånad, så arbete återstår. Vilken är då den giftiga brygd som driver dessa politiker och hjälper dem att förslava oss? Deklarationen svarar där: ”Vi förlorar vår hemort på jorden på grund av den falska kristendom av universella mänskliga rättigheter som det falska Europas proponenter har konstruerat åt sig”. Det får verkliga konsekvenser, eftersom ”när de självsvåldigt utvecklar internationella människorättslagar monopoliserar EU-institutionernas överstatliga mandariner Europas politiska liv”. Detta får långtgående konsekvenser. En följd är att vi tvingas ta emot immigranter som söker sig hit på grund av vår generositet, för all vår hjälp, för stöd och för att skapa sig ett bättre liv och bilda familjer. Inga krav ställs på assimilering, utan deras egen kultur – den som i grunden fick dem att flytta till oss – skyddas. Och vi hindras egentligen från att överhuvudtaget påverka de regler som används för att åstadkomma detta.

En gränslös värld

Gruppens syn på det europeiska mångkulturella projektet är: ”Det kräver av de europeiska folken en helgonalik självförnekelse. Vi förväntas acceptera vår egen hembygds kolonisering och vår egen kulturs upplösning under det tjugoförsta århundradet för Europas högre äras och härlighets skull – en kollektiv självuppoffringshandling för något slags nytt globalt samhälle av fred och välstånd som därmed påstås skola födas”. Och varför har något sådant skett? Ja, allt går tillbaka till det bakomliggande sättet att tänka och de värderingar det kräver. Gruppen observerar den nya europeiska ideologins egenskaper och karaktär och drar slutsatsen: ”Det falska Europas universalistiska … föreställningar avslöjar att det rör sig om ett religionssubstitut … Detta är det starka opium som förlamar Europa … Vi måste insistera på att religiösa ambitioner skall hållas inom religionens område och inte ha någon roll att spela inom politiken … För att vi skall återfå vår politiska och historiska självbestämmelserätt är det nödvändigt att vi sekulariserar det offentliga livet i Europa. Vi måste avvisa pseudoreligionen” … och ”stoppa … dess utopiska, pseudo-religiösa korståg för en gränslös värld”. Nästa år är det ett decennium sedan deklarationen publicerades. Åren går, och det falska Europa blir allt starkare. När vaknar Europas medborgare?   Dan Ahlmark
Referenser: 1 Parisdeklarationen och det falska Europa – del 1 – Nya Dagbladet. 2 Parisdeklarationen – The True Europe.]]> EU:s nya budgetförslag kan slå hårt mot svenska företag https://nyadagbladet.se/ekonomi/eu-skatter-svenska-foretag/ Sun, 17 May 2026 13:02:24 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230437 EU-skatter på företag kan bli en ny stridsfråga när EU-kommissionen vill ge unionen direkta intäkter som går rakt till Bryssel. Ett av förslagen innebär att stora företag ska betala en årlig avgift till EU-budgeten, något som den svenska regeringen motsätter sig inför de kommande budgetförhandlingarna. Frågan gäller EU:s nästa långtidsbudget för perioden 2028–2034. EU-kommissionen uppger att budgetförslaget ligger på nästan 2 000 miljarder euro, vilket motsvarar 1,26 procent av unionens bruttonationalinkomst. Kommissionen vill finansiera den utökade budgeten genom flera nya så kallade egna medel. Intäkterna skulle tillföras EU-budgeten genom särskilda intäktskällor, i stället för att enbart komma via medlemsländernas vanliga EU-avgifter. Den svenska regeringen motsätter sig utvecklingen. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) säger till Tidningen Näringslivet att regeringen hör till de tydligaste motståndarna till nya skatter på EU-nivå. – Vi är inte helt ensamma. Men vi är ett av länderna som absolut är längst ut på den sidan att motsätta oss alla nya skatter. Finansministern medger samtidigt att trycket i förhandlingarna kan bli hårt. Även om skattefrågor kräver medlemsländernas godkännande kan långtidsbudgeten leda till omfattande kompromisser mellan medlemsstaterna. – Det kommer att vara förhandlingar där man får ge och ta, säger Svantesson.

