Svenskt lantbruk står inför ett omfattande generationsskifte. Bara 24 procent av lantbrukarna mellan 60 och 80 år har en efterträdare klar, samtidigt som mer än hälften planerar att lämna jordbruket inom fem år.
Uppgifterna kommer från en ny undersökning från Jordbruksverket. Enkäten skickades till 2 013 jordbruksföretag som drivs som enskild firma, har en huvudbrukare mellan 60 och 80 år och har en standardiserad intäkt på drygt 100 000 kronor om året eller mer.
Jordbruksverkets metodredovisning visar att 1 244 företag lämnade giltiga svar. Resultaten har sedan räknats upp för att ge en bild av målgruppen i hela landet.
Skillnaderna mellan olika driftsinriktningar är stora. Bland mjölkföretagarna har lite mer än hälften en efterträdare utsedd, vilket är betydligt mer än genomsnittet för samtliga undersökta gårdar.
Familjen tar oftast över
När en efterträdare finns kommer personen i 88 procent av fallen från den närmaste familjen. Två procent kommer från den övriga släkten och tio procent kommer utifrån. Nästan sju av tio utsedda efterträdare arbetar redan i jordbruksföretaget.
Utanför Knivsta driver Olle Linder en av gårdarna där ett generationsskifte förbereds tillsammans med sonen Joel. Familjen har brukat gården sedan 1930-talet och Joel håller nu på att ta över ansvaret, rapporterar Sveriges Radio.
Joel Linder beskriver valet som mindre självklart än det framstod när han var yngre. Med tiden har han fått en tydligare bild av ansvaret, arbetsinsatsen och kraven som följer med att driva gården vidare.
Höga kostnader försvårar skiftet
Att det finns intresserade yngre personer innebär inte automatiskt att ett generationsskifte kan genomföras. Lantbruksfastigheter, maskiner och andra nödvändiga investeringar innebär stora kostnader, vilket kan göra det svårt för en ny ägare att finansiera övertagandet.
— Jag tror att viljan att driva lantbruk finns, men det kan många gånger vara ett stort ekonomiskt hinder att komma över för att ta över en gård eller köpa en gård, säger Olle Linder till Sveriges Radio.
Undersökningen visar därmed både hur många äldre brukare som närmar sig ett avslut och hur beroende generationsväxlingen fortfarande är av familjeband, finansiering och att efterträdaren redan har en praktisk anknytning till gården.
