Den amerikanske statsvetaren John Mearsheimer, en av världens mest inflytelserika säkerhetspolitiska röster, målade i ett tal inför EU-parlamentet tidigare i november upp en dyster bild av Ukrainakriget.
Ukrainakriget driver Europa mot irrelevans – militärt, politiskt och ekonomiskt – och en rysk seger är oundviklig, hävdar han.
John Mearsheimer slog i sitt tal fast att kriget i Ukraina inte bara utgör en tragedi för det ukrainska folket, utan också markerar startskottet för en bredare europeisk nedgång.
— Europa är i djupa problem i dag, framför allt på grund av Ukrainakriget, konstaterade han. Statsvetaren inledde talet med en historisk tillbakablick.
Efter andra världskriget stabiliserade USA:s militära närvaro och Nato den europeiska kontinenten. Under den unipolära eran – från Sovjetunionens fall 1991/92 fram till omkring 2017 – dominerade USA som ensam supermakt medan Europa förblev relativt fredligt.
Den tiden har passerat, menar Mearsheimer. Kinas uppgång och ett återuppståndet Ryssland har skapat en multipolär värld där USA varken kan eller vill bära Europas säkerhet på samma sätt som tidigare.
Washington måste prioritera maktkampen med Kina i Östasien och samtidigt lägga stora resurser på sin "speciella relation" med Israel och konflikterna i Mellanöstern. Resultatet blir ett oundvikligt amerikanskt skifte bort från Europa.
"Ryssland är inte Wehrmacht"
Samtidigt gick Mearsheimer hårt åt den gängse västliga bilden av Ryssland som en expansiv stormakt på väg att erövra halva Europa.
Ryssland är förvisso en stormakt, men varken ekonomin, demografin eller den militära kapaciteten räcker för att göra landet till en europeisk hegemon.
— Den ryska armén är inte Wehrmacht, konstaterade han.
Ryssland är varken Sovjetunionen under kalla kriget eller jämförbart med dagens Kina. Därmed faller också argumentet att USA måste stanna i Europa för att "hålla ryssen borta", menade han.
John Mearsheimer delivers an excellent speech at the EU about Europe's bleak future pic.twitter.com/IYtsQW94JY
— Glenn Diesen (@Glenn_Diesen) November 20, 2025
Väst provocerade fram kriget
Den centrala tesen i Mearsheimers tal följde den linje han drivit i många år: väst – framför allt USA – orsakade kriget genom beslutet att föra in Ukraina i Nato.
Vid toppmötet i Bukarest 2008 lovade alliansen Ukraina och Georgien framtida medlemskap. Ryska ledare har sedan dess beskrivit detta som ett existentiellt hot.
Han hänvisade till dåvarande amerikanske ambassadören i Moskva, William Burns, som 2008 varnade för att ukrainskt Natomedlemskap utgjorde "den rödaste av alla röda linjer" för den ryska eliten.
Angela Merkel har i efterhand beskrivit beslutet som något Putin kunde betrakta som en krigsförklaring, påminde han.
Enligt Mearsheimer handlar det inte om att Vladimir Putin haft en sedan länge utstakad plan att erövra hela Ukraina. Rysslands ledning såg Natoexpansionen mot landets gränser som ett hot och agerade preventivt.
Ryssland vinner på slagfältet
Professorn beskrev konflikten som ett utdraget utmattningskrig där båda sidor försöker blöda ut varandra. I ett sådant krig vinner normalt den sida som har fler soldater och mer eldkraft – och där har Ryssland ett tydligt övertag.
Moskva har större befolkning, fler soldater vid fronten, betydande artilleriövertag, fler drönare och en industribas som kan producera stora mängder ammunition.
Ukraina å sin sida saknar både manskap och utrustning och är beroende av ett väst som inte kan matcha rysk produktion.
Någon verklig fredsuppgörelse ser han inte som möjlig. Rysslands krav – neutralitet, nej till Nato, erkännande av annekteringarna och kraftigt begränsad ukrainsk militär – står i direkt konflikt med vad Kiev och Europa kan acceptera.
Kriget, menar han, kommer inte att avslutas vid förhandlingsbordet, utan på slagfältet.
Hans prognos: en "full rysk seger" där Ryssland kontrollerar 20–40 procent av Ukrainas territorium medan resten blir en svag reststat, permanent beroende av europeiskt stöd.
Ekonomisk nedgång för Europa
Konsekvenserna kommer dock inte att stanna vid Ukrainas gränser, sade Mearsheimer och kopplade kriget direkt till Europas bredare nedgång.
De strypta ryska energiimporterna har skadat unionens stora ekonomier och slagit hårt mot industrins konkurrenskraft gentemot USA och Kina.
Samtidigt riskerar en rysk seger att bli ett strategiskt bakslag för Nato, som öppet engagerat sig för att "besegra" Ryssland. Det kommer att utlösa en bitter diskussion om vem som bär skulden för "förlusten av Ukraina" och försvaga alliansen.
På en publikfråga om vad Ukraina borde göra gav John Mearsheimer ett svar han själv beskrev som "extremt impopulärt".
Ur ukrainskt perspektiv vore det rationella att åka till Moskva och acceptera förlusten – de annekterade områdena, formell neutralitet, inga västliga säkerhetsgarantier och en kraftigt reducerad armé.
— Det är ett fruktansvärt utfall, men det minst dåliga. Alternativet är värre, sade han.
Varken Kiev eller Europas politiska eliter är i dag beredda att välja den vägen. Kriget fortsätter tills Ukrainas militära uthållighet bryter samman – och Europa fortsätter under tiden att försvagas.