Ny EU-skatt för storföretag

Kommissionens mest omstridda förslag gäller en ny EU-avgift för stora företag. Enligt modellen ska bolag med en årlig nettoomsättning över 100 miljoner euro betala mellan 100 000 och 750 000 euro per år, beroende på bolagets storlek. Förslaget omfattar företag som är skattemässigt hemmahörande i EU samt vissa fasta driftställen i unionen. Kritiker invänder bland annat mot att kommissionen baserar avgiften på omsättning snarare än vinst. Företag med stora intäktsflöden men låga marginaler kan därmed drabbas hårdare än mer lönsamma bolag med lägre omsättning. Förslaget möter inte bara motstånd i Sverige. Tyskland och Nederländerna har sagt nej till den delen av paketet. Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har också riktat skarp kritik mot att nationella regeringar ska lätta på företagens bördor samtidigt som EU-kommissionen föreslår nya EU-skatter. – Förslaget bör inte genomföras. Varför ska vi befria företag i Tyskland och andra länder från vissa bördor och samtidigt gå med på skattehöjningar i Bryssel? frågar sig Merz enligt Tidningen Näringslivet.

Fler intäktskällor för EU

Bolagsavgiften utgör bara en del av paketet. Kommissionen vill även styra delar av intäkterna från utsläppshandel, klimattullar, tobaksbeskattning och avgifter på elektroniskt avfall direkt till EU:s budget. För svenska företag skulle EU-skatter av den här typen innebära att kostnaden inte kopplas direkt till vinst. Företag med stora intäkter men låga marginaler kan därför påverkas mer än bolag med hög lönsamhet. Kritiken mot förslaget handlar därmed både om skattenivån och om att EU får en mer självständig finansiering. Förespråkare för nya EU-skatter menar att unionen behöver fler gemensamma intäkter när kostnaderna för försvar, grön omställning och återbetalningen av coronafonden ökar. Motståndarna varnar i stället för att besluten flyttar mer ekonomisk makt från medlemsländerna till EU-nivå. Sammanlagt hoppas kommissionen få in omkring 65 miljarder euro per år genom de nya systemen. Förändringen skulle stärka Bryssels egen finansiering och minska beroendet av traditionella nationella medlemsavgifter. För svensk del innebär frågan en konflikt mellan regeringens nej till nya EU-skatter och trycket att nå en överenskommelse om unionens framtida budget. Om kommissionens linje vinner gehör skulle det innebära en ny EU-avgift för svenska företag. Förhandlingarna om långtidsbudgeten fortsätter under de kommande åren innan medlemsländerna slutligen enas om ramarna för perioden 2028–2034.]]> Kritik mot WHO efter hantaviruslarm: ”Ett politiskt skådespel” https://nyadagbladet.se/utrikes/kritik-who-hantaviruslarm-politiskt-skadespel/ Wed, 13 May 2026 12:44:17 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230162 Ett begränsat hantavirusutbrott kopplat till ett kryssningsfartyg har fått WHO att hålla pressträffar och väcka internationell uppmärksamhet. Nu ifrågasätter läkaren och epidemiologen David Bell om reaktionen står i proportion till risken – eller om larmet passar in i en större satsning på pandemiberedskap. I en artikel i tidskriften Daily Sceptic jämför Bell WHO:s fokus på hantavirus med den dagliga dödligheten i sjukdomar som malaria och tuberkulos. Enligt honom dör omkring 2 000 personer av malaria och omkring 4 000 av tuberkulos varje dag, samtidigt som stora delar av den globala hälsoapparaten riktar strålkastarljuset mot ett fåtal hantavirusfall. Bakgrunden är ett utbrott på kryssningsfartyget MV Hondius utanför Afrikas västkust. Enligt AP hade tre personer dött och färre än tio bekräftats smittade bland omkring 150 passagerare och besättningsmedlemmar. Smittan kopplas till hantavirus, en grupp virus som i regel sprids från gnagare till människor via urin, avföring, saliv eller bett. WHO:s egen faktasida uppger att hantavirusinfektioner är förhållandevis ovanliga globalt, men kan orsaka allvarlig sjukdom. Organisationen uppskattar att mellan 10 000 och över 100 000 infektioner inträffar årligen. I Nord- och Sydamerika kan vissa varianter orsaka hantavirusorsakat lung- och hjärtsyndrom, med hög dödlighet i svåra fall. Samtidigt betonar WHO att smitta mellan människor är ovanlig. Den hittills kända varianten där begränsad smitta mellan människor har dokumenterats är Andesvirus, främst vid nära och långvarig kontakt. WHO har även sagt att utbrottet inte ska ses som ”ett nytt covid”, men verkar ändå utnyttja skräckpropagandan för egna ändamål.

