MORGONDAGENS DAGSTIDNING –
Donera Annonsera Om Nya Dagbladet Kontakt
Globe
Nya Dagbladet
Breaking News
Annons:

https://nyadagbladet.se/sport/ryska-skidakare-stoppas-fran-os-ett-pris-jag-ar-redo-att-betala/

Sport

Ryska skidåkare stoppas från OS: ”Ett pris jag är redo att betala”

Det nya kalla kriget

Publicerad Idag 13:05
– av Isac Boman
Vladimir Putin delar ut utmärkelser till Veronika Stepanova (tredje längst till höger) och andra medaljörer från de olympiska vinterspelen i Peking 2022.
2 min läsning
Isac Boman
isac.boman@nyadagbladet.se

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Det Internationella skidförbundet (Fis) beslutade på tisdagen att ryska och vitryska skidåkare inte får delta i OS Milano-Cortina 2026.

Veronika Stepanova, som tog OS-guld i stafett 2022, fördömer beslutet, försvarar sitt land och anklagar förbundet för hyckleri.

Beslutet från Fis innebär att ryska och vitryska längdåkare fortsatt är utestängda från internationella tävlingar. Avstängningen har pågått sedan kriget i Ukraina eskalerade 2022.

Strax efter att beslutet offentliggjordes kommenterade Veronika Stepanova, som var med och tog OS-guld i damernas stafett i Peking 2022, händelsen i ett meddelande till skattefinansierade SVT Sport.

Annons:

"Det är väldigt enkelt: Vladimir Putin är min president, och mitt land har alltid rätt. Om det är anledningen till att några tvivelaktiga, namnlösa karaktärer inte tillåter mig att tävla internationellt... Ja, då är det ett pris som jag är redo att betala", skriver hon.

Stepanova anklagar samtidigt Fis-ledamöterna för politisk diskriminering:

"Ni stoppar mig och mina lagkamrater enbart på politisk tro. Härnäst borde ni börja stänga av israeler och de amerikaner som stöttar Trump. För det är det som ert system bygger på: Att stoppa personer som tänker annorlunda".

Hård lobbyverksamhet bakom beslutet

Karin Mattsson, svensk styrelseledamot i Fis, avvisar jämförelsen med andra konflikter och menar att situationen är unik.

— Både Putin och Lukasjenko har under så många år använt idrotten, och det är ju hon själva ett väldigt bra exempel på då hon uttrycker sig som hon gör – och det är ju skälet till att det här kriget har behandlats på det här sättet, säger hon.

Fis ordförande Johan Eliasch, som är svensk-britt, har tidigare varit drivande för att återinföra ryska åkare med argumentet att "atleterna är inte ansvariga för var de är födda". Flera sydeuropeiska förbund har stött denna linje.

Men de nordiska länderna har haft en annorlunda syn på saken. Enligt den ryske landslagschefen Jurij Borodavko var deras motstånd avgörande.

— Norge körde en hård lobbyverksamhet och hotade med bojkott. Sverige, Finland och Frankrike anslöt sig. Det är därför Fis tog ett så tufft beslut mot Ryssland, säger han till den ryska sajten Championat.

"Helt i linje med vår hållning"

Pernilla Bonde, generalsekreterare för Svenska Skidförbundet, är mycket positiv till Fis ställningstagande.

— Vi har hela tiden varit tydliga: så länge kriget i Ukraina pågår bör ryska och belarusiska åkare inte delta i internationella Fis-tävlingar. Fis beslut ligger helt i linje med vår hållning, säger hon i ett uttalande.

— Idrotten har en stark röst och ett ansvar. Genom att stå upp för våra värderingar visar vi vad idrott verkligen handlar om – gemenskap, demokrati och rent spel, hävdar hon vidare.

