Peter Larsson, från samebyn Maskaure frias från misstankarna om grovt jaktbrott. Trots detta kan han ändå förlora sin vapenlicens.
– Jag känner mig oerhört besviken, säger han.
Hovrätten för Övre Norrland konstaterar i domen att Peter Larsson inte använde snöskoter på ett otillåtet sätt under en skyddsjakt, och att de två björnarna heller inte utsattes för något onödigt lidande. Därmed frias han helt från det grova jaktbrott han tidigare åtalats för, rapporterar Jakt & Jägare.
Samtidigt noterar hovrätten brister i kommunikationen med länsstyrelsen, samt att Larsson angett felaktiga koordinater för platsen där björnen sköts. Det bedöms som ett jaktbrott av normalgraden – men eftersom det är preskriberat kan han inte dömas för det.
Ändå kan konsekvenserna bli stora. Eftersom preskriptionsreglerna ser annorlunda ut för juridiska personer döms Maskaure sameby att betala en företagsbot på 30 000 kronor.
– Det känns så fel med företagsboten, men det är samtidigt skönt att rättsprocessen är över, kommenterar Larsson.
– Det är hemskt att vara en hederlig person och bli anklagad för brott.
Vapenfrågan kan tas upp igen
Frågan är nu hur Polismyndigheten ser på Larssons vapeninnehav, i och med att hovrätten trots frikännandet slår fast att ett (preskriberat) jaktbrott ägt rum.
– Det är definitivt inte till personens fördel. Om jag var beslutsfattare skulle jag titta närmare på det här ärendet, säger Nils-Olov Gärdin, gruppchef vid en av polisens vapenenheter.
Han betonar dock att fler omständigheter måste vägas in – bland annat hur lång tid som gått, vilket kan tala till Larssons fördel.
Efter tingsrättens friande dom i december 2023 begärde Peter Larsson tillbaka sina beslagtagna jaktvapen. Polisen sade först nej med hänvisning till att åklagaren överklagat domen. Kammarrätten gick dock på Larssons linje och vapnen återlämnades.
Kritiserar hovrättens bedömning
Advokat Sven Severin, som företrätt Peter Larsson genom rättsprocessen, är också kritisk till hovrättens resonemang:
– Domstolen har inte tagit hänsyn till den verklighet som råder vid skyddsjakt i väglöst land, säger han.
Han menar att bristerna hovrätten pekar på – som den felaktiga angivelsen av skottplatsen – borde betraktas som bagateller.
Severin är särskilt kritisk till att hovrätten fastslår att ett brott begåtts, utan att det nämns i domslutet. Det gör att det inte går att överklaga den formuleringen.
– Det påminner om da Costa-fallet, där två läkare friades för mord men där domstolen ändå slog fast att de styckat kroppen – ett brott som då var preskriberat.
Sven Severin menar att rättsprocessen, som pågått i sex år, borde avslutas nu – även i vapenfrågan.
– Att polisen efter alla dessa år skulle agera på nytt finner jag uteslutet.