Frågan om proportioner

Bells främsta invändning är att reaktionen saknar proportioner. Han skriver att de fall som nu dominerar nyhetsflödet utgör en mycket liten del av det antal hantavirusfall som enligt WHO kan väntas globalt under ett år. Frågan, menar han, är varför just detta utbrott behandlas som en internationell kris. Bell pekar också på att WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus under pressträffar om hantaviruset har nämnt att USA och Argentina bör återvända till WHO-samarbetet. För Bell visar det hur ett begränsat utbrott kan användas för att kräva mer överstatlig styrning av folkhälsan.

Pandemiavtal och vinstintressen

Bell kopplar även uppmärksamheten till WHO:s omstridda pandemiplaner. Afrikanska länder har nyligen återigen motsatt sig delar av förslaget om utbyte av smittämnen i WHO:s pandemiöverenskommelse, där länder förväntas dela uppgifter om smittämnen som sedan kan användas i utvecklingen av läkemedel och vaccin. Han varnar för att mer pengar kan styras från grundläggande folkhälsoarbete – som malaria, tuberkulos, hiv, näringsinsatser och primärvård – till pandemiberedskap och övervakningssystem. Fattigare länder riskerar därmed att få betala för system som främst gynnar den globala hälsoindustrin, menar han. Bell lyfter också fram möjliga intressekonflikter. WHO:s största finansiärer 2024–2025 inkluderar enligt organisationens egen bidragsdatabas aktörer med stark koppling till vaccinområdet, däribland Gates Foundation och Gavi. Samtidigt har Moderna och Korea University College of Medicine enligt Korea Biomed inlett ett samarbete kring ett mRNA-vaccin mot hantavirus. Bell presenterar inte någon direkt koppling mellan Modernas vaccinutveckling och WHO:s nuvarande kommunikation om utbrottet. Hans poäng är i stället att WHO i dag verkar i ett system där privata finansiärer och aktörer i gränslandet mellan stat och näringsliv har betydande inflytande över prioriteringar, samtidigt som läkemedelsbolag har ekonomiska drivkrafter att skapa marknader för nya produkter.]]> Eurokrisen visar faran med EU:s centralmakt https://nyadagbladet.se/kronikor/eurokrisen-eu-centralmakt/ Wed, 06 May 2026 14:48:41 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=229486 Genom den gemensamma valutan kom ett antal länders individuella problem tillsammans att skapa en kris för euron. Förutom Spanien drabbades till exempel Italien och Grekland hårt. Långivarna var ofta stora banker i Tyskland och Frankrike, vilka då också hotades med konkurs ifall deras internationella lån inte betalades tillbaka. Det skulle ha kastat de två mäktigaste länderna i EU in i bankkriser, vilket troligen hade medfört många år av ekonomisk nedgång eller stagnation. EU ingrep därför genom lösningar som fick de drabbade sydeuropeiska länderna att inte lämna euron utan i stället, genom nya lån från Europeiska centralbanken, under lång tid betala tillbaka sina mycket stora skulder till bankerna. Så skedde också för ett land som Grekland, vars kris inte främst orsakats av den privata sektorn utan av statens höga upplåning. Denna hade länge varit hög, och i krisen förlorade långivarna förtroendet för Grekland som stat, troligen beroende på dess konstanta höga budgetunderskott. Landet hade en uppenbart dålig styrning av de offentliga finanserna, vilket medfört stora lån från främst tyska och franska banker. EU:s lösning för att undvika en grekisk statsbankrutt var en överenskommelse där Europeiska centralbanken under ett antal år gav lån, vilka till cirka 90 procent utnyttjades för att betala tillbaka de utländska banklånen. Någon nämnvärd hjälp för landets dåliga ekonomi gav detta inte. Resultatet blev många år av först nedgång och därefter obetydlig tillväxt med hårda villkor för befolkningen. Ungdomsarbetslösheten var därvid kanske ett av de allvarligaste problemen, eftersom ungdomar som är klara med sin utbildning påverkas mycket negativt när de under lång tid inte kan få arbete. Och när sådana problem lättade något hade Grekland fortfarande en mycket hög skuldsättning med dess tillhörande risker. Genom den gemensamma valutan kom ett antal länders individuella problem tillsammans att skapa en kris för euron. Samtidigt innebar den gemensamma valutan att länder hindrades från motåtgärder som tidigare alltid varit möjliga. Nu var ett land helt enkelt tvunget att stoppa sociala reformer, sänka lönerna, avskeda anställda och svälta sig ur krisen. En annan lösning kunde därför ha varit att Grekland lämnade euron och återgick till en egen valuta, som sattes till ett värde som möjliggjorde ökad export. Denna metod utgör ett mindre uppenbart sätt att momentant skära ned alla löner och genomföra en lösning i ett slag utan att dra ut på den plågsamma processen under ett årtionde. Landet kunde då snabbt få igång tillväxten, vilket minskat arbetslösheten. Om Greklands skuldsättning under alla förhållanden varit för hög skulle man ha inlett med en statsbankrutt och gentemot långivarna förhandlat ner sin skuldbörda till en nivå som var möjlig att amortera utan att genomföra ett nationellt självmord. Det är det sätt som dessa problem tidigare skötts på. Man tog en omedelbar standardsänkning och kunde sedan arbeta vidare och växa på normalt sätt. Genom euron och policyn att stötta denna hindrades sådana åtgärder. Därmed följde en lång och plågsam ekonomisk kräftgång för att skydda Tyskland och Frankrike, vars banker varit inkompetenta och lånat ut alltför mycket till finansiellt inkompetenta låntagare i södra Europa.