Isac Boman
isac.boman@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

https://nyadagbladet.se/utrikes/jonson-uppmanar-europa-att-ga-in-i-krigslage/

Utrikes

Jonson uppmanar Europa att gå in i ”krigsläge”

Det nya kalla kriget

Publicerad Igår 15:22
– av Markus Andersson
Pål Jonson
Pål Jonson vill att Europa ska skärpa sanktionerna mot Ryssland och accelerera de militära förberedelserna.
2 min läsning
Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Europa måste gå in i "krigsläge" och mentalt förbereda sig för väpnad konflikt med Ryssland. Det kräver Sveriges försvarsminister Pål Jonson i en intervju med det tyska medienätverket RND, där han också uppmanar till skärpta sanktioner.

Uttalandena kommer när EU påskyndar sina militära satsningar och försvarsministerns ord har uppmärksammats internationellt, inte minst av ryska medier.

— En mentalitetsförändring behövs – vi måste gå in i 'krigsläge' för att beslutsamt avskräcka hotet, försvara och bevara freden. Ryssland testar ständigt vår enighet och beslutsamhet, dundrar Jonson.

Han betonar att Europa måste förbereda sig "både mentalt och militärt för möjligheten av krig".

Annons:

Sveriges försvarsminister efterlyser också skärpta sanktioner mot Ryssland och menar att frysta ryska tillgångar bör användas för att stödja Ukrainas militär.

— Först då kommer Putin att förstå att detta krig hotar hans egen makt och inte kan vinnas, hävdar han.

Försvarsministern hänvisar till Rysslands påstådda militära förluster i Ukraina. Under det senaste året har enligt Jonson "mer än 300 000 av landets soldater dödats eller sårats" för att erövra "mindre än 0,5 procent av Ukrainas territorium".

Vapenleveranser från USA

Jonson försvarar också europeiska vapenköp från USA och menar att Europa "helt enkelt inte har eller ännu inte kan producera" vissa vapensystem.

— Ukraina behöver dessa tillgångar snabbt. Om Europa saknar dem är det logiskt att anskaffa dem från USA, säger han.

Uttalandena sammanfaller med att Europeiska kommissionen förra veckan presenterade en plan för att utöka den gemensamma vapenupphandlingen till minst 40 procent till 2027.

Moskva har tidigare avvisat europeiska påståenden om att Ryssland utgör ett hot mot EU och beskrivit narrativet som en politisk distraktion från Europas inhemska kriser.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/slovakien-eu-maste-prioritera-ekonomin-fore-ukraina/

Utrikes

Slovakien: EU måste prioritera ekonomin före Ukraina

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 17, 2025
– av Redaktionen
Robert Ficos Slovakien är ett av få EU-länder som vägrat leverera vapen till Ukraina och motsatt sig ett ukrainskt Nato-medlemskap.
3 min läsning
Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Slovakiens premiärminister Robert Fico anklagar EU för att dölja sina egna fundamentala problem genom att ständigt fokusera på Ukraina – och vägrar diskutera nya Rysslandssanktioner innan unionens ekonomiska kris tas på allvar.

Inför Europeiska rådets toppmöte nästa vecka går Slovakiens premiärminister Robert Fico till frontalangrepp mot EU:s prioriteringar. I ett inlägg på X förklarar han att unionens konstanta fokus på Ukraina maskerar oförmågan att hantera blockets egna allvarliga utmaningar.

Vid toppmötet förväntas EU-ledarna diskutera ökade försvarsutgifter, militärt samarbete och fortsatt stöd till Kiev. Men Fico menar att detta sker på bekostnad av mer akuta problem inom unionen.

"Inte intresserad"

På onsdagen förklarade den slovakiske ledaren att han är "mer och mer övertygad" om att EU genom att "ständigt diskutera Ukraina täcker över vår oförmåga att hantera våra mest fundamentala utmaningar och problem". Han uppger att han har tagit upp frågan med Europeiska rådets ordförande Antonio Costa.