Vad önskar EU göra?

Att som i EU bygga en gemensam valuta därför att man ideologiskt velat åstadkomma en snabbare integration inom den ekonomiska unionen, ge centrum ökad makt och skapa enhetlighet i ett antal avseenden, kräver en likhet i förutsättningarna som europeiska nationer inte har i dag. Men EU-kommissionen drev alltför snabbt fram reformen och skapade därigenom ett stort problem som praktiskt sett orsakade ekonomisk kris i ett flertal länder. Sedan tillämpade EU metoden att utnyttja just det skapade problemet för att försöka ge centrala EU ännu mera makt, trots att man just visat att man inte är kapabel att klokt välja bra policies. EU-anhängarna säger ju att för att lösa de problem som en gemensam valuta leder till bör en federal europeisk stat bildas. Vad innebär då det? Det betyder att man i grunden har en gemensam EU-budget för alla medlemsstater, inklusive att länderna förlorar sin självständiga beskattningsrätt till EU, samt att EU övertar alla nationers skulder och hanterar dem. Men en sådan ”lösning” av Sydeuropas ekonomiska problem innebär bland annat att norra Europas nationer i stort ska ta över och betala södra Europas problem, det vill säga alla deras skulder överstigande en viss normal nivå av BNP. Det är vad en federal EU-stat medför i skuldfrågan: man gömmer Sydeuropas problem i en gemensam pott, vilket innebär att Nordeuropa till betydande del får ta ansvaret att betala av den skuldbörda som i dag åstadkommer problem för Sydeuropa. Och vad som sedan händer i framtiden vet ingen; kanske repeteras beteendet? Men att etablera en federal EU-stat för att lösa ett skuldproblem är – förutom ett stort övergrepp mot norra Europa – ett misstag av annan art. Ett problem för vissa sydliga stater används för att avsluta storheten i Europas historiska utveckling, som bygger på självständiga – och numera konsekvent demokratiska – nationalstater. Den nationella självständigheten och den demokratiska nationalismen har en utvecklingskraft som är betydligt större än vad som finns i en federal europeisk union. Ett federalt Europa med dagens skillnader mellan staterna vore ett tragiskt misstag. De flesta medborgare kommer därigenom att förlora så mycket mer än de får. Deras förlust av viktiga delar av sitt medborgarskap – till exempel möjligheten att påverka sitt lands politik – är oersättlig. Federalism i Europa innebär eliminering av nationernas självbestämmande och, praktiskt sett, eliminering av demokratin i de allra flesta av Europas stater.1 Svagheterna beskrivna i noten bryter mot individens rättighet att som medborgare i en stat delta i val gällande denna, som avgör just den statens styrning.2
Ett federalt Europa med dagens skillnader mellan staterna vore ett tragiskt misstag.
Ett sådant val, som medför sådan styrning i ett individuellt land, sker inte i en europeisk federal stat, vilket är ett brott. Att Sverige annat än eventuellt någon gång skulle kunna påverka EU:s styrning är en illusion. Federalism betyder också att den – fortfarande alltför begränsade – friheten i våra egna nationer inte får utvecklas och nå den höjd den kommer att ha kraft att nå. Alla nationella försök att utifrån sina förutsättningar skapa ett bättre samhälle släcks ner och förintas genom en gemenskap som är kollektivistisk, steril och byråkratisk.