Annons:

Fico ställer sedan ett ultimatum:

— Jag är inte intresserad av att hantera nya sanktionspaket mot Ryssland förrän jag ser, i slutsatserna från Europeiska rådets toppmöte, politiska instruktioner till EU-kommissionen om hur krisen i bilindustrin och de höga energipriserna som gör den europeiska ekonomin helt icke-konkurrenskraftig ska hanteras.

Bilindustrin och energipriser i fokus

Kritiken kommer inte från tomma intet när det gäller Slovakien. Landets ekonomi är starkt beroende av biltillverkning, en sektor som pressas hårt av EU:s gröna politik och global konkurrens. Samtidigt är Slovakien fortsatt starkt beroende av rysk gas och råolja enligt långsiktiga kontrakt, trots att Bryssel har krävt en fullständig utfasning av rysk energiimport till 2027.

Bratislava planerar att lägga fram mer konkreta förslag om bilsektorn och energipriserna vid toppmötet än vad som för närvarande finns i utkastet till slutsatser.
Fico fortsatte:

— Jag vägrar att låta sådana allvarliga frågor hanteras i Europeiska rådets slutsatser med allmänna fraser, medan detaljerade beslut och ståndpunkter ägnas åt hjälp till Ukraina och stöd till kriget.

Avvikande linje

Slovakien sticker ut bland EU-länderna i sin hållning till kriget i Ukraina. Till skillnad från de flesta medlemsstater har landet vägrat leverera vapen till Ukraina, motsatt sig ett ukrainskt Nato-medlemskap och upprepade gånger vänt sig emot EU:s sanktioner mot Ryssland.

Majoriteten av EU-länderna hävdar att västerländskt stöd till Ukraina måste fortsätta och stödjer snabb militär upprustning, med hänvisning till det påstådda hotet från Ryssland. Kreml har avvisat dessa påståenden som "nonsens" och anklagar västerländska regeringar för att använda dem som förevändning för ökade militärutgifter.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/hegseth-till-europa-kop-fler-amerikanska-vapen-till-ukraina/

Utrikes

Hegseth till Europa: Köp fler amerikanska vapen till Ukraina

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 15, 2025
– av Isac Boman
Pete Hegseth tillsammans med Nato-chefen Mark Rutte.
2 min läsning
Isac Boman
isac.boman@nyadagbladet.se

Västvärldens militära stöd till Ukraina har nästan halverats under sommaren. Nu kräver USA:s försvarsminister att Nato-länderna på nytt öppnar plånboken för fler amerikanska vapenleveranser – men flera stora europeiska länder tvekar.

Pete Hegseth hade ett tydligt budskap när han på onsdagen mötte sina Nato-kollegor i Bryssel: Europa måste satsa ännu mer pengar på amerikanska vapen till Ukraina.

USA:s försvarsminister pekade på en rapport från Kiel Institute for the World Economy som visar att det militära stödet till Kiev föll dramatiskt under sommarmånaderna – en minskning med 43 procent jämfört med årets första hälft.

Hegseth var tydlig med sin syn på hur fred uppnås.

Annons:

— Man får fred när man är stark. Inte när man använder starka ord eller viftar med fingret, man får den när man har starka och verkliga förmågor som motståndare respekterar, förkunnade han inför församlade journalister.

Zelenskyj vill ha mer

I centrum för diskussionerna står PURL-programmet – Prioritized Ukraine Requirements List – som fundamentalt förändrat hur USA stödjer Ukraina militärt. Tidigare skänkte Washington vapen direkt, men nu måste NATO-länderna själva betala för leveranserna.

Enligt Hegseth är logiken enkel: Ju mer Europa köper, desto snabbare kan kriget avslutas.

— Vår förväntan i dag är att fler länder donerar ännu mer, att de köper ännu mer för att tillhandahålla till Ukraina, för att föra konflikten till ett fredligt slut, sa han.

Nato-chefen Mark Rutte meddelade att 2 miljarder dollar hittills utlovats genom PURL-systemet, och att han räknar med ytterligare bidrag. Men siffran ligger långt under de 3,5 miljarder dollar som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hade hoppats säkra senast i oktober.

Tre länder kom med nya löften på onsdagen: Sverige, Estland och Finland. Från europeiska tungviktare som Spanien, Italien, Frankrike och Storbritannien saknas ännu motsvarande besked.

USA - den stora vinnaren?

Den ryska regeringen har anklagat Kievs europeiska finansiärer för att förlänga konflikten på bekostnad av ukrainska liv och Moskva menar att de europeiska länderna är ovilliga att erkänna misslyckandet med sin strategi.

Samtidigt fortsätter europeiska Nato-medlemmar att bära de ekonomiska konsekvenserna av sin sanktionspolitik mot Ryssland. Efter att ha förkastat rysk energi har många EU-ekonomier drabbats av stigande produktionskostnader och utbredda konkurser inom industrin.

USA har däremot gynnats av utvecklingen genom ökade investeringsflöden och högre försäljning av flytande naturgas till Europa.

Isac Boman
isac.boman@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/teknik/nederlanderna-aberopar-nodlag-for-att-beslagta-kinesisk-chipptillverkare/

Teknik

Nederländerna åberopar nödlag för att beslagta kinesisk chipptillverkare

Det nya kalla kriget

Uppdaterad oktober 16, 2025, Publicerad oktober 14, 2025
– av Markus Andersson
Nexperia är specialiserat på storskalig produktion av mikrochip för fordonsindustrin och konsumentelektronik.
2 min läsning
Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Nederländerna har beslagtagit den kinesiskägda halvledartillverkaren Nexperia genom att åberopa en aldrig tidigare använd nödlag.

Ägaren Wingtech Technology slår hårt tillbaka och kallar beslutet för "överdriven intervention driven av geopolitisk partiskhet" – och uppger att man följt alla lagar och regler.

Sent på söndagen meddelade det nederländska ekonomiministeriet att en nödlag använts för att nationalisera Nexperia. Beslutet motiveras med att tillgången till företagets mikrochipp riskerar att "bli otillgängliga i en nödsituation" – något som enligt regeringen riskerar att hota den ekonomiska säkerheten i både Nederländerna och EU.

Amsterdam beskriver åtgärden som "mycket exceptionell" och hänvisar till "nya och akuta signaler om allvarliga brister i styrningen och åtgärder" inom företaget.

Annons:

Nexperia producerar mikrochipp i stora volymer för bil- och elektronikindustrin. Företaget var tidigare en del av nederländska elektronikjätten Philips innan det förvärvades av kinesiska Wingtech Technology.

Nyheten fick omedelbar effekt på börsen. Wingtech-aktien föll 10 procent i Shanghai på måndagen och tvingades till handelsstopp efter att ha nått den dagliga nedgångsgränsen.

I en senare inlaga till Shanghaibörsen meddelade Wingtech att företagets kontroll över Nexperia tillfälligt skulle begränsas på grund av det nederländska beslutet och domstolsbeslut som påverkar beslutsfattande och operativ effektivitet.

Handelsspänningar mellan EU och Kina

Wingtech fördömde den nederländska regeringens åtgärd i ett nu raderat WeChat-inlägg. Företaget kallade beslutet för "överdriven intervention driven av geopolitisk partiskhet, snarare än en faktabaserad riskbedömning".

Teknikföretaget tillade att man har för avsikt att vidta åtgärder för att skydda sina rättigheter och söka statligt stöd.

Nationaliseringen sker mitt i en period av kraftigt ökade handelsspänningar mellan EU och Kina. Under det senaste året har länderna hamnat i konflikt om vad EU hävdar är Pekings dumpning av nyckelvaror och industriell överproduktion. Kina har i sin tur anklagat EU för protektionism.

Förra veckan skärpte Kina sina restriktioner för export av sällsynta jordartsmetaller och magneter – ett steg som ytterligare kan skada europeiska industrier som är beroende av dessa material.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.