Slutsats

Enhetlighet i ett samhälle, såvida det inte gäller konsekvenser av författningen i ett land, är en svaghet och inte något värt att nå, såvida ordningen inte växt fram spontant och okontrollerat. Om den är följden av arbetet från en liten globalistisk elit är ordningen förkastlig. Visst har de individuella europeiska nationerna begått misstag i sitt samhällsbyggande under efterkrigstiden, men detta kommer – om vår frihet får bestå – att justeras, och bättre vägar och utveckling kommer att finnas. Varför skulle någon i mindre och medelstora europeiska länder vilja bli vasallstater och överlämna den politiska makten i Europa till Tyskland, EU-kommissionen och Frankrike? Detta är ju i stort vad federalism i Europa leder till. Dessa två länder inklusive kommissionen har historiskt aldrig permanent varit några goda företrädare för politisk frihet och föredömlig samhällsutveckling. Att se deras traditioner, tänkande och val av politik vägleda alla andra nationer i vår region vore både ett politiskt och andligt nederlag. Historiskt sett skulle det troligen komma att ses som en enorm, monumental, historisk förvillelse. USA har visat en villighet att stödja och samarbeta med Europas frihetliga högerpartier. USA:s nya nationella säkerhetsstrategi, NSS, varnar just Europa för EU, eftersom organisationen enligt dokumentet undergräver ”political liberty and sovereignty” och leder till förlusten av ”national identities”. Man pekar på vikten av ”genuine democracy”. Och EU har redan visat många tecken på att utvecklas till en auktoritär organisation, till exempel genom dess censur och försöken att införa Chat Control 2. Det är varningar att ta på allvar från en stat som skapade och under ett kvarts millennium bevarat demokratin.   Dan Ahlmark
Referenser: 1 EU visar vägen till ett motbjudande Europa – Nya Dagbladet 2 Libertarianismens grunder – Contra, avsnitt IV, punkt 11 bland individuella rättigheter. 3 2025 National Security Strategy – The White House.]]> Von der Leyen vill avskaffa vetot efter Orbáns fall https://nyadagbladet.se/utrikes/von-der-leyen-vill-avskaffa-vetot-efter-orbans-fall/ Wed, 15 Apr 2026 08:56:25 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=227624 Mindre än ett dygn efter Viktor Orbáns valnederlag började EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen driva på för att avskaffa medlemsländernas vetorätt i unionens utrikespolitik. På måndagen sade von der Leyen att tiden nu är inne för att gå över till kvalificerad majoritetsomröstning i utrikesfrågor, för att undvika vad hon kallade systemiska blockeringar. Utspelet kom sedan Orbáns Fidesz förlorat makten i Ungern till det mer EU-vänliga Tisza-partiet under ledning av Péter Magyar. Orbán hade under sin tid vid makten använt vetot för att bromsa en rad beslut från Bryssel, bland annat ett lån på 90 miljarder euro till Ukraina. — Att gå över till kvalificerad majoritetsomröstning i utrikespolitiken är ett viktigt sätt att undvika systemiska blockeringar, som vi har sett tidigare, sade von der Leyen enligt Politico.

Vill använda fartvinden efter Orbáns fall

Von der Leyen uppmanade samtidigt EU-regeringarna att "använda fartvinden nu" efter maktskiftet i Ungern. Hon beskrev också Magyars seger som ett steg tillbaka till "den europeiska vägen". Enligt kritiker visar utspelet hur Bryssel försöker använda ett politiskt maktskifte i ett medlemsland för att flytta ännu mer makt från nationalstaterna till EU-nivån. Vetorätten har länge setts som en av få kvarvarande spärrar mot att stora medlemsländer driver igenom känsliga utrikespolitiska beslut över huvudet på mindre stater.

Ungern har blockerat miljardlån till Ukraina

Bakgrunden är att Orbáns regering motsatt sig EU:s krislån till Ukraina på 90 miljarder euro och samtidigt hamnat i konflikt med Bryssel om bland annat migration, rättsstatlighet och HBTQ-frågor. EU har också fryst miljardbelopp avsedda för Ungern. Den tillträdande premiärministern Péter Magyar har signalerat att han inte tänker stoppa Ukraina-lånet, även om Ungern enligt honom inte själv kommer att delta ekonomiskt. Samtidigt kvarstår ett grundläggande problem för von der Leyens linje: för att avskaffa vetorätten krävs i sig enhällighet mellan medlemsstaterna. EU-ledningen måste alltså först få alla att enas om att ingen längre ska kunna säga nej.]]> Globalisten Chrystia Freeland konfronterad om etikbrott och bankfrysningar i Davos https://nyadagbladet.se/utrikes/globalisten-chrystia-freeland-konfronterad-om-etikbrott-och-bankfrysningar-i-davos/ Thu, 22 Jan 2026 16:50:57 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=220258 Kanadas tidigare biträdande premiärminister och finansminister under Justin Trudeau, Chrystia Freeland, konfronterades av journalisten Ezra Levant i samband med World Economic Forum i Davos. Frågorna rörde bland annat Freelands nya uppdrag för den ukrainska staten samt de ekonomiska övergrepp medborgare utsatts för av hennes regering i samband med frysningen av kanadensares bankkonton under lastbilsprotesterna 2022. Den kanadensiska politikern, som avgick från sin post i december förra året, möttes av kritiska frågor från journalisten Ezra Levant från Rebel News när hon anlände till det årliga toppmötet i den schweiziska alpstaden. Levant inledde med att ifrågasätta Freelands hantering av sitt jobberbjudande från Ukraina och huruvida hon rapporterade det till etikkommissionären inom den lagstadgade sjudagarsfristen. — Jag rapporterade det till etikkommissionären omedelbart, svarade hon, märkbart irriterad över konfrontationen. När Levant påpekade att hon inte informerade premiärministern förrän två dagar senare, förklarade Freeland att hon meddelade honom "så snart jag kunde tala med honom". På frågan om varför erbjudandet hölls hemligt från allmänheten tills Ukrainas president twittrade om det, svarade hon kort: — Det var inte slutgiltigt.

Anklagelser om intressekonflikt

Ezra Levant ifrågasatte sedan om det inte var problematiskt att Chrystia Freeland hade ett pågående jobberbjudande från Ukraina, samtidigt som Kanada beslutade om ett stödpaket på 2,5 miljarder dollar till landet. — Det var premiärministerns beslut. Och låt mig bara säga, att jag tycker att Kanada ska vara stolt över att stödja Ukraina, svarade hon och tillade att hon inte deltog vid det aktuella mötet med premiärministern. När Levant vidhöll sina frågor om etiken i situationen gick Freeland till motangrepp. — Dina frågor handlar om att så tvivel kring stödet för Ukraina, sade hon och avfärdade kritiken med att den "tjänade ryska intressen."

Domstolsutslag om bankfrysningar

Intervjun tog sedan en skarpare vändning när Levant tog upp den federala appellationsdomstolens nyliga beslut, där tre domare enhälligt slog fast att regeringens frysning av bankkonton under lastbilsprotesterna 2022 stred mot grundlagen. — Ångrar du det? Du beslagtog och frös bankkonton. Den federala appellationsdomstolen slog fast att det var grundlagsstridigt, frågade Levant. Freeland vägrade be om ursäkt och vidhöll att hon agerat korrekt: — Jag följde lagen till hundra procent, hävdade hon och tillade att hon var "stolt över att ha stått upp för kanadensare." Konfrontationen blev alltmer upprörd, och Freeland beskrev till slut Levants frågor som "trakasserier" från "människor som gör Putins jobb åt honom". Efter mötet stoppades Ezra Levant och andra journalister av polis som kontrollerade deras legitimationer, men släpptes sedan utan vidare åtgärder.]]> Världens miljardärer rikare än någonsin https://nyadagbladet.se/ekonomi/varldens-miljardarer-rikare-an-nagonsin/ Mon, 19 Jan 2026 09:44:27 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219988 Världens dollarmiljardärer hade ett exceptionellt 2025. Deras samlade förmögenhet växte med över 16 procent och uppgår nu till rekordhöga 18 300 miljarder dollar, visar en ny rapport från biståndsorganisationen Oxfam. Rapporten publiceras i samband med World Economic Forum som inleds i Schweiz under måndagen. Enligt Oxfam har antalet dollarmiljardärer för första gången passerat 3 000 personer. De tolv rikaste miljardärerna har nu en sammanlagd förmögenhet som överstiger den fattigaste halvan av världens befolkning. Sedan Donald Trumps valseger i november 2024 har miljardärernas förmögenheter ökat tre gånger snabbare än under de föregående fem åren. Amerikanska miljardärer har sett den kraftigaste tillväxten, men även miljardärer i övriga världen har fått tvåsiffriga procentuella ökningar.

Oxfam varnar för maktkoncentration

Samtidigt som miljardärerna blir allt rikare lever var fjärde människa i världen med hunger, konstaterar Oxfam. Organisationen kritiserar inte bara den extrema konsumtionen utan även hur miljardärer använder sin förmögenhet för att köpa politiskt inflytande, äga medier och sociala plattformar eller anlita överlägsna juridiska resurser för att ställa sig över lagen. "Sådan makt ger miljardärer kontroll över allas gemensamma framtid och underminerar politisk frihet och rättigheter för oss andra", skriver Oxfam i rapporten.]]> Iyah May tillbaka med ny systemkritisk bomb – ”Friheten är bräcklig när man säger sanningen högt” https://nyadagbladet.se/kultur/iyah-may-tillbaka-med-ny-systemkritisk-bomb-friheten-ar-bracklig-nar-man-sager-sanningen-hogt/ Tue, 13 Jan 2026 12:30:53 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219712 Den australiska läkaren och sångerskan Iyah May, som fick genomslag med sin kontroversiella låt Karmageddon, är nu tillbaka med "Good Citizen" – en ännu mer direkt attack mot övervakningssamhället, krigsmaskineriet och makteliten. I en tid då kritiska röster tystas utmärker sig 34-åringen genom att inte backa en millimeter. När Iyah Mays förra låt Karmageddon, som Nya Dagbladet uppmärksammade, drog till sig uppmärksamhet hösten 2024 kostade det henne både manager och skivbolag. Anledningen? Hon vägrade ändra texten som sågade läkemedelsjättarna, experimentvaccinerna och nedstängningspolitiken vid fotknölarna. Nu, knappt ett och ett halvt år senare, släpper hon "Good Citizen" – och har blivit än mer frispråkig i sin kritik. — Något landade i min inkorg som gjorde att jag pausade, blev rasande och började skriva Good Citizen. Det var kliniskt och kallt, och extremt avslöjande om hur bräcklig "friheten" är när man säger sanningen högt eller säger något som utmanar systemet, skriver May själv på sociala medier. Låten, som släpptes den 5 december 2025, är en bred attack mot det hon kallar ett orwellskt samhälle där medborgare hålls som schackpjäser i ett spel de aldrig kan vinna. Med referenser till allt från digital ID och ökat skattetryck till konglomerat som BlackRock och Palantir, målar May upp en bild av en värld där vanliga människor systematiskt manipuleras och övervakas.

Kritik mot kriget i Gaza

I låtens mest kontroversiella vers vänder sig May direkt till Israels premiärminister Benjamin Netanyahu med orden: "Bombs drop from heaven just like hail / Dragged your own through the mud, well done, Israel / When the altar and a ballot and the barrel shouldn't meet / Cleanse a country, kill the children, Mr. Bibi, how do you sleep?" Texten är fylld av anklagelser mot makteliten. Bill Gates beskylls för att tjäna pengar på sjukdomar och köpa upp jordbruksmark, medan Pfizer och den övriga "eliten" anklagas för att ha planer på avfolkning. May namnger också brittiske premiärministern Keir Starmer och jämför honom med Judas, samt kritiserar övervakningsföretaget Palantir. Låten innehåller även påståenden om att en rad kända personer mördats av makteliten, däribland Bob Marley, bröderna Kennedy, Marilyn Monroe, prinsessan Diana och Michael Jackson. [caption id="attachment_219720" align="alignnone" width="640"] Foto: Iyah May[/caption]

"Myndigheternas ögon" på henne

Det som särskilt utmärker May är kombinationen av hård systemkritik och en poppig, slagkraftig ljudbild. Medan budskapet är dystert och anklagande, presenteras det med fängslande melodier och energi som lockar lyssnare. May berättar att hon de senaste veckorna haft viss "offentlig uppmärksamhet" på sig – inte från fans eller musikindustrin, utan från myndigheter. Hon antyder att hon fått brev som fick henne att gå igenom sina egna texter och fundera över konsekvenserna. — Den sortens uppmärksamhet man inte ber om, den sorts där någon skickar dig ett brev och plötsligt läser du dina egna texter och undrar hur vi kom hit, skriver hon och tillägger att just den situationen eldade på henne ytterligare. May, som är utbildad läkare, säger att hon aldrig tänkt sig att musiken skulle bli hennes huvudsakliga sysselsättning, särskilt inte musik som "petar på samhällets tryckkänsliga punkter". Men efter att ha förlorat både manager och skivbolag när hon vägrade kompromissa med Karmageddon, har hon valt att fortsätta som oberoende artist. https://youtu.be/wRgDybQ8WWg?si=VyWVcXAka7Kgke7m

Skapad tillsammans med Danny Duke

"Good Citizen" skapades tillsammans med musikproducenten Danny Duke. May beskriver låtens tillkomst som förvånansvärt lätt – som om de "kanaliserade något" den dagen de skrev den. Bakom låten ligger en frustration över korruption och en känsla av att yttrandefriheten krymper i takt med att digital övervakning ökar. — Jag tittade på vad som händer utomlands med digitalt ID som rullas ut, tusentals människor som arresteras för inlägg och kommentarer. Nu framträder tidiga stadier av detta även i Australien. Allt kopplades samman. Allt skärpte låten. Allt fick mig att gasa framåt istället för att backa, förklarar May. I låtens outro, som är talad snarare än sjungen, ställs en existentiell fråga: Väljer man att tala sanning och störa drömmen, eller förbli tyst och störa sin själ? May beskriver det som en urgammal spänning mellan sanning och tillhörighet, mellan autenticitet och acceptans. Trots – eller kanske tack vare – sin kontroversiella natur har Mays musik funnit en stor publik. Hennes tidigare låtar har hamnat på första plats på iTunes världslista och på USA:s Billboard Top 10 New Age-lista. "Good Citizen" har redan fått miljontals lyssningar och diskuteras flitigt i både oberoende medier och medströmsmedier. För May handlar det inte om att bli älskad av alla, utan om att våga säga det hon anser behöver sägas – oavsett konsekvenserna. — Jag tänker inte hålla tillbaka längre, avslutar hon.]]